Mjölk på gräs och biprodukter
|
|
- Christer Falk
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mjölk på gräs och biprodukter Miljö och ekonomi Maria Berglund Maria Henriksson Hushållningssällskapet Halland tel Susanne Bååth Jacobsson Växa Sverige Mikaela Lindberg Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för husdjurens utfodring och vård Mikaela.Lindberg@slu.se tel Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland WP1 Sådd av specialvall/vallförsök Projektets delar WP2 In-vitro studie biprodukter WP1 Skörd WP3 Utfodringsförsök biprodukter WP2 Ensilering biprodukter WP1 Skörd WP3 Utfodringsförsök biprodukter WP2 Processning av biprodukter WP4 Utvärdering av miljöpåverkan och ekonomi 1
2 WP4: Miljömässig och ekonomisk hållbarhet Ekonomi: Produktionskostnader för vallensilage Mjölk minus foder Miljö: Klimatpåverkan, användning fossil energi, övergödning, markbehov (per kg TS vallfoder, per kg ECM) kg N och P i stallgödsel (per mjölkko) Protein- och energieffektivitet för den andel av fodret som kan användas som livsmedel (%, nettoproduktion) Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland Upplägg för webbinariet Vallförsöket miljö och ekonomi (Frågor) Foderstater och djur Mänskligt ätbart Miljöpåverkan av mjölkproduktion Ekonomi i mjölkproduktionen (Frågor) Stallgödsel N och P Kraftfoder miljöpåverkan Slutsatser Frågor Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland 2
3 ton TS/ha (odlad volym) VALLFÖRSÖKET - miljö och ekonomi Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland Kg N/ha Blandvall Gräs Vallförsök på Rådde Gård, Länghem. Syftet var att studera optimal kvävegödsling. Resultat från två vallår (215-16) (Gustavsson, Vallkonferens 217) Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland 3
4 MJ/ton ts kg CO2e/ton ts kg NO3e/ton ts m2/kg ts VALLFÖRSÖK RÅDDE Klimatpåverkan Variationen är kopplad till mängden kväve från mineralgödsel samt skördenivå. Markbehov Variationen beror på skördenivå gräsvall klöver/gräsvall Lustgas (direkt) från mark Lustgas (indirekt) Tillverkning mineralgödsel Övriga insatsvaror kg N/ha Drivmedel t o m uttag ur silo VALLFÖRSÖK RÅDDE Användning av fossil energi Potentiell övergödning Styrs framför allt av kvävegödselgiva Framför allt styrd av kväveutlakningen (beräknad i Vera där relationen mellan skördenivå och rekommenderad N-giva styr utlakningens storlek) Tillverknining mineralgödsel Övriga insatsvaror Drivmedel N-utlakning P-utlakning NH3-avg. gödsel Tillverkning NPK Övriga insatsvaror Drivmedel 4
5 kg CO2e/ton ts kg CO2e/ton ts VALLFÖRSÖK RÅDDE Klimatpåverkan jämförelse vallförsök och justerat vallförsök med stallgödsel och ytterligare ett vallår. Vallår 1 & 2 gräsvall 6 5 klöver/gräsvall Vallår 1-3, med stallgödsel 6 gräsvall 5 klöver/gräsvall Lustgas (direkt) från mark Lustgas (indirekt) Tillverkning mineralgödsel Övriga insatsvaror Drivmedel t o m uttag ur silo 15 (251) 225 (326) 3 (41) 375 (476) 75 (176) 15 (251) 225 (326) 3 (41) kg växttillgängligt N/ha (kg total-n/ha) Vallår 1 och 2, försöksskördar och fastställd N-gödsling Vallår 3 uppskattad skörd och N-gödsling enl. JV rek., P och K gödsling enl. JV rek. VALLFÖRSÖK RÅDDE Produktionskostnad vallförsök Vallår 1 och 2, försöksskördar och fastställd N-gödsling 5
6 VALLFÖRSÖK RÅDDE Produktionskostnad vallförsök Vallår 1 och 2, försöksskördar och fastställd N-gödsling Vallår 3 uppskattad skörd och N-gödsling enl. JV rek. P och K gödsling enl. JV rek. Vallår 1 och 2 utan stallgödsel Vallår 1-3 med stallgödsel FODERSTATER & DJUR 6
7 Utfodringsförsök Lövsta och Röbäcksdalen Foderstater kg/ts per ko och dag ECM kg:
8 kg ECM alt ts-intag/ko och år kg ECM/kg ts-intag Besättningsdata, husdjursstatistik Parameter enhet värde Inkalvningsålder mån 27,3 Kalvningsintervall mån 13,1 Rekrytering % 38 Dödfödda a % 5,2 Kalvdödlighet 1-6 dagar % 3,8 Kalvdödlighet 2-15 mån % 3, Dödlighet äldre kvigor 1, Könskvot tjurkalvar % 51 Levererad mjölk % 93 a) viktat medel för kor och förstakalvare Beräkningarna i IndividRAM SH för samtliga utom Röbäcksdalen, SRB Ensilage motsvarande försökskvaliteten. Full inomhusutfodring och rastbete Kvigor 2:a skörd gräs/klöver Bete 21 d kvigor Tjurkalvar säljs, alla kvigor till rekr. Skattningar för metan, N, P, K i IndividRAM Fodereffektivitet 12 Mjölkavkastningkg ECM/år kg ts-intag/ko och år Fodereffektivitet 1, låg hög utan raps drank ra + dr utan med utan med bara spm. A. Kraftfodergiva B. Kraftfoder utan och av Tidig skörd Sen skörd spm. + konc.. olika biprodukter. C. Kraftfoder biprod. och vallskörd. D. Kraftfoder 1,4 1,35 1,3 1,25 1,2 1,15 1,1 8
9 Andel livsmedel human edibles i foder och produkter Andel Fodermedel ätbart vetekli,2 spannmål,8 raps/expro (ej mjöl),2 sojaexpeller (ej mjöl),2 rapsfrö,8 rapsmjöl,2 melass,2 sojamjöl,8 Gräs Källa: Wilkinson, 211 Beräkning av human edibles Protein kg / år Bruttoenergi MJ / år Mjölk 32 3,14 * kg Kött 3 *,67 *,2 *,38 = 15 15*23,6 = 354 Fodermedel Andel ätbart * RP% * kg Andel ätbart * BE * kg Effektivitet: (mjölk + kött) / foder 4,5 Effektivitet produkt/foder "human edible" 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5 låg hög utan raps drank ra + dr utan med utan med bara spm spm+konc Tidig skörd Sen skörd A. kraftfodergiva B. utan och av olika biprodukter C. kraftfoder biprodukter och vallskörd D. kraftfoder Effektivitet protein kg/kg Effektivitet energi MJ/MJ 9
10 MILJÖPÅVERKAN per kg mjölk Klimatpåverkan per kg mjölk (ko inkl rekr.) 1
11 kg ECM alt ts-intag/ko och år kg CO2e/kg ECM kg ECM/kg ts-intag Klimatpåverkan per kg mjölk enbart foderdelen Klimatpåverkan kraftfoder Grovfoder per Fodersmältning kg mjölk Gödselhantering (ko inkl rekr.) Elektricitet 1,2 1, Fodereffektivitet,8,6,4,2 12, låg hög utan raps drank ra + dr utan med utan med bara spm. Mjölkavkastningkg ECM/år kg ts-intag/ko och år Fodereffektivitet A. Kraftfodergiva B. Kraftfoder utan och av Tidig skörd Sen skörd spm. + konc.. olika biprodukter. C. Kraftfoder biprod. och vallskörd 1,45. D. Kraftfoder låg hög utan raps drank ra + dr utan med utan med bara spm. A. Kraftfodergiva B. Kraftfoder utan och av Tidig skörd Sen skörd spm. + konc.. olika biprodukter. C. Kraftfoder biprod. och vallskörd. D. Kraftfoder 1,4 1,35 1,3 1,25 1,2 1,15 1,1 11
12 kg CO2e/kg ECM g NO 3 e/kg ECM MJ/kg ECM m 2 /kg ECM 2, 1,5 Kraftfoder Markbehov 1, Grovfoder,5, 6 låg hög utan raps drank ra + dr utan med utan med bara spm. A. Kraftfoder- B. Kraftfoder utan och av Tidig skörd Sen skörd spm. + konc. Kraftfoder tot Övergödning... 4 giva. olika biprodukter C. Kraftfoder biprod. och vallskörd. D. Kraftfoder Grovfoder 2 Gödselhantering Elektricitet Användning av fossil energi låg hög utan raps drank ra + dr utan med utan med bara spm. A. Kraftfoder- B. Kraftfoder utan och av Tidig skörd Sen skörd spm. + konc. giva. olika biprodukter C. Kraftfoder biprod. och vallskörd. D. Kraftfoder Kraftfoder tot Grovfoder 1 Elektricitet per kg mjölk (ko inkl rekr.) låg hög utan raps drank ra + dr utan med utan med bara spm. A. Kraftfoder- B. Kraftfoder utan och av Tidig skörd Sen skörd spm. + konc. giva. olika biprodukter C. Kraftfoder biprod. och vallskörd. D. Kraftfoder Allokering av miljöpåverkan mellan mjölk och kött - Exempel klimatpåverkan 1,2 1, utan allokering,8,6,4,2, låg hög utan raps drank ra + dr utan med utan med bara spm. A. Kraftfoder- B. Kraftfoder utan och av Tidig skörd Sen skörd spm. + konc. giva. olika biprodukter. C. Kraftfoder biprod. och vallskörd. D. Kraftfoder Med allokeringsfaktor 81-85% till mjölk (beräknat enl IDF) Allokeringsfaktorn beräknad utifrån hur mycket av energin som går till mjölkproduktion respektive tillväxt (IDF, 215). Ju högre mjölkavkastning, desto större andel av miljöpåverkan läggs på mjölken 12
13 EKONOMI FODERSCENARIOR - EKONOMI Foderkostnad per kg ECM för mjölkkor och rekryteringsdjur 13
14 FODERSCENARIOR - EKONOMI Total produktionskostnad per kg ECM för mjölkkor och rekryteringsdjur, exempel STALLGÖDSEL 14
15 ha/ko och år (inkl rekrytering) Behov av vallareal respektive spridningsareal* 1,2 1,,8,6,4,2, låg hög utan raps drank r + d utan med utan med spm +prot. A. Kraftfodergiva B. Kraftfoder utan tidig skörd sen skörd D. Kraftfoder m biprod. och av biprodukter C. Kraftfoder utan/med biprod Vallareal N, spridningsareal P, spridningsareal Max 22 kg P respektive 17 kg N-tot per hektar Kväve och fosfor i träck och urin från mjölkkorna - Mängd utsöndrat enligt Norfor jämfört med schablonvärden enligt SJVFS 26:42 12% 1% 8% 6% 4% 2% % låg hög utan raps drank r + d utan med utan med spm +prot. A. Kraftfoder- B. Kraftfoder utan tidig skörd sen skörd D. Kraftfoder giva m biprod. och av biprodukter C. Kraftfoder utan/m biprod kg P enligt försök/ kg P enligt schablon kg N enligt försök/ kg N enligt schablon 15
16 ha/ko och år (inkl rekrytering) Behov av vallareal respektive spridningsareal*, - P beräknat enligt Norfor respektive SJVFS 24:62 1,2 1, Vallareal,8,6 N, spridningsareal,4,2, låg hög utan raps drank r + d utan med utan med spm +prot. A. Kraftfodergiva B. Kraftfoder utan tidig skörd sen skörd D. Kraftfoder m biprod. och av biprodukter C. Kraftfoder utan/med biprod P, spridningsareal P, spridningsareal, schablon Max 22 kg P respektive 17 kg N-tot per hektar KRAFTFODER 16
17 MJ/kg kg CO 2 e/kg Klimatpåverkan per kg kraftfoder till mjölkkorna (utan LUC),8,7,6,5,4,3,2,1 beredn o trsp Spannmål övrig ej biprod Sojaprodukter Beftfiber Drank Biprod. fr spm. Rapsmjöl. Övriga biprod. A. Kraftfo- B. Kraftfoder utan och av C. Kraftfoder biprod. D. Kraftfoder dergiva olika biprodukter. och vallskörd. utan/med proteinkonc. Övrig ej biprodukt = fett, mineral, majs, grönmjöl och rapsfrö Användning av fossil energi per kg kraftfoder till mjölkkorna beredn o trsp Spannmål övrig ej biprod Sojaprodukter Beftfiber Drank Biprod. fr spm. Rapsmjöl. Övriga biprod. A. Kraftfo- B. Kraftfoder utan och av C. Kraftfoder biprod. D. Kraftfoder dergiva olika biprodukter. och vallskörd. utan/med proteinkonc. 17
18 kg CO2e/kg kg CO2e/kg Klimatpåverkan kraftfoder med och utan förändrad markanvändning LUC 3 2,5 2 utan förändrad markanvändning med förändrad markanvändning för soja- och oljepalmsprodukter/biprodukter 1,5 1,5 A. Kraftfo- B. Kraftfoder utan och av C. Kraftfoder biprod. D. Kraftfoder dergiva olika biprodukter. och vallskörd. utan/med proteinkonc. Klimatpåverkan kraftfoder - Allokeringens betydelse, exempel råvaran drank,8,6 Allokering 18/82 Allokering 39/61,4,2, A. Kraftfo- B. Kraftfoder utan och av C. Kraftfoder biprod. D. Kraftfoder dergiva olika biprodukter. och vallskörd. utan/med proteinkonc. Ekonomisk (18% till drank, 82 % till etanol) eller energibaserad allokering (39/61) av etanolveteodlingens miljöpåverkan mellan drank och etanol 18
19 m 2 /kg Markbehov per kg kraftfoder till mjölkkorna 3 2,5 2 1,5 1,5 beredn o trsp Spannmål övrig ej biprod Sojaprodukter Beftfiber Drank Biprod. fr spm. Rapsmjöl. Övriga biprod. A. Kraftfo- B. Kraftfoder utan och av C. Kraftfoder biprod. D. Kraftfoder dergiva olika biprodukter. och vallskörd. utan/med proteinkonc. Slutsatser 19
20 Generellt för utfodringsförsöken med biprodukter Kor som utfodrades med en daglig giva av 5 resp. 9,5 kg (medeltal över laktationen) kraftfoder gjort på biprodukter, i kombination med bra ensilage, mjölkade 98 resp. 16 kg ECM. Kor som utfodrades med kraftfoder gjort på biprodukter mjölkade lika bra som när de utfodrades med soja och spannmål (i mittlaktation). Effektiviteten beräknad som human edibles ökade markant både för protein och energi när korna utfodrades med biprodukter. Biprodukter i foderstaten har ingen effekt på foderekonomin. Miljöberäkningar! Stor variation i mängd P och N utsöndrat i träck och urin (beräknat med Norfor) mellan utfodringsstrategierna, men även jämfört med schablonvärden Mindre markbehov med biprodukter Mindre övergödning med biprodukter! Klimatpåverkan med biprodukter det beror på Energikrävande torkning av våta biprodukter! Biprodukter används redan i stor utsträckning som fodermedel, framtida konkurrens? 2
21 Miljöberäkningar, forts. Bra kväve- och proteinutnyttjande fördelaktigt ur miljösynpunkt: Mycket av växtodlingens miljöpåverkan och kostnader kopplade till kväve kg N/kg TS vallfoder bra indikator Mindre kväve utsöndrat i träck och urin Hög fodereffektivitet (kg ECM/kg DMI)* fördelaktigt: Mindre metan (g CH 4 /kg ECM) från fodersmältningen Lägre växthusgasutsläpp (g CO 2 e/kg ECM) från stallgödselhanteringen *DMI = Dry Matter Intake 21
Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan
Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets
Läs merMjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor
Mjölkkor Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor 20 Hullvärdering - poäng 1,0 - Extremt mager 1,5 - Mager (har inga reserver) 2,0 - Tunn 2,5 -
Läs merEkologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp
Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Var vi befinner oss i Landet Ekologisk mjölkproduktion I Västra Götaland och här ligger
Läs merDatainsamling för djurgård
Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen (20B) Hej! Här kommer en sammanställning från vårt besök på gården. Syftet med Klimatkollen är att du ska få en grov uppskattning
Läs merEmissionsfaktorer för beräkning av metan från husdjur använda vid beräkningar för officiell statistik, (kg metan/djur/år) Växthusgaser i Sverige
Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan.Bertilsson@slu.se Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning Kungsängens forskningscentrum
Läs merIntroduktion till klimatberäkningarna i VERA. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland
Introduktion till klimatberäkningarna i VERA Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Om verktyget Klimatkollen i VERA Anpassat för att beräkna ett klimatavtryck (på engelska Carbon Footprint ) av
Läs merJordbrukets klimatpåverkan
Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från fossil
Läs merVad i utfodringen påverkar miljö och klimat?
Utfodring och produktion för att greppa näringen Linköping 8:e november 2017 Carin Clason, CoA AB Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat? Fodrets Näringsinnehåll-Kväve (råproteinet), Fosfor Fodrets
Läs merUtfodringspraxis Mjölby nov
Utfodringspraxis Mjölby nov 2012 carin.clason@vxa.se Utfodring för bättre miljö och klimat-stämmer bra med att sikta mot bättre lönsamhet! Gör rätt från början Sätt mål för produktionen Följ upp produktionen
Läs merUpplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor
Beräkningarna Vanliga fallgropar Körslor Upplägg Resultatet/Tolkning Vad är normalt? Nyckeltal Kolets och kvävets kretslopp Övriga klurigheter och frågor Rådgivningstillfället och sälja in Klimatkollen
Läs merFlera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017
Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017 Degong Pang Sophie Krizsan Pekka Huhtanen Syfte Optimera grovfoderproduktionen Med rätt tillämpad skördestrategi
Läs merMjölk på gräs och biprodukter miljö och ekonomi
Mjölk på gräs och biprodukter miljö och ekonomi Maria Henriksson, Susanne Bååth Jacobsson, Mikaela Lindberg, Maria Berglund Lundberg 2019 Rapport från Hushållningssällskapet Halland Fotograf framsida:
Läs merUtfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se
Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas
Läs merUtfodring och produktion för att greppa näringen Stockholm 8:e november 2018 Carin Clason, CoA AB
Utfodring och produktion för att greppa näringen Stockholm 8:e november 2018 Carin Clason, CoA AB Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat? Fodrets Näringsinnehåll-Kväve (råproteinet), Fosfor Fodrets
Läs merSvensk djurhållning utan soja?
Svensk djurhållning utan soja? Margareta Emanuelson Institutionen för Husdjurens Utfodring och vård Greppa Näringen temadag 29 november 2010, Stockholm Disposition * Hur mkt soja används i Sverige? * Fördelning
Läs merSenaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet
Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Grovfôrkonferansen 7-8
Läs merMixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder
Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder
Läs merUtnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen
Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Økomelk-konferanse
Läs merHur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?
Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor? Rolf Spörndly Inst för husdjurens utfodring och vård SLU, Uppsala I BEGYNNELSEN VAR VALLFODER För att göra en lång historia kort: En ko som får ett bra vallfoder
Läs merProduktiviteten, effektiviteten och klimatet
Produktiviteten, effektiviteten och klimatet Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från Kol i Lustgas Metan från Utsläpp från fossil
Läs merUtnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel
Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel Elisabet Nadeau Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Michael Murphy Lantmännen Vallkonferens
Läs merFodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel. Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU
Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU Foderutnyttjandet är viktigt! Kg ECM per år Foderkostnad 9000 11000 Öre/ kg såld mjölk
Läs merTolkning av mjölkgård
Tolkning av mjölkgård Förutsättningar mjölkgården 80 mjölkkor (flytgödsel) 100 kvigor (djupströ) Tjurkalvarna säljs till förmedling 100 ha åker och 35 ha naturliga beten Växtföljd 18 ha korn+ins 3*18 ha
Läs merUtfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com
Utfodringspraxis Uppsala sep 2014 Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodring för bättre miljö och klimat-stämmer bra med att sikta mot bättre lönsamhet! Gör rätt från början Sätt mål för produktionen
Läs merGÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV
GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Varför livscykeltänk i klimatfrågor? Traditionella miljöfrågor i
Läs merJordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar
Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil
Läs merUtnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel
Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel Elisabet Nadeau Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Michael Murphy Lantmännen Vallkonferens
Läs merNy foderstrategi. -en lönsam historia
Ny foderstrategi -en lönsam historia Bakgrund och frågeställning Är det lönsamt att investera i ny inomgårdsutrustning för att kunna hantera fler/nya fodermedel? Hur har utfallet blivit för dem som gjort
Läs merHelsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?
Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden? Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet
Läs merNärproducerat foder fullt ut
DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Närproducerat foder fullt ut Anders H Gustafsson, anders.h.gustafsson@svenskmjolk.se I den traditionella husdjursproduktionen som i huvudsak rådde
Läs merUtfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008
Utfodringen av nötkreatur Ann-Theres Persson 2008 1 Biologiska grundfunktioner Flockdjur rangordning Grovfoderomvandlare och idisslare 2 Flockdjur Djuren vill helst äta samtidigt, dricka samtidigt och
Läs merGrovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion
Grovfoder till ekologiska kor Rätt grovfoder för bättre produktion -93 naturbruksgymnasium i Piteå -94 började jobba åt avbytartjänst Avbytare, Djurskötare, hästskötare, ridlärare, drivit eget avbytarföretag,
Läs merÖjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING
Rapport Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden 010101-011231 MÅLSÄTTNING Målsättningen med Öjebyn-projektet är att utveckla den ekologiska livsmedelsproduktionen med tyngdpunkten
Läs merMiljösmart utfodring av mjölkkor
Miljösmart utfodring av mjölkkor Bakgrund År 2018 fanns det 319.000 mjölkkor i Sverige. De minskar i antal och besättningarna blir färre, men samtidigt större. Medelkoantalet i besättningarna är nu 89
Läs merGÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV
GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 Varför livscykeltänk i klimatfrågor? Klimatpåverkan: Globalt miljöproblem & Stora utsläpp sker före gården
Läs merRörsvingel Vad vet vi om den?
Rörsvingel Vad vet vi om den? Elisabet Nadeau SLU Skara och Hushållningssällskapet Sjuhärad Christina Nyemad Lantmännen Lantbruk Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad Bakgrund Rörsvingel och dess
Läs merKlimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar
Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets
Läs merKlimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt
Läs merKlimatkollen i praktiken på mjölk- och Köttgårdar. Nässjö Carin Clason 2019
Klimatkollen i praktiken på mjölk- och Köttgårdar Nässjö 2019-03-12 Carin Clason 2019 Hur stora är växthusgasutsläppen från en mjölkgård med 80 mjölkkor? Ton koldioxidekvivalenter? 50 100 1000 3000 200
Läs merPotatisodling och dess påverkan på klimatet
Potatisodling och dess påverkan på klimatet Falkenberg 12 februari 2016 Maria Henriksson, AgrD Innehåll Jordbrukets klimatpåverkan Vad är klimatavtryck? Potatisens klimatavtryck Åtgärder att minska odlingens
Läs merMiljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård
juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria
Läs merKort introduktion till
Kort introduktion till beräkningsverktyget Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 En del i Klimatkollen Förenklat Carbon footprint av en hel gård (ton CO 2 -ekv) Vad stort/smått,
Läs merGÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV
GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Varför livscykeltänk i klimatfrågor? Klimatpåverkan: Globalt miljöproblem
Läs merProteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein. Pekka Huhtanen SLU / NJV
Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein Pekka Huhtanen SLU / NJV Innehåll Inledning Protein foder Grovfoder protein N-gödsling Konservering metod (hö vs. Ensilage) Kvalitet av
Läs merJordbrukets klimatpåverkan
Jordbrukets klimatpåverkan och utsläpp på gårdsnivå å Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Jordbrukets klimatpåverkan k är inte som andras påverkan
Läs merKopplingen är viktig mellan foder och växtodling
Ladda vallfodret för din lammproduktion! Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling * Vallblandning * Gödselstrategi * Skörd * Lagring * Foderstat Av TeamWork Agro AB, Charlotte Wirmola(Åkerlind)
Läs merVäxtodling. Nyckeltalen växtodling (många)
Växtodling Nyckeltalen växtodling (många) Hög jämn skörd över åren (precisionsodling, sort, dränering, växtskydd...) Effektivt N utnyttjande Effektivt utnyttjande av N i organiska gödselmedel Låg insats
Läs merJordbrukets klimatpåverkan
Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 (Naturvårdsverket) Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan
Läs merProduktionskostnadskalkyl. December 2014
Produktionskostnadskalkyl mjölk December 2014 Basfakta Basfakta Medelleverans per ko och år 8 800kg 28,66kg per dag (8 800/307) Medel kvalite fett, prot., celler mm Kalvningsintervall 13mån 0,91 kalvar/år
Läs merTre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna
Läs merKlimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket Christel Cederberg, Greppa Näringen, 24
Läs merHelsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet
Helsäd i mjölk och köttproduktion Johanna Wallsten, Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU johanna.wallsten@njv.slu.se 090-786 87 53 1 Innehåll Skörd och konservering av helsäd Fodervärde - kemisk sammansättning
Läs merKlimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg, Institutionen för Energi&Miljö, Chalmers Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Skövde 18
Läs merTolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå
Tolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Tolka resultatet av klimatkollen Vad påverkar
Läs merOlika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar
FORSKNINGSRAPPORT Rapport nr: 2 2014-02-20 Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar Anders H Gustafsson Ann-Theres Persson Ulrik Lovang 1 (57) Innehåll sid Förord 3 Summary 5 Inledning 6
Läs merTypfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion
Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater
Läs mer1
Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning Bildning av metan vanligt
Läs merJordbrukets klimatpåverkan
Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets klimatpåverkan är
Läs merOmläggning till ekologisk mjölkproduktion
Omläggning till ekologisk mjölkproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Omläggningsdag i Skövde, 2011-01-27 Invägning av ekologisk mjölk
Läs merHandledning foderbudget
1 Handledning foderbudget Laktationskurvor Börja med att beräkna besättningens medellaktationskurvor under Funktioner, välj Medellaktationskurvor. Är det första gången kurvorna uppdateras kommer en ruta
Läs merNär är optimal skördetidpunkt?
2006-05-23 1 När är optimal etidpunkt? Författare: Agneta Hjellström Tidigare etidpunkt kan ge ett högre ekonomiskt netto. Tidigare etidpunkt med ett högre netto förutsätter genomtänkta utfodringsoch odlingsstrategier
Läs merHQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas
HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas FORMAS (via SLF Bioenergi) 1,3 MSEK, 2010-01 2012-12 Ingrid Strid, SLU (ET, projektledare) Carina Gunnarsson, JTI Mats Edström,
Läs merFoderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi!
Foderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi! Framtidens grovfoder i sydöstra Sverige Kalmar 2015 02 25 Anders H Gustafsson Växa Sverige Proteingrödor, andel av arealen i EU: 1961:
Läs merTypfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion
Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater
Läs merGoda skäl att öka andelen grovfoder
Mikaela Patel, Inst för husdjurens uodring och vård, SLU mikaela.patel@slu.se Resultat från studier vid Instuonen för husdjurens uodring och vård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visade a mjölkavkastningen
Läs merTabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001
Ekologisk mjölkproduktion med 100% ekologiskt foder på Tingvalls försöksgård. Delredovisning av projekt med diarienummer 25-5153/00 Grovfoderrik foderstat utan konventionella proteinfodermedel Ekologisk
Läs merProduktionskostnadskalkyl. november 2014
Produktionskostnadskalkyl mjölk november 2014 Basfakta Basfakta Medelleverans per ko och år 8 800 kg 28,66kg per dag (8 800/307) Medel kvalite fett, prot., celler mm Kalvningsintervall 13 mån 0,91 kalvar/år
Läs merUtfodring av dikor under sintiden
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Utfodring av dikor under sintiden Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt Växadagarna
Läs merEkonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion
Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion Omläggningsdag Skövde den 27 jan 2011 Eric Hallqvist, Hushållningssällskapet Skaraborg Växtodling jämförelse av täckningsbidrag mellan konventionell och
Läs merNya tider nya strategier
malin.frojelin@vxa.se, torbjorn.lundborg@vxa.se Under den senaste den har vi ha en situa on där frågan om foderpris och mjölkpris aktualiserats och sä et a hantera de a på gårdsnivå har varierat. A svara
Läs merOptimal slakttidpunkt på en mjölkrastjur
Optimal slakttidpunkt på en mjölkrastjur Kicki Markusson Växa Sverige Övriga som varit med och tagit fram kalkyler och beräkningar Linnea Borgenvall och Anett Seeman, Gård & djurhälsa Margareta Dahlberg,
Läs merMetanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson
Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson Kungsängens forskningscentrum Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning
Läs merMetanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson. Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för husdjurens utfodring och vård
Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning Bildning av metan vanligt
Läs merNärproducerat foder i praktik och teori
Ann-Theres Persson, Växa Sverige och Ulrik Lovang, Lovanggruppen ann-theres.persson@vxa.se, ulrik.lovang@lovang.se Endags utfodringskontroll på sex gårdar I projektet Närproducerat foder fullt ut genomfördes
Läs merTre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna
Läs merSinkon Guldkon. Skötsel och utfodring Växadagarna 2018
Sinkon Guldkon Skötsel och utfodring Växadagarna 2018 Frågeställningar Hur utfodras och sköts sinkorna på din gård? Förekommer hälsostörningar i samband med kalvning? När på året? Planerar du passande
Läs merKvävebalanser på mjölkgårdar
Kvävebalanser på mjölkgårdar Var tar det oförklarade kvävet vägen? Sara B Nilsson 035-465 09 0730-46 93 18; sara.nilsson@vxa.se Innehåll Svåra frågor Vilka förluster är normalt i Sverige/internationellt
Läs merEkologisk mjölk- och grisproduktion
Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen
Läs merUPPDRAG. Maria Berglund, Carin Clason, Magdalena Wallman, Christel Cederberg. Januari 2012 SIK
UPPDRAG Kvantifiering av klimatcertifieringens effekter nötkött Maria Berglund, Carin Clason, Magdalena Wallman, Christel Cederberg Januari 2012 SIK Sammanfattning I denna rapport har förändringarna i
Läs merJämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014
Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014 Metoder Data om foderförbrukning, mjölkproduktion, priser m.m. Har samlats in för en dag i december
Läs merMänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag
Svensk matproduktion: Miljö och hållbarhet nutid och framtid Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience Upplägg i stora drag Läget och ramarna Matens miljöpåverkan - snabbkurs Miljöpåverkan för morgondagens
Läs merRörflen som foder till dikor
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Rörflen som foder till dikor Anna Hessle Mikaela Jardstedt 24 mars 2015 Anders Elofsson s fond Bakgrund Många dikor överutfodras under stallperioden Lågt näringsbehov
Läs merKlimatpåverkan från foder
Klimatpåverkan från foder Sammanfattning Klimatpåverkan från animalieproduktion (sett till hela livscykeln) härrör till största delen från Foderproduktionen (inklusive fodersvinn i djurhållningen) har
Läs merJordbrukets klimatpåverkan
Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 (Naturvårdsverket) Mycket prat om KOLDIOXID från fossila bränslen men jordbrukets
Läs merHur kan vi förbättra miljöprestandan i olika typer av nötköttsproduktion?
Rådde 2 april 2014 Hur kan vi förbättra miljöprestandan i olika typer av nötköttsproduktion? Anna Hessle, SLU Skara Resultat från projekt Delar av två pågående forskningsprojekt: REKS Hållbara matvägar
Läs merKlimatåtgärder på gårdsnivå. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland
Klimatåtgärder på gårdsnivå Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Vilket perspektiv ska vi ha?! Slutkonsument Svinn Klimatavtryck av maten på tallriken Ska alla bli veganer?! Omvärlden (nu och
Läs mermjölk och nöt producenter nr 4
mjölk och nöt producenter nr 4 gör en bra affär I den här broschyren har vi samlat information för dig som är mjölk- och nötköttsproducent. För att nå goda resultat, och trygghet i din produktion, krävs
Läs merHögklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!
Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Balanserad utfodring som beaktar djurets behov är grunden för
Läs merMetanproduktion från djur. Maria Åkerlind, Jan Bertilssons material
Metanproduktion från djur Maria Åkerlind, Jan Bertilssons material Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning Bildning i av metan
Läs merNÖT 2013-14. www.edelfoder.se
NÖT 2013-14 www.edelfoder.se NÖT EDELfoder - kvalitet med bredd Edelfoder har länge och framgångsrikt funnits på den svenska marknaden. Vår målsättning är att nu och i framtiden förvalta våra goda relationer
Läs merEDEL Nöt Framgång föder framgång
EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt EDEL Nöt är ett komplett högkvalitativt fodersortiment för både mjölkproducenter och uppfödare av köttrasdjur. Sedan 2010 har vi KRAV-godkända foder i vårt sortiment.
Läs merFördelar med hemmaproducerat foder! Fokus på kraftfoder i egen regi! Växa-dagar Anders H Gustafsson Växa Sverige
Fördelar med hemmaproducerat foder! Fokus på kraftfoder i egen regi! Växa-dagar 2018 01 31 Anders H Gustafsson Växa Sverige Kraftfoder i egen regi: Projekt 2017-2019 Samverkan; SLU & Växa Mål Stärka kunskap
Läs merResultatrapport. Distribution Koldioxid,
Info Kom igång Resultatrapport Produkt IN Produktsök Produkt UT Dieselförbrukning Djurhållning Distribution Koldioxid, Lustgas Lustgas Metan lustgas, metan Lagringsteknik Spridning N-Förlust Referenser
Läs merSkördesystem i vall Delrapport för två vallår. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad
Skördesystem i vall Delrapport för två vallår Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Sammanfattning Att skörda timotej, ängssvingel och rödklöver tre gånger per år
Läs merFramtidens kött & mjölk
Framtidens kött & mjölk kombinerad eller specialiserad? Christel Cederberg Eko FoU-dagar Skövde 20 september 2016 Foto: Maria Henriksson Agenda Kort om konsumtionssiffror kött Trender för produktion av
Läs merOmläggning till ekologisk svinproduktion
Omläggning till ekologisk svinproduktion Ingela Löfquist HS Kristianstad Tel 0708-945351 www.hush.se/l Vilka mål finns inom ekologisk svinproduktion *Växtodling och djurhållning i harmoni, integrerad produktion.
Läs merLantmannens valltävling
Lantmannens valltävling li 2004-2007 Mål för deltagarna ( de tävlande) : Ge diskussionsunderlag för olika sätt att odla vall och värdet därav. Två deltävlingar Upplägg Treårig vall insådd i spannmål till
Läs merPlanering för bra vallfoder. Cecilia Åstrand
Planering för bra vallfoder Cecilia Åstrand Linköping 22 nov 2013 Planering för bra vallfoder Vallmanagement Vad innebär det? Gårdsstudie Grovfoderverktyget.se Beslutsfattandets olika nivåer. Strategiskt
Läs merTolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008
Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar Kurs för rådgivare Nässjö 2008 1 Dispostion Vad är en balans? Vad innebär ett överskott? Hur ser det ut på en mjölkgård? Hur kan man jämföra gårdar? Hur uppstår
Läs merMiljöpåverkan av kaninkött. Ulf Sonesson,
Miljöpåverkan av kaninkött Ulf Sonesson, SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik Upplägg Livcykelanalys l (LCA) Kött och miljöpåverkan Kaninkött (resonemang, inte siffror) LCA Kvantifiering av en
Läs mer