Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling"

Transkript

1 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling Louice Lejon & Per Ståhl, 2016, Hushållningssällskapet Östergötland

2

3 Bakgrund och syfte Inom den ekologiska odlingen bygger kväveförsörjningen på olika typer av organiska växtnäringskällor, växtföljdsrelaterat kväve från nedbrytningen av baljväxtrika förfrukter och gödselkväve från stallgödsel, biprodukter, mm. Gemensamt för alla dessa kvävekällor är att de innehåller en stor andel organiskt kväve som är svårt att veta när det kommer att bli tillgängligt för växten. Marknadens efterfrågan på ekologiska produkter ökar mycket starkt. Däribland efterfrågan på höstvete med tillräckligt hög proteinhalt för att användas som brödspannmål. Låga proteinhalter i höstvete är mycket vanligt i den ekologiska odlingen. Vi behöver bättre kunna bedöma vilka insatser som krävs för att uppnå en viss kvalitet. Inom den konventionella odlingen har man kommit ganska långt med möjligheterna att årsanpassa kvävegödslingen till spannmål genom att mäta årets mineralisering och upptaget av kväve tillsammans med en bedömning av vad grödan kommer att avkasta. Den sista delen av årets kvävegödsling anpassas med hjälp av denna information. Nyckeln till att kunna bedöma kväveupptaget och mineralseringen är att kunna mäta mängden upptaget kväve i biomassan. Idag kan det genomföras med hjälp av tex handburen N-sensor. Jämfört med den konventionella odlingen finns det i den ekologiska odlingen större pooler av organiskt kväve att ta hänsyn till. De är olika snabba i sin nedbrytning beroende på sammansättningen av materialet. Hastigheten påverkas också till stor del av årsmånen i form av temperatur och fuktighet. Genom mätningar av upptaget i grödan kan vi få en bild av hur mineraliseringen sker på det enskilda fältet. I det här projektet har vi genomfört en pilotstudie för att testa ett upplägg med kvävemätning av ogödslade och gödslade rutor i fält med höstvete efter olika förfrukter. Vi genomförde studien på sju gårdar i Östergötland för att kunna bedöma hur väl tekniken fungerar för ekologisk odling. Mål och syfte med projektet Vi vill: Mäta storleken och tidpunkten av mineraliseringen från kväverika förfrukter och tidig gödsling med organiska gödselmedel för att kunna göra en bedömning av behovet av ytterligare gödsling samt för att skapa kunskap om mineraliseringen på gården. Genom att följa upp skörderesultatet med analys av proteinhalterna kunna avgöra vilka förutsättningar som krävdes för att uppnå brödkvalitet i höstvete. Utvärdera om konceptet med att genomföra mätningar med handburen N-sensor i nollrutor och gödslade rutor på ekologiska gårdar kan ge den information som krävs och en tillräckligt bra bild av mineraliseringen för att kunna hjälpa lantbrukarna med att bedöma behovet av gödsling på det enskilda fältet. Material och metod Försöksupplägg Projektet genomfördes i höstvete på sju olika gårdar i Östergötland, se tabell 1. Gårdarna valdes så att flera olika växtodlingsstrategier och gödselmedel skulle vara representerade i studien. På varje gård har två upprepningar lagts ut, och dessa har så långt som möjligt lagts efter en kvävestark- och en kvävesvag förfrukt.

4 Tabell 1. Gårdarnas belägenhet och förfrukter Gård Ort Förfrukt 1 Kvävestark Förfrukt 2 Kvävesvag Berga- Alorp Vikingstad Ärt Lin Bivä AB Skänninge Höstraps Höstvete Ekogården AB Motala Lusern Höstraps Fröberga Söderköping Gröngödsling, rödklöver Höstvete Högåsa Vreta Kloster Höstraps Höstvete Nederlösa Skänninge Åkerböna Åkerböna Olstorp Skänninge Lusern Höstraps Försöken stakades ut i mars. I samband med detta gödslades upprepningarna hos Bivä AB, Nederlösa och Fröberga med kieserit, 100 kg/ha, för att tillgodose svavelbehovet. På övriga gårdar beräknades gödselmedlet ge tillräcklig svavelgiva för att denna parameter inte skulle påverka resultatet. I försöket ingick tre led. Led 1 Led 2 Led 3 ogödslat gårdens gödsling dubbla gårdens gödsling (dubbel giva valdes för att få en rimlig säkerhet i spridningen, två överfarter jämfört med att ändra givan på spridaren) Led två gödslades i medeltal med 81 kg N/ha och led 3 i medel med 162 kg N/ha. För exakt gödsling på de olika gårdarna, se tabell 2. Undantag är Fröberga och Nederlösa. Fröberga har efter rödklövern endast led 1 och 2 och efter höstvetet är led 2 gödslat med hönsgödsel och led 3 med hönsgödsel och nötflytgödsel. I Nederlösa är två gödslingar gjorda på varje skifte. Där motsvarar led 2 första givan och led 3 första och andra givan vilket för skiftet benämnt Rocklers inte ger dubbel giva i led 3.

5 Tabell 2. Förfrukt, gödselmedel och gödsel- och N-giva (total-n för vinass, ammonium-n för övriga) Gård Förfrukt Gödselslag Spridningsteknik Giva led 2 (ton/ha)/ (kg N/ha) Giva led 3 (ton/ha)/ (kg N/ha) Berga- Alorp Ärt 90% biogödsel 10% hönsgödsel Bandspridning 22,5/ 84 45/ 167 Lin 90% biogödsel 10% hönsgödsel Bandspridning 22/ 82 44/ 163 Bivä AB Höstraps Hönsflyt Släpslang med släpsko 20/ 76 40/ 152 Höstvete Hönsflyt Släpslang med släpsko 20/76 40/ 152 Ekogården AB Höstraps Vinass Myllning med Cameleon Höstvete Vinass Myllning med Cameleon 3/120 6/ 240 2/80 4/160 Fröberga Gröngödsling rödklöver Hönsgödsel Bredspridning 8/ 67 - Höstvete Hönsgödsel och nötflyt Bredspridning 7 höns/ 58 7höns+ 30 nöt/ 112 Högåsa Höstraps Biogödsel Bandspridning 30/96 60/192 Höstvete Biogödsel Bandspridning 30/ 96 60/ 192 Nederlösa Åkerböna Samelsson Åkerböna Rocklers Hönsflyt Släpslang med släpsko 17,8/ 59 35,6/ 117 Hönsflyt Släpslang med släpsko 21/69 31/102 Olstorp Lusern Biogödsel Bandspridning 25/80 50/ 160 Höstraps Biogödsel Bandspridning 30/ 96 60/ 192 Sorterna som användes i försöket var Festival på Berga-Alorp, Praktik på Olstorp, Mariboss på Nederlösa och Stava på Ekogården, Fröberga och Högåsa.

6 Datainsamling Mätning med handburen N-sensor för att beräkna upptaget av kväve i den ovanjordiska biomassan utfördes vid tre tillfällen under säsongen. 12/5, 27-28/5 samt 2/6. Vid dessa tillfällen var grödan i snitt i DC 31, 37 respektive 41. Skörden klipptes för hand den 5-6/8, och varje skördat led motsvarar 0,5 m 2. I led med 25 cm radavstånd klipptes 4 prover om 0,5 radmeter vardera. I led med 12,5 cm radavstånd klipptes 4 prover om 1 radmeter vardera. Proven tröskades i ett separat tröskverk. I samband med tröskningen räknades antalet ax. Proven vägdes och analyserades för protein och TKV. Väderlek Väderleken från sådd till skörd för höstvete hösten 2015-hösten 2016 var mycket torrt. Kurvan för nederbörd i Fornåsa ligger under normalkurvan för för Malmslätt (figur 1) hela säsongen Höst Normal Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Figur 1. Nederbördsdata från Fornåsa från oktober 2015-augusti Beräkningar Inga analyser av växtnäringsinnehållet i de olika gödselmedlen har gjorts i denna studie. Beräkningar av kvävegivor är därför gjorda på schabloner för samtliga gårdar utom Bivä där en gödselanalys från gården använts. Vid den ekonomiska beräkningen har gödselvärdet satts efter växtnäringsinnehållet (ammoniumkväve, fosfor och kalium) för stallgödsel som producerats på gårdarna. Priset på de olika växtnäringsämnena sattes till 7 kr/kg N, 16 kr/kg P och 6 kr/kg K. För gödsel som köpts in, biogödsel, vinass och hönsgödsel, användes marknadspris. Spridningskostnaden sattes till 20 kr/ton för flytande gödselmedel och 40 kr/ ton för fasta gödselmedel. Priset för vinassmyllning sattes till 400 kr/ha. Grundpriset på höstvetet sattes till 2,40 kr/ kg för foderkvalitet och 2,90 kr/kg för brödkvalitet. Till merbetalningen för protein användes Lantmännens skala.

7 Resultat Kväveupptag Kvävupptaget varierade kraftigt mellan de olika upprepningarna redan vid första mätningen. I nollrutorna från 11 kg/ha efter höstvete på Fröberga till 86 kg/ha efter raps hos Bivä. Vid tredje mätningen varierade upptaget mellan 23 kg/ha efter höstvete på Fröberga och 141 kg/ha efter rödklöver på Fröberga. Ett ökat kväveupptag vid gödsling jämfört med ogödslat har setts i alla upprepningar utom efter lusern på Olstorp, men effekterna av dubbel gödsling varierade, se figur Kväveupptag ovanjordisk biomassa Berga alorp, led 1 ff ärt Berga alorp, led 2 ff ärt Berga alorp, led 3 ff ärt Berga alorp, led 1, ff lin Berga alorp, led 2, ff lin Berga alorp, led 3, ff lin Fröberga, led 1, höstvete Fröberga, led 2, höstvete Fröberga, led 3, höstvete Fröberga, led 1, rödklöver Fröberga, led 2, rödklöver Högåsa, led 1, ff vete Högåsa, led 2, ff vete Högåsa, led 3, ff vete Högåsa, led 1, ff raps Högåsa, led 2, ff raps Högåsa, led 3, ff raps Olstorp, led 1, ff lusern Olstorp, led 2, ff lusern Olstorp, led 3, ff lusern Olstorp, led 1, ff raps Olstorp, led 2, ff raps Olstorp, led 3, ff raps Bivä, led 1, ff raps Bivä, led 2, ff raps Bivä, led 3, ff raps Bivä, led 1, ff höstvete Bivä, led 2, ff höstvete Bivä, led 3, ff höstvete Nederlösa, led 1, Samuelssons Nederlösa, led 2, Samuelssons Nederlösa, led 3, Samuelssons Nederlösa, led 1, Rocklers Nederlösa, led 2, Rocklers Nederlösa, led 3, Rocklers Ekogården, led 1, ff raps Ekogården, led 2, ff raps Ekogården, led 3, ff raps Ekogården, led 1, ff lusern Ekogården, led 2, ff lusern Ekogården, led 3, ff lusern Mätning1 Mätning 2 Mätning 3 Figur 2. Kväveupptag för samtliga fält och led vid de tre olika mättillfällena, 12/5, 27-28/5 och 2/6. Avkastning Avkastningen varierade i led 1 mellan kg/ha, i led 2 mellan kg/ha och i led 3 mellan kg/ha, se tabell 3. Gödslade led har gett merskörd i alla fält utom efter lusern och ett fält efter åkerböna. I dessa upprepningar har gödslingseffekterna varit tvetydiga, men något ökad skörd i led 2, men minskad skörd i led 3 i förhållande till led 2, se figur 2.

8 Tabell 3. Avkastning (kg/ha) Gård och förfrukt Led 1 Led 2 Led 3 Berga- Alorp Ärt Berga- Alorp Lin Fröberga Vete Fröberga Rödklöver Högåsa Vete Högåsa Raps Olstorp Lusern Olstorp Raps Bivä raps Bivä vete Nederlösa Samuelssons Nederlösa Rockler Ekogården Raps Ekogården Lusern Avkastning (kg/ha) Figur 3. Avkastning (kg/ha) för olika platser och förfrukter. R 2 -värdet för sambandet mellan kväveupptaget vid den första mätningen och skörden för ogödslade led blev 0,62, se figur 3 och tabell 4. De värden som sticker ut är de upprepningar med lusern som

9 förfrukt. Tas dessa bort från beräkningen kan avkastningen till 82 % förklaras av kväveupptaget vid första mätningen, se figur Avkastning beroende av kväveupptag led 1 Avkastning (kg/ha) y = 75,829x ,1 R² = 0, N mineralisering (kg/ha) mätning 1 Figur4. Avkastning beroende av N-mineralisering i led 1 vid mätning 1 för samtliga förfrukter. Tabell 4. R 2 -värden för sambandet mellan upptaget kväve vid N-sensormätning och skörd Led 1 Led 2 Led 3 Mätning 1 0,62 0,26 0,44 Mätning 2 0,77 0,50 0,62 Mätning 3 0,67 0,66 0, Avkastning beroende av kväveupptag led 1 Avkastning (kg/ha) y = 73,577x R² = 0, N mineralisering (kg/ha) mätning 1 Figur 5. Avkastning beroende av N-mineralisering i led 1 vid mätning 1 för samtliga förfrukter utom lusern. Meravkastningen för enkel gödsling var 3-48 kg vara/kg N. Högst meravkastning gav två upprepningar som gödslats med biogödsel, 40 respektive 48 kg meravkastning/kg N, samt ett led

10 gödslat med hönsflyt med 44 kg meravkastning/kg N. För led 3 låg meravkastningen på kg meravkastning/kg N. Högst meravkastning hade här samma upprepningar som i led 2, se tabell 5. Tabell 5. Meravkastning per kg kväve för de olika upprepningarna i led 2 och 3 Gård Meravkastning led 2 (kg/kg N) Meravkastning led 3 (kg/kg N) Berga Alorp Ärt Berga Alorp Lin Fröberga Vete Fröberga Rödklöver 20 Högåsa Vete Högåsa Raps Olstorp Lusern 6 2 Olstorp Raps Bivä raps 13 8 Bivä vete 7 11 Nederlösa Samuelssons 19 6 Nederlösa Rockler Ekogården Raps 3 11 Ekogården Lusern 24 4 Protein De led som fick en proteinhalt över 10,5% var samtliga led med lusern eller rödklöver som förfrukt, gödslade led med ärt som förfrukt, tre av fyra upprepningar av led 3 med förfrukt raps (Bivä, Ekogården och Högåsa) samt en upprepning av led 2 med förfrukt raps (Bivä). Övriga led hamnade under 10,5 %. Ekonomi För varje led och upprepning har den ekonomiska vinsten per kilo gödslat kväve beräknats. Högst vinst blev det efter ärt på Berga-Alorp, både i led 2 och led 3. Bivä med förfrukt höstvete och Ekogården med förfrukt raps gav minusresultat i led 2. Även Olstorp med lusern som förfrukt gav mycket lågt netto i led 2. I led 3 gav Olstorp med förfrukt lusern, en av upprepningarna på Nederlösa och Ekogården efter lusern minusresultat, se tabell 6.

11 Tabell 6. Vinst i kr per kg tillfört kväve för de olika upprepningarna i led 2 och 3 Led 2 Led 3 Berga Alorp Ärt Berga Alorp Lin Fröberga Vete Fröberga Rödklöver 28 Högåsa Vete Högåsa Raps Olstorp Lusern 2 23 Olstorp Raps Bivä raps Bivä vete 4 5 Nederlösa Samuelssons 23 8 Nederlösa Rockler Ekogården Raps Ekogården Lusern Diskussion och slutsatser Avkastning Avkastningsmässigt urskilde sig två upprepningar jämfört med övriga. Upprepningen efter raps på Bivä samt upprepningen efter lusern på Ekogården. Dessa upprepningar avkastade i ogödslat led 9220 kg/ha respektive 9290 kg/ha. Detta beroende på en kombination med bra förfrukt och god grundmineralisering. Hos Bivä var grundavkastningen 5860 kg mer med raps som förfrukt än med vete som förfrukt. Förfrukt innan rapsen var svartträda, vilket också kan ha haft en avgörande roll. Att skillnaden i avkastning skulle bli stor sågs redan vid första mätningen med N-sensor på våren då höstvetet efter raps hade tagit upp 86 kg N medan motsvarande siffra med höstvete som förfrukt var 23 kg N. Ekogården har mark som är känd för att ha hög mineralisering, och där grundavkastningen i försöken brukar vara hög. Tillsammans med en bra förfrukt gav det en mycket hög avkastning. R 2 -värdet för sambandet mellan upptaget kväve vid första mätningen och skörden var 0,62. Detta tyder på att kvävet till stor del har mineraliserats och tagits upp redan under hösten och vintern. Nederbördsmängderna var små under på höst, vinter och vår (figur 1), vilket bör ha minimerat kväveförlusterna genom både utlakning och denitrifikation. Om upprepningarna med lusern som förfrukt togs bort från beräkningen ökade sambandet till 0,82. Att lusern som förfrukt avviker från övriga förfrukter tyder på att mineraliseringen av denna har gått långsammare än för andra förfrukter. Lusernen bildar mycket kväve men har också en högre C/N-kvot än tex. klöver (Båth 1997). Klöver ligger kring medan lusern har en C/N-kvot på Lusern har också ett mycket kraftigt rotsystem. Rötter bryts ner långsammare än övriga plantdelar. Sammantaget kan det förklara en långsammare mineralisering, som sker under en längre period. Sambandet mellan upptaget kväve och skörd har beräknats för samtliga led och mättillfällen, men det är första mättillfället som det har gjorts flest beräkningar på. För att kunna anpassa kvävegivan med hjälp av information från N-sensormätningarna måste dessa göras tidigt. Inom ekologisk odling läggs i regel enbart en giva gödsel, och denna läggs i många fall tidigt på säsongen. Att sambandet mellan kväveupptag och avkastning sågs så tidigt på säsongen var därför positivt. Då kan både fält med låg grundavkastning och fält med hög avkastningspotential hittas tidigt och gödslas för ökad skörd eller

12 ökat protein. Väderleken påverkar flera av faktorerna vi studerat och mer nederbörd under både höst, vår och sommar hade troligen påverkat sambanden. Gödslingseffekter Klart högst meravkastning gav två upprepningar som gödslats med biogödsel, 40 respektive 48 kg meravkastning/ kg N, samt en upprepning med hönsflyt med 44 kg meravkastning/ kg N. Både biogödseln och hönsflytgödseln har låg ts-halt och hög andel ammoniumkväve. Resultaten tyder på att dessa parametrar har gett ett bättre kväveutnyttjande, vilket stämmer bra överens med årets förutsättningar med torr väderlek, men det kan inte ses på samtliga upprepningar. Det finns ingen analys på flytgödseln på Nederlösa, men lantbrukarens bedömning är att den har lägre ts-halt än den flytgödsel som använts hos Bivä, vilket stärker teorin om att ts-halen har haft påverkan på kväveutnyttjandet. I led 2 var meravkastningen högre i båda upprepningarna på Nederlösa än hos Bivä. I led 3 hade en av upprepningarna på Nederlösa större meravkastning än upprepningarna på Bivä. Protein Gränsen för brödkvalitet på ekologiskt vete ligger idag på 10,5 %. Denna gräns är det endast de kvävestarka förfrukterna, lusern och rödklöver, som gått över i alla led. Raps som förfrukt gav höga proteinhalter i led 3, medan ärt gav det i både led 2 och led 3. Övriga förfrukter gav inte tillräckligt med N för att uppnå brödkvalitet ens i de dubbelgödslade leden. Detta skulle kunna förklaras av den torra sommaren som gjort att mineraliseringen av gödselmedlen inte varit lika hög som normalt. Höga skördenivåer ger också en utspädning av kvävet vilket ger lägre proteinhalter. I Nederlösa gav inget av leden eller upprepningarna brödkvalitet vilket var väntat då det var Mariboss, som är ett fodervete, som odlades. Ekonomi Jämförs led 2 med led 3 har led 2 gett bättre ekonomisk resultat per kilo kväve än led 3. Högst ekonomisk vinst per kilo kväve gav led 2 med förfrukt ärt i Berga Alorp. Denna upprepning gav både ökad avkastning och brödkvalitet i jämförelse med led 1. Andra upprepningar som gett högt resultat är led 2 på Högåsa efter vete och led 2 på Nederlösa på skiftet benämnt Rockler. Dessa upprepningar har inte gett ökad kvalitet, men de har gett en stor meravkastning per kg kväve. Resultaten tyder på att det behövs en hög avkastningsökning eller en kombination av ökad avkastning och förbättrad kvalitet för att den ekonomiska avkastningen per kilo kväve ska bli hög. Enbart ökad kvalitet är ej tillräckligt. Referens: Båth B., 1997 Gröngödsling och hushållsavfall i frilandsodlade grönsaker. Jordbruksinformation nr 10, från Jordbruksverket

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18 Kväveupptag (kg/ha) 14-4-29 Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18 Nu har vi påbörjat årets mätningar av kväveupptag i höstvete med handburen N-sensor. Vid senaste mätningen var upptaget

Läs mer

Varmt väder ger snabb utveckling

Varmt väder ger snabb utveckling Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22 17: Varmt väder ger snabb utveckling Det varma väder har påskyndat grödans utveckling även om upptaget inte ökat så dramatiskt som förra veckan. I fält

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka Sida 1 av 6 Du är här:startsida Odling Växtnäring Rådgivning om växtnäring Växtnäringsbrev Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2014-05-28. Besök webbplatsen

Läs mer

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag Till hemsidan Prenumerera Västra Götaland, vecka 19, 17: Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag Upptaget av kväve från mark och tillförd gödsel fortsätter att öka. Säsongens tredje mätning

Läs mer

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen Till hemsidan Prenumerera Östergötland/ Södermanland/ Örebro, vecka 25 2015 Det varma vädret har satt fart på utvecklingen Det varma vädret har satt fart på växtligheten och grödorna utvecklas nu snabbt.

Läs mer

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Sammanfattning Under åren 213 och 214 har sju gödslingsförsök med pelleterade specialgödsel (Ekogödsel/Biofer)

Läs mer

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2016 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Kväveupptaget i höstvete har fortsatt under veckan som gått. Nollrutorna har i genomsnitt tagit

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Utvecklingen går fort och höstvetet är nu inne i axgång. Då grödan skiftar färg i samband med axgång blir mätvärdena lite mer osäkra.

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka, 14 Även denna vecka har kväveupptaget i höstvetet varit mycket lågt. I nollrutorna hade inget ytterligare kväve tagits upp sedan förra veckans

Läs mer

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 2 216: Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve Mätningen 13 maj, visar att veteplantorna tagit upp stora mängder kväve den senaste veckan till följd

Läs mer

Högt kväveupptag senaste veckan

Högt kväveupptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 19, 2016 Högt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har vi haft väldigt varmt väder, vilket har gjort att kväveupptaget kommit igång

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 214 Nu har kväveupptaget kommit igång på allvar i höstvetet. Sedan förra mätningen, sex dagar tidigare, har grödan på fälten runt nollrutorna

Läs mer

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 22, 215: Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling När höstvetegrödan är i stadium DC 37 är det dags att ta ställning till en eventuell kompletteringsgödsling.

Läs mer

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2017 Svalt väder och lågt upptag senaste veckan Återigen har vi haft en vecka med lägre temperaturer än normalt för årstiden och i stort sett ingen

Läs mer

Kväveupptaget går långsamt i kylan

Kväveupptaget går långsamt i kylan Till hemsidan Prenumerera Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 18 och 19, 2015 Kväveupptaget går långsamt i kylan Andra mätningen i nollrutorna i Östergötland, Södermanland och Örebro län visar på låg

Läs mer

Sista mätningen för den här säsongen

Sista mätningen för den här säsongen Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 24, 2016 Sista mätningen för den här säsongen Höstvetet håller på att gå i ax i alla de fält där vi mäter. Detta gör att mätvärdena den här veckan är

Läs mer

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 21, 215: Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt Stadium DC 37-41 är optimalt för en sista gödsling i de fall man bedömer att det finns behov av att komplettera

Läs mer

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE Träffa rätt med kvävet i höstvete Det kan vara en utmaning att optimera kvävegödslingen till höstvete. Många vetefält fick för lite kväve säsongerna 2014 och 2015. Följden

Läs mer

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 19 17: Varmare väder gör att kväveupptaget ökar Mätningen 5 maj, visar att veteplantornas upptag av kväve har kommit igång, mellan 35 och 96 kg per hektar

Läs mer

Fortsatt varierande kväveupptag

Fortsatt varierande kväveupptag Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 18, 2015: Fortsatt varierande kväveupptag Det är fortsatt stor variation i kväveupptag mellan olika fält och platser. Upptaget i nollrutorna har i genomsnitt

Läs mer

Lågt kväveupptag senaste veckan

Lågt kväveupptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2016 Lågt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har det varit betydligt kallare väder vilket har gjort att kväveupptaget i stort

Läs mer

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 23, 215: Långsam plantutveckling och litet kväveupptag Höstvetet är nu i stadium DC 37-39 i fälten som mäts med handburen sensor både i Skåne och i Kalmartrakten.

Läs mer

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 21, 2016 Varmare väder har satt fart på kväveupptaget Återigen har vi haft några varmare dagar och det syns på kväveupptaget. I nollrutorna har i snitt

Läs mer

Varmt väder gör att kväveupptaget ökar

Varmt väder gör att kväveupptaget ökar Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 19 16: Varmt väder gör att kväveupptaget ökar Mätningen 6 maj, visar att veteplantornas upptag av kväve har kommit igång, mellan 36 och 89 kg per hektar har

Läs mer

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Träffa rätt med kvävet MALTKORN Träffa rätt med kvävet MALTKORN Kvävekomplettering med hjälp av Yara N-Sensors maltkornkalibrering. Träffa rätt med kvävet i maltkorn Under senare år har många maltkornodlingar haft för låga proteinhalter.

Läs mer

Organiska gödselmedel till höstvete

Organiska gödselmedel till höstvete Av Mattias Hammarstedt, Hushållningssällskapet Kristainstad mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Organiska gödselmedel till höstvete SAMMANFATTNING Försöket med organiska gödselmedel till höstvete,

Läs mer

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 21, 217 Varmare väder har satt fart på kväveupptaget Omslaget i temperatur med betydligt varmare väder har gjort att kväveupptaget tagit fart. I nollrutorna

Läs mer

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Uppdaterade gödslingsrekommendationer 2017 Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Planera gödslingen - rätt mängd på rätt plats Foto: Mårten Svensson Vad är ändrat? Stråsäd- Nya beräkningar med

Läs mer

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av Av NAMN, Av Gunnel NAMN, Hansson, titel titelsson, titelsson, HIR epost@epost epost@epost Skåne E-post: gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete

Läs mer

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE av Carl Blackert, HS Halland 2003 startade en försöksserie i animaliebältet som har till uppgift att undersöka ekonomiskt optimal kvävegiva till olika fodervetesorter. Serien

Läs mer

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Sammanfattning Endast två försök skördades 26. Led med bästa blev i 12 kg N/ha utan kvalitetsjusteringar,

Läs mer

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Exempel Bjertorps egendom Ingemar Gruvaeus Växtodling innebär att en mängd nya beslut måste fattas varje år! Att göra likadant som förra året är också

Läs mer

Kvävestrategier till höstraps

Kvävestrategier till höstraps Kvävestrategier till höstraps Albin Gunnarson & Bengt Nilsson, Svensk Raps AB Kväve är ett av de viktigaste verktygen till framgångsrik höstrapsodling. Med rätt kvävestrategi kan skörden ökas vilket är

Läs mer

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten SFO organiserar odlingsutveckling 2015/2016 53 höstrapsförsök 20 vårrapsförsök 6 linförsök 7 vallfröförsök Oljeväxter

Läs mer

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen 216-5-26 N-tester Greppa näringen Ingemar Gruvaeus YARA AB. Yara N-Tester Fd. KS-mätare Nya Yara N-Tester Mäter klorofyllmängd per ytenhet blad genom att mäta ljusabsorption Olika sorters bladkonstitution

Läs mer

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Bakgrund och motivering I dagsläget är det stark brist på ekologisk spannmål eftersom efterfrågan på foder ökat

Läs mer

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna

Läs mer

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 2015 till SLU EkoForsk Projektgrupp: Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Pelleterad organisk gödsel är ett

Läs mer

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 216 Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Det här projektet behandlar följande frågeställningar: Kan kväveutnyttjandet

Läs mer

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Försöken har lagts ut med följande försöksplan: Försöksplan: A Ängssvingel Minto 12 kg/ha B Timotej Lischka 6 kg/ha C

Läs mer

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för 100 kg kväve klarade proteingräns - försök med organiska gödselmedel på ekologiska växtodlingsgårdar i Skåne

Bibliografiska uppgifter för 100 kg kväve klarade proteingräns - försök med organiska gödselmedel på ekologiska växtodlingsgårdar i Skåne Bibliografiska uppgifter för 100 kg kväve klarade proteingräns - försök med organiska gödselmedel på ekologiska växtodlingsgårdar i Skåne Författare Wivstad M. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Forskningsnytt

Läs mer

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Östergötland, Kalmar, Kronoberg, Blekinge 35 personer Rådgivning, fältförsök, utvecklingsprojekt HIR-individuell rådgivning, grupprådgivning, Greppamiljörådgivning

Läs mer

Gödsling med svavel och kalium till lusern

Gödsling med svavel och kalium till lusern Gödsling med svavel och kalium till lusern H14-0135-ALF Svavelbrist (t.v.) i slåttervall, Östergötland 2015. Foto: Louice Lejon Publicerat 2016-10-25 Anders Månsson, Hushållningssällskapet Östergötland

Läs mer

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till vårkorn Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet, Skara Ingår i...

Läs mer

Kvävestrategier i höstvete

Kvävestrategier i höstvete Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Kvävestrategier i höstvete Skördenivån och ekonomiskt optimal gödsling var höga på de flesta platser

Läs mer

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av Gunnel Av NAMN, Av NAMN, Hansson, titel titelsson, titelsson, HIR Skåne epost@epost epost@epost AB E-post: gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor fördelning i olika länder 2012 Antal sensorer per land den 30 juni 2012 totalt 1221 (inklusive

Läs mer

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Utlakningsrisker i samband med stallgödselspridning Helena Aronsson Klimat Tidpunkt Utfodring Djurslag Gödseltyp Spridningsteknik Jordart Gröda Utlakningsrisker i samband

Läs mer

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post: Försöksplan Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, 237 91 Bjärred E-post: gunnel.hansson@hs-m.hush.se Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i fem höstveteförsök i Skåne 2004

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet,

Läs mer

Jordbruksinformation Att sprida organiska gödselmedel

Jordbruksinformation Att sprida organiska gödselmedel Jordbruksinformation 9 2014 Att sprida organiska gödselmedel Att sprida organiska gödselmedel Text: Sofia Delin och Lena Engström Vad är organiska gödselmedel? Organiska gödselmedel är gödsel av animaliskt

Läs mer

Ekologisk produktion lantbruk

Ekologisk produktion lantbruk Ekologisk produktion lantbruk Växtodling ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se katarina.holstmark@jordbruksverket.se Djur dan-axel.danielsson@jordbruksverket.se niels.andresen@jordbruksverket.se

Läs mer

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Foto: Bildarkivet i Klågerup Av Niklas Bergman, VäxtRådgruppen Vad är jag bra och dålig på i jämförelse med andra växtodlare? Genom att vara med

Läs mer

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor 3 olika sätt att göra Yara N-Sensor för kvävespridning (olika driftslägen) N-gödsling (Yara standard) Kalibrering görs före spridning Föraren bestämmer kvävenivån vid kalibrering Föraren bestämmer kvävenivån

Läs mer

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor TM Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor och N-Sensor ALS Två system, samma filosofi Grödan skannas av och gödningen sprids i samma körning N-Sensor Mätning passivt system behöver

Läs mer

Kvalitetsbrödsäd. IV: 1) ogödslat 2) 60 kg/ha i nötflytgödsel DC 30

Kvalitetsbrödsäd. IV: 1) ogödslat 2) 60 kg/ha i nötflytgödsel DC 30 Kvalitetsbrödsäd Projektansvarig: Ann-Charlotte Wallenhammar, Projektredovisning: Lars Eric Anderson, HS Konsult AB, Box 271, 71 45 Örebro E-post: ac.wallenhammar@hush.se, le.anderson@hush.se Material

Läs mer

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12 Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling

Läs mer

Utlakningsförsöken i Mellby

Utlakningsförsöken i Mellby Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem

Läs mer

Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas

Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas Finansierat av Vretafonden (SLF, Region Öst) Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland,

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder

Ekonomi i miljöåtgärder Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning

Läs mer

Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd

Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd Sofia Delin och Lena Engström, SLU 24/1 213 Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd Syfte Detta projekt består av två delar, där kväveeffekten av organiska gödselmedel undersökt i vårsäd

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland

Läs mer

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Intresset för fånggrödor fortsätter att öka. Fjolårets försök visade att det är viktigt att så

Läs mer

Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008

Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008 Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar Kurs för rådgivare Nässjö 2008 1 Dispostion Vad är en balans? Vad innebär ett överskott? Hur ser det ut på en mjölkgård? Hur kan man jämföra gårdar? Hur uppstår

Läs mer

Kvävegödslingseffekt av hönsoch kycklinggödsel. Vad händer vid lagring? Egenskaper hos fjäderfägödsel. Vad innehåller den färska gödseln?

Kvävegödslingseffekt av hönsoch kycklinggödsel. Vad händer vid lagring? Egenskaper hos fjäderfägödsel. Vad innehåller den färska gödseln? Kvävegödslingseffekt av hönsoch kycklinggödsel Sofia Delin SLU Skara Institutionen för mark och miljö Vad innehåller den färska gödseln? Fekalier och urin i samma fraktion Färsk gödsel: 25-30 % Ts Övrigt

Läs mer

Maltkorn och Yara N-Sensor

Maltkorn och Yara N-Sensor Maltkorn och Yara N-Sensor Knud Nissen & G Pettersson Lantmännen Maltkorn 1013 fält skördat 2000-2004 101kg N ktuell spridd 87kg N rek. 91kg N opt. SD=16 = 16kgN SD=24 = 24kgN SD=57 = 57kgN Figur 22. Jämförelse

Läs mer

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård Samband mellan ekonomiskt optimal kvävegiva och skördens storlek 2009-2012 Yara N-prognos Under säsongen 2012 har

Läs mer

Organiska gödselmedel i höstvete och havre

Organiska gödselmedel i höstvete och havre Institutionen för mark och miljö, Skara Organiska gödselmedel i höstvete och havre Lena Engström Sofia Delin Projektet finansieras av Bakgrund Kol/kväve-kvot avslöjar kväveeffekt i krukförsök med rajgräs

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Odlarträff 4.10 och 5.10 Peter Fritzén/ ProAgria Finska Hushållningssällskapet Bakgrund Blålusernen som hör till världens mest

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012 Praktiska Råd greppa näringen Din stallgödsel är värdefull! sammanfattning Nr 5 2012 Värdera din stallgödsel i Stallgödselkalkylen Ta egna analyser av stallgödselns innehåll av näring Minska förlusterna

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet

Läs mer

Humanurin som gödselmedel i vårsäd Anna Richert Stintzing & Lena Rodhe

Humanurin som gödselmedel i vårsäd Anna Richert Stintzing & Lena Rodhe 84 Humanurin som gödselmedel i vårsäd Anna Richert Stintzing & Lena Rodhe Humanurin som gödselmedel i vårsäd Humanurin är ett snabbverkande gödselmedel som kan ersätta mineralgödsel i produktion av spannmål.

Läs mer

Vetemästaren Eller hur når vi över 15,63ton/ha

Vetemästaren Eller hur når vi över 15,63ton/ha Vetemästaren Eller hur når vi över 15,63ton/ha Tidningen Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen Enkla regler/ komplicerat upplägg 40

Läs mer

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning.

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning. Vårkorn Ett gigantiskt lager av 2009 års skörd och nattsvarta priser. Men en ekonomisk återhämtning innebär fler restaurangbesök och ökat resande med ökad ölkonsumtion som följd. Nu kan vi börja se ljuset

Läs mer

Biovinass i ekologisk grönsaks- och bär- odling på friland

Biovinass i ekologisk grönsaks- och bär- odling på friland Biovinass i ekologisk grönsaks- och bär- odling på friland - ett dokumentationsprojekt genomfört i samarbete med odlare från Dalarna, Västmanland och Västra Götaland under 2002. Kristina Homman, Länsstyrelsen

Läs mer

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner Ogräsharv Radhacka Vegetationsskärare Arbetssätt, mekanisk

Läs mer

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008 Bibliografiska uppgifter för Organiska gödselmedel allt värdefullare Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår i... Rapport

Läs mer

Hitta rätt kvävegiva!

Hitta rätt kvävegiva! Hitta rätt kvävegiva! Ekonomiskt optimal kvävegiva till 9 ton höstvete är ibland bara 90 kg N/ha och i andra fall långt över 200 kg N/ha. Skillnaden beror på hur mycket kväve som marken i det enskilda

Läs mer

BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER

BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER Thomas Börjesson 1 och Ingemar Gruveaus 2 1 Svenska Lantmännen, 531 87 LIDKÖPING, 2 Hushållningssällskapet i

Läs mer

Varför är en bra växtföljd så viktig?

Varför är en bra växtföljd så viktig? Växtföljder Att utarbeta fasta fem- eller sexåriga växtföljder är standard i samband med omläggningsrådgivning. I praktiken finns det nog ingen gård som exakt följer den planerade växtföljden. Anpassning

Läs mer

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus Smått och stort i växtodlingen Anders Adholm HIR-Malmöhus Intäkter Kvant Pris kr/ha Skörd kg 6000 2,5 2900 Summa Intäkter 6000 2 900 kr 2,5 Prod. kostnad Andel av Direkta kostnader kr/kg prod kost Utsäde

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling

Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum

Läs mer

Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar

Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem Demonstrationsodling Bakgrund David Kästel Mats Engquist Projektfinansiärer Jordbruksverket Väderstadsverken Jordbearbetningen har en stor betydelse

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Metoder som har provats för att bestämma gödslingsnivån i höstvete, samt en utvärdering av den skånska kvävestegen i höstvete 2000-2009

Metoder som har provats för att bestämma gödslingsnivån i höstvete, samt en utvärdering av den skånska kvävestegen i höstvete 2000-2009 Metoder som har provats för att bestämma gödslingsnivån i höstvete, samt en utvärdering av den skånska kvävestegen i höstvete 2000-2009 Marcus Pedersen HIR Malmöhus Borgeby slottsväg 11 273 91 Bjärred

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet

Läs mer

Organiska gödselmedel i höstvete och havre

Organiska gödselmedel i höstvete och havre Institutionen för mark och miljö, Skara Organiska gödselmedel i höstvete och havre Lena Engström Sofia Delin Projektet finansieras av Bakgrund Kol/kväve-kvot avslöjar kväveeffekt i krukförsök med rajgräs

Läs mer

Gödslingsrekommendationer 2015

Gödslingsrekommendationer 2015 Februari 2015 Gödslingsrekommendationer 2015 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på bland

Läs mer

skörd i eko genom Klövervall och gröngödsling, växtföljd Gödsling med stallgödsel och organiska gödselmedel

skörd i eko genom Klövervall och gröngödsling, växtföljd Gödsling med stallgödsel och organiska gödselmedel En bättre kvävetillgång för högre Ökad mullhalt skörd i eko genom Klövervall och gröngödsling, växtföljd Gödsling med stallgödsel och organiska gödselmedel Ulrika Wikman, ProAgria Österbottens Sv. Lantbrukssällskap

Läs mer

Ekologisk växtodling. Specialgödselmedel. Foto: Göran Molin

Ekologisk växtodling. Specialgödselmedel. Foto: Göran Molin Ekologisk växtodling Specialgödselmedel Foto: Göran Molin Text: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Innehåll i utvalda KRAV-godkända specialgödselmedel Specialgödselmedel används i växande utsträckning

Läs mer

Nya odlingstekniker - en intervjuundersökning 2009-2010 bland lantbrukare som använder radhackningsteknik i ekologisk spannmålsodling

Nya odlingstekniker - en intervjuundersökning 2009-2010 bland lantbrukare som använder radhackningsteknik i ekologisk spannmålsodling Nya odlingstekniker - en intervjuundersökning 2009-2010 bland lantbrukare som använder radhackningsteknik i ekologisk spannmålsodling Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Madeleine Arnqvist och Per

Läs mer

Att sätta värde på kvalitet

Att sätta värde på kvalitet Att sätta värde på kvalitet Vägval och mervärden inom ekologisk odling Ett underlag till fortsatta samtal om matens kvalitet Lars Kjellenberg Institutionen för växtförädling, SLU Alnarp Vägval -vad är

Läs mer

Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria

Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria Inledning Hur skiljer sig kvalitetsegenskaperna åt mellan käringtand, cikoria och våra vanliga klöverarter? Hur fungerar dagens vallskördeprognoser

Läs mer