Återbud Björn Andersson, SLU Uppsala, Lena Engström, SLU Skara, Ulf Axelsson, Hushållningssällskapet

Transkript

1 Protokoll fört vid sammanträde med FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VÄXTNÄRING Nässjö Hotell Högland Närvarande: Bodil Frankow- Lindberg, SLU Uppsala, Växtproduktionsekologi. ämnesansvarig SLU, ordförande vall och grovfoder Sofia Delin, SLU Skara, inst. för mark och miljö. ämnesansvarig SLU, ordförande växtnäring Anna-Karin Krijger, region Försök i Väst, ämnesansvarig Hushållningssällskapet, sekreterare i kommittén växtnäring Ola Hallin, region Försök i Väst, ämnesansvarig Hushållningssällskapet, sekreterare i kommittén vall och grovfoder Anders Ericsson, region Sveaförsöken, Hushållningssällskapet Anna Carlsson, Skogsgård Getinge, Sv. Vallföreningen Annika Arnesson, SLU Skara, inst. för husdjurens miljö och hälsa Bo Pettersson, region Animaliebältet, Hushållningssällskapet Carl-Magnus Olsson, Yara Erik Ekre, region Animaliebältet, Hushållningssällskapet Eva Stoltz, Forskare, Hushållningssällskapet Gunilla Frostgård, Yara Ingemar Gruvaeus, Lantmännen Johan Roland, SLU Skara, inst. för mark och miljö Kjell Gustafsson, Agroväst Klas Eriksson, region Animaliebältet, Hushållningssällskapet Lennart Johansson, region Östra Sverigeförsöken, Hushållningssällskapet Lennart Wiklund, Lantmännen Linda af Geijerstam, HIR Vall, Hushållningssällskapet Magnus Halling, SLU Uppsala, Växtproduktionsekologi Malin Lovang, Lovang Maria Wahlquist, Skånesemin och Svenska Vallföreningen Nilla Nillsdotter-Linde, SLU Uppsala, Växtproduktionsekologi Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Torben Kudsk, Lantmännen Återbud Björn Andersson, SLU Uppsala, Lena Engström, SLU Skara, Ulf Axelsson, Hushållningssällskapet 1 Öppnande, presentation Bodil och Sofia öppnade mötet och hälsade välkommen. Därefter skedde en presentationsrunda. 2 Förra mötets minnesanteckningar Tas upp på kommande möte inom varje ämneskommitté.

2 3 Korta presentationer av resultat om gödsling till vall Kvävegödslingsstrategier till blandvall, Ola Hallin. Presentation av preliminära försökssammanställningar för två pågående försök, Färjestad och Rådde för vallår 1 och 2. Försöken kommer att fortsätta under 2014 med vallår 3. Bilaga 1. Kvävegödsling till rörsvingelhybrid och kväveutbyte i vall med olika artsammansättningar, Bodil Frankow-Lindberg. En presentation om kväverespons och marginalutbyte av kväve på tidigare försökserier (Kornher, L6-472, L6-5071) med kvävestege. Bilaga 2. Gödsling med kalium och svavel till vall, Gunilla Frostgård. Visade på framkomna resultat från äldre försök med gödsling av kalium och svavel till vallen. Tyska och engelska försök som visar på att nitrathalten minskar vid god tillgång på svavel. Bilaga 3. Mikronäringseffekter på rotröta, Eva Stoltz. Presenterade försöksresultat från fält- och krukförsök med gödsling av K, Mn, Cu, Zn och dess effekt på sjukdomsindexet av rotröta på rödklöver. Bilaga 4. Proteinbehov hos mjölkkor, Jan Bertilsson. Visade på resultat av utnyttjandet av proteinet i olika foderstater med varierande nivå på proteinhalt i vallfoder till mjölkkor. Bilaga 5. 4 Frågeställningar om gödsling till vall som behöver belysas med forskning och försök Deltagarna fick framföra sina frågeställningar kring gödsling till vall; Kvävedosering till blandvall, proteingödsling, gödslingshistoria, proteinkvalité baljväxt eller kvävegödsling, enkät koppling foderanalys-växtodling, kvävestege i blandvallar jämför gräsvallar, olika kvävegödselmedel (kalksalpeter), kaliumgödslingsstrategier övervintring stallgödsel markkarta, höstspridning tidpunkter kväve och kalium, mikronäring t ex zink på lätta jordar/högt ph, surgörning av flytgödsel N S CaCl 2, Svavel N/S, Maxrutor (och nollrutor) Frågeställningarna grupperas sedan i fyra ämnen. De fyra ämnena blev kväve, kalium, svavel och mikronäring. För varje ämne så bildades det mindre grupper som fick som uppgift att diskutera specifikt ämne, specificera behovet av mer forskning och försök samt bilda arbetsgrupp för fortsatt arbete. Mikronäring Utnyttja befintliga analyser, identifiera bristområden i landet. Utifrån detta se på behovet av försöksplaner. En kommentar kring risken med kontamination av prover vid malning. Arbetsgrupp Eva, Ingemar, Anders och Maria. Svavel Har kommit fram till samma som mikronäring kring att först se på befintliga analyser och hitta var problem finns med svavelbrist. Diskussion förts kring stallgödselns svaveleffekt, istället redovisa lättillgängligt svavel i stallgödselanalys. Blanda in produkter i stallgödseln (eko). Arbetsgrupp Anna-Karin m fl

3 Kalium Koppla ihop foderanalys med gödslingsrekommendation. En flerårig försöksserie med tidpunkter på hösten för kalium med tre vallår. Forskning kring effekt av optimala nivåer i mark och växt för t ex mekanismer för vattenbalans. Arbetsgrupp Erik, Gunilla, Linda Kväve Kväverespons för högavkastande gräs. Flerårsstrategi för blandvallar, varierande kvävegiva inom vallåren. Klimataspekt, klimatmodellering. Arbetsgrupp Bodil, Sofia, Linda, Pernilla, Ola 5 Övriga frågor Nilla Nilsdotter-Linde, rapporterade att material från vallkonferensen 2014 finns på Erik Ekre, informerade om sverigeförsökens hemsida med försöksresultat från hela Sverige. Kjell Gustafsson, informerade om inbjudan till Horisont 2020 i Skara Sekreterare: Ola Hallin Justeras: Bodil Frankow-Lindberg Anna-Karin Krijger Sofia Delin

4 Kvävegödslingsstrategi till blandvall Preliminära resultat från pågående försöksserie L Syftet är att belysa effekten av kvävegödslingsstrategin i en blandvall på avkastning och klöverandel när målet är att utnyttja klövern för att få ett högt råproteinvärde i grönmassan Ola Hallin

5 Vallfröblandning Modifierad SF Nora 14 % rödklöver (Nancy, Rajah) 5 % vitklöver (Klondike) 38 % timotej (Lischka) 34 % rörsingelhybrid (Hykor) 9 % engelskt rajgräs (Kentaur, Foxtrot) Korn Rådde Mercada 142 kg/ha Färjestad Anakin 130 kg/ha

6 2011 Rådde Färjestad Gödsling Skörd Marktäck. Gödsling Skörd Marktäck. Led kg N/ha kg/ha % klöver kg N/ha kg/ha % klöver N N Rådde Färjestad Tabell 1. L Kvävegödsling vallår, kg N/ha Tabell 1. L Kvävegödsling vallår, kg N/ha Led 1:a 2:a 3:e skörd skörd skörd Totalgiva Led 1:a 2:a 3:e skörd skörd skörd Totalgiva A A B B C C D D E E F F G G H H I I

7 Sammanslagning två försöksplatser Rådde och Färjestad Tabell 4. L Vallår 1-2, Vallavkastning, klöverandel och råproteinhalt Medel vall I-II Vall I Vall II Total Vall I-II Led Käve kg ts/ha kg ts/ha kg ts/ha Vall I-II Total Vall I-II Skörd Vall I-II Råprotein Relativ tal Råprotein Klöver kg råprotein/ha Relativ tal g/kg ts % A B D C F E G

8 N1 Låg N-giva N2 Hög N-giva Tabell 4. L Rådde Vallår 1-2, Vallavkastning, klöverandel och råproteinhalt Vall I-II Total Vall I-II Vall I Vall II Total Vall I-II Skörd Vall I-II Råprotein Medel vall I-II Råprotein Klöver Led kg ts/ha kg ts/ha kg ts/ha Relativ tal kg råprotein/ha Relativ tal g/kg ts % 1A Låg N B Låg N D Låg N C Låg N F Låg N H Låg N E Låg N G Låg N I Låg N A Hög N B Hög N D Hög N C Hög N F Hög N H Hög N E Hög N G Hög N I Hög N

9 Tabell 2. L Rådde Vallår 1, Vallavkastning, klöverandel och råproteinhalt Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Klöver 04-jun Rå- 19-jul Klöver Rå-protein 06-sep Klöver Rå-protein protein Led kg ts/ha % g/kg ts kg ts/ha % g/kg ts kg ts/ha % g/kg ts 1A Låg N B Låg N C Låg N D Låg N E Låg N F Låg N G Låg N H Låg N I Låg N A Hög N B Hög N C Hög N D Hög N E Hög N F Hög N G Hög N H Hög N I Hög N N1 Låg N-giva N2 Hög N-giva CV% 4,6 7,4 4,8 6,9 5,6 6,1 LSD F

10 N1 Låg N-giva N2 Hög N-giva CV% 4,9 5,9 4,2 5,5 6,3 7,1 LSD F Tabell 3. L Rådde Vallår 2, Vallavkastning, klöverandel och råproteinhalt Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 07-jun Klöver protein ver Rå- Klö- 11-jul Rå-protein 30-aug Klö-ver Rå-protein Led kg ts/ha % g/kg ts kg ts/ha % g/kg ts kg ts/ha % g/kg ts 1A Låg N B Låg N C Låg N D Låg N E Låg N F Låg N G Låg N H Låg N I Låg N A Hög N B Hög N C Hög N D Hög N E Hög N F Hög N G Hög N H Hög N I Hög N

11 N1 Låg N-giva N2 Hög N-giva Tabell 4. L Färjestad Vallår 1-2, Vallavkastning, klöverandel och råproteinhalt Vall I-II Total Vall I-II Vall I Vall II Total Vall I-II Skörd Vall I-II Råprotein Medel vall I-II Råprotein Klöver Led kg ts/ha kg ts/ha kg ts/ha Relativ tal kg råprotein/ha Relativ tal g/kg ts % 1A Låg N B Låg N D Låg N C Låg N F Låg N G Låg N E Låg N H Låg N I Låg N A Hög N B Hög N D Hög N C Hög N F Hög N G Hög N E Hög N H Hög N I Hög N

12 N1 Låg N-giva N2 Hög N-giva CV% 5,3 10,9 7,6 7,8 13,1 7,1 LSD F Tabell 2. L Färjestad Vallår 1, Vallavkastning, klöverandel och råproteinhalt Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 29-maj Klöver protein ver Rå- Klö- 09-jul Klö-ver Rå-protein 27-aug Rå-protein Led kg ts/ha % g/kg ts kg ts/ha % g/kg ts kg ts/ha % g/kg ts 1A Låg N B Låg N C Låg N D Låg N E Låg N F Låg N G Låg N H Låg N I Låg N A Hög N B Hög N C Hög N D Hög N E Hög N F Hög N G Hög N H Hög N I Hög N

13 N1 Låg N-giva N2 Hög N-giva CV% 4,7 10,1 6,7 7 5,7 6,4 LSD F Tabell 3. L Färjestad Vallår 2, Vallavkastning, klöverandel och råproteinhalt Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 06-jun Klöver protein ver Rå- Klö- 16-jul Rå-protein 26-aug Klö-ver Rå-protein Led kg ts/ha % g/kg ts kg ts/ha % g/kg ts kg ts/ha % g/kg ts 1A Låg N B Låg N C Låg N D Låg N E Låg N F Låg N G Låg N H Låg N I Låg N A Hög N B Hög N C Hög N D Hög N E Hög N F Hög N G Hög N H Hög N I Hög N

14 Nitrogen application strategies to mixed grass/legume leys Frankow-Lindberg, B. af Geijerstam, L.

15 Kvävegödsling till vall med rörsvingelhybrid och kväveutbyte i vall med olika artsammansättning Bodil Frankow-Lindberg Institutionen för växtproduktionsekologi

16 Försöksplan L6-472 Led Fröblandning Kvävenivåer A Ängssvingel (ÄSV) 13 kg/ha + timotej (T) 4 kg/ha B Rörsvingelhybrid (RSVH) 13 kg/ha + timotej 4 kg/ha C Ängssvingel 13 kg/ha + timotej 4 kg/ha + rödklöver 2 kg/ha + vitklöver 1.5 kg/ha D Rörsvingelhybrid 13 kg/ha + timotej 4 kg/ha + rödklöver 2 kg/ha + vitklöver 1.5 kg/ha = = = = 270

17 Avkastning Ton ts per ha Vall 1 Vall 2 Vall 3 Vall T+ÄSV T+RSVH T+ÄSV+klöver T+RSVH+klöver

18 Slutsatser Högre avkastning med rörsvingelhybrid än med ängssvingel Stort tapp i avkastningen från Vall 1 till Vall 2 och 3 (utom i 0-ledet), som senare bestod Små skillnader i avkastning mellan åren i äldre gräsvallar efter Vall 1 (undantag högsta N-led) Leden med klöver/gräs tappade i avkastning från år till år

19 Råproteinhalter Avspeglar avkastningsnivå och N-gödsling Lägre halter med rörsvingelhybriden g råprotein/kg ts i första skörd utan klöver (i allmänhet < 130) g råprotein/kg ts i första skörd med klöver (med kvävegödsling < 167)

20 Effekt av svingelart på kväverespons, rena gräsvallar Vall 1 Vall 2 Vall 3 Vall 4 T+ÄS T+RSV T+ÄS T+RSV T+ÄS T+RSV T+ÄS T+RSV

21 Slutsatser Med undantag för Vall 1 ungefär samma skillnad i avkastningsnivå (rörsvingelhybrid vs. ängssvingel) oavsett vallår och kvävegödslingsnivå

22 Effekt av svingelart på kväverespons, klöver/gräsvallar Vall 1 Vall 2 Vall 3 Vall 4 T+ÄS T+RSV T+ÄS T+RSV T+ÄS T+RSV T+ÄS T+RSV

23 Slutsatser Leden med rörsvingelhybrid högre avkastningsnivå jämfört med leden med ängssvingel Skillnaden i avkastning (rörsvingelhybrid vs. ängssvingel) ökar med tiden oavsett kvävegödslingsnivå

24 Marginalutbyte (kg t.s./kg N), gräs (3 sk) N-gödsling Kornher, 1982 L , T+(ÄS) 29,2 0 90, T+ÄS 29,5 0 90, T+RSV 35, , T+(ÄS) 20, , T+ÄS 28, , T+RSV 27, , T+(ÄS) 10, , T+ÄS 13, , T+RSV 19,3

25 Slutsatser Något bättre marginalutbyte av kväve med rörsvingelhybrid jämfört med ängssvingel som svingelart Högre marginalutbyte i L6-472 jämfört med äldre publicerat material

26 Marginalutbyte, klöver/gräs, 3 sk N-gödsling Kornher, 1982 L6-472 L6-5071* 0 100, RKL+T+(ÄS) 7,3 0 90, RKL+VKL+T+ÄS 16,1 0 90, RKL+VKL+T+RSV 21,3 12, , RKL+T+(ÄS) 7, , RKL+VKL+T+ÄS 8,8** , RKL+VKL+T+RSV 7,7** , RKL+VKL 6, , RKL+VKL+T+ÄS 4, , RKL+VKL+T+RSV 11, , RKL+VKL 10,8 *timotej+ängssvingel+eng.rajgräs+hykor ** oväntat låga utbyten

27 Slutsatser Betydligt lägre marginalutbyte av kväve i klöver/gräsvallar jämfört med gräsvallar I allmänhet något bättre marginalutbyte av kväve med rörsvingelhybrid jämfört med ängssvingel som svingelart

28 Sammanfattning Mycket begränsat material med högavkastande gräsarter Marginalutbyten är viktiga basdata för beräkningar av olika slag (ekonomi, LCA-analyser, modelleringar)

29 Marginalutbyte L ,0 40,0 35,0 Kg ts per kg N 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 T+ÄSV T+RSVH T+ÄSV+klöver T+RSVH+klöver 0, Första skörd Andra skörd Tredje skörd

30 Yield response to nitrogen, 3 cuts (Kornher 1982; svart=gräs, rött = RKL/gräs N application kg/ha DM yield kg/ha Marginal response kg DM/ha Marginal response kg DM/kg N (6 900) (610) 31.5 (12.2) (525) 26.9 (10.5) (435) 22.3 (8.7) (350) 17.7 (7.0)

31 Vallförsök Effekt av gödsling med K och S

32 Stora svaveleffekter i vallförsök I genomsnitt 600 kg ts i merskörd Upp till 1700 kg ts Ju högre skördenivå, desto större blev skördeökningen Näst efter oljeväxter är vallen den gröda som svarar bäst på svavelgödsling

33 Gödslingsråd till vall Giva: kg S/ha och år För lite!? Bättre säga N:S 10:1 Svavelgödsla även stallgödslade vallar. Färsk stallgödsel innehåller endast mindre mängder växttillgängligt svavel. N och S mineraliseras ungegär 10:1 om stallgödseldominerad växtföljd.

34 Svavelbrist förstärks med en högre N-giva

35 Svavelgödsling minskar nitrathalten i vall mer kväve kan omvandlas till protein Nitrathalt g/kg ts 4,5 4,0 3,86 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,8 0,5 0,0 Källa: Jahns et al., 1998

36 Svavelgödsling ökar innehållet av aminosyrorna metionin och cystein Innehåll av aminosyra, % 2,5 2,0 1,5 1,0 Metionin Cystein Metionin och cystein: Innehåller svavel Är viktiga för proteinbildning och proteinkvalitet 0,5 0,0 0,1 0,15 0,2 0,25 Svavelinnehåll i gräset, %

37 Proteinhalten ökar med svavelinnehållet Analys av 1:a skörden i vallprover Råproteinhalt, % ,2 0,25 0,3 0,35 0,4 0,45 0,5 Svavelinnehåll i gräset, % Källa: Lange, 2000 (LK Hannover) - Land & Forst 7/2000

38 Försök med K till vall Relativ skördeökning för NPKS till första skörd och NK till återväxten 100 = Svavelsalpeter till första skörden och Kalksalpeter återväxten K-AL tal Relativ skörd 1 Relativ skörd 2 Antal försök < > Stämmer väl överens med tidigare erfarenheter!

39 K-effekt K-Al < 10 skördeökning första skörden K-Al < 12 skördeökning återväxten Hög Mg-halt

40 Försök med olika K-strategier Genomsnitt av 2 försök i Skåne yi År 1 År 2 År 3 NP + N +N NPK + NK + NK NPK + N + N

41 K-nivån i marken minskar snabbt - efter 3 års vall är K-förrådet tomt Medeltal av 2 försök, Skåne K-HCl ca 50 i båda försöken 16 K-AL-tal Klass III Klass II Klass I Vallår 1 Vallår 2 Vallår 3 Efter vallår 3 NP: 0 kg K NPK: 163 kg K

42 Det finns kaliumbehov i våra vallar Uppskattningsvis av den mer intensivt brukade vallen gödslas 30% av arealen med för lite kalium 10% av arealen med för mycket kalium Spridningen är stor och det finns möjlighet till förbättring genom styrning av kaliumgödslingen.

43 Kaliumhalt i grovfoder - många ligger fel Skördesänkning under 20 (25) g/kg ts 30 % Problem med foderstaten vid halter över 30 g/kg 10 % % vallprover Kalium g/kg ts , , , , , , vallprover från hela Sverige, AnalyCen 2003 och 2004 Kalium, g/kg ts

44 Kalium Lyxkonsumtion

45 Kalium Delad kaliumgiva

46 Mikronäring och rotröta i rödklöver ämneskommitté vall- och grovfoder och växtnäring, 12 mars 2014 Eva Stoltz, HS Konsult AB Örebro

47 Vad är mikronäring? Mikronäringsämnen Järn, Fe Mangan, Mn Koppar, Cu Zink, Zn Nickel, Ni Molybden, Mo Bor, B Klor, Cl Makronäringsämnen Kväve, N Fosfor, P Kalium, K Svavel, S Magnesium, Mg Kalcium, Ca

48 Varför behövs mikronäringsämnen? Ingår i enzymer, proteiner, elektrontransporter, fotosyntesen viktiga för uppbyggandet av växtcellens beståndsdelar. Ingår i växtens försvarsmekanismer: bildandet av fenoler som lignin, tanniner mm, försvarsenzymer, ökar membranstabilitet.

49 Cellupedia Ferreira et al Planta Daninha Ferreira et al 2007

50 Rotröta och mikronäring Två undersökningar 1. Fältstudie 2. Krukförsök

51 1. Fältstudie Syfte Undersöka samband mellan näringsämnen i rötterna och sjukdomsindex av rotröta Metoder Rödklöverrötter (10 st) och jord samlades in från fyra provtagningspunkter i fyra olika vallar: Frövall (insådd) Blandvall (vall 1) Frövall (Skördeår, vall 1) Blandvall (vall 2)

52 Resultat Ley type and age Unit seed, year of sowing mixed, year I seed, year I mixed, year II N % dm b2 1.7 c 2.2 a 1.7 bc P % dm 0.39 ab 0.31 b 0.43 a 0.32 b K % dm 2.1 a 0.7 bc 1.1 b 0.5 c Ca % dm 0.27 b 0.40 a 0.31 ab 0.29 b Mg % dm 0.19 b 0.21 b 0.38 a 0.29 a Na % dm 0.06 b 0.11 b 0.06 b 0.48 a Mn mg kg a 25 a 13 b 10 b Cu mg kg a 11 b 10 b 13 b Zn mg kg a 15 b 15 b 12 c B mg kg a 16 b 18 a 19 a Fe mg kg a 210 b 188 b 205 b Al mg kg a 237 b 245 b 220 b S % dm 0.19 ab 0.12 c 0.22 a 0.14 bc internal DSI 9 c 29 b 30 b 56 a external DSI 10 c 39 b 39 b 65 a

53 internal DSI Resultat Signifikanta negativa samband mellan sjukdomsindex (DSI) och rot koncentration av K, Mn, Cu, Zn. 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 R 2 = 0, Zn in roots (mg kg -1 )

54 2. Krukförsök Syfte Undersöka om tillförsel av B, Cu, Mn eller Zn minskar utvecklingen av rotröta i rödklöver

55 Metoder Behandlingar Kontroll B Mn Zn Cu Alla ämnen ovan Jord från plantmarknad

56 Inre SI Results 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Control Market soil B Cu Mn Zn All

57 internal DSI Market soil Cu B Control y = x R 2 = p =0.039 all elements Mn Zn Mn concentrationen in root (mg kg -1 )

58 [ämne] skott / [ämne] rötter = Inre transporten av ämnet [ämne] skott [ämne] rot

59 Inre transporten av B, Cu, Mn och Zn a b a ab b b b

60 Sammanfattning Koncentrationen av mikronäringsämnen sjunker i rötter med ökad vallålder Tillförsel av Mn och Zn kan minska utvecklingen av rotröta i rödklöver Tillförsel av ett ämne påverkar upptaget och den inre transporten av andra ämnen Stoltz, E. and Wallenhammar, A-C Micronutrients reduce root rot in red clover (Trifolium pratense). Journal of Plant Diseases and Protection 119, 92-99

61 Tack! Tack till KSLA för finansiering

62 Kornas utnyttjande av vallprotein Jan Bertilsson

63 Lågt utnyttjande av protein generellt i grovfoderrika foderstater

64 Råproteininnehåll i ensilage 25 Rp, % ts Rajgr Rödkl Rödkl2 vitkl

65 AAT i vallfoder från foder och mikrober AAT, g/kg ts AAT-mikrob. AAT-fod Hö, 10%Rp Hö, 8% Rp Ens, 16% rp Ens, 12% rp

66 AAT i Kraftfoder från foder och mikrober AAT, g/kg ts Korn Rapsm. Expro Sojamjöl Majsgl.m.

67 Mikrobproteinsyntes Större delen av det protein som slutligen tas upp av kon är i regel mikrobprotein - - det är alltså nedbrutet foderprotein som återanvänts av mikrober

68 Kvävebalanser vid utfodring av klöver Balans Mjölk-N Urin-N g N ,4 145,8 32,2 132,9 63,2 143, ,8 63,1 141,1 Träck-N ,2 279,6 342,8 291,6 249, ,8 207,4 197,9 226,1 0 Rajgräs Rödklöver1 Vitklöver Rajgr/rödkl Rödklöver2

69 N i foder och N-effektivitet y = -0,0208x + 35,07 R 2 = 0,4111 N-eff., % foder-n, g/ko/dag

70 Urea i mjölk och N-effektivitet Urea in milk, mmol/l y = -0,1708x + 10,719 R 2 = 0, N-eff., %

71 Blandning helsäd/rödklöver Vallensilage Helsäd 1 40 Helsäd 2 40 Helsäd 1 70 Helsäd 2 70 Ts 47,0 43,3 49,5 35,9 42,4 Aska 10,0 7,9 7,8 7,1 6,9 Rp 18,0 13,0 12,2 10,9 10,0 NDF 43,8 41,5 43,8 41,3 42,7 ADF 26,2 29,3 30,1 25,7 25,6 Lignin 3,6 6,5 6,8 4,7 4,9 Stärkelse 0,3 3,0 4,8 5,3 11,4

72 Fördelning av N vid utfodring helsäd/rödklöver balans Urin Gödsel Mjölk 500 N, g/ko o. dag Vallens Helsäd1-40 Helsäd2-40 Helsäd1-70 Helsäd2-70

73 Fodervärdet för vallfoder beror främst av Smältbarhet (skördetid) Foderintag Optimalt råproteininnehåll i hela foderstaten % Optimal proteinhalt i vallen beror på vilket övrigt foder som vallen kombineras med

74 Bästa Bodil, Tack för ditt brev, där du delar med dig av oron kring forskningsfinansiering för vall. Vår ordförande Bengt Persson är inkopierad, och jag kommer också att ta upp detta på SLFs ordinarie styrelsemöte i mars. Jag träffade ju dig och Jan Jansson i Skövde den 11 november, då vi resonerade om förutsättningar för finansiering av vallforskningsprojekt. Jag vill gärna förtydliga att övergången till SLFs nya forskningsagenda, med 4 mer gränsöverskridande forskningsprogram snarare är en förbättring än den situation vi har varit i med 14 riktade områden, varav vall var ett. Sett ur det gamla systemets perspektiv så hade varje område egna medel att fördela, vilka kunde komma från tidigare handelsgödselskatter eller näringslivsinsamling. För några av våra områden, vara vall var ett, tog pengarna slut förra året och det saknas insamlingskanaler. Därmed saknades möjlighet att utlysa forskningsmedel för området, vall var ett sådant exempel. Att det saknas medel innebär på inget sätt att området är mindre relevant att beforska. SLFs nya forskningsagenda och program kommer att ta sin utgångspunkt från vilka behov näring & akademi ser för framtida forskning, och där skall vi säkerställa att det finns representation från Fätlforsk när det arbetet genomförs här under våren. (det inspelet har vi också fått via en SLUrepresentant i vår referensgrupp). I det nya systemet kommer sedan finansiärernas medel fördelas enligt en princip över de 4 forskningsprogrammen, och forskaren skall utöver att välja forskningsprogram för sin ansökan också ange ett antal branschområden där forskningsresultat förväntas kunna ha påverkan. Genom denna taggning kommer det av en vall-ansökan framgå att forskaren förväntar sig att resultatet av föreslaget projekt kommer ha bäring på t.ex. växtodling & mjölkproduktion & köttproduktion. Det innebär enligt min bedömning att vallprojekt mycket väl har möjlighet att få finansiering även framöver i det nya systemet, vilket det inte hade haft enligt den gamla modellen. Vår forskningschef Lena Strålsjö återkommer till dig under våren för att förslag på lämplig representant i arbetet med att utarbeta våra forskningsprogram, Hälsningar CN Vänliga hälsningar Christian Nyrén Christian Nyrén Vd