Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling
|
|
- Lovisa Öberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling Louice Lejon & Per Ståhl, 2016, Hushållningssällskapet Östergötland
2
3 Bakgrund och syfte Inom den ekologiska odlingen bygger kväveförsörjningen på olika typer av organiska växtnäringskällor, växtföljdsrelaterat kväve från nedbrytningen av baljväxtrika förfrukter och gödselkväve från stallgödsel, biprodukter, mm. Gemensamt för alla dessa kvävekällor är att de innehåller en stor andel organiskt kväve som är svårt att veta när det kommer att bli tillgängligt för växten. Marknadens efterfrågan på ekologiska produkter ökar mycket starkt. Däribland efterfrågan på höstvete med tillräckligt hög proteinhalt för att användas som brödspannmål. Låga proteinhalter i höstvete är mycket vanligt i den ekologiska odlingen. Vi behöver bättre kunna bedöma vilka insatser som krävs för att uppnå en viss kvalitet. Inom den konventionella odlingen har man kommit ganska långt med möjligheterna att årsanpassa kvävegödslingen till spannmål genom att mäta årets mineralisering och upptaget av kväve tillsammans med en bedömning av vad grödan kommer att avkasta. Den sista delen av årets kvävegödsling anpassas med hjälp av denna information. Nyckeln till att kunna bedöma kväveupptaget och mineralseringen är att kunna mäta mängden upptaget kväve i biomassan. Idag kan det genomföras med hjälp av tex handburen N-sensor. Jämfört med den konventionella odlingen finns det i den ekologiska odlingen större pooler av organiskt kväve att ta hänsyn till. De är olika snabba i sin nedbrytning beroende på sammansättningen av materialet. Hastigheten påverkas också till stor del av årsmånen i form av temperatur och fuktighet. Genom mätningar av upptaget i grödan kan vi få en bild av hur mineraliseringen sker på det enskilda fältet. I det här projektet har vi genomfört en pilotstudie för att testa ett upplägg med kvävemätning av ogödslade och gödslade rutor i fält med höstvete efter olika förfrukter. Vi genomförde studien på sju gårdar i Östergötland för att kunna bedöma hur väl tekniken fungerar för ekologisk odling. Mål och syfte med projektet Vi vill: Mäta storleken och tidpunkten av mineraliseringen från kväverika förfrukter och tidig gödsling med organiska gödselmedel för att kunna göra en bedömning av behovet av ytterligare gödsling samt för att skapa kunskap om mineraliseringen på gården. Genom att följa upp skörderesultatet med analys av proteinhalterna kunna avgöra vilka förutsättningar som krävdes för att uppnå brödkvalitet i höstvete. Utvärdera om konceptet med att genomföra mätningar med handburen N-sensor i nollrutor och gödslade rutor på ekologiska gårdar kan ge den information som krävs och en tillräckligt bra bild av mineraliseringen för att kunna hjälpa lantbrukarna med att bedöma behovet av gödsling på det enskilda fältet. Material och metod Försöksupplägg Projektet genomfördes i höstvete på sju olika gårdar i Östergötland, se tabell 1. Gårdarna valdes så att flera olika växtodlingsstrategier och gödselmedel skulle vara representerade i studien. På varje gård har två upprepningar lagts ut, och dessa har så långt som möjligt lagts efter en kvävestark- och en kvävesvag förfrukt.
4 Tabell 1. Gårdarnas belägenhet och förfrukter Gård Ort Förfrukt 1 Kvävestark Förfrukt 2 Kvävesvag Berga- Alorp Vikingstad Ärt Lin Bivä AB Skänninge Höstraps Höstvete Ekogården AB Motala Lusern Höstraps Fröberga Söderköping Gröngödsling, rödklöver Höstvete Högåsa Vreta Kloster Höstraps Höstvete Nederlösa Skänninge Åkerböna Åkerböna Olstorp Skänninge Lusern Höstraps Försöken stakades ut i mars. I samband med detta gödslades upprepningarna hos Bivä AB, Nederlösa och Fröberga med kieserit, 100 kg/ha, för att tillgodose svavelbehovet. På övriga gårdar beräknades gödselmedlet ge tillräcklig svavelgiva för att denna parameter inte skulle påverka resultatet. I försöket ingick tre led. Led 1 Led 2 Led 3 ogödslat gårdens gödsling dubbla gårdens gödsling (dubbel giva valdes för att få en rimlig säkerhet i spridningen, två överfarter jämfört med att ändra givan på spridaren) Led två gödslades i medeltal med 81 kg N/ha och led 3 i medel med 162 kg N/ha. För exakt gödsling på de olika gårdarna, se tabell 2. Undantag är Fröberga och Nederlösa. Fröberga har efter rödklövern endast led 1 och 2 och efter höstvetet är led 2 gödslat med hönsgödsel och led 3 med hönsgödsel och nötflytgödsel. I Nederlösa är två gödslingar gjorda på varje skifte. Där motsvarar led 2 första givan och led 3 första och andra givan vilket för skiftet benämnt Rocklers inte ger dubbel giva i led 3.
5 Tabell 2. Förfrukt, gödselmedel och gödsel- och N-giva (total-n för vinass, ammonium-n för övriga) Gård Förfrukt Gödselslag Spridningsteknik Giva led 2 (ton/ha)/ (kg N/ha) Giva led 3 (ton/ha)/ (kg N/ha) Berga- Alorp Ärt 90% biogödsel 10% hönsgödsel Bandspridning 22,5/ 84 45/ 167 Lin 90% biogödsel 10% hönsgödsel Bandspridning 22/ 82 44/ 163 Bivä AB Höstraps Hönsflyt Släpslang med släpsko 20/ 76 40/ 152 Höstvete Hönsflyt Släpslang med släpsko 20/76 40/ 152 Ekogården AB Höstraps Vinass Myllning med Cameleon Höstvete Vinass Myllning med Cameleon 3/120 6/ 240 2/80 4/160 Fröberga Gröngödsling rödklöver Hönsgödsel Bredspridning 8/ 67 - Höstvete Hönsgödsel och nötflyt Bredspridning 7 höns/ 58 7höns+ 30 nöt/ 112 Högåsa Höstraps Biogödsel Bandspridning 30/96 60/192 Höstvete Biogödsel Bandspridning 30/ 96 60/ 192 Nederlösa Åkerböna Samelsson Åkerböna Rocklers Hönsflyt Släpslang med släpsko 17,8/ 59 35,6/ 117 Hönsflyt Släpslang med släpsko 21/69 31/102 Olstorp Lusern Biogödsel Bandspridning 25/80 50/ 160 Höstraps Biogödsel Bandspridning 30/ 96 60/ 192 Sorterna som användes i försöket var Festival på Berga-Alorp, Praktik på Olstorp, Mariboss på Nederlösa och Stava på Ekogården, Fröberga och Högåsa.
6 Datainsamling Mätning med handburen N-sensor för att beräkna upptaget av kväve i den ovanjordiska biomassan utfördes vid tre tillfällen under säsongen. 12/5, 27-28/5 samt 2/6. Vid dessa tillfällen var grödan i snitt i DC 31, 37 respektive 41. Skörden klipptes för hand den 5-6/8, och varje skördat led motsvarar 0,5 m 2. I led med 25 cm radavstånd klipptes 4 prover om 0,5 radmeter vardera. I led med 12,5 cm radavstånd klipptes 4 prover om 1 radmeter vardera. Proven tröskades i ett separat tröskverk. I samband med tröskningen räknades antalet ax. Proven vägdes och analyserades för protein och TKV. Väderlek Väderleken från sådd till skörd för höstvete hösten 2015-hösten 2016 var mycket torrt. Kurvan för nederbörd i Fornåsa ligger under normalkurvan för för Malmslätt (figur 1) hela säsongen Höst Normal Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Figur 1. Nederbördsdata från Fornåsa från oktober 2015-augusti Beräkningar Inga analyser av växtnäringsinnehållet i de olika gödselmedlen har gjorts i denna studie. Beräkningar av kvävegivor är därför gjorda på schabloner för samtliga gårdar utom Bivä där en gödselanalys från gården använts. Vid den ekonomiska beräkningen har gödselvärdet satts efter växtnäringsinnehållet (ammoniumkväve, fosfor och kalium) för stallgödsel som producerats på gårdarna. Priset på de olika växtnäringsämnena sattes till 7 kr/kg N, 16 kr/kg P och 6 kr/kg K. För gödsel som köpts in, biogödsel, vinass och hönsgödsel, användes marknadspris. Spridningskostnaden sattes till 20 kr/ton för flytande gödselmedel och 40 kr/ ton för fasta gödselmedel. Priset för vinassmyllning sattes till 400 kr/ha. Grundpriset på höstvetet sattes till 2,40 kr/ kg för foderkvalitet och 2,90 kr/kg för brödkvalitet. Till merbetalningen för protein användes Lantmännens skala.
7 Resultat Kväveupptag Kvävupptaget varierade kraftigt mellan de olika upprepningarna redan vid första mätningen. I nollrutorna från 11 kg/ha efter höstvete på Fröberga till 86 kg/ha efter raps hos Bivä. Vid tredje mätningen varierade upptaget mellan 23 kg/ha efter höstvete på Fröberga och 141 kg/ha efter rödklöver på Fröberga. Ett ökat kväveupptag vid gödsling jämfört med ogödslat har setts i alla upprepningar utom efter lusern på Olstorp, men effekterna av dubbel gödsling varierade, se figur Kväveupptag ovanjordisk biomassa Berga alorp, led 1 ff ärt Berga alorp, led 2 ff ärt Berga alorp, led 3 ff ärt Berga alorp, led 1, ff lin Berga alorp, led 2, ff lin Berga alorp, led 3, ff lin Fröberga, led 1, höstvete Fröberga, led 2, höstvete Fröberga, led 3, höstvete Fröberga, led 1, rödklöver Fröberga, led 2, rödklöver Högåsa, led 1, ff vete Högåsa, led 2, ff vete Högåsa, led 3, ff vete Högåsa, led 1, ff raps Högåsa, led 2, ff raps Högåsa, led 3, ff raps Olstorp, led 1, ff lusern Olstorp, led 2, ff lusern Olstorp, led 3, ff lusern Olstorp, led 1, ff raps Olstorp, led 2, ff raps Olstorp, led 3, ff raps Bivä, led 1, ff raps Bivä, led 2, ff raps Bivä, led 3, ff raps Bivä, led 1, ff höstvete Bivä, led 2, ff höstvete Bivä, led 3, ff höstvete Nederlösa, led 1, Samuelssons Nederlösa, led 2, Samuelssons Nederlösa, led 3, Samuelssons Nederlösa, led 1, Rocklers Nederlösa, led 2, Rocklers Nederlösa, led 3, Rocklers Ekogården, led 1, ff raps Ekogården, led 2, ff raps Ekogården, led 3, ff raps Ekogården, led 1, ff lusern Ekogården, led 2, ff lusern Ekogården, led 3, ff lusern Mätning1 Mätning 2 Mätning 3 Figur 2. Kväveupptag för samtliga fält och led vid de tre olika mättillfällena, 12/5, 27-28/5 och 2/6. Avkastning Avkastningen varierade i led 1 mellan kg/ha, i led 2 mellan kg/ha och i led 3 mellan kg/ha, se tabell 3. Gödslade led har gett merskörd i alla fält utom efter lusern och ett fält efter åkerböna. I dessa upprepningar har gödslingseffekterna varit tvetydiga, men något ökad skörd i led 2, men minskad skörd i led 3 i förhållande till led 2, se figur 2.
8 Tabell 3. Avkastning (kg/ha) Gård och förfrukt Led 1 Led 2 Led 3 Berga- Alorp Ärt Berga- Alorp Lin Fröberga Vete Fröberga Rödklöver Högåsa Vete Högåsa Raps Olstorp Lusern Olstorp Raps Bivä raps Bivä vete Nederlösa Samuelssons Nederlösa Rockler Ekogården Raps Ekogården Lusern Avkastning (kg/ha) Figur 3. Avkastning (kg/ha) för olika platser och förfrukter. R 2 -värdet för sambandet mellan kväveupptaget vid den första mätningen och skörden för ogödslade led blev 0,62, se figur 3 och tabell 4. De värden som sticker ut är de upprepningar med lusern som
9 förfrukt. Tas dessa bort från beräkningen kan avkastningen till 82 % förklaras av kväveupptaget vid första mätningen, se figur Avkastning beroende av kväveupptag led 1 Avkastning (kg/ha) y = 75,829x ,1 R² = 0, N mineralisering (kg/ha) mätning 1 Figur4. Avkastning beroende av N-mineralisering i led 1 vid mätning 1 för samtliga förfrukter. Tabell 4. R 2 -värden för sambandet mellan upptaget kväve vid N-sensormätning och skörd Led 1 Led 2 Led 3 Mätning 1 0,62 0,26 0,44 Mätning 2 0,77 0,50 0,62 Mätning 3 0,67 0,66 0, Avkastning beroende av kväveupptag led 1 Avkastning (kg/ha) y = 73,577x R² = 0, N mineralisering (kg/ha) mätning 1 Figur 5. Avkastning beroende av N-mineralisering i led 1 vid mätning 1 för samtliga förfrukter utom lusern. Meravkastningen för enkel gödsling var 3-48 kg vara/kg N. Högst meravkastning gav två upprepningar som gödslats med biogödsel, 40 respektive 48 kg meravkastning/kg N, samt ett led
10 gödslat med hönsflyt med 44 kg meravkastning/kg N. För led 3 låg meravkastningen på kg meravkastning/kg N. Högst meravkastning hade här samma upprepningar som i led 2, se tabell 5. Tabell 5. Meravkastning per kg kväve för de olika upprepningarna i led 2 och 3 Gård Meravkastning led 2 (kg/kg N) Meravkastning led 3 (kg/kg N) Berga Alorp Ärt Berga Alorp Lin Fröberga Vete Fröberga Rödklöver 20 Högåsa Vete Högåsa Raps Olstorp Lusern 6 2 Olstorp Raps Bivä raps 13 8 Bivä vete 7 11 Nederlösa Samuelssons 19 6 Nederlösa Rockler Ekogården Raps 3 11 Ekogården Lusern 24 4 Protein De led som fick en proteinhalt över 10,5% var samtliga led med lusern eller rödklöver som förfrukt, gödslade led med ärt som förfrukt, tre av fyra upprepningar av led 3 med förfrukt raps (Bivä, Ekogården och Högåsa) samt en upprepning av led 2 med förfrukt raps (Bivä). Övriga led hamnade under 10,5 %. Ekonomi För varje led och upprepning har den ekonomiska vinsten per kilo gödslat kväve beräknats. Högst vinst blev det efter ärt på Berga-Alorp, både i led 2 och led 3. Bivä med förfrukt höstvete och Ekogården med förfrukt raps gav minusresultat i led 2. Även Olstorp med lusern som förfrukt gav mycket lågt netto i led 2. I led 3 gav Olstorp med förfrukt lusern, en av upprepningarna på Nederlösa och Ekogården efter lusern minusresultat, se tabell 6.
11 Tabell 6. Vinst i kr per kg tillfört kväve för de olika upprepningarna i led 2 och 3 Led 2 Led 3 Berga Alorp Ärt Berga Alorp Lin Fröberga Vete Fröberga Rödklöver 28 Högåsa Vete Högåsa Raps Olstorp Lusern 2 23 Olstorp Raps Bivä raps Bivä vete 4 5 Nederlösa Samuelssons 23 8 Nederlösa Rockler Ekogården Raps Ekogården Lusern Diskussion och slutsatser Avkastning Avkastningsmässigt urskilde sig två upprepningar jämfört med övriga. Upprepningen efter raps på Bivä samt upprepningen efter lusern på Ekogården. Dessa upprepningar avkastade i ogödslat led 9220 kg/ha respektive 9290 kg/ha. Detta beroende på en kombination med bra förfrukt och god grundmineralisering. Hos Bivä var grundavkastningen 5860 kg mer med raps som förfrukt än med vete som förfrukt. Förfrukt innan rapsen var svartträda, vilket också kan ha haft en avgörande roll. Att skillnaden i avkastning skulle bli stor sågs redan vid första mätningen med N-sensor på våren då höstvetet efter raps hade tagit upp 86 kg N medan motsvarande siffra med höstvete som förfrukt var 23 kg N. Ekogården har mark som är känd för att ha hög mineralisering, och där grundavkastningen i försöken brukar vara hög. Tillsammans med en bra förfrukt gav det en mycket hög avkastning. R 2 -värdet för sambandet mellan upptaget kväve vid första mätningen och skörden var 0,62. Detta tyder på att kvävet till stor del har mineraliserats och tagits upp redan under hösten och vintern. Nederbördsmängderna var små under på höst, vinter och vår (figur 1), vilket bör ha minimerat kväveförlusterna genom både utlakning och denitrifikation. Om upprepningarna med lusern som förfrukt togs bort från beräkningen ökade sambandet till 0,82. Att lusern som förfrukt avviker från övriga förfrukter tyder på att mineraliseringen av denna har gått långsammare än för andra förfrukter. Lusernen bildar mycket kväve men har också en högre C/N-kvot än tex. klöver (Båth 1997). Klöver ligger kring medan lusern har en C/N-kvot på Lusern har också ett mycket kraftigt rotsystem. Rötter bryts ner långsammare än övriga plantdelar. Sammantaget kan det förklara en långsammare mineralisering, som sker under en längre period. Sambandet mellan upptaget kväve och skörd har beräknats för samtliga led och mättillfällen, men det är första mättillfället som det har gjorts flest beräkningar på. För att kunna anpassa kvävegivan med hjälp av information från N-sensormätningarna måste dessa göras tidigt. Inom ekologisk odling läggs i regel enbart en giva gödsel, och denna läggs i många fall tidigt på säsongen. Att sambandet mellan kväveupptag och avkastning sågs så tidigt på säsongen var därför positivt. Då kan både fält med låg grundavkastning och fält med hög avkastningspotential hittas tidigt och gödslas för ökad skörd eller
12 ökat protein. Väderleken påverkar flera av faktorerna vi studerat och mer nederbörd under både höst, vår och sommar hade troligen påverkat sambanden. Gödslingseffekter Klart högst meravkastning gav två upprepningar som gödslats med biogödsel, 40 respektive 48 kg meravkastning/ kg N, samt en upprepning med hönsflyt med 44 kg meravkastning/ kg N. Både biogödseln och hönsflytgödseln har låg ts-halt och hög andel ammoniumkväve. Resultaten tyder på att dessa parametrar har gett ett bättre kväveutnyttjande, vilket stämmer bra överens med årets förutsättningar med torr väderlek, men det kan inte ses på samtliga upprepningar. Det finns ingen analys på flytgödseln på Nederlösa, men lantbrukarens bedömning är att den har lägre ts-halt än den flytgödsel som använts hos Bivä, vilket stärker teorin om att ts-halen har haft påverkan på kväveutnyttjandet. I led 2 var meravkastningen högre i båda upprepningarna på Nederlösa än hos Bivä. I led 3 hade en av upprepningarna på Nederlösa större meravkastning än upprepningarna på Bivä. Protein Gränsen för brödkvalitet på ekologiskt vete ligger idag på 10,5 %. Denna gräns är det endast de kvävestarka förfrukterna, lusern och rödklöver, som gått över i alla led. Raps som förfrukt gav höga proteinhalter i led 3, medan ärt gav det i både led 2 och led 3. Övriga förfrukter gav inte tillräckligt med N för att uppnå brödkvalitet ens i de dubbelgödslade leden. Detta skulle kunna förklaras av den torra sommaren som gjort att mineraliseringen av gödselmedlen inte varit lika hög som normalt. Höga skördenivåer ger också en utspädning av kvävet vilket ger lägre proteinhalter. I Nederlösa gav inget av leden eller upprepningarna brödkvalitet vilket var väntat då det var Mariboss, som är ett fodervete, som odlades. Ekonomi Jämförs led 2 med led 3 har led 2 gett bättre ekonomisk resultat per kilo kväve än led 3. Högst ekonomisk vinst per kilo kväve gav led 2 med förfrukt ärt i Berga Alorp. Denna upprepning gav både ökad avkastning och brödkvalitet i jämförelse med led 1. Andra upprepningar som gett högt resultat är led 2 på Högåsa efter vete och led 2 på Nederlösa på skiftet benämnt Rockler. Dessa upprepningar har inte gett ökad kvalitet, men de har gett en stor meravkastning per kg kväve. Resultaten tyder på att det behövs en hög avkastningsökning eller en kombination av ökad avkastning och förbättrad kvalitet för att den ekonomiska avkastningen per kilo kväve ska bli hög. Enbart ökad kvalitet är ej tillräckligt. Referens: Båth B., 1997 Gröngödsling och hushållsavfall i frilandsodlade grönsaker. Jordbruksinformation nr 10, från Jordbruksverket
Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus
Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt
Läs merMarkens mineralisering medel jämfört med
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 21 2018 Markens mineralisering medel jämfört med 2014-2018 Vi har mätt kväveupptag från den 18 till den 21 maj. Vid
Läs merKväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18
Kväveupptag (kg/ha) 14-4-29 Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18 Nu har vi påbörjat årets mätningar av kväveupptag i höstvete med handburen N-sensor. Vid senaste mätningen var upptaget
Läs merVarmt väder ger snabb utveckling
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22 17: Varmt väder ger snabb utveckling Det varma väder har påskyndat grödans utveckling även om upptaget inte ökat så dramatiskt som förra veckan. I fält
Läs merMarkens mineralisering högre än normalt
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 22 2017 Markens mineralisering högre än normalt Både kväveupptag och mineralisering fortsätter i ungefär samma takt som tidigare.
Läs merJustera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering
Kväveupptag (kg N/ha) Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 22 216: Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering Det är bra fart
Läs merKväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka
Sida 1 av 6 Du är här:startsida Odling Växtnäring Rådgivning om växtnäring Växtnäringsbrev Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2014-05-28. Besök webbplatsen
Läs merGanska högt kväveupptag efter regnen
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 23 2017 Ganska högt kväveupptag efter regnen Kväveupptaget och mineraliseringen har varit ganska höga den senaste veckan. Höstvetet
Läs merKväveupptaget fortsätter med god fart
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 22-2018 Kväveupptaget fortsätter med god fart Grödorna utvecklas snabbt i det varma vädret och vid senaste mätningen
Läs merVarmt väder har satt fart på kväveupptaget
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 21 217: Varmt väder har satt fart på kväveupptaget Omslaget till varmare väder har påskyndat grödans upptag. I fält som enbart fått mineralgödsel visar mätningen
Läs merUpptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete
Till hemsidan Prenumerera Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete Det varma vädret som följde på kylan fick tillväxten i många höstvetefält att komma igång ordentligt.
Läs merNu är höstvetet i axgång
Västra Götaland, vecka 22-23, 16: Till hemsidan Prenumerera Nu är höstvetet i axgång Vid mätningarna 3 juni var höstvetet i DC 45-55. Säsongens sjätte och sista mätning i nollrutorna i området visade att
Läs merFortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve
Till hemsidan Prenumerera Västra Götaland, vecka 22, 2018: Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve Nu har höstvetet gått i ax i många fält. Den senaste veckan har vetet tagit
Läs merVarmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Västra Götaland, vecka 19, 17: Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag Upptaget av kväve från mark och tillförd gödsel fortsätter att öka. Säsongens tredje mätning
Läs merDags att ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 24, 2017 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Denna vecka visar mätningarna en ökning i kväveupptaget på 6 kg/ha i nollrutorna och 26 kg/ha i
Läs merKVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR
KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR Anna-Karin Krijger Hushållningssällskapet Skaraborg, Box 124, 532 22 Skara E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Optimala
Läs merSvårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering
Kväveupptag (kg N/ha) Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 17 Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering Trots varmt väder och nederbörd under den senaste veckan så
Läs merDet varma vädret har satt fart på utvecklingen
Till hemsidan Prenumerera Östergötland/ Södermanland/ Örebro, vecka 25 2015 Det varma vädret har satt fart på utvecklingen Det varma vädret har satt fart på växtligheten och grödorna utvecklas nu snabbt.
Läs merFortsatt ökning av kväveupptaget
Till hemsidan Prenumerera Region Öst vecka 23, 2019 Fortsatt ökning av kväveupptaget Kväveupptaget fortsätter att öka i både nollrutor och gödslade fält på de flesta platser, men på vissa håll börjar kväveleveransen
Läs merVarmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22, 218: Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt Det vara varma vädret fortsätter och vetegrödan hade vid senaste mätningen 18 maj, nått flaggbladsstadium
Läs merVÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring
VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M3-2278 Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg Optimala kvävegivorna varierar från 51 till 239 kg kväve. Skördarna har varierat
Läs merDags att ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2016 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Kväveupptaget i höstvete har fortsatt under veckan som gått. Nollrutorna har i genomsnitt tagit
Läs merOptimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete
Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Sammanfattning Under åren 213 och 214 har sju gödslingsförsök med pelleterade specialgödsel (Ekogödsel/Biofer)
Läs merVarmt väder och högt upptag senaste veckan
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2018 Varmt väder och högt upptag senaste veckan Vi haft en vecka med höga temperaturer och ingen nederbörd i området. Kväveupptag i både nollrutor
Läs merFortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 22, 2018 Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag Vi har haft ytterligare en vecka med högre temperaturer än normalt för årstiden
Läs merKväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker
Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker Projektansvarig Maria Stenberg (AgrD), Avdelningen för precisionsodling, Institutionen
Läs merÅrets kvävemätningar har startat
Till hemsidan Prenumerera Region Öst vecka 19-2019 Årets kvävemätningar har startat Vi har nu börjat mäta kväveupptag i nollrutor och gödslade höstvetefält i Kalmar, Östergötlands och Södermanlands län.
Läs merFortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 21, 2018 Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag Vi har haft ytterligare en vecka med höga temperaturer. Det har inte varit någon
Läs merKväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014
Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka, 14 Även denna vecka har kväveupptaget i höstvetet varit mycket lågt. I nollrutorna hade inget ytterligare kväve tagits upp sedan förra veckans
Läs merFortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret
Till hemsidan Prenumerera Västra Götaland, vecka 21, 2018: Fortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret Nu är höstvetet i flaggbladsstadium i många fält. Den senaste veckan har vetet tagit
Läs merKväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014
Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Utvecklingen går fort och höstvetet är nu inne i axgång. Då grödan skiftar färg i samband med axgång blir mätvärdena lite mer osäkra.
Läs merKompletteringsgödsla eller inte det är frågan
Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 23 2015 Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan Det svala och regniga vädret fortsätter och höstvetet utvecklas förhållandevis långsamt. Vi de senaste mätningarna
Läs merÖkning av kväveupptaget även i nollrutorna
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 23, 2015: Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna Den här veckan är det flera fält som har ett högre upptag i nollrutorna jämfört med tidigare veckor.
Läs merFortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 2 216: Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve Mätningen 13 maj, visar att veteplantorna tagit upp stora mängder kväve den senaste veckan till följd
Läs merGödsling, stallgödsel och organiska restprodukter
Institutionen för mark och miljö Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter Sofia Delin, SLU Skara Resultat från projekt finansierade av SLF, Jordbruksverket, Ekoforsk, Formas m.m. Kväveeffekt av
Läs merSnart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 22, 215: Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling När höstvetegrödan är i stadium DC 37 är det dags att ta ställning till en eventuell kompletteringsgödsling.
Läs merHögt kväveupptag senaste veckan
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 19, 2016 Högt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har vi haft väldigt varmt väder, vilket har gjort att kväveupptaget kommit igång
Läs merKväveupptaget går långsammare i Östergötland
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 23 2018 Kväveupptaget går långsammare i Östergötland Höstvetets kväveupptag har ökat senaste veckan men mindre än tidigare
Läs merFlaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22, 18: Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling Det torra och varma vädret fortsätter och vetegrödan hade vid senaste
Läs merSvalt väder och lågt upptag senaste veckan
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2017 Svalt väder och lågt upptag senaste veckan Återigen har vi haft en vecka med lägre temperaturer än normalt för årstiden och i stort sett ingen
Läs merVarmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet
Till hemsidan Prenumerera Skåne, vecka, 18: Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet Det varma vädret som kom in lagom till Kristi himmelsfärdshelgen har gjort att plantorna
Läs merKväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014
Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 214 Nu har kväveupptaget kommit igång på allvar i höstvetet. Sedan förra mätningen, sex dagar tidigare, har grödan på fälten runt nollrutorna
Läs merNu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 24-2018 Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland Normalt brukar vi avsluta mätningarna vid axgång, men i år
Läs merKvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar M3-2278 Optimala kvävegivor varierar från 129 till 234 kg kväve. Skördarna har varierat mellan cirka
Läs merKväveupptaget fortsätter med god fart
Till hemsidan Prenumerera Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 21 215 Kväveupptaget fortsätter med god fart Denna vecka kan vi presentera resultat från mätningar i Örebro och Södermanland. Tyvärr lyckades
Läs merFina höstveten och varierande kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 17, 15: Fina höstveten och varierande kväveupptag Generellt ser höstvetet i området mycket bra ut och kväveinnehållet i grödan ligger ganska högt jämfört
Läs merSista mätningen för den här säsongen
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 24, 2016 Sista mätningen för den här säsongen Höstvetet håller på att gå i ax i alla de fält där vi mäter. Detta gör att mätvärdena den här veckan är
Läs merFortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2018 Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag Vädret har varit fortsatt varmt, men på några ställen har det kommit några millimeter
Läs merKväveupptaget fortsätter i oförminskad takt
Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 21, 215: Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt Stadium DC 37-41 är optimalt för en sista gödsling i de fall man bedömer att det finns behov av att komplettera
Läs merKväveupptaget fortsätter i måttlig takt
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 19, 2017 Kväveupptaget fortsätter i måttlig takt Vi har börjat mäta kväveupptag i höstvete i Östergötland, Kalmar, Södermanlands
Läs merTillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april
Till hemsidan Prenumerera Skåne, vecka 19 2018: Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april Vi inledde årets mätningar av grödans kväveupptag
Läs merKväveupptaget går långsamt i kylan
Till hemsidan Prenumerera Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 18 och 19, 2015 Kväveupptaget går långsamt i kylan Andra mätningen i nollrutorna i Östergötland, Södermanland och Örebro län visar på låg
Läs merUtsträckt mätperiod ger variation i upptag
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 20 2018 Utsträckt mätperiod ger variation i upptag Vi har mätt kväveupptag från onsdagen den 9 maj till måndagen den
Läs merVarmare väder gör att kväveupptaget ökar
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 19 17: Varmare väder gör att kväveupptaget ökar Mätningen 5 maj, visar att veteplantornas upptag av kväve har kommit igång, mellan 35 och 96 kg per hektar
Läs merTräffa rätt med kvävet HÖSTVETE
Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE Träffa rätt med kvävet i höstvete Det kan vara en utmaning att optimera kvävegödslingen till höstvete. Många vetefält fick för lite kväve säsongerna 2014 och 2015. Följden
Läs merOväntat högt kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Region Mitt vecka 24, 2019 Oväntat högt kväveupptag Höstvetet är mitt i axgång, på vissa håll i slutet av axgång, det vill säga runt DC 55-57. Tidiga fält har redan nått begynnande
Läs merFortsatt varierande kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 18, 2015: Fortsatt varierande kväveupptag Det är fortsatt stor variation i kväveupptag mellan olika fält och platser. Upptaget i nollrutorna har i genomsnitt
Läs merLågt kväveupptag senaste veckan
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2016 Lågt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har det varit betydligt kallare väder vilket har gjort att kväveupptaget i stort
Läs merKväveupptaget har tagit fart
Till hemsidan Prenumerera Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 19-20 2015 Kväveupptaget har tagit fart Tredje mätningen i nollrutorna i Östergötland, Södermanland och Örebro län den 8 och 11 maj visar
Läs merUtnyttja restkvävet i marken
Till hemsidan Prenumerera Utnyttja restkvävet i marken Mineralkväveanalyser visar att det finns mycket kväve kvar i matjorden på många platser. Har du gödslat för en högre skörd än vad du kommer att få,
Läs merLångsam plantutveckling och litet kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 23, 215: Långsam plantutveckling och litet kväveupptag Höstvetet är nu i stadium DC 37-39 i fälten som mäts med handburen sensor både i Skåne och i Kalmartrakten.
Läs merVarmare väder har satt fart på kväveupptaget
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 21, 2016 Varmare väder har satt fart på kväveupptaget Återigen har vi haft några varmare dagar och det syns på kväveupptaget. I nollrutorna har i snitt
Läs merMer osäkra mätvärden när vetet går i ax
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 24 2017 Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax Höstvetet håller nu på att gå i ax på de flesta håll. Det gör att vi får färgskiftningar
Läs merVarmt väder har gett ökat upptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 22, 2017 Varmt väder har gett ökat upptag Vi har haft en vecka med högre temperaturer än normalt för årstiden och nästan ingen nederbörd i området. Enligt
Läs merVarmt väder gör att kväveupptaget ökar
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 19 16: Varmt väder gör att kväveupptaget ökar Mätningen 6 maj, visar att veteplantornas upptag av kväve har kommit igång, mellan 36 och 89 kg per hektar har
Läs merTräffa rätt med kvävet MALTKORN
Träffa rätt med kvävet MALTKORN Kvävekomplettering med hjälp av Yara N-Sensors maltkornkalibrering. Träffa rätt med kvävet i maltkorn Under senare år har många maltkornodlingar haft för låga proteinhalter.
Läs merKallt väder har gett litet kväveupptag den senaste veckan
Till hemsidan Prenumerera Kallt väder har gett litet kväveupptag den senaste veckan Den senaste veckan har varit kall. I genomsnitt har kväveupptaget bara ökat med 1 kg per hektar i både nollrutor och
Läs merFörsöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete
ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg erik.jonsson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete 218 skördades 1 försök i serien L3-2299, och det var stor variation i platsernas skördepotential
Läs merKväveupptaget ökar ordentligt
Till hemsidan Prenumerera Region Öst vecka 21, 2019 Kväveupptaget ökar ordentligt Med stigande temperaturer och ytterligare lite nederbörd förra veckan kan vi se att kväveupptaget ökar ordentligt i både
Läs merLåg mineralisering men fortsatt upptag i fält
Till hemsidan Prenumerera : Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält Utvecklingen har gått relativt fort denna vecka och utvecklingsstadierna i fälten varierar mellan DC 43-59. Trots det varmare vädret
Läs merVäxtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp
Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp Ingemar Gruvaeus ÖSF-konferens nov. 2014. Precisionsodling i praktiken på Bjertorp 2014 Markkartering med Mullvad för bättre upplösning
Läs merRegnet har satt fart på upptaget av gödselkväve
Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 2, 215: Regnet har satt fart på upptaget av gödselkväve Veckans mätning, 8 maj, visar att veteplantornas är i stadie DC 31-32. Upptaget av kväve har ökat den
Läs merHur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss Område (ha) Största gröda Näst största Största avbrotts-gröda Total åkerareal Gss Höstvete
Läs merOptimal N-giva på våren till höstraps
Optimal N-giva på våren till höstraps 27 försök 211-216 Lena Engström 1 Institutionen för Mark och Miljö, Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Sex försök 216 med kvävestegar, -22 kg N/ha: Optimal N-giva:
Läs merLägre upptag i nollrutorna igen
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 24, 2015: Lägre upptag i nollrutorna igen Kväveupptaget fortsätter både i de gödslade fälten och i nollrutorna. Mineraliseringen är dock fortsatt måttlig,
Läs merKvävestrategi i höstvete
ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg GUNNEL HANSSON, HIR Skåne VÄXTNÄRING Kvävestrategi i höstvete I landets försök blev optimal kvävegiva för brödvete i medeltal 22, med en variation mellan
Läs merLiten mineralisering denna vecka
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 22, 2015: Liten mineralisering denna vecka Kväveupptaget i nollrutorna är i stort sett oförändrat sedan förra mätningen, medan upptaget av gödselkväve
Läs merOrganiska gödselmedel till höstvete
Av Mattias Hammarstedt, Hushållningssällskapet Kristainstad mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Organiska gödselmedel till höstvete SAMMANFATTNING Försöket med organiska gödselmedel till höstvete,
Läs merVÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar
VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar Johanna Wetterlind, SLU, Skara Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet, Skara Optimal kvävegiva varierar mycket både mellan år och
Läs merKvävegödsling av olika sorters höstvete
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Kvävegödsling av olika sorters höstvete har klart högst skörd medan, och har lägst
Läs merKväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara
Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Introduktion Positiva effekter: ökad skördepotential och mer kväve tillgängligt
Läs merHur odlar vi och vad behöver ändras?
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss 1 Vad odlar vi var? GSS Höstvete Vårkorn Höstraps 324000 NN Slåttervall Vårkorn Vårrybs
Läs merVarmare väder har satt fart på kväveupptaget
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 21, 217 Varmare väder har satt fart på kväveupptaget Omslaget i temperatur med betydligt varmare väder har gjort att kväveupptaget tagit fart. I nollrutorna
Läs merKvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus
Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, 2013-2015 Uddevalla jan 2016. Ingemar Gruvaeus Kvävestrategi i höstvete, serien L3-2290 Finansieras av Sverigeförsöken, Jordbruksverket och Yara. Tre år, 40 försök L3-2290,
Läs merKväve i höstvete 2013
Kväve i höstvete 2013 Nytt och gammalt från kväveförsöken i höstvete Mattias Hammarstedt, HIR Skåne Nytt från kväveförsöken i höstvete och vårkorn Gunnel Hansson, HIR Skåne Organiskgödsel till Höstvete
Läs merUppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling
Uppdaterade gödslingsrekommendationer 2017 Pernilla Kvarmo Katarina Börling Planera gödslingen - rätt mängd på rätt plats Foto: Mårten Svensson Vad är ändrat? Stråsäd- Nya beräkningar med proteinreglering
Läs merUppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling
Uppdaterade gödslingsrekommendationer 2017 Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Planera gödslingen - rätt mängd på rätt plats Foto: Mårten Svensson Vad är ändrat? Stråsäd- Nya beräkningar med
Läs merKvävegödsling av olika sorters höstvete
Kvävegödsling av olika sorters höstvete Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet, Skara har en hög skörd och ett lägre kväveoptimum och proteinhalt vilket gör att den borde vara en bra fodersort. har
Läs merVäxtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete
Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete Anna-Karin Krijger HS Skaraborg Försök i Väst Sekreterare i Ämneskommitté Växtnäring Kväve till höstvete vid olika markförutsättningar Syftet är att skaffa
Läs merKVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE
KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE av Carl Blackert, HS Halland 2003 startade en försöksserie i animaliebältet som har till uppgift att undersöka ekonomiskt optimal kvävegiva till olika fodervetesorter. Serien
Läs merKvävestrategi i höstvete
SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av Av NAMN, Av Gunnel NAMN, Hansson, titel titelsson, titelsson, HIR epost@epost epost@epost Skåne E-post: gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete
Läs merGödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se
Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Sammanfattning Endast två försök skördades 26. Led med bästa blev i 12 kg N/ha utan kvalitetsjusteringar,
Läs merAnpassad kvävegödsling. Gunilla Frostgård
Anpassad kvävegödsling Gunilla Frostgård Anpassad kvävegödsling kräver engagemang och eftertanke! Vi vet att: Höga skördar och liten miljöpåverkan går att kombinera! Vi vet att Gödslingsbehovet varierar
Läs merMöjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet
Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Exempel Bjertorps egendom Ingemar Gruvaeus Växtodling innebär att en mängd nya beslut måste fattas varje år! Att göra likadant som förra året är också
Läs merBra att tänka på vid gödsling i ekologisk växtodling
Bra att tänka på vid gödsling i ekologisk växtodling När man planerar sin gödsling är det viktigt att tänka på vad som är viktigast för gårdens produktion. Är det en djurgård så är stallgödselhantering
Läs merKvävestrategier till höstraps
Kvävestrategier till höstraps Albin Gunnarson & Bengt Nilsson, Svensk Raps AB Kväve är ett av de viktigaste verktygen till framgångsrik höstrapsodling. Med rätt kvävestrategi kan skörden ökas vilket är
Läs merSveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten
Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten SFO organiserar odlingsutveckling 2015/2016 53 höstrapsförsök 20 vårrapsförsök 6 linförsök 7 vallfröförsök Oljeväxter
Läs merProtokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall
Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall 2017-03-22 FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Medverkande: Anne-Maj Gustavsson, SLU Umeå, ämnesansvarig SLU, ordförande
Läs merKvävestrategi i höstvete
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg GUNNEL HANSSON, HIR Skåne VÄXTNÄRINGVÄXTNÄRING JORDBEARBETNING Kvävestrategi i höstvete Stor variation i bestånd beroende på såtidpunkt Kväveoptimum
Läs merVÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring
VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Det är stor variation mellan olika platser i optimal kvävegiva i höstvete även om skördenivån
Läs mer