Tolkning av mjölkgård

Transkript

1 Tolkning av mjölkgård

2 Förutsättningar mjölkgården 80 mjölkkor (flytgödsel) 100 kvigor (djupströ) Tjurkalvarna säljs till förmedling 100 ha åker och 35 ha naturliga beten Växtföljd 18 ha korn+ins 3*18 ha vall 18 ha höstvete 11 ha åkerbete

3 Mjölkgård Lars Kobonde, Lättlera i Falköping Mjölkproduktion 80 mjölkkor på flytgödsel 100 rekryteringsdjur på djupströbädd Växtföljd korn + ins vall I vall II vall III höstvete 45 dt/ha 3,5 + 2,5 + 1 t ts/ha 3,5 + 2,5 + 1 t ts/ha 3,5 + 2,5 + 1 t ts/ha 60 dt/ha

4 Lars Mjölkbonde, Falköping,100 ha vall + korn(ins), 80 kor kvigor Börja med en rimlighetsbedömning på sidan 2

5 Lars Mjölkbonde, Falköping,100 ha vall + korn(ins), 80 kor kvigor Rimlighetsbedömning Rimlighetsbedömning Vanliga fallgropar - mineralfoder - grovfoder/halm in/ut - stallgödsel in/ut - biprodukter in/ut

6 Lars Mjölkbonde, Falköping,100 ha vall + korn(ins), 80 kor kvigor Normalt /60 = 40 /550 = 37 /80 = tjurkalvar (60 kg) utslagskor (550 kg) 80 mjölkkor Vanliga fallgropar -lager mellan åren -spannmål till eget foder -försäljning av stallgödsel -försäljning av grovfoder/halm

7 Lars Mjölkbonde, Falköping,100 ha vall + korn(ins), 80 kor kvigor Vi börjar med P och K

8 Lars Mjölkbonde, Falköping,100 ha vall + korn(ins), 80 kor kvigor

9 Medelöverskott mjölkgården 3-5 kg/ha Öka interna flöden/bortför fosforrika prod. Fosforrika produkter rapsbiprodukter ca 1,4 % Oljebiprodukter ca 0,7 % spannmålsskal ca 0,7 % spannmål ca 0,4 % Fosforfattiga produkter betbiprodukter ca 0,1 % Fosfor

10 Medelöverskott mjölkgården kg/ha Grovfoderanalys! 2,0-3,0 % Öka interna flöden/bortför kaliumrika prod. Kaliumrika produkter melass ca 4 % vallfoder 1,5-4 % halm ca 1 % (mängd) Kaliumfattiga produkter spannmål ca 0,5 % Kalium

11 medel avkastningsnivå Rimlig P-balans kg per ha Växtföljd P-AL-värde I II III IV V Spannmål, oljeväxter S-betor (vart 4:e år) Potatis (vart 4:e år) Vall (3 år av 6) Gårdens värde: P-AL IV P-balans 9 kg/ha

12 medel avkastningsnivå Rimlig K-balans kg per ha Växtföljd K-AL-värde I II III IV (V) Spannmål, oljeväxter S-betor (vart 4:e år) Potatis (vart 4:e år) Vall (3 år av 6) Gårdens värde: K-AL III K-balans 20 kg/ha

13 Schablonvärde för en mjölkko på flytgödsel In med foder 167 Ut med produkter (netto) 50 Stallbalansen 117 Stall & lagr. förluster 12 Före spridning 105 Varav ammoniumkväve 50% 53 Direkt kväveeffekt (49%) 26 Långsiktig effekt 24 Total effekt 50 Total kväveeffekt 42% Referensvärde för en mjölkko 67

14 Jämförelsevärden jämfört med Greppabalanser Antal Överskott Jmf-värde Alla växtodling Mjölk >90% flyt Mjölk >90% fast Mjölk alla

15 Lars Mjölkbonde, Falköping,100 ha vall + korn(ins), 80 kor kvigor

16 Samband mellan djurtäthet och överskott Mjölkkor 988 st Greppabalanser y = 95x + 48 R 2 = 0,43 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 Djurenheter per ha 17

17

18

19 Samband mellan djurtäthet och överskott Mjölkgårdar flytgödsel resp. fastgödsel y = 80,939x + 35,783 y = 66,922x + 35,92 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3

20 0,6 kg krf/kg mjölk 19 kg N/ ton mjölk

21

22 Gruppuppgift Diskutera vilka problem som finns att tolka växtnäringsbalans på en mjölkgård

23 Utmaningar/Fallgropar Stora interna flöden Naturliga beten Bortförsel av stallgödsel Skev fördelning av stallgödseln N-fixering

24 Stora interna flöden % av växtnäringstillförseln kommer från gårdens växtodling Osäkerhet kring: Lager Mängd Analys

25 Naturliga beten Ej med i vn-balansen Tillförsel via tillväxt Exempel 60 kvigor*150 dagar*600 g tillväxt/dag= 135 kg N, 40 kg P och 9,2 kg K

26 Bortförsel av stallgödsel Osäkerhet kring: Mängd Analys

27 Gårdar med stora avstånd Skev fördelning av stallgödsel

28 N-fixering Svårt att uppskatta mängden baljväxter i vallarna (Titta på grovfodrets kalciuminnehåll)

29 Kvävefixeringsmodellsen i Stank in Mind Modellen bygger på att: I en blandning av gräs och klöver kommer gräset att ta upp merparten av det tillgängliga oorganiska kvävet. I en blandning av gräs och klöver försörjs klövern i huvudsak av fixerat kväve Därmed är skördad mängd kväve i klövern ett bra mått på fixeringen. Kvävegödsling till klöver/gräsvall stimulerar gräsens tillväxt. Därmed reduceras mängden klöver vilket ger en minskad kvävefixering. Men eftersom tillförda kvävet inte tas upp av klövern behövs inte kvävegivan för att beräkna kvävefixeringen Måste räkna in kväve även i t.ex. rot och stubb

30 Modell för beräkning av kvävefixering N fix =ts baljväxt * N-halt * (1+P rot+stubb + P överföring-jord + P överföring-djur + P immobiliserat ) * P fix

31 Parametrar till N-fixmodell Gröda N-halt Pfix Prot+stubb Pöverföring-jord Pöverföring-djur Pimmobiliserat Faktor Ärter Åkerböna Lusern, renbestånd Rödklöver-gräs, 2 sk, vall Rödklöver-gräs, 2 sk, vall 2 och Rödklöver + gräs, 3 sk, vall Rödklöver + gräs, 3 sk, vall 2 och Vitklöver + gräs, 3 sk, vall Vitklöver + gräs, 3 sk, vall 2 och Bete, vitklöver + gräs, vall Bete, vitklöver + gräs, vall 2 och äldre Gröngödsling, vall

32 N-fix i STANK Vall, typ Areal ha Skörd kg ts/ha Baljväxthalt Kvävegiva Råpro tein Kväve- Kväve halt i klöver effekt Fixering kg N/ha kg N totalt Rödklöver-gräs, 2 sk, vall % ,50% 68% Rödklöver-gräs, 2 sk, vall 2 3,50% och 3 Rödklöver + gräs, 3 sk, vall 1 3,90% Rödklöver + gräs, 3 sk, vall 2 3,90% och 3 Vitklöver + gräs, 3 sk, vall 1 4,30% Vitklöver + gräs, 3 sk, vall 2 4,30% och 3 Bete, vitklöver + gräs, vall 1 5,00% Bete, vitklöver + gräs, vall 2 5,00% och äldre Renbetånd av baljväxt % ,60% Gröngödsling, vall 1 3,50% Övriga vallar 0,00%

33 Kvävefixering vid en klöverhalt på 25% med olika skördenivåer och kvävenivåer Nya Skördenivå kg ts/ha Kvävegiva

34 Kvävefixering vid en klöverhalt på 10% med olika skördenivåer och kvävenivåer kg ts/ha Nya Kvävegiva

35 Foderanalys-klöverandel! 36

36 Kväveeffektivitet mjölkgård Tillförsel vod 100 kg Skörd vod till djur 70 kg Bortförsel mjölk/kött 28 kg Överskott 72 kg/ha Kväveeffektivitet 28 % Tillförsel vod 100 kg Tillförsel apr 70 kg Tillförsel totalt 170 kg Bortförsel vod 70 kg Bortförsel mjölk/kött 28 kg Bortförsel totalt 98 kg Överskott 72 kg/ha Kväveeffektivitet 58 %

37 Idélista för mjölkgården Utfodring (val av kraftfoder, mineralfoder mm) Utfodring/teknik (spill) Växande djur (foderstat) Djurhälsa Grovfoder (näringsmässig- och hygienisk kvalitet)

38 Gruppuppgift Diskutera meningen med att göra växtnäringsbalanser på mjölkgårdar när det är så svårt att analysera flödena inom gården Ge förslag på en åtgärdslista för mjölkgården

39 Utfodring/teknik Foderspill (rutiner och teknik vid utfodring) Flerfodersystem (toppfoder till högmjölkande kor) Fler kraftfodergivor/dygn Gruppera kor - fullfoder

40 Växande djur Uppfödningstid (tidig inkalvning) Foderstat (kvigorna ska vara semineringsfärdiga vid 15 månaders ålder) Skötsel

41 Djurhälsa Mastit Fertilitet (inkalvning, kalvningsintervall) Klöv- och benlidande

42 Grovfoder Vallproduktion (vallfröblandningar, gödsling, skördetidpunkt) Förluster (fält-foderbord) Foderkonservering (näringsmässigt och hygieniskt)

43 Här är det lagt 20 ton flyt i våras Jag får alltid ta hand om skiten

44 Lars Mjölkbonde, Falköping,100 ha vall + korn(ins), 80 kor kvigor 137 kg/ha Jämför inte direkt med Växtnäring i stallgödsel 106 kg/ha

45 Växtnäring i stallgödsel utgår från normfoderstat! 100 ha = 34 kg växttillgängligt kväve/ha Glöm inte långsiktig kväveeffekt, ca 20 kg N/ha vid 1 de/ha! I de här fallet 1,1 de/ha

46 Lars Mjölkbonde, Falköping,100 ha vall + korn(ins), 80 kor kvigor 86 kg/ha + 34 kg/ha från stg 120 kg N/ha

47 Riktlinjer för kväve, norra Götaland & Svealand 2011 Skörd, ton/ha Slåttervall, bärgad skörd ts Gräsvall, 2 skördar/år Gräsvall, 3 skördar/år Blandvall, 20 % klöver**, 2 skördar/år Blandvall, 20 % klöver**, 3 skördar/år Betesvall på åker, kg N/ha och avbetning ** Eftersträvas högre klöverhalt i vallfodret bör kvävegivan sänkas!

48 Idélista för mjölkgård Justera överoptimala givor PK Anpassa till markkarteringen och skörd Bättre kvävestyrning Optimera spridning av stallgödseln Anpassa till skörden Radgödsling Delade givor Analyser, N-min, växtanalys Minimerad höstbearbetning Ej vallbrott på hösten, speciellt inte vall med klöver Fånggröda

49 Lars Mjölkbonde Växtodlingsbalans % Stallbalans 17% Överskott: 229 kg/ha 25% Stallgödselbalans Utlakning: 32 kg/ha Denitrifikation: 30 kg/ha Ammoniak: 47 kg/ha Organisk pool: 120 kg/ha Jämförelsevärde: 154 kg/ha