Försöksåret 2009 Ett axplock ur försöken och demonstrationer på Hushållningssällskapet Sjuhärad Rådde gård Länghem
|
|
- Agneta Samuelsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sortförsök Rågvete Försöksåret 29 Ett axplock ur försöken och demonstrationer på Hushållningssällskapet Sjuhärad Rådde gård Länghem
2 Sortförsök stråsäd Resultat från sortförsöken i rågvete, vårkorn och havre på Rådde gård Länghem. Avkastning i medeltal 29 för obehandlad och behandlad block samt medeltal för Medeltal kan endast jämföras mot mätaren Dinaro Vid samma antal försök och * så kan sorterna jämföras direkt mot varandra. Rågvete, höstvete Medeltal Antal Rådde Rådde försök LAD Dinario, kg/ha vid 15 % vh rel. tal 1 1 Str Tritikon Ssd * 4 SW Cando 62p LAD Fidelio 95 3 NS Tulus Nord 824/1 Ssd * 2 Br Sequenz Ssd * 2 Ragt Ragtac Ssd 137 Str Borwo 149 Str Pigmej 137 SW Harnesk (whw) 95 89* 4 NS Olivin (whw) 98 91* 4 Mon Opus (whw) 11 91* 4 NS Mulan (whw) 98 89* 2 HAD Kranich (whw) 17
3 29 har Tulus och Borwo gett högst avkastning. Vid gulrostgradering i rågvetet den 26 juni i obehandlade led låg Dinario på 45% angripen bladyta, Cando på 4 % och övriga sorter %. Skördenivån i obehandlad Dinario blev 3 49 kg/ha och svampbehandlad på 8 6 kg/ha. Skördenivån på höstvete ligger 1 % under rågvete på medeltalet för försöken på Rådde gård. Vårkorn Medeltal Antal Rådde Rådde försök Sortblandning, kg/ha vid % vh rel. tal 1 1 SW Gustav 12 16* 4 NFC Tipple 84 96* 4 NS Justina 12 11* 4 LP Mercarda 1 17* 4 NI Henley SW Waldemar 1 16* 2 NFC Quench 12 17* 2 SW Mitja LP Conchita Sej Afrodite 14 Mjöldagg -1** Rådde ** Gradering 7-17 % mjöldagg i obehandlat led. 29 har Gustav, Justina och Quench gett högst avkastning. I medeltal för två år var avkastningen högst för Quench, i tur följd av Mercada, Gustav, Waldemar och Justina. Behandlingseffekten i sortförsöket för korn åren har gett 72 kg/ha i merskörd för den blockvisa behandling med Amistar + Stereo.
4 Havre Medeltal Antal Rådde Rådde försök SW Belinda, kg/ha rel. tal 1 1 SW Gunhild * NS Freddy * SW Kerstin * SW Ingeborg * NS Ivory * SW Aveny * NS Scorpion * Bor Steinar * SW Circle * GN Ringsaker * GN * NS Galaxy * NS Buggy * Bor Tomas 99 SW Lipoplus 83 Gra Nes 91 NS Zorro 95 Blocken II och III kasserades 29 på grund av skador av djur. Avkastningen 29 är således för obehandlade block. Högst avkastning 29 hade Scorpion med relativ tal på 18. Lipolus ligger lågt i avkastning men har en högre råfetthalt med 7,6 % jämfört med t ex Belinda på 5,8 % på Rådde 29. Behandlingseffekten i sortförsöken för havre åren har gett knappt 7 kg/ha i merskörd för den blockvisa behandling med Tilt Top + Comet. Försöksresultat för vall och spannmålsförsök finns på
5 Nya och nygamla gräsarter Rörsvingel och rörsvingelhybrider förekommer i alltfler fröblandningar på marknaden t.ex. rörsvingelsorterna Swaj från SW och Kora från DLF. Vanligast är rörsvingelhybriden Hykor (Scandinavian Seed). Vi har haft möjlighet att jämföra dessa sorter i försök på Rådde. Sortförsök med svingel Rådde R6-22 vall I-Vall II Avkastning mm sk 1 V I 26 maj sk 2 VI 17 juli sk 3 VI 3 sept VI sk 1-sk 3 Kg ts/ Kg ts/ Kg ts/ ha Rel Beg Ax Kg ts/ha Rel ha Rel ha Rel Hykor maj Swaj maj Kora maj Sigmund maj V II 1 jun sk 2 VII 8 juli sk 3 VII 2 aug V II -sk 3 Kg ts/ ha Rel Beg Ax Kg ts/ha Rel Kg ts/ ha Rel Kg ts/ ha Rel Hykor maj Swaj jun Kora maj Sigmund maj Södra o mellersta Sverige tom Rådde VI-VII 27 Kg ts/ ha Rel kg/ha diff Beg ax VI Rel VII Rel Beg ax Bot ut Hykor maj maj 4,4 Swaj maj jun 4,1 Kora maj Sigmund maj maj 4,4 I totalavkastningen under två vallår avkastar Hykor ca 14 kg ts/ ha mer än Swaj. Detta är försöksavkastningar som är betydligt högre än i praktiken. Rimlig avkastningsskillnad i praktiken kan uppskattas till ca 5 kg ts /ha och år, enligt detta försök. Avkastningsskillnader är statistiskt säkra. Swaj är tre-fyra dagar senare i beg.axgång än Hykor. Alla sorter är skördade vid samma tidpunkt.
6 HS Sjuhärad har bekostat näringsvärdesanalyser i detta sortförsök. I figuren nedan redovisas MJ och fiberhalt för tre sorter. Vid fem av de sex analystillfällena har Swaj högre energihalt än Hykor (OE MJ enligt VOS) och lägre fiberhalt (ref.metod Mertens). Värdena grundar sig på ett prov per sort och skördetidpunkt och är därför osäkra. Svinglarna har svag utveckling inför förstaskörden, speciellt i vall I. Förstaskörden i Vall I visar på bra kvalitet för samtliga sorter vid skörd den 26 maj. För att få bra näringskvalitet måste vallar med betydande inslag av Hykor, Swaj eller Kora skördas tidigt och med täta skördeintervaller i återväxtsskördarna. Sortförsök med svingel Rådde R6-22 vall I-Vall II Energi - och fiberinnehåll för Hykor Swaj och Kora OBS ENDAST ETT FÖRSÖK under två år MJ/kg ts 11,5 11 1, NDF fiber ref metod MJ Hykor MJ Swaj MJ Kora NDF Hykor NDF Swaj NDF Kora 9,5 sk 1 sk 2 (5 dag) sk 3 (5 dag) sk 1 sk 2 (37 dag) sk 3 (43 dag) 4 VI VI VI VII VII VII
7 Vallinventering slåttervallar Sjuhärad Hushållningssällskapet Sjuhärad har fått möjlighet att med finansiering från Kraftsamling Växtodling under följa tre fröblandningars (SW 944, SW 948, SF Högland) utveckling avseende artinnehåll. Fem skiften med varje fröblandning har ingått. Blandningarna är ganska lika vad beträffat andelen ingående arter och procentandel (timotej, ängssvingel, eng.rajgräs, röd och vitklöver). Den mest intressanta skillnaden är ingående timotejsorten. (SW 948 Ragnar, SW 944 Grindstad och Ragnar, SF Högland Lischka och Alexander) Kraftsamling växtodling Botaniska sammansättning i slåttervallar i Sjuhärad Andelen klöver och ogräs i tre blandningar under två år och med fem skiften per blandning Gräs Klöver Ogräs Andel procent av ts Vall I Vall II Vall I Vall II Vall I Vall II SW 948 SW 944 SF Högland I figuren ovan visas andelen gräs, klöver och ogräs. Vi kan se att klöverandelen är låg redan från förstaårsvallens förstaskörd. Andelen klöver ökar till återväxtsskördarna men når inte upp till mer än max 3 % i tredjeskörden vall II för SW 944. Ogräsandelen är låg utom för ett par skiften som ingick i SF Högland (har inte med fröblandningen att göra). Generellt kan sägas att klöverandelen är för låg för ett optimalt grovfoder där blandvall används. Optimalt andel bör vara mellan 3-5 %.
8 Tänkbara orsaker till att klöverandelen blir låg kan vara för kraftig insåningsgröda med stark beskuggning eller ogräsbekämpning vid fel tidpunkt och dosering. Inget av detta går emellertid att fastställa för de inventerade skiftena. Kraftsamling Växtodling Botanisk sammansättning i slåttervallar Sjuhärad Andelen timotej(tt),ängssvingel (ÄS), engelskt rajgräs (ER) i medeltal för fem skiften i vardera blandning SW 948,SW 944 och SF Högland under vall I- vall II andel procent av ts ÄS ER TT Vall I Vall II Vall I Vall II Vall I Vall II SW 948 SW 944 SF Högland Figuren ovan visar de olika gräsarterna utveckling under de två vallåren. Andelen rajgräs ökar markant under första vallåret för att i förstaskörden vallår två utgöra en ganska liten del. Timotejen är stark i förstaskördarna och därefter minskar andelen i återväxterna. Det finns en klar tendens i denna dokumentation att timotejandelen i SW 944 är högre än i de två övriga blandningarna. SW 948 innehöll 55 % timotej Ragnar, i SW 944 var det 45 % Grindstad och Ragnar medan SF Högland hade 5 % Lischka och Alexander. Timotejsorten Ragnar visar sig alltså även i praktiken ha en relativt svag konkurrensförmåga när den odlas tillsammans med andra mer konkurrensstarka gräs som rajgräs.
9 Kväveintensitet i långliggande vallar med rörsvingelhybrid. (Hykor) (L6-472 Rådde pågående försök) Kvävenivåer, 9,18 27 kg N totalt per år till tre skördar. Fröblandning: I alla led 4 kg/ha timotej ÄS= ängssvingel, RS= Hykor KL= 2 kg rödklöver och 1 kg vitklöver/ha. L6-472 Rådde vall I- Vall III Netto kr vid kvävepris 1 kr/kg foder 1,3 kr/kg ts. Försöksavkastningen reducerad till 75 % 13 netto kr vid N= 1 kr och kg ts=1, RS+KL RS+KL RS+KL RS+KL ÄS+KL ÄS+KL ÄS+KL ÄS+KL RS RS RS RS ÄS ÄS ÄS ÄS A 2A 3A 4A 1B 2B 3B 4B 1C 2C 3C 4C 1D 2D 3D 4D Blandvallar med klöver och timotej som dessutom innehåller rörsvingelhybriden Hykor har högre avkastning än motsvarande ängssvingelblandning vid samma kvävenivå. (Jämför t.ex.2c med 2D) Blandvallen med Hykor försvarar även en klart högre kvävegiva än blandvallen med ängssvingel. Näringskvaliteten har i vissa fall varit ganska låg i denna försöksserie under åren Fröblandningar med Hykor måste skördas tidigt i förstaskörden och med täta intervaller i återväxtskördarna (Fyra skördar?). Det finns inga säkra skillnader i kvalitet mellan Hykorblandningarna och ängssvingelblandningarna.
10 Timotejsorternas konkurrensförmåga (L6-631 pågående försök på Rådde gård). Timotejsorter Grindstad, Ragnar, Lischka, Jonatan, Aurora och Switch jämförs i samodling med ängssvingel eller rörsvingelhybrid. 1 kg/ha timotej + 1 kg/ha ängssvingel (Sigmund) eller 1 kg/ha rörsvingelhybrid (Hykor). Kvävegödsling kg/ha. Figurerna nedan visar att Grindstad och Switch har starkast konkurrensförmåga mot ängssvingel (ÄS) Sigmund och rörsvingelhybrid (RS) Hykor. Ragnar är svag i konkurrensen. Andel timotej % av ts Figur 1 L /7 Rådde timotejandelens utveckling över två vallår Medeltal för samodling med Sigmund (ÄS) eller Hykor (RS) GRINDSTAD LISCHKA RAGNAR SWITCH JONATAN AURORA V I V I VI VII VII VII Däremot finns det inga statistiskt säkra skillnader i totalavkastningen under andra vallåret. Grindstad, Switch och Lischka hade högst avkastning i andraskörden medan Ragnar, Lischka och Aurora hade högst avkastning i tredjeskörden. I takt med att timotejen trycks tillbaka ökar svingelarterna som i tredjeskörden har högre avkastningspotential. Vilken timotejsort man väljer till en blandning med t.ex. rörsvingel/rörsvingelhybrid verkar alltså inte nämnvärt påverka blandningens totalavkastning men borde påverka näringskvaliteten genom timotejens bättre smältbarhet. Av försöket att döma bör Grindstad, Switch och Lischka vara de lämpligaste timotejsorterna av de undersökta att samodla med andra gräs.
11 Markpackning och körskador på vall av större flytgödseltunnor -demonstrationsprojekt på Rådde gård Demonstrationsprojektet på Rådde gård har visat på små skillnader i vallens totalavkastning och klöverandel vid en jämförelse med olika storlekar på flytgödselekipage. Vallens totalavkastning mellan jämförda flytgödselekipage är mindre än 1 kg ts/ha vid aktuell däckstorlek och rampbredd. Störst betydelse har utan packning jämfört med packat spår, 8-11 % mindre totalavkastning i packat spår, planerad körning visar sig därmed ha större betydelse för vallavkastning än storlek på flytgödseltunna. Goda markförhållanden rådde vid vår- och sommarspridningen av flytgödsel i demonstrationsprojektet. Det blev ingen ekonomisk skillnad mellan tolv eller tjugofemtons lasstorlek på ekipage, eftersom vallskörden blev högre i spåren för den lilla tunnan, men den stora tunnan gav lägre spridningskostnad samt mindre packad yta i fält. Beräkningar baseras på skördad mängd grönmassa, flytgödselekipagens utrustning, maskintaxor samt beräkning av kapacitet och totala körspår i fält. Rapporten; Markpackning och körskador på vall av större flytgödseltunnor demonstrationsprojekt på Rådde gård, finns på
12 Kvävegödselmedel till vall demonstration på Rådde gård Skördedatum 1-jun 22-jul 29-sep klöver sk 1 klöver klöver tot sk vår o 2:sk % kg ts/ha % kg ts/ha % kg ts/ha kg ts/ ha A* Axan N Urea N 34+svavel Urea + svavel *Medeltal utan och med flytgödsel, utan handelsgödsel till första- och andraskörden. Tabellen visar medeltalsvärden för avkastning och klöverandel för två demonstrationer utan och med 25 (vår) + 15 (till 2:sk) ton flytgödsel per ha. Gödslingens nivån till förstaskörden har varit 7 kg N/ ha, till andraskörden 5 kg N/ha och till tredjeskörden gödslades samtliga rutor med 15 kg/ha NK Avkastningen i demonstrationen för olika kvävegödselmedel till vall visade inga stora skillnader mellan N34 och Axan. Urea tappar 3 kg ts/ha i avkastning jämfört med Axan. Tillförsel av svavel till vallen i N34 och Urea har haft liten betydelse på avkastningen. Rel Försöksresultat och rapporter från projekt som har pågått på Hushållningssällskapet Sjuhärad finns på hemsidan, Ulricehamnsprojektet Flytgödselspridning jämförelse olika storlekar och avstånd Grönmassa 6 ha och 1 ha jämförelse maskinsystem och avstånd Skördesystem i vall Ensileringsstudie vid olika mängd förna i grönmassa beroende på skördesystem i vall Demonstration kvävegödselmedel
TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA
TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA av Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Syftet med serien L6-631 som avslutas under 211 är att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga vid samodling
Läs merVALL OCH GROVFODER. Timotejsorters konkurrensförmåga. Vall. Syftet med serien L som avslutas under 2011 är att studera sex olika timotejsorters
VALL OCH GROVFODER Timotejsorters konkurrensförmåga Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Syftet med serien L6-631 som avslutas under 211 är att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga
Läs merBotanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län.
Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län. En LRF-finansierad Kraftsamlingsundersökning på gårdsnivå av fyra
Läs merMarkpackning och körskador på vall av större flytgödseltunnor demonstrationsprojekt på Rådde Gård. Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad
Markpackning och körskador på vall av större flytgödseltunnor demonstrationsprojekt på Rådde Gård Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Demonstrationsprojektet på Rådde gård har visat på små skillnader
Läs merVallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad
Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Ett orienterande försök med tre eller fyra skördar med fyra olika gräsarter
Läs merVallfröblandning för breddat skördefönster
Vallfröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under 2005-2006 har ett försök (L6-456 F36065/66 ) i vall I-II på Rådde försöksgård belyst möjligheterna att genom
Läs merSkördesystem i vall Delrapport för två vallår. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad
Skördesystem i vall Delrapport för två vallår Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Sammanfattning Att skörda timotej, ängssvingel och rödklöver tre gånger per år
Läs merVallfröblandning för breddat skördefönster
fröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad I en pågående försöksserie R6/L6-4562 undersöks möjligheten att förlänga skördefönstret vid första vallskörden genom
Läs merEn ökad utsädesmängd, med tre kilogram
OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel Vallfröblandningar med gräsarterna rörsvingelhybrid och timotej har gett högre
Läs merResultaten visar i ett medeltal för de fyra
JAN JANSSON, Hushållningssällskapet/Rådgivarna i Sjuhärad OGRÄS Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Fyra försök fi nns i serien som belyser fem olika rödklöversorters förmåga att hävda sig vid samodling
Läs merEkologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård
Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård Ola Hallin, Rådgivarna Sjuhärad Sammanfattning Vallfröblandningar med 45 % rörsvingel Swaj eller rörsvingelhybrid Hykor har
Läs merEn ökad utsädesmängd, med tre kilogram
OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel Försöket visar att vallfröblandningar med rörsvingelhybrid ger tre till åtta procent
Läs merFörsöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad
Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad God Jul och Gott Nytt År önskar Hushållningssällskapet Sjuhärad och Rådgivarna i Sjuhärad Försök/växtodlingsåret
Läs merVallfröblandning för breddat skördefönster
fröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under 2005 har ett försök (L6-456 F36065) i vall I på Rådde försöksgård belyst möjligheterna att genom val av en tidig
Läs merFröblandningar med rörsvingel och Hykor
Fröblandningar med rörsvingel och Hykor Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Genom att byta ut ängssvingeln mot rörsvingel eller Hykor (en hybrid mellan rörsvingel och italienskt rajgräs) har avkastningen
Läs merVäxjö möte 2014. Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2
Växjö möte 14 Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2 1 Sveriges lantbruksuniversitet, Inst. för växtproduktionsekologi, Uppsala 2
Läs merVallfröblandning för breddat skördefönster
allfröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad I en pågående försöksserie R6/L6-4562 undersöks möjligheten att förlänga skördefönstret vid första vallskörden genom
Läs merVall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala
Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att hitta vallfröblandningar
Läs merVallinsåddens utveckling vid olika helsädesalternativ
insåddens utveckling vid olika helsädesalternativ Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under åren 2005-2008 genomfördes en försöksserie, L7-7001 omfattande tre försök som belyste hur olika så och
Läs merRödklöversorters konkurrensförmåga L6-111
Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Syftet med serien är att studera ett antal rödklöversorters konkurrensförmåga i samodling antingen med rörsvingel (Swaj) eller engelskt rajgräs (Birger) Sverigeförsöken
Läs merUddevallakonferensen 2015
Uddevallakonferensen 2015 Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2 1 Sveriges lantbruksuniversitet, Inst. för växtproduktionsekologi,
Läs merVallblandningar för breddat skördefönster, Värmland
blandningar för breddat skördefönster, Värmland Ingemar Gruvaeus Hushållningssällskapet, Skara Ragnar timotej ger en klart lägre andel gräs i blandning med klöver än Grindstad. Ragnar har lägre skörd,
Läs merDEMOODLING Urea till vall Rådde vall 1-2
DEMOODLING Urea till vall Rådde 2009-2010 vall 1-2 Jan Jansson Rådgivarna i Sjuhärad Bakgrund till demonstrationsförsöket Ett kg kväve i urea var ca 7-8 kr/kg billigare än i Axan NS 27:4 våren 2009. Frågan
Läs merGödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar
Gödslingsstrategier till vall Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar 0706-15 67 70 linda.af.geijersstam@hush.se Vallgödsling Kalium Kväve Svavel Koll på kalium Markkartering. Avkastning. Vallålder.
Läs merVall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR
Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att prova
Läs merVALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara
VALL Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Genom att byta ut ängssvingeln mot rörsvingel eller (en hybrid mellan rörsvingel och italienskt
Läs merTidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Kväveintensitet i långliggande vall med rörsvingelhybrid Författare Jansson J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2008
Läs merBibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar
Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap,
Läs merVALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR
VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala På 4 försöksplatser under totalt 12 försöksår inom Animaliebältet och
Läs merVallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når vi önskad vallkvalitet Säkra kort i vallen Vallens liggtid Sv Wide 2 13/01/20
Vallar för Dina förutsättningar. Gård & Djurhälsa Nötseminarier 2018 Per-Anders Andersson, Lantmännens Odlingsrådgivning Sv Wide Vallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når
Läs merVALL. Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande
VALL Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande Maria Stenberg, Avdelningen för precisionsodling, SLU, Skara, Ingemar Gruvaeus, HS Skaraborg,
Läs merFörsöksåret 2016 Ett axplock ur verksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad
Försöksåret 2016 Ett axplock ur verksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad (vintertest av gräsplantor) God Jul och Gott Nytt År önskar Hushållningssällskapet Sjuhärad och Rådgivarna i Sjuhärad Försök/växtodlingsåret
Läs merVALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen
VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU Uppsala och Linda af Geijerstam, HS Rådgivning Agri AB, Kalmar Sammanfattning
Läs merEnsileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall
Ensileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Delrapport i Ulricehamnsprojektet Sammanfattning Att skörda två vallskördar
Läs merEnsileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall
Ensileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Delrapport i Ulricehamnsprojektet Sammanfattning Att skörda två vallskördar med bra näringskvalité
Läs merVallsortprovning. Timotejsorters konkurrensförmåga, L Rödklöversorters konkurrensförmåga, L6-111
Vallsortprovning Timotejsorters konkurrensförmåga, L6-6301 Rödklöversorters konkurrensförmåga, L6-111 Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel, L6-4430, pågående Ola Hallin Hushållningssällskapet L6-4430,
Läs merJordbrukaredag Törringelund vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson
Jordbrukaredag Törringelund 2010 vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson skördeutveckling vårkorn 2005 2009 sorter: SW Gustav och NFC Tipple 10 9 8 7 6 8,1 7,0 7,7 7,9 9,1 vårkorn obehandlad
Läs merSKÖRDESTRATEGI OCH UTHÅLLIGHET I ENGELSKT RAJGRÄS
SKÖRDESTRATEGI OCH UTHÅLLIGHET I ENGELSKT RAJGRÄS av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU Uppsala Resultat från två projekt "Förlängd sortprovning i engelskt rajgräs" och "Skördetid och övervintring
Läs merNäringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2
Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2 Magnus Halling Växjö möte 7 december 2011 Planering för denna ppt (dölj senare) Mål klart Litteratur Jämförelse Karl-Erik och Linda - delvis Metod förteckning
Läs merProtokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall
Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall 2017-03-22 FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Medverkande: Anne-Maj Gustavsson, SLU Umeå, ämnesansvarig SLU, ordförande
Läs merFörsökseriens syfte är att undersöka. Kvävegödsling och strategi i vall. Tabell 1. Plats, region, mull och jordart, L3-2311
OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ANNE-MAJ GUSTAVSSON, Sveriges lantbruksuniversitet VALL OCH GROVFODER Kvävegödsling och strategi i vall Delredovisning av försöksserien Kvävegödsling och strategi
Läs merJordbrukaredag ALNARP vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson
Jordbrukaredag ALNARP 2011 vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson 10 ton/ha skördeutveckling sortförsök i vårkorn Skåne 2006-2010 medel 5 sorter: Gustav, Justina, Mercada, Quench och NFC Tipple
Läs merTabell 1. Enskilda havreförsök Skörd. Obehandlat och fungicidbehandlat. Behandlat = 0,5 Tilt Top + 0,25 Comet st
Sortförsök i havre Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad Under hösten 2007 har 3 sortförsök i havre skördats, tabell 1. I tabell 2 kan man studera medeltalen de olika åren
Läs merLantmannens valltävling
Lantmannens valltävling li 2004-2007 Mål för deltagarna ( de tävlande) : Ge diskussionsunderlag för olika sätt att odla vall och värdet därav. Två deltävlingar Upplägg Treårig vall insådd i spannmål till
Läs merVäxtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel
Växtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad I två orienterande försök på Rådde har upprepade insekticidbehandlingar på våren till vallanläggning utan
Läs merTabell 1. Antal skördar och utsädesmängder (kg/ha) i R6-5010
Av Bodil Frankow-Lindberg,Växtproduktionsekologi, Uppsala E-post: bodil.frankow-lindberg@slu.se Vall och grovfoder INTENSIVT SKÖRDADE VALLAR sammanfattning Tre skördar per år har lett till ca. 12% högre
Läs merSorter ekologisk odling
ekologisk odling Staffan Larsson, SLU Sortöken ger vägledning åt den ekologiske odlaren, men även värdefull information om hur moderna sorter uppför sig utan stora insatser av produktionsmedel. Under 2009
Läs merNederbörd Brunnby
Nederbörd Nederbörd Brunnby 1994-2006 600 500 400 300 200 0 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 X Oktober 39,5 21,5 25,5 74,5 36 24 139 72 50 43,8 51,8 46,7 82 52,5 September 89,5 71,5 38,5 76,5 47
Läs merNäringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december Magnus Halling Forskningsledare Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala
Näringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december 2016 Magnus Halling Forskningsledare, SLU, Uppsala Bakgrund och metodik Näringsinnehållet analyseras rutvis i skörd 1 första vallåret på de
Läs merSortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se
Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se Under 2011 utfördes 24 ekosortförsök med spannmål och trindsäd. Jordbruksverket
Läs merVallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland
Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan
Läs merSorter ekologisk odling
Sorter ekologisk odling Staffan Larsson, SLU Under 2008 utfördes totalt 24 sortförsök i ekologisk odling. Jordbruksverket har finansierat 22 av dessa, medan två har bekostats av Hushållningssällskapet
Läs merSyfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.
Redovisning av demonstrationsodling Kaliumgödsling till ekologisk vall med svag stallgödseltillförsel Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007-12-12 Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel
Läs merDelrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.
Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Försöken har lagts ut med följande försöksplan: Försöksplan: A Ängssvingel Minto 12 kg/ha B Timotej Lischka 6 kg/ha C
Läs merSlåttervallens liggtid möjligheter och begränsningar
Slåttervallens liggtid möjligheter och begränsningar Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Inst. f växtproduktionsekologi Nilla.Nilsdotter-Linde@slu.se 070-662 74 05 Växjö möte 181205 Bakgrund Fodermängd och kvalitet
Läs merJordbrukardag Alnarp. sortval Nils Yngveson
Jordbrukardag Alnarp sortval 2012 Nils Yngveson 10 ton/ha skördeutveckling sortförsök i vårkorn Skåne 2007-2011 medel 6 sorter: Gustav, Justina, Mercada, Quench, NFC Tipple och Waldemar 9,24 9-0,36 8,60
Läs merNÄRINGSVÄRDE HOS VALLGRÄS KRING SKÖRD 1 OCH 2
NÄRINGSVÄRDE HOS VALLGRÄS KRING SKÖRD 1 OCH 2 av Magnus A. Halling, Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala och Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Sammanfattning Syftet med projektet var att noga
Läs merVall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern. Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen
Vall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen 20180214 Val av vallblandning Vilka djur ska äta fodret Markens egenskaper Förutsättningar kring
Läs mer15A Grovfoderodling. Sammanfattning och förslag till åtgärder. Lantbrukarens namn: Adress: Postnr Postort: Besöksdatum: SAM-nr:
Besöksdatum: SAM-nr: Lantbrukarens namn: Adress: Postnr Postort: 15A Grovfoderodling Sammanfattning och förslag till åtgärder Tre bra åtgärder ur miljösynpunkt på gården är att all mark är vintergrön,
Läs merFörsöksrapport Animaliebältet
Försöksrapport Animaliebältet Växtodlingsförsök 28 Resultat från regionala växtodlingsförsök utförda i Jönköping, Kalmar-Kronoberg, Blekinge, Gotland och Halland www.animaliebaltet.se www.ffe.slu.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merSorter. Vårkorn. Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland
Vårkorn Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland Gustav är det foderkorn som har den högst avkastning av marknadssorten i 2007 års Mellansvenska försök. Även i flerårsmedel har Gustav högst
Läs merVallblandningsstrategi lathund för vallblandningar
1(6) Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Framtagen av Linda af Geijersstam 2017-10-19 Förutsättningar att utgå från Vilka djur ska äta fodret? Krav på energi och protein eller mängd foder.
Läs merPraktisk vallbotanik och klöverhaltsbedömning
Praktisk vallbotanik och klöverhaltsbedömning Magnus Halling Kurs Greppa näringen Rådde 217519 Harvets system Perennial ryegrass harvest systems growing periods Number of days from 2th April 2 4 6 8 1
Läs merVårkorn. Sorter. område D-G. Quench, Tocada och Varberg är nyare sorter som visat hög avkastningspotential.
Vårkorn Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland Astoria och Tipple är det maltkorn av marknadssorterna som avkastat högst under 2006. Gustav är ett foderkorn som har den högst avkastning av
Läs merSortförsök SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar)
SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar) Höstvete Antalet försök är samma som förra året vilket innebär sju stycken till antalet. Ett
Läs merSortförsök SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar)
SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar) Höstvete Antalet försök har detta år minskat till 7 stycken. Ett har tagits bort på grund av
Läs merBakgrund. Två försök. Hypoteser. Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej
Bakgrund Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej Bodil Frankow-Lindberg Växjö Möte 2008-12-11 11 I takt med att kraven på vallfodrets kvalitet ökar har frågan om det finns
Läs merUppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling
Uppdaterade gödslingsrekommendationer 2017 Pernilla Kvarmo Katarina Börling Planera gödslingen - rätt mängd på rätt plats Foto: Mårten Svensson Vad är ändrat? Stråsäd- Nya beräkningar med proteinreglering
Läs merSkördesystem i vall. Slutrapport för SLF projekt nr H0541203
Slutrapport för SLF projekt nr H0541203 Skördesystem i vall Kjell Martinsson och Lars Ericson Institutionen för Norrländsk Jordbruksvetenskap SLU 90183 Umeå 1. Bakgrund Denna rapport redovisar resultatet
Läs merVallblandningsstrategi lathund för vallblandningar
Sida 1(6) Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Framtagen av Linda af Geijersstam 2017-10-19 och redigerad av Torbjörn Henningsson Förutsättningar att utgå från Vilka djur ska äta fodret?
Läs merHavre. Sorter. En stor del av landets havreodling sker i Mellansverige. Från att ha minskat i odlingsomfattning
Havre Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation En stor del av landets havreodling sker i Mellansverige. Från att ha minskat i odlingsomfattning de föregående fem åren skedde en liten uppgång under 2006
Läs merSortförsök i höstvete Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet, Kristianstad E-post:
Sortförsök i höstvete Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet, Kristianstad E-post: arne.ljungars@hushallningssallskapet.se Under 2010 skördades 6 sortförsök inom Skåneförsöken i serie L7-101
Läs merFörsöksrapport 2007 Animaliebältet FÄLTFÖRSÖKSVERKSAMHETEN I ANIMALIEBÄLTET 2007
Försöksrapport 27 Animaliebältet FÄLTFÖRSÖKSVERKSAMHETEN I ANIMALIEBÄLTET 27 Hushållningssällskapens Multimedia ISSN 144-6262 ISBN 91-88668-4-6 Tryck: Halmstad Tryckeri AB, Halmstad 28 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merKVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE
KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE av Carl Blackert, HS Halland 2003 startade en försöksserie i animaliebältet som har till uppgift att undersöka ekonomiskt optimal kvävegiva till olika fodervetesorter. Serien
Läs merHavre. Johan Roland, SLU Lanna försöksstation
Havre Johan Roland, SLU Lanna försöksstation Avkastningen har under varit mycket hög i havreförsöken. Skillnaderna i avkastning mellan havresorterna är relativt små. Belinda har överlag en bra avkastningsnivå
Läs merKvävegödsling av olika sorters höstvete
Kvävegödsling av olika sorters höstvete Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet Skaraborg Det är stor skillnad i kvävegödslingsbehov för nya högavkastande vetesorter beroende på användningsområde. De
Läs merRörsvingel Vad vet vi om den?
Rörsvingel Vad vet vi om den? Elisabet Nadeau SLU Skara och Hushållningssällskapet Sjuhärad Christina Nyemad Lantmännen Lantbruk Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad Bakgrund Rörsvingel och dess
Läs merOgräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver
Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver Klas Eriksson, Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg Bakgrund Försöksserierna avser att studera hur olika ogräsbekämpningar inverkar
Läs merEkologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan
Läs merHavre. Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation
Havre Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation Skillnaderna i avkastning mellan havresorterna är relativt små. Belinda har överlag en bra avkastningsnivå och har under bara överträffats av någon enstaka
Läs merKvävegödsling av olika sorters höstvete
Kvävegödsling av olika sorters höstvete Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara har trots sin höga skörd ett förhållandevis lågt kväveoptimum vid användning till foder eller etanol i jämförelse
Läs merBibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej
Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej Författare Frankow-Lindberg B. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet
Läs merUthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel. Magnus Halling Växjö möte 5 december 2012
Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel Magnus Halling Växjö möte 5 december 212 Målsättning Målsättningen med projektet var att testa uthålligheten hos sorter
Läs merBestämning av näringskvaliteten kring och vid skördetillfället för marknadssorter provade i vallsortförsök
Bestämning av näringskvaliteten kring och vid skördetillfället för marknadssorter provade i vallsortförsök Magnus A. Halling 1 och Jan Jansson 2 1 Växtproduktionsekologi, SLU, Ulls väg 16, 756 51 Uppsala,
Läs merFlera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017
Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017 Degong Pang Sophie Krizsan Pekka Huhtanen Syfte Optimera grovfoderproduktionen Med rätt tillämpad skördestrategi
Läs merUppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling
Uppdaterade gödslingsrekommendationer 2017 Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Planera gödslingen - rätt mängd på rätt plats Foto: Mårten Svensson Vad är ändrat? Stråsäd- Nya beräkningar med
Läs merHjälpsådd av vallar kunnskapsstatus och vägen vidare. Mats Höglind
Hjälpsådd av vallar kunnskapsstatus och vägen vidare Mats Höglind Hjälpsådd Insådd av nytt vallfrö i befintlig vall Plöjningsfri kompletteringssådd Foto: Geir Paulsen og Mats Höglind 2 Varför hjälpsådd/direktsådd?
Läs merSveakonferensen januari 2015
Sveakonferensen 13-14 januari 2015 Etableringstekniker i ekologiska klöver- och gräsfröodlingar Ann-Charlotte Wallenhammar 1 Per Ståhl 2 Bo Cristianson 3 Lars Andersson 4 Lars Eric Anderson 1 HS Konsult
Läs merSortval i ekologisk vallodling
Sortval i ekologisk vallodling 2004-2009 Sortförsök i timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrid, engelskt rajgräs och rajsvingel Magnus A. Halling Swedish University of Agricultural Sciences (SLU)
Läs merSortprovning i olika vallarter
Av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala E-post: magnus.halling@slu.se Sortprovning i olika vallarter SAMMANFATTNING Utvecklingen av vallprovningen i södra och mellersta Sverige beskrivs
Läs merKvävegödsling av olika sorters höstvete
Kvävegödsling av olika sorters höstvete Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet, Skara har en hög skörd och ett lägre kväveoptimum och proteinhalt vilket gör att den borde vara en bra fodersort. har
Läs merFörsöksrapport 2003 Animaliebältet
Försöksrapport 23 Animaliebältet FÄLTFÖRSÖKSVERKSAMHETEN I ANIMALIEBÄLTET 23 Hushållningssällskapens Multimedia ISSN 144-6262 ISBN 91-88668-4-2 Tryck: Elanders Berlings, Malmö 24 Foto i rapporten: Erik
Läs merFörsöksrapport 2009 Animaliebältet FÄLTFÖRSÖKSVERKSAMHETEN I ANIMALIEBÄLTET 2009
Försöksrapport 29 Animaliebältet FÄLTFÖRSÖKSVERKSAMHETEN I ANIMALIEBÄLTET 29 Hushållningssällskapens Multimedia ISSN 144-6262 ISBN 91-88668-4-8 Tryck: Halmstad Tryckeri AB, Halmstad 21 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merVallkonferens 2014. Sveriges lantbruksuniversitet Rapport nr 18 Institutionen för växtproduktionsekologi (VPE) Report No. 18
Vallkonferens 2014 Sveriges lantbruksuniversitet Rapport nr 18 Institutionen för växtproduktionsekologi (VPE) Report No. 18 Swedish University of Agricultural Sciences Uppsala 2014 Department of Crop Production
Läs merRedovisning av demonstrationsodling Optimal kvävegödsling till blandvallar Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad
Redovsnng av demonstratonsodlng Optmal kvävegödslng tll blandvallar Jan Jansson Hushållnngssällskapet Sjuhärad 2007-12-12 Syfte Att vsa på effekten av tllfört N tll blandvallar med avseende på klöverandel,
Läs merVALLFRÖBLANDNINGAR, KASTELLEGÅRDEN 2014
VALLFRÖBLANDNINGAR, KASTELLEGÅRDEN 2014 Vi är flexibla och erbjuder förutom våra standardblandningar nedan också gärna fröblandningar efter dina önskemål! Konventionella vallfröblandningar för HÖ, HÖSILAGE
Läs merOgräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver
Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver Klas Eriksson, Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge Försöksserien avser att studera hur olika ogräsbekämpningar inverkar på
Läs merOfficiella provningsplatser vallsorter från 2013
Sortprovning i olika vallarter Växjö möte den 4 december 2014 Magnus Halling, SLU, Uppsala Officiella provningsplatser vallsorter från 2013 Hedemora a Uppsala Fast basplats Extra basplats Rådde, HS Tenhult
Läs merSortförsök i vårvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.
Sortförsök i vårvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad. Under hösten 2005 har 3 sortförsök i vårvete skördats, tabell 1. Nytt för i år är att sorten Vinjett är mätare
Läs merHavre. Sortbeskrivning
Havre Inom Animaliebältet har 12 st sortförsök i havre varit utlagda, varav ett riksförsök med nya nummersorter. Nytt för i år är att även havreförsöken har behandlats mot svamp på samma sätt som övriga
Läs mer