Tiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet

Transkript

1 Tiltak for god proteinkonservering i surfôret Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet Håvard Steinshamn, Merko Vaga, Åshlid Taksdal Randby & Anne-Kjertsi Bakken

2 Bakgrund I ekologisk mjölkproduktion har vi begränsningar hur mycket kraftfoder vi får ge djuren! Det behöver inte - vara ett problem - inte begränsa produktionen Det kan vara. - en fördel för miljön - och en positiv effekt för djuren och besättningen

3 Proteinförsörjning till mjölkkor NH 3 Mikrober Lever Urea Urea (N) cycel Mikrobiell syntes Mikrobiellt protein (75 %) Energi Tillväxt Mjölksyntes Foder protein (N) Rumen Tunntarmen = AAT Escape Foder protein (25 %) Amino syror Omsättbart protein =MP/AAT Mårten Hetta Träck och Urin (N)

4 Introduktion Vi har en lång tradition av att tillföra protein till våra mjölkkor, sojamjöl, fiskmjöl, och rapsprodukter. När vi tillför proteinfoder ökar mjölkproduktionen och ofta även koncentrationen av protein i mjölken, fetthalten däremot sjunker något. Höga proteinhalter kan påverka fertiliteten negativt. Rådande betalningssystem för mjölk och nuvarande foderpriser har gynnat relativt höga proteinhalter i foderstaterna. Ökad proteinutfodring påverkar miljön direkt negativt och har en etisk problematik (Soja).

5 Mjölkmängd (kg/d) Mjölkmängden ökar, men y = x x R 2 = Råprotein (g/kg DM) Huhtanen et al

6 MNE g/kg N men, kvoten mjölkproteinmängd/protein intag, Milk Nitrogen Efficiency (MNE), sjunker drastiskt. Milk N efficiency (g/kg) y = x x R 2 = CP (g/kg DM) Koncentrationen protein i foder g/kg TS Huhtanen et al

7 Koncentrationen i mjölken g/kg Fetthalten sjunker lite medans proteinhalten stiger något, 50 Concentration (g/kg) Mängden protein CP (g/kg i foder DM) Koncentrationen protein g/kg i foder g/kg Huhtanen et al

8 Miljöpåverkan Utnyttjandet av protein (N) i foderstaten avtar med ökad protein utfodring. Mjölk proteinmängd/protein intag,= Milk Nitrogen Efficiency (MNE) Vi förväntar oss en effektivitet på mellan 20 till 35 procent (Biagini & Lazzaroni, 2009), men det är möjligt att uppnå 40 procent (Frank & Swensson, 2002). Mängden N i träck ökar snabbt med ökad proteinutfodring, procent (N ) av det av extra tillförda proteinet återfinns i träcken (N), vid normala foderstater. En stor andel av N i träck och urin är i form av Urea som; Avdustar till atmosfären i form av ammoniak Läcker N till yt- och grundvatten Avgör som N 2 O =vilket är en stark växthusgas

9 Utmaningar 2015 Marknaden Mjölkkvoterna upphör inom EU I April 2015 Miljöpolitiska hänsyn Nästan 50 procent av det av det grundvatten som pumpas upp ur marken i EU används av jordbruket Nytt vattendirektiv infört i EU 2015 Mårten Hetta

10 Ensileringsförsök inom Forut Material och Metoder Stjørdal (63 30 N, 10 54'E) Trondheim Första års Ekologisk Vall (äng) 2012 Skörd I 11 Juni (5000, kg TS/ha) 30 % Klöver Skörd II 27 Juli (4100, kg TS/ha) 76 % Klöver

11 Hypoteser Proteinetskvalitet i grovfodret beror på; Den botaniska sammansättningen (skörd I & II), Förtorkning (färsk, kort 7,5 h och lång 24 h) Val av konserveringsmedel (tillsatser, C, F & L)

12 Konservering Förtorkning 7,5 eller 24 timmar Konservering (Mini silos i 100 dagar 18 C) Behandlingar Ingen tillsats (C) (kontroll) Myrsyra (F) (Restriktiv förjäsning 4 liter per ton) Mjölksyrabakterier (L) 10 5 CFU/g FM

13 Analyser Kemiska (Norfor) Proteinvärde (Utilisable crude protein) New!

14 Kemisk sammansättning och fodervärde Ensilage Råprotein scp WSC NDF Syror AAT 20 PBV 20 NEL 20 Skörd Första ,0 Andra ,3 Förtorkning Snabb ,7 Långsam ,6 Tillsatser Ingen (C) ,6 Myrsyra (F) ,7 Bakterier (L) ,6

15 NH3-N In vitro, Utnyttjbart protein ucp Foder inkuberas med våmmvätska och mäter koncentrationen av NH 3 i lösningen över tiden. När våmmens bakterier bryter ned.. protein ökar koncentrationen av NH 3. kolhydrater så minskar koncentrationen av NH ,0 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 Edmunds et al., 2012 Mårten Hetta 0, Tid i timmar

16 ucp g/kg DM ucp g/kg DM ucp g/kg DM ucp g/kg DM Första skörd, Snabb 20 Passagehastighet från våmmen 0 0,01 0,02 0,03 0,04 0,05 0,06 0, Andra skörd, Snabb ,01 0,02 0,03 0,04 0,05 0,06 0, ,0 MJ, NEL MJ, NEL Första skörd, Långsam 40 Andra skörd, Långsam ,01 0,02 0,03 0,04 0,05 0,06 0,07 0,01 0,02 0,03 0,04 0,05 0,06 0,07 Kontroll Mjölksyra bakt. Myrsyra

17 Resultat i sammandrag Betydligt högre energivärde i första skörden Högre proteinhalt i den andra skörden (Klöver) Förtorkningen hade i den här studien liten betydelse (Laboratorieförsök) Betydligt högre sockerhalt i det foder som var behandlat med myrsyra. Myrsyran gav den bästa konserveringen av protein både med AAT och ucp beräkningar Det är mycket svårt att skatta betydelsen av laboratorieförsök för mjölkproduktionen i praktiken!

18 Andra har funnit med produktionsförsök Myrsyra (ensilering) har en positiv effekt på mikrobsyntesen i våmmen Jaakola et al Konserveringsmedel har en liten effekt på smältbarheten av ensilaget (Shingfield et al 2002). Det är i första hand energikonsumtionen som styr produktionen av mjölkprotein (Huhtanen and Hristov,2009), inte proteinkvalitén!

19 Procentuella effekter på konsumtionen av variation i grovfoderkvalitén 15 Smältbarhet, D-value, n=81 Helsäd, n= % % ,2 0,4 0,6 0,8 1 % Klöver, n=53 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 % 0-0,5-1 -1,5-2 -2,5-3 -3,5-4 -4,5-5 2A: Skörd, n=37 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1

20 Hur minimerar vi behovet av extra proteinfoder? Våmmens mikrober behöver inte vara högre RP koncentration än ( g/kg DM Mjölkurea 3 mmol = (17-80 mg Urea /100 ml) Undvik höga givor av kraftfoder Använd grovfoder av hög kvalitet Högt energivärde God hygienisk kvalitet, låga syror och ammonium-n TS-halten skall inte vara allt för låg (Konsumtionseffekt)

21 Botaniskt innehåll och Förtorkning Tillsatsmedel Konservering skörde-tidpunkt? Råprotein (+) NDF (-) NDFD (+) ph (-) Socker (+) Syror (-) Vattenhalt (-) NH 4 -N (-) ADF-N (-) Smörsyra (-) Smaklighet (+) Proteinkvalitet i kraftfodret Energihalt (+) Het Forskning! 2012 Mårten Hetta

22 «Prosjektet var finansiert av Forskningsmidler over jordbruksavtalen (Prosjektnummer i Norges forskningsråd), Fylkesmennene i Sør- og Nord- Trøndelag, Sør- og Nord-Trøndelag fylkeskommuner, TINE SA og Norsk Landbruksrådgiving».

23 Tack till! Mina kollegor på Bioforsk och NMBU & Professor Pekka Huhtanen, SLU

24 Tack för att ni lyssnade! 2009 Linda Karlsson