Resultaten visar i ett medeltal för de fyra

Transkript

1 JAN JANSSON, Hushållningssällskapet/Rådgivarna i Sjuhärad OGRÄS Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Fyra försök fi nns i serien som belyser fem olika rödklöversorters förmåga att hävda sig vid samodling med två olika gräs. 212 var första vallåret. Försöken beräknas ligga i tre vallår. Resultaten visar i ett medeltal för de fyra försöken en betydligt lägre andel rödklöver i grönmassan vid alla tre skördar under året vid samodling med engelskt rajgräs än vid samodling med rörsvingel. 4-5 kg/ha rödklöver såddes antingen med 2 kg/ha engelskt rajgräs (Birger) eller 18 kg/ha rörsvingel (Swaj). Rörsvingel har i etableringsfasen och första vallåret ett öppet växtsätt medan engelskt rajgräs har snabb utveckling och sluter sig snabbt. Denna skillnad i klöverandel framträdde redan under hösten insåningsåret. Insådden skedde i svagt gödslad vårsäd till mogen skörd. Vid samodling med rörsvingel utgjorde rödklöveravkastningen % av totalskörden, vid samodling med engelskt rajgräs % beroende på klöversort. I klöverskörd innebär detta, i ett medeltal för ingående sorter, ca 17 kg mer klöver vid samodling med rörsvingel. De skillnader mellan rödklöversorterna som framkom detta första vallår uppgår kanske till ca 1 kg/ha. Den diploida sorten uppvisar lägst klöveravkastning. Skillnaderna är inte säkra. De tyska sorterna Titus och Global från Scandinavian Seed har en mycket hög avkastning i andra skörd vilket gör att de får hög andel i totalavkastningen. Nya sorten från Lantmännen Lantbruk har en ganska jämn avkastning mellan delskördarna och kommer upp i nivå med de tyska sorterna i totalavkastningen vilket inte den äldre sorten gör. De skillnader och egenskaper som de fem ingående rödklöversorterna visar i dessa försök i vall I stämmer ganska väl överens med resultaten från sortprovningen som sker i renbestånd av rödklöver. BAKGRUND Branschen eftersträvar mer inhemskt proteinfoder. Till nötkreatur kan detta till stor del ordnas via lämplig baljväxtandel i grovfodret. Rödklöver anses av många som den säkraste vallbaljväxten. Det sortmaterial som finns på den svenska marknaden har provats i sortförsök i renbestånd. I försöksserien L6-631 har det kunnat konstateras att det finns stora skillnader mellan de i serien ingående timotejsorterna vad beträffar deras konkurrensförmåga i samodling med andra gräsarter. Frågeställningen i denna försöksserie är om det finns motsvarande skillnader i rödklöversortimentet. Vi har idag ett antal olika rödklöversorter som ingår i de marknadsförda fröblandningarna i landet. Det finns skillnader mellan rödklöversorterna vad beträffar tidighet, vårtillväxt och återväxtförmåga. Hur påverkar dessa egenskaper en sorts förmåga att hävda sig på ett lämpligt sätt vid samodling med gräsarter? FÖRSÖKSPLAN Syftet med serien är att studera ett antal rödklöversorters konkurrensförmåga i samodling antingen med rörsvingel (Swaj) eller engelskt rajgräs (Birger), två kontrasterande gräsarter. Swaj har i etableringsfasen ett öppet växtsätt för att under vallåret och liggetiden öka sin konkurrensförmåga. Rajgräset har en snabb slutenhetsförmåga i etableringsfasen. Fem olika rödklöversorter ingår: De tetraploida sorterna, och Titus (SSD). De diploida sorterna och Global (SSD). SVERIGEFÖRSÖKEN 212 MELLANSVERIGE 71

2 Rödklöversorterna såddes 4, kg/ha för de diploida sorterna och med 5, kg/ha för de tetraploida. Rörsvingel såddes med 18 kg/ha, och engelskt rajgräs med 2 kg/ha. Utsädesmängderna för rödklöver bygger på 25 % av normal utsädesmängd i renbestånd och för gräsen 75 %. 4-5 kg rödklöver/ha stämmer också väl överens med äldre rekommendationer i en fröblandning till slåtter. Försöken skulle ha anlagts med korn som skyddsgröda med en anpassad låg kvävegiva för att gynna klöveretableringen. I F-län, Riddersberg, anlas dock försöket utan skyddsgröda och i Hedemora i havre. Kvävegödslingen var kg N/ha till respektive delskörd alltså totalt 17 kg/ ha. Den nivån kan tyckas vara väl hög för att gynna klövern med valdes för att ge gräsen en chans att utöva önskad konkurrensförmåga. Botanisk analys har skett rutvis i tre block vid varje skörd. Kemisk analys (NIR) har också skett rutvis i tre block. Finansiering sker via Sverige försöken för fyra ingående sorter. En sort betalas av Lantmännen Lantbruk SW Seed. RESULTAT Anläggningsår 211 En höstgradering avseende andelen rödklöver gjordes. Se tabell 1. Genomgående för de tre platserna där observation gjordes är klöverandelen avsevärt lägre vid samodling med rajgräs än med rörsvingel. I medeltal ca 5 % av nivån för rörsvingelleden. Inga skillnader mellan rödklöversorterna, möjligtvis en viss antydan till att leden med har lägre andel klöver. Försöket på Riddersberg anlas utan skyddsgröda på övriga platser skedde anläggningen med skyddsgröda. Tabell 1. L6-111 Rödklöver marktäckning procent höst anläggningsår 211, tre platser RS anger rörsvingel, ER anger engelskt rajgräs Klöver % Gräsart Sort rödklöver F Ps W 1 RS ER A B C D E A RS B RS C RS D RS D RS A ER B ER C ER D ER E ER VALL I 212 De fyra anlagda försöket etablerades sig bra till vall I. I Kungälv var dock rörsvingeln onormalt svag vilket innebar att ogräsmängden var ganska stor där vid skörd 1-2. Tabell 2. Skördetidpunkter i L6-111 vall I 212 Plats år Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 F-län Riddersberg vall I jun 26 jul 1 okt O -län Kungälv vall I maj 3 jul 1 okt Ps-län Rådde vall I maj 11 jul 28 aug W-Län Hedemora vall I jun 19 jul 3 sep 72 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 212

3 Rödklöver och totalavkastning medeltal av fyra försök i vallår 1 I figur 1 visas totalavkastning och rödklöver avkastning för summan av de tre delskördarna som ett medeltal för vall år 1 och fyra platser. Medeltalet av totalavkastningen för de tre delskördarna är ganska lika oavsett samodlingsgräs och klöversort. Här avviker dock försöket i O-län där samodling med engelskt rajgräs översteg rörsvingeln med ca 2 %. För de tre andra platserna avkastade rörsvingelleden 4-15 % mer än rajgräsleden. Klöveravkastningen är i medeltal avsevärt lägre vid samodling med engelskt rajgräs, 2 9 kg/ha mot 4 6 kg klöver/ha i rörsvingelledet. Här avviker Riddersbergsförsöket där rödklöveravkastningen för de båda gräsleden var i samma nivå, 5 1 kg/ha. För de tre andra försöken låg rörsvingelleden i medeltal på 4 4 kg rödklöver och leden med engelskt rajgräs på 2 1 kg klöver/ha. När det gäller de olika rödklöversorternas avkastningsförmåga så är den inbördes rangordningen lika oavsett samodlingsgräs. Global, Vicky och Titus ligger ganska lika i avkastningen och ligger över Nancy. Ares hävdade sig sämst. Delskörd 1 Rödklöver och totalavkastning medeltal av fyra försök i vallår 1 Figur 2 visar totalavkastning och rödklöver avkastning för skörd 1 som ett medeltal för fyra platser. Totalavkastningen i första skörden är betydligt högre för leden med engelskt rajgräs. Försöket på Riddersberg skördades ganska sent den 13 juni och har hög avkastning i totalskörd och klöverskörd och här ligger faktiskt rörsvingel-och rajgräsleden ganska lika i totalavkastning. I Kungälv ligger det engelska rajgräset avsevärt högre i avkastning. Rödklövern Vicky hävdade sig i medeltalet bättre än de tidiga sorterna Titus och Global. Detta var speciellt framträdande på Riddersberg. I medeltal avkastade rödklöversorterna 1 8 kg/ha vid samodling med rörsvingel och 1 1 kg med engelskt rajgräs. Delskörd 2 Rödklöver och totalavkastning medeltal av fyra försök i vallår 1 I figur 3 nedan visas totalavkastning och rödklöver avkastning för skörd 2 som ett medeltal för fyra platser. Till andra skörden har rörsvingelleden kommit i kapp det engelska rajgräset i medeltal vad kg ts/ha/år Tot. Avk. kg ts/ha rödkl avk. kg ts/ha m-tal RS/ER Figur 1. L6-111 Totalavkastning och rödklöveravkastning för tre delskördar medeltal vallår för fyra platser. SVERIGEFÖRSÖKEN 212 MELLANSVERIGE 73

4 kg ts/ha Tot. kg ts/ha sk 1 Rödkl avk. kg ts/ha sk Figur 2. L6-111 Totalavkastning och rödklöveravkastning för delskörd 1. Medeltal vallår 1 för fyra platser. kg ts/ha Tot. kg ts/ha sk 2 Rödkl avk. kg ts/ha sk m-tal RS/ER m-tal RS/ER Figur 3. L6-111 Totalavkastning och rödklöveravkastning för delskörd 2. Medeltal vallår 1 för fyra platser. gäller totalavkastning. De tyska rödklöversorterna Titus och Global har en betydligt högre avkastning än övriga sorter i andraskörden. I Hedemora var detta starkast framträdande. Global har en statistiskt säker skillnad mot övriga sorter i medeltalet för de fyra platserna. Den diploida sorten har lägst avkastning. Detta gäller speciellt vid samodling med engelskt rajgräs. I medeltal avkastade rödklöversorterna cirka 1 3 kg/ha vid samodling med rörsvingel och 8 kg med engelskt rajgräs. 74 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 212

5 kg ts/ha Tot. kg ts/ha sk 3 Rödkl. avk. kg ts/ha sk m-tal RS/ER Figur 4. L6-111 Totalavkastning och rödklöveravkastning för delskörd 3. Medeltal för vall år 1 fyra platser. Delskörd 3 Rödklöver och totalavkastning medeltal av fyra försök i vallår 1 I tredjeskördens totalavkastning ligger rörsvingelleden i medeltal cirka 8 kg/ha högre än rajgräsleden. En egenskap som kännetecknar denna art som kommer starkt till tredjeskörden. I Kungälv ligger dock fortfarande de båda leden ganska lika. För de tre andra platserna är skillnaden cirka 1 kg/ha. Rödklöveravkastningen är fortfarande högre i rörsvingelleden. 15 kg/ha mot 1 kg för leden med engelskt rajgräs. De tidigare skillnaderna mellan rödklöversorterna har till viss del jämnats ut. Även skillnaderna i rödklöveravkastning mellan samodlingsgräsen. Det är stor variation mellan platserna. Skillnaderna är inte statistiskt säkra. En tendens finns att Nancy i medeltalet har hävdat sig bra i tredjeskörden vid samodling med rörsvingel. Skillnaden mellan Ares och övriga sorter är inte lika stor i tredjeskörden som i de andra delskördarna. RÖDKLÖVERAVKASTNINGEN I MEDELTAL FÖR FYRA PLATSER Tabell 3 visar rödklöveravkastningen bestämd genom rutvisa botaniska analyser på den skördade grönmassan. Analyserna skedde i tre block. Det är endast i andraskörden som det finns statistiskt säkra skillnader mellan sorterna. Värdena är de som finns i figur 1-4. RÖDKLÖVERAVKASTNINGEN I L JÄMFÖRELSE MED SORTFÖRSÖK I tabell 4 görs en jämförelse mellan resultaten för rödklöveravkastningen från L6-111 och den officiella sortprovningen (R6-11). Sortförsöken är från vall I åren och omfattar provning på tre platser i landet. Ps-län Rådde, Uppsala och Tvååker i Halland. Överensstämmelsen är ganska god. I totalskörden är Ares är den lägst avkastande och Titus, Global och Vicky har högre avkastning än mätaren Nancy. SVERIGEFÖRSÖKEN 212 MELLANSVERIGE 75

6 Tabell 3 L6-111 Rödklöver avkastning skörd1-3 Medeltal för vall I fyra platser Rödklöver kg/ha tre block Gräs Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Total skörd art Sort rödkl kg/ha Rel.tal kg/ha Rel.tal kg/ha Rel.tal kg/ha Rel.tal 1 RS ER *** 75 59*** *** *** A B C D * E A RS B RS C RS D RS * D RS A ER * ** ** 2B ER * * 2C ER 89 51** 52 48* 85 5** *** 2D ER * E ER * * 29 64** CV% 25,5 33, 31,5 21,5 LSD Prob F1 (Sam odl art) 24 *** 22 *** 26 *** 52 *** LSD Prob F2 (Sort) 38 ns 34 * 4 ns 82 ns LSD Prob F1*F2 53 ns 49 ns 57 ns 1 15 ns NÄRINGSKVALITET Kemiska analyser har utförts rutvis från tre block. Analyserna har omfattat tillämpbara NORFOR parametrar. I tabell 5 visas endast energi- och råproteinvärden för leden med rörsvingel och engelskt rajgräs som samodlingsgräs. Det finns inga skillnader mellan rödklöversorterna. Rörsvingel/rödklöverleden har högre råproteinhalt eftersom rödklöverhalten var högre där än i leden med engelskt rajgräs. Det skiljde 17 % i klöverandel mellan leden i förstaskörden och detta resulterade i en skillnad på ca 2 g råprotein. I andraskörden var skillnaden cirka 1 % i klöverandel och cirka 15 g i råprotein halt. I tredjeskörden var klöverhalterna lika och skillnaden i råproteinhalt liten och osäker. Energihalten är högre i rajgräs/rödklöverleden än i rörsvingeln vilket är förväntat med anledning av den lägre klöverandelen i rajgräset som dessutom har en bättre smältbarhet än rörsvingel. 76 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 212

7 Tabell 4. L6-111 vall I 212 i jämförelse med R6-11 vall I Gräs Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Total skörd art Sort rödkl R6-11 L6-111 R6-11 L6-111 R6-11 L6-111 R6-11 L RS ER A B *** ** 18 C * * 85 D *** 145* 91* E A RS B RS C RS D RS 93 15* D RS A ER B ER C ER D ER E ER Tabell 5. L6-111 Energi och råproteinhalt i skörd 1-3. Medeltal för vall I fyra platser. Rutvisa prov från tre block Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Gräs art Rel.tal Rel.tal Rel.tal RS Rå prot g/kg ts ER Rå prot g/kg ts *** ** RS Energi MJ/kg ts 1,3 1 1,5 1 1,5 1 ER Energi MJ/kg ts 1,8 15*** 1,9 13*** 1,9 14** SVERIGEFÖRSÖKEN 212 MELLANSVERIGE 77