Försökseriens syfte är att undersöka. Kvävegödsling och strategi i vall. Tabell 1. Plats, region, mull och jordart, L3-2311

Transkript

1 OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ANNE-MAJ GUSTAVSSON, Sveriges lantbruksuniversitet VALL OCH GROVFODER Kvävegödsling och strategi i vall Delredovisning av försöksserien Kvävegödsling och strategi till blandvall. Första vallåret är skördat på sex platser under 2017 och försöket kommer att pågå i ytterligare två vallår. Kvävegödsling med 180 och 270 gav högre vallavkastning första vallåret jämfört med ingen kvävegödsling eller 90. skörden blev högst i ledet med 270 med cirka kg råprotein/ha. Detta led blev inte signifikant skild till kvävegödsling med 180 med delad kvävegiva på våren. halten varierade mellan 13,8 och 19,6 i blandvallen. Högre kvävegödsling och klöverandel gav högre råproteinhalt. Försökseriens syfte är att undersöka kvävegödsling till blandvall under tre vallår. Skillnad mot tidigare försöksserier med kvävegödsling är att försöket läggs ut på en ny försöksplats inom fältet varje vallår. Tanken med detta är att kunna värdera varje vallår för sig under vallens liggtid med tre år. Målet är att framkomna resultat ska vara till för uppdatering av kvävegödslingsrekommendationer och kvävestrategier till blandvall. Frågeställning i försöksserien som belyses är kväverespons av kvävegödsling till blandvall. I försöksserien kommer man också att testa/utvärdera tekniken N-sensor för att mäta/ bestämma kvävebehovet i vallen. Försöksserien finansieras av Stiftelsen Lantbruksforskning, YARA, Jordbruksverket och de regionala försöksregionerna. METOD Sex vallförsök med kvävestege är utlagda 2017 i befintliga förstaårsvallar på gårdar med stallgödsel i växtföljden. Dessa sex blandvallar kommer att följas under tre vallår, men försöket flyttas så att det blir en ny försöksplats inom fältet varje skördeår. Det gör att vi undersöker kväveeffekten för vart enskilt vallår för sig och inte får med skillnader i klöverandel och kvävegödsling, som uppstår mellan leden om försöket ligger på samma plats under tre vallår. I blandvallarna bör arterna timotej, rörsvingel eller rörsvingelhybrid, rödklöver och vitklöver ingå. Engelskt rajgräs får ingå med max 15 av vallfröutsädesmängden. Mätning och registrering sker vid de tre första vallskördarna per år, med mål att skörda vid 11-11,5 MJ/kg ts. Variationen mel- Tabell 1. Plats, region, mull och jordart, L Plats Region Mull och jordart Boarp Röstånga Skåneförsök Måttlig mullhaltig mellanlera Kläckeberga Kalmar Animaliebältet Måttlig mullhaltig lerig mo Veinge Laholm Animaliebältet Måttlig mullhaltig lerig mo Västergården Grästorp Försök i väst Något mullhaltig mellanlera Bragnum Länghem Försök i väst Måttlig mullhaltig moränsand Hedåker Västerfärnebo Sveaförsöken Mullrik mjälalättlera SVERIGEFÖRSÖKEN 2017 MELLANSVERIGE 95

2 Tabell 2. Försöksled/kvävestege, kvävegödsling, () och fördelning av kväve mellan delskördar, L Totala kvävegiva under vallår Vår 1:a tidpunkt 1 N27 Vår 2:a tidpunkt 2 Kalksalpeter Återväxt till andraskörd N27 Återväxt till tredjeskörd N gräsvall Vid tillväxtstart, inte på frusen mark. 2 Cirka 4 veckor före första skörd, ca 1 maj, ca 15 cm vallbestånd. 3 n bekämpas med herbicid i befintlig blandvall. Försökstyp: Fullständigt blockförsök, 1 faktor (randomiserat). Antal upprepningar 3. lan försöksplats och vallår kommer att medföra olika kväveleveranser, årsmånsvariationer och botaniska sammansättningar i vallarna. Skillnaderna i botanisk sammansättning mellan försöksplatserna kommer att fastställas genom botanisk analys vid varje delskörd, för att därefter kunna utvärdera klöverns effekt på vallens kväverespons. Näringsvärde bestäms med NIRS-analys på rutvisa grönmassaprover för varje delskörd. Mätning med N-sensor kommer att ske vid andra gödslingstidpunkten på våren, och vid de tre skördetillfällena. Andelen gräs, klöver och ogräs i procent av ts bestämdes rutvis genom en okulär bedömning/ gradering i fält innan skörd. Dessutom gjordes rutvis botanisk analys av gräs, klöver och ogräs, och en ledvis bedömning av utvecklingsstadiet hos insådda arter. Bedömning av utvecklingsstadiet gjordes, i skalan 1 till 7, enligt schema för bestämning av gräsens utvecklingsstadier Halling (2017). RESULTAT Avkastning Total vallavkastning på de sex försöksplatserna, tabell 3-4 och figur 1, varierade mellan (medeltal ) i blandvall för tre delskördar vid gödsling med 270 kg kväve/ ha. Motsvarande skördenivå för ledet i blandvall utan kvävegödsling var (medeltal ). Skördeökning blev alltså i medeltal för gödsling med 270 kg kväve/ha jämfört med ingen kvävegödsling i blandvall. Skördenivån för 90 kg kväve/ha blev i genomsnitt och vid 180 kg kväve/ ha beroende på gödslingsstrategi på våren. et med gräsvall utan kvävegödsling är med i försöksserien för att se på markens kväveleveransförmåga. I detta led blev avkastningen mellan (medeltal ). Ogödslad blandvall gav alltså en merskörd med under första vallåret jämfört med ogödslad gräsvall. skörd och grässkörd I figur 2 visas den artvisa skörden för de tre delskördarna. En intressant iakttagelse är att klöverns avkastning var nästan lika stor för de tre delskördarna och att högst klöveravkastning erhölls i ledet utan kvävetillförsel. Mellan 90 till 180 minskade klöverskörden med 250 och mellan 180 till 270 blev minskningen 100. Skillnad i gräsavkastning mellan skördarna var stor. Avkastningen var högst i första skörd och lägst i tredje skörd. halt och halten omsättbar energi halten för de tre delskördarna varierade mellan led, plats och delskördar (figur 3). halten påverkas av flera faktorer som klöverandel, kvävegödsling, plats och väder. I tabell 3 redovisas medelvärdet för råproteinhalten över delskörd och plats. Resultatet visar på man antingen kan man uppnå en hög råproteinhalt genom högre andel klöver eller genom kvävegödsling. 96 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2017

3 En delad kvävegiva på våren före första skörd hade inte så stor effekt på råproteinhalten på de flesta platserna, utom i Laholm där råproteinhalten var högre vid delad giva än med en engångsgiva (17,1 mot 13,7 ). Halten omsättbar energi varierade inte så mycket mellan leden och i tabell 3 redovisas MJ/kg ts för gräsberäkningen, mindre än 50 baljväxter. Variation i NDF-halten beror på att andelen klöver varierar. Högre andel klöver i grönmassan gav lägre NDF-halt. I led 5, ren gräsvall utan kvävegödsling, var kväveskörden i medeltal 107 för sex platser. Det ger dock inte ett rättvisande resultat eftersom många klöverplantor hade överlevt besprutningen på två försöksplatser (Västerfärnebo och Röstånga). Om vi tar bort dessa platser blir kväveskörden istället 87 i medeltal för fyra försöksplatser. För led 1, blandvall utan kvävegödsel, var kväveskörden i medeltal 262 kg N/ha. Inblandning av klöver har alltså gett en ökning med jämfört med ren gräsvall. Kväveskörden ökar med ökad kvävegiva och var 338 kg/ha vid 270 kg kväve/ha i medel för sex platser gräs (5) 0 (1) 90 (2) 180 (3) 180-d (6) 270 (4) Röstånga Laholm Kalmar Länghem Grästorp Västerfärnebo Figur 1. Total vallavkastning () för vallår 1 på sex platser, Röstånga, Laholm, Kalmar, Länghem, Grästorp, Västerfärnebo samt medeltal för sex platser. X-axeln visar kvävegiva per hektar och år samt ledbeteckning inom parentes. 5 är gräsvall och led 6 är delad kvävegiva på våren. L gräs (5) 0 (1) 90 (2) 180 (3) 180-d (6) 270 (4) Gräs sk 1 sk 1 Gräs sk 2 sk 2 Gräs sk 3 sk 3 Figur 2. Vallavkastning i medeltal för sex platser för gräs och klöver () för de tre delskördarna, vallår 1. X-axel visar kvävegiva per hektar och år samt ledbeteckning inom parentes. 5 är gräsvall och led 6 är delad kvävegiva på våren. L SVERIGEFÖRSÖKEN 2017 MELLANSVERIGE 97

4 Tabell 3. Vallavkastning (), klöverandel (), råproteinhalt ( av ts), råproteinmängd (kg/ha), omsättbar energi (MJ/kg ts) och NDF-halt ( av ts) för delskörd 1, 2, 3 och totalskörd 1-3, vallår 1. L Delskörd 1 av ts kg/ha Energi MJ/kg ts c 36 14,6 638 c 10,7 42, bc 23 13,8 694 bc 10,6 47, ab 20 14,3 786 ab 10,6 49, a 16 15,8 905 a 10,6 49,5 5 0* d 1 9,3 241 d 10,7 47,9 6 80** ab 21 16,0 861 a 10,7 48,4 NDF av ts Delskörd 2 av ts kg/ha Energi MJ/kg ts c 61 16,7 573 b 10,4 41, b 40 14,9 592 b 10,5 44, ab 25 15,8 670 ab 10,5 44, a 24 16,7 754 a 10,4 47,1 5 0* d 6 11,8 276 c 10,5 48,2 6 60** a 24 15,9 722 a 10,5 44,7 NDF av ts Delskörd 3 av ts kg/ha Energi MJ/kg ts a 66 19,6 508 a 10,4 35, a 46 17,8 462 a 10,6 39, a 34 17,0 482 a 10,7 42, a 28 18,3 546 a 10,9 42,6 5 0* b 9 13,7 182 b 10,8 44,2 6 40** a 32 17,5 502 a 10,7 41,9 NDF av ts Totalskörd av ts kg/ha Kväveskörd kg/ha c 53 16, d b 34 14, cd a 25 15, bc a 22 16, a * d 8 11,2 668 e ** a 24 16, ab 320 *Gräsvall; **Delad N-giva på våren. 98 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2017

5 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER FÖR NÄRINGEN Grundförutsättning för att nå framgång med blandvall är en lyckad etablering av vallen med klöver och gräs. Kvävegödsling till blandvall med gav högre vallavkastning och högre skördad mängd råprotein än lägre gödsling till vallen under första vallåret. halten varierar mellan skördar och platser. Resultaten visar på att man kan uppnå en högre råproteinhalt i vallen både genom kvävegödsling och med hög andel klöver. Ett behov finns att kunna styra råproteinhalten i vallen för att nå god ekonomi i mjölk- och nötköttsproduktionen. Arbete kvarstår att undersöka om mätningarna med N-sensorn kan användas för att styra kvävegödsling mer exakt, så att man ska nå sina uppsatta proteinhaltensmål i vallen. Dessutom väntar vi med att använda produktionsfunktioner för att utvärdera vilka kvävegivor som har varit optimala tills vi har fått ett större material med fler skördeår. Tabell 4. Vallavkastning på skörd 1-3 (), råproteinhalt på skörd 1-3 (genomsnitt av ts) och total mängd råprotein på skörd 1-3 (kg/ha). Resultat för sex försök under vallår 1 för försöksserie L Halland Laholm Västergötaland Grästorp Västergötaland Länghem av ts kg/ha av ts kg/ha av ts kg/ha c 16, c 18, c 15, b 16, bc 17, b 15, ab 18, ab 18, a 13, a 19, a 19, a 14, * d 10, d 10, d 10, ** ab 19, ab 18, ab 14, <0,001 * Gräsvall, ** Delad kvävegiva vår fortsättning tabell 2. Kalmar Kläckeberga Västmanland Västerfärnebo Skåne Röstånga Skörd 1-2*** av ts kg/ha av ts kg/ha av ts kg/ha d 16, c 14, b 16, cd 12, b 14, ab 12, bc 12, a 15, a 12, a 15, a 17, a 13, * e 9, d 13, c 12, ** ab 13, a 16, a 13, <0,001 * Gräsvall, ** Delad kvävegiva vår, *** Röstånga två skördar. 5 på försöksplatserna Västerfärnebo och Röstånga har klövern påverkat utfallet i det rena gräsledet. SVERIGEFÖRSÖKEN 2017 MELLANSVERIGE 99

6 råprotein av ts gräs d (5) (1) (2) (3) (6) (4), tillförsel av, skörd 1-3 Figur 3. halt, ( av ts) för delskördarna 1, 2 och 3, vallår 1. Medeltal över de sex platserna. De vertikala strecken anger högsta och lägsta värde. X-axeln visar kvävegiva () per skörd för delskörd 1, 2, 3 med respektive kvävegiva per hektar och år samt ledbeteckning inom parentes. 5 är gräsvall och led 6 är delad kvävegiva på våren. L gräs d 270 (5) (1) (2) (3) (6) (4) Röstånga Laholm Kalmar Länghem Grästorp Västerfärnebo medeltal Figur 4. Kväveskörd () för vallår 1 på sex platser, Röstånga, Laholm, Kalmar, Länghem, Grästorp, Västerfärnebo samt medeltal för sex platser. Medeltal för led 5 är beräknad för fyra platser eftersom överlevande klöver fanns kvar i Västerfärnebo och Röstånga. X-axeln visar kvävegiva per hektar och år samt ledbeteckning inom parentes. 5 är gräsvall och led 6 är delad kvävegiva på våren. L MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2017