Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall

Transkript

1 Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Medverkande: Anne-Maj Gustavsson, SLU Umeå, ämnesansvarig SLU, ordförande i kommittén vall och grovfoder Ola Hallin, region Försök i Väst, ämnesansvarig Hushållningssällskapet, sekreterare i kommittén vall och grovfoder Malin Lovang, Lovanggruppen Magnus Halling, SLU Ann-Charlotte Wallenhammar, Hushållningssällskapet Eva Stoltz, Hushållningssällskapet Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Maria Wahlquist, Svenska Vallföreningen Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Linda af Gejerstam, Hushållningssällskapet Per-Anders Andersson, Lantmännen Lantbruk Sofia Delin, SLU 1 Öppnande Anne-Maj öppnade skypemötet och hälsade välkommen. 2 Dagordning Identifiera frågeställningar/problem om kvävegödsling till vall Försök som läggs ut nu i vår: 5 försök i blandvall i Sverigeförsökens regi Fördelning av N givan mellan delskördar i gräsvall Vad behöver vi undersöka mera? Hur går vi vidare? 3 Identifiera frågeställningar Gräsarternas respons på flytgödsel, skiljer det mellan arter? Bättre effekt av flytgödseln i vallen. Inom Agroväst kommer mindre förstudie/demonstration ske under 2017 för gräsarterna timotej, ängssvingel, rörsvingel och engelskt rajgräs. Jämförelse kommer att ske för 0 kg N/ha, 60 kg N/ha och 25 ton flytgödsel/ha., Samma kvävegiva i vallväxtsortprovning och plats, finns skillnader i kväveupptag mellan olika gräsarter? Jordbruksverkets nya riktlinjer för kvävegödsling till vall. Viktigt med nollrutor vid gödslingsförsök och det behövs fler nya försöksresultat med kvävegödsling till vall. Spridning av flytgödsel och organiska gödsel på hösten? Hur olika gräsarter och sorter hanterar tidpunkt för gödsling. Flytgödsel höst eller vår? Risk för kväve- och fosforutlakningen. Länk till en rapport om spridning av flytgödsel på vall och risk för fosforförluster, Bifogas med protokoll artikel om effekt av spridning av flytgödsel på hösten. Kvävegiva tidpunkt och delad kvävegiva? Olika kvävegödselprodukter? Hur påverkas proteinhalten? Senare kvävegödsling för att få upp proteinhalten i grönmassan? Nitratkväve, flera analyser med höga halter.

2 Kvävegödsling blandvall med lusern? Kvävestege och olika vallfröblandningar. Minska kvävegödsling vallår 1 för att öka baljväxthalten i grönmassan, är det rätt väg att gå? Första vallår har ofta högst avkastning utav vallens liggetid, hur utnyttjar man den höga avkastningen första vallår samtidigt som man skonar baljväxterna i vallen? Nollruter i vallen och i kväveförsöken. 4 Kvävegödslingsförsök i vall som läggs ut nu under våren; Ola Hallin ansvarar för två vallförsöksserier i Sverigeförsöken; Kvävegödsling och strategi till blandvall och Svavelgödsling och strategi i vall. Kvävegödsling och strategi till blandvall Syfte: Att uppdatera kvävegödslingsrekommendationer och kvävestrategier till blandvall. Frågeställning som belyses i försöken är kväverespons. Dessa försök kommer man också att testa/utvärdera tekniken N-sensor för att mäta/bestämma kvävebehovet i vallen. Försöksplan: I blandvallarna skall det ingå timotej, rörsvingel eller rörsvingelhybrid, rödklöver och vitklöver. Engelskt rajgräs får ingå med max 15 % utsädesmängd. Försöket skördas med tre vallskördar per år med mål att skörda vid 11-11,5 MJ/kg ts. Variation mellan försöksplatser kommer att uppstå med olika kväveleveranser, årsmånsvariationer, och botaniska sammansättning i vallen. Skillnad i botanisk sammansättning mellan försöksplatser kommer att fastställas genom botanisk analys vid varje skörd, för att kunna utvärdera klöverns kvävefixering. Försöksled: 1. 0 kg N/ha ( kg N/ha) kg N/ha ( kg N/ha) kg N/ha ( kg N/ha) kg N/ha ( kg N/ha) 5. 0 kg N/ha, gräsvall (klövern bekämpas) 6. YARA 180 kg N/ha (40 (N27)/40 (Kalksalpeter) kg N/ha) Gödslingstidpunkter: 2 tidpunkter för vår, 1:a tidpunkt med kvävegödselmedel N27 och vid 2:a tidpunkt med kvävegödselmedel kalksalpeter. 1:a tidpunkt; led 1-6, vid tillväxt start, inte på frusen mark, 2:a tidpunkt; led 6, ca 4 veckor före första skörd, ca 1 maj, ca 15 cm vallbestånd, klövern Mätning med N-sensorteknik vid tidpunkt 2 i led 1-6 och i varje skörd. Svavelgödsling och -strategi i vall Bakgrund: Ett uttalat behov finns från lantbrukare och rådgivare att få mer kunskap kring att gödsla med svavel till vallar. Motivet för genomförandet av fältförsök är att belysa eventuella effekter på vallavkastning, baljväxtandel, råproteinhalt och svavelhalt i grönmassa. Syfte: Att utvärdera kvävegödselsprodukter och svavelgödsling till vall. Olika kvävegödselprodukter kommer att tillföras till första-, andra- och tredjeskörd i vallen.

3 Försöksled Kväve Vår 2:a skörd 3:e skörd Svavel 1 Region 0 N Ogödslat Ogödslat Ogödslat 0 kg S/ha 2 Region 240 N N27 N27 N27 0 kg S/ha 3 YARA 240 N Axan N27 N27 13,7 kg S/ha 4 Region 240 N Sulfan N27 N27 25,0 kg S/ha 5 YARA 240 N Sulfan Kalksa. Kalksa. 25,0 kg S/ha 6 YARA 240 N Axan Axan N27 24,6 kg S/ha 7 Timac 240 N Sulfammo N27 Kalksalpter 63,6 kg S/ha Fördelning av kvävegiva mellan delskördar i gräsvall Anne-Maj presenterade och höll i diskussionen om planerade försöksserien med fördelning av kvävegiva mellan delskördar i gräsvall och efterlyste synpunkter på försöksplan. Se nedanstående tabell för preliminär försöksplan. Två försök kommer att anläggas under Hur går vi vidare och vad behöver vi undersöka mera? Prioritering Tidpunkt för kvävegödsling, delad kvävegiva inför förstaskörden Gräsarters gensvar på flytgödsel Sekreterare: Ola Hallin Justeras av: Anne-Maj Gustavsson

4

5

6