Kväveupptaget går långsammare i Östergötland

Transkript

1 Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka Kväveupptaget går långsammare i Östergötland Höstvetets kväveupptag har ökat senaste veckan men mindre än tidigare veckor. Vi kan enbart presentera mätningar från Östergötland och där hade höstvetet nått stadie 43 - flaggbladets slida börjar vidgas - till DC 53-1/4 av axet framme. Kväveupptaget har ökat med 10 kg i både nollrutor och gödslade mätpunkter sedan förra veckan. Det genomsnittliga kväveupptaget i Östergötland var 38 kg/ha i nollrutorna och 100 kg/ha i de gödslade fälten den 1 juni. Att upptaget inte ökar lika mycket som tidigare är förväntat i det varma och torra vädret. Variationerna är fortfarande mycket stora i nollrutorna varierar kväveupptaget mellan 14 och 80 kg/ha och i de gödslade mätpunkterna 55 till 133 kg/ha. Av det tillförda gödselkvävet har mellan 22 och 89 kg/ha tagits upp i ovanjordiska delar av plantorna, vilket motsvarar % av tillförd mängd. Skördeprognosen är en väldigt viktig faktor för att bedöma om det behövs mera kväve eller inte. Vi resonerade om detta i Säsongsnytt vecka 22. Diagram 1. Kväveupptag i höstvetefält i Östergötland den 1 juni maj När mätningarna gjordes var höstvetet i DC 43 - flaggbladets slida börjar vidgas - till DC 53-1/4 av axet framme. Kontakt: Alnarp , Linköping , Skara , Uppsala

2 Diagram 2-4 visar kväveupptaget över tid på fälten i Östergötland. Diagram 2. Kväveupptag över tid i nollrutor och gödslade fält i Vimarka öster om Linköping och Helleberga, Klockrike, i Östergötland. På fält E1 och E2 i Vimarka har vi satt ut nya mätpunkter i fälten eftersom grödan på de gamla punkterna visade sig utvecklas sämre än på fältet i övrigt. Troligen är det lite spill av gödsel i nollrutan på fält E1 som har ökar upptaget av kväve. Foto: Pernilla Kvarmo Bild 1 och 2. Fälten på Vimarka, E2 utanför Linköping till vänster och Tororp E3 utanför Klockrike till höger den 1 juni På det vänstra fältet är upptaget i nollrutan 23 kg och på den nya fältmätpunkten fältet 83 kg/ha, en skillnad på 60 kg. På det högra fältet är upptaget i nollrutan är 47 kg och i det gödslade fältet 133 kg/ha, en skillnad på 86 kg. Foto: Pernilla Kvarmo Sida 2

3 Diagram 3. Kväveupptag över tid i nollrutor och gödslade fält på Ullekalv, Skänninge i Östergötland. På fält E6 har både nollrutan och fältmätpunkten hamnat där grödan har utvecklats sämre än på fältet i övrigt. Vi har därför satt ut en ny fältmätpunkt, men tyvärr mätte vi inte denna punkt vid senaste mätningen. Fältet är också bevattnat något, men det är oklart hur mycket. Bevattning gynnar kväveupptaget och även markens mineralisering. Bild 3 och 4. Fälten på Ullekalv utanför Skänninge, E5 till vänster och E6 till höger den 1 juni På det vänstra fältet är upptaget i nollrutan 30 kg och i fältet 119 kg/ha, en skillnad på 89 kg. På det högra fältet är markens mineralisering lägst av alla fält i Östergötland och upptaget i nollrutan är 14 kg och i det gödslade fältet 85 kg/ha, en skillnad på 71 kg. Foto: Pernilla Kvarmo Sida 3

4 Diagram 4. Kväveupptag över tid i nollrutor och gödslade fält på Broby, Vadstena och Mörby, Österstad i Östergötland. Kväveupptaget ökar fortfarande på Broby och Mörby även om ökningstakten är lägre på Mörby. Bild 5 och 6. Nollrutor på fält E10 Mörby (vänster) och E9 Broby (höger) 1 juni På det vänstra fältet är upptaget i nollrutan enbart 17 kg och i fältet 71 kg/ha, en skillnad på 54 kg. På det högra fältet är markens mineralisering hög och upptaget i nollrutan är 80 kg och i det gödslade fältet 133 kg/ha, en skillnad på 53 kg. Foto: Pernilla Kvarmo Södermanlands, Örebro och Kalmar län Tyvärr kan vi inte presentera några mätningar från Södermanlands, Örebro och Kalmar län eftersom mätningarna är avslutade där. Se Säsongsnytt vecka 22 för resultat från de senaste mätningarna. Troligen var detta den sista mätningen för säsongen. En säsong som blev kortare och varmare än tidigare år. Pernilla Kvarmo och Johan Malgeryd, Linköping Sida 4

5 Vi mäter kväveupptag i höstvete i 19 fält Vi mäter kväveupptag i höstvete i sammanlagt 19 fält hos lantbrukare i Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län. Bakgrundsdata för fälten framgår av tabellen nedan. Fält Plats Sort Jordart Förfrukt Höst Kvävegödsling kg N/ha Vår totalt E1 Bökestad/Vimarka Brons mmh ML höstvete 120 Nej E2 Bökestad/Vimarka Brons mmh SL höstraps 120 Nej E3 Helleberga/Tororp Norin mmh ML höstvete Nej E4 Helleberga Torp mmh ML höstraps E5 Ullekalv Hereford sandjord korn 139 Nej E6 Ullekalv Hereford sandjord ärter 139 Nej E7 utgår E8 Broby Torp ML höstvete 144 E9 Broby Reform ML lin 153 E10 Mörby Mariboss ML höstvete 149 Nej D11 St Lövhulta Linus SL höstvete D12 St Lövhulta Julius SL höstraps Stallgödsel regelbundet Hönsflytg. 15 ton/ha vart 3:e år Hönsflytg. 15 ton/ha vart 3:e år Ja, kycklinggödsel vart 5:e år Ja, kycklinggödsel vart 5:e år D13 Klahammar Julius ML korn 12 Nej T14 Hidinge Linus mr ML korn 160 ton/ha i snitt T15 Hidinge Linus mmh mj LL ärter 160 ton/ha i snitt T16 Hidinge Linus mh mj LL oljelin 160 ton/ha i snitt H17 Ryssbylund Julius mmh sa Mo? höstvete 111 Biogödsel, 25 ton/ha 2014, 2015 och 2017 H18 Ryssbylund Reform mmh l Mo? rödklöverfrövall 111 Biogödsel, 25 ton/ha 2013 och 2014 H19 St Frö Elixer mmh sv l Mo höstkorn 148 H20 St Frö/Vickleby Torp mmh sv l Mo/Mj höstraps 148 Svinflytgödsel, ca 17 ton/ha och år Svinflytgödsel, ca 17 ton/ha och år Sida 5