Vallsortprovning. Timotejsorters konkurrensförmåga, L Rödklöversorters konkurrensförmåga, L6-111
|
|
|
- Ann-Charlotte Vikström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vallsortprovning Timotejsorters konkurrensförmåga, L Rödklöversorters konkurrensförmåga, L6-111 Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel, L6-4430, pågående Ola Hallin Hushållningssällskapet
2 L6-4430, olika sorter/arter betydelse i avkastning och näringskvalité Sk1 Sk2 Sk3 Sk1 Sk2 Sk3 MJ/kg ts 10,7 10,6 10,5 11,2 10,7 11,2 11,0 10,4 10,3 11,3 10,8 10,8* RP/kg ts * NDF/kg ts * Sk1 Sk2 Sk3 Sk1 Sk2 Sk3 kg ts/ha Eng raj Rörs hy Ängsv Tim Vitkl Rödkl 0 sk1 v1 sk2 v1 SK3 v1 sk1 v2 sk2 v2 sk3 v2 sk1 v1 sk2 v1 SK3 v1 sk1 v2 sk2 v2 sk3 v2 CLR 10, CLW 5, TIM 50, MFE 20, RGE 15 SSD Hykor (CLR 13, CLW 5, TIM 36, FEH 33, RGE 13)
3 Timotej avkastning Antal Vallår 1 Antal Vallår 2 Led försök sk 1 sk 2 sk 3 Total försök sk 1 sk 2 sk 3 Total SW Switch kg ts/ha Rel. tal Comer SSd 24 94*2 92* * Grindstad SW Lischka SSd * * * *2 Rakel SW * * 100 Rhonia SSd *3 90*3 92* *3 95* 97* Rubinia SSd * 85* * * *2 Tryggve SW *3 91* 91* * 84* *3
4
5 Timotej egenskaper Planttäthet Botaniskt utvecklingsstadium vår BGA Rådde Antal Vall 2 från sk 1 sk 2 sk 3 per kg ts Led försök 0-100% 01-maj st 1-7 st 1-7 st 1-7 vos RP NDF Grindstad SW ,2 4,0 3,2 79, Rakel SW ,2 3,5 2,9 SW Switch ,1 4,1 3,3 78, Lischka SSd ,0 4,1 3,6 79, Rhonia SSd ,8 3,6 2,8 Comer SSd ,9 3,7 3,2 Rubinia SSd ,8 3,6 2,6 Tryggve SW ,7 3,5 2,7 83, LSD ns 1,0 0,3 0,3 0,5
6 Timotej vallår 1 skörd 1 Rådde Halland Uppsala Led Skörd Relativtal Smältba Skörd Relativtal Smältba Skörd Relativtal Smältba dt/ha TS (%) in-vitro dt/ha TS (%) in-vitro dt/ha TS (%) in-vitro Switch SW 82,1 Ref ,7 58 Ref ,4 86,2 Ref ,5 EPhp (SSD) 79, ,7 61, ,8 82, ,6 SW TT , ,7 57, ,6 80, ,9 Bor , ,2 54, , ,9 Tryggve SW 76, ,3 54, ,8 79, ,1 Rakel (SWN0004) 83, , ,8 82, Grindstad SW 83, ,7 63, , ,3 Lischka SSD 76, ,7 54, ,1 79, ,4 Anahita Ba/SSD 80, , ,2 78, ,2 Anjo ILVO/SSD 74, ,1 56, ,1 79, ,4 Aturo SSD 78, ,8 55, ,6 80, ,3 Bor 0301 SSD 82, ,3 61, ,3 83, ,8 Bor 0602 SSD 84, ,3 59, ,7
7 Timotejsorters konkurrensförmåga, L Syftet med serien var att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga vid samodling med ängssvingel Sigmund eller rörsvingelhybrid Hykor Utsädesmängd Timotej 10 kg/ha Sigmund eller Hykor 10 kg/ha Kvävegödsling kg/ha Hedemora, Lillerud, Riddersberg, Länghem
8 L Totalavkastning och timotejavkastning för tre delskördar. Medeltal för vallår1-3 för fyra platser.
9 L Medeltal för fyra försök. Timotejandelens utveckling över VI- VIII. Medeltal för samodling med Sigmund
10 L Medeltal för fyra försök. Timotejandelens utveckling över VI- VIII Medeltal för samodling med Hykor
11 Rödklöver avkastning Antal Vallår 1 Antal Vallår 2 Led försök sk 1 sk 2 sk 3 Total försök sk 1 sk 2 sk 3 Total SW Vicky kg ts/ha Rel. tal Callisto 2n SSd 14 93* 133*3 89* *3 113* 89*2 88*2 Global 2n SSd 17 90*2 125*3 84* * *3 84*3 Larus 4n SSd 10 88*3 133*3 90* *2 127* Ostro 4n SSd * * * Rozeta 2n SSd * * 111* Spurt 2n SSd 14 93* 135* * 14 79*3 119* SW Ares 2n * 91*2 92* *2 93* SW Nancy 4n Taifun 4n SSd * * * Titus 4n SSd * * * 117*
12
13 Rödklöver egenskaper Planttäthet Botaniskt vår BGA utvecklingsstadium Antal Vall 1 från sk 1 sk 2 sk 3 Led försök 0-100% 01-maj st 1-7 st 1-7 st 1-7 Callisto 2n SSd ,0 5,6 5,8 Spurt 2n SSd ,0 5,3 5,8 Global 2n SSd ,6 5,7 5,7 Taifun 4n SSd ,4 5,1 5,8 Rozeta 2n SSd ,5 5,3 5,7 Blizard 4n SSd ,7 5,4 5,8 Ostro 4n SSd ,8 5,2 5,8 Titus 4n SSd ,6 5,4 5,8 SW Ares 2n ,6 4,6 5,6 SW Vicky 4n ,7 5,0 5,6 SW Nancy 4n ,8 5,0 5,8 LSD ,7 0,5 ns
14 Rödklöver vallår 1 skörd 1 Medel/Beh. Skörd dt/ha TS Rådde Relativt al (%) Råprotei n NDF % av TS % av TS, total Smältba rhet Skörd Halland Relativt al (%) Råprotei n NDF in-vitro dt/ha TS % av TS % av TS, total Energi MJ/kg TS Omsättn ingsbar Vicky (SW RK1017) (4n) 76,4 Ref ,4 25,2 84,8 38,5 Ref ,6 9,8 Titus SSD (4n) 73, ,3 81,7 38, ,7 9,8 SW RK1124 (2n) ,9 25,7 84, ,5 10,1 SW RK1125 (2n) 69, ,2 24,6 84, ,1 28,2 10,1 Kelly (SW RK1084) (4n) 72, ,6 24,8 84,4 35, ,1 31,6 9,9 Ally SW RK1053 (4n) 71, , ,2 37, ,2 30,8 9,8 SW Ares (2n) 71, ,5 26,7 83,7 35, ,9 10,1 Ostro (DO8) SSD (4n) 79, ,6 83,3 34, ,3 33,2 9,7 Rozeta (2n) SSD 71, ,3 23,9 84,1 27, ,5 26,7 10,2 Taifun (4n) SSD 75, ,1 25,8 83,7 32, ,9 27,6 9,9 AberClaret (2n) SSD 64, ,8 26, , ,6 26,8 10 Atlantis (4n) SSD ,9 82,7 28, ,3 29,3 9,9 Elanus (4n) SSD 68, ,1 24,2 81,4 29, ,5 32,5 9,7 Harmonie (2n) SSD 70, ,2 25,2 83,9 30, ,8 27,6 10 Pastor (2n) SSD 61, ,7 26,2 81,5 29, ,7 29,9 10 TPD (2n) SSD 71, ,2 25,8 82,9 28, ,4 28,6 10
15 Rödklöversorters konkurrensförmåga, L6-111 Syftet är att studera ett antal rödklöversorters konkurrensförmåga i samodling antingen med rörsvingel Swaj eller engelskt rajgräs Birger Utsädesmängd Diploida sorter 4 kg/ha Tetraploida sorter 5 kg/ha Swaj 18 kg/ha Birger 20 kg/ha Kvävegödsling kg/ha Hedemora, Kungälv, Riddersberg, Länghem
16 Gräs art Rödklöversorters konkurrensförmåga Rödklöveravkastning skörd 1-3, vallår 1, fyra platser, L6-111 Skörd 1 Rel tal Skörd 2 Rel tal Skörd 3 Rel tal Total skörd kg ts/ha Total skörd Rel tal Sort Rödklöver R6-101 Rel tal RS Nancy RS Titus RS Ares RS Global * RS Vicky ER Nancy 66* 66 51** ** ER Titus 62* * ER Ares 51** 48* 50** *** ER Global 66* ER Vicky 66* 71 58* **
17 Gräs art Rödklöversorters konkurrensförmåga Rödklöveravkastning skörd 1-3, vallår 2, fyra platser, L6-111 Skörd 1 Rel tal Skörd 2 Rel tal Skörd 3 Rel tal Total skörd kg ts/ha Total skörd Rel tal Sort Rödklöver R6-101 Rel tal RS Nancy RS Titus ** RS Ares RS Global * RS Vicky ER Nancy 167* 235** 136** ** ER Titus * ER Ares 157* * ER Global * ER Vicky 173* 232** **
18 Ängssvingel avkastning Antal Vallår 1 Antal Vallår 2 Led försök sk 1 sk 2 sk 3 Total försök sk 1 sk 2 sk 3 Total SW Minto kg ts/ha Rel tal Cosmolit SSd Lipoche SSd * * 102 Tored SW * 109* 107* *3 107*2 Rörsvingel Karolina Bor/SSd 12 86*3 120*3 120* *3 133*3 119*3 Kora SSd 23 93* 123*3 127*3 111* *3 146*3 150*3 134*3 Rahela SSd 12 84*3 120*3 125* * 143*3 148*3 128*3 Stockman SSd 9 86*3 121*3 123* *3 147*3 142*3 130*3 Swaj SW 33 89*3 125*3 118*3 107* * 142*3 130*3 122*3 Rörsvingelhybrid Fojtan SSd 24 78* * *3 125*3 114*3 Hykor SSd 30 92*2 121*3 128*3 111* *3 141*3 147*3 130*3
19 Ängssvingel egenskaper Planttäthet Botaniskt utvecklingsstadium vår BGA Rådde Antal Vall 2 från sk 1 sk 2 sk 3 per kg ts Led försök 0-100% 01-maj st 1-7 st 1-7 st 1-7 vos RP NDF Cosmolit SSd ,1 2,5 1,7 SW Minto ,9 2,5 1,8 88, Lipoche SSd ,8 2,6 1,8 89, Tored SW ,8 2,5 1,7 88, Rörsvingel Rahela SSd ,1 2,1 1,7 Stockman SSd ,8 2,1 1,7 Kora SSd ,8 2,4 1,8 Swaj SW ,7 2,3 1,8 87,3* Karolina Bor/SSd ,3 2,1 1,7 88, Rörsvingelhybrid Hykor SSd ,9 2,3 1,8 83,7* Fojtan SSd ,7 2,4 1,7 LSD ,4 0,4 0,2
20 Ängssvingel vallår 1 skörd 1 Rådde Halland Uppsala Relativtal (%) skörd NDF Smältba rhet in-vitro Relativtal (%) skörd NDF Smältba rhet in-vitro Relativtal (%) skörd NDF Smältba rhet in-vitro % av TS, total % av TS, total % av TS, total SW Minto Ref ,9 88,4 Ref ,3 86,5 Ref ,9 84,9 Bor ,8 87, ,3 85, ,7 Bor ,7 89, ,7 86, ,1 86,4 Tored (SW ÄS3072) ,8 88, ,2 85, ,1 Lipoche SSD ,7 89, ,4 86, ,5 86,9 Pardus SSD 97 39,1 89, ,4 85, ,1 85,3 Liherold SSD ,2 88, ,7 84, ,3 82,4 Cosima SSD ,2 88, , ,7 85,7 Paradisia SSD 95 36,9 89, ,4 87, ,5 83,2 DLF FPR-3159 SSD 99 40,2 88, ,6 86, ,8 83,6 Alfio SSD ,1 87, ,6 85, ,3 86,6 Tetrax (4n) SSD 95 37,1 89, ,9 87, ,5 87,1 Praniza SSD 94 38,7 88, ,3 84, ,3 82,6 Swaj SW (rörsv.) 99 39,8 87, , ,3 86,6 Karolina (rörsv.) Bor/SSD , ,3 86, ,3 87,3 Belfine (rörsv.) SSD 99 42,9 85, ,8 83,4 Dauphine (rörsv.) SSD 89 42,9 86, ,9 83, ,1 85,2 Molva (rörsv.) SSD 91 39,3 85, ,6 82, ,7 84,1 Otaria (rörsv.) SSD , ,1 82, ,6 83 Hykor (rörsvinghyb.) SSD ,5 83, ,5 81, ,7 84,3 Mahulena (rörsvinghyb.) 97 41,9 85, ,3 80, ,9 85,8
21 L Ängssvingel kontra rörsvingelhybrid Sk1 Sk2 Sk3 Sk1 Sk2 Sk3 MJ/kg ts 10,6 10,7 10,6 11,0 10,8 11,1 10,8 10,5 10,4 10,9 10,6 11,0 RP/kg ts NDF/kg ts Sk1 Sk2 Sk3 Sk1 Sk2 Sk kg ts/ha Rörs hy Ängsv Tim Vitkl Rödkl sk1 v1 sk2 v1 SK3 v1 sk1 v2 sk2 v2 sk3 v2 sk1 v1 sk2 v1 SK3 v1 sk1 v2 sk2 v2 sk3 v2 CLR 10, CLW 5, TIM 50, MFE 35 CLR 10, CLW 5, TIM 50, FEH 35
22 Engelskt rajgräs avkastning Antal Vallår 1 Antal Vallår 2 Led försök sk 1 sk 2 sk 3 Total försök sk 1 sk 2 sk 3 Total SW Birger 4n kg ts/ha Rel. tal AstonEnergy 4n m-sen SSd 6 93* * * Foxtrot 2n sen SSd 6 92* * 11 83*3 114* Herbal 4n m-sen SSd 10 88* * *3 121*3 111* 96 Kentaur 4n m-sen SSd *3 107* 105* * Merkem 4n sen SSd 13 84*3 109* 107* *3 125* Zenital 2n sen SSd 9 86* *2 4 74*3 119* Rajsvingel Achilles tidig SSd *3 107* 110* *3 109* 109*2 Felopa tidig SSd *3 112*3 109* * 117* *3
23 Engelska rajgräs egenskaper Planttäthet Botaniskt vår BGA utvecklingsstadium Antal Vall 2 från sk 1 sk 2 sk 3 Led försök 0-100% 01-maj st 1-7 st 1-7 st 1-7 SW Birger m-sen 4n ,3 4,4 3,5 Kentaur 4n m-sen SSd ,3 4,6 3,7 AstonEnergy 4n m-sen ,9 4,0 3,7 Merkem 4n sen SSd ,0 4,4 3,7 Foxtrot 2n sen SSd ,6 4,2 3,5 Herbal 4n m-sen SSd ,5 4,4 3,5 Rajsvingel Achilles tidig SSd ,5 5,2 4,7 Felopa tidig SSd ,1 5,0 4,3 LSD ,8 0,5 1,9
24 Engelskt rajgräs vallår 1 skörd 1 Rådde Halland Uppsala Relativtal NDF Smältba Relativtal NDF Smältba Relativtal NDF Smältba Medel/Beh. (%) Skörd % av TS, in-vitro (%) Skörd % av TS, in-vitro (%) Skörd % av TS, in-vitro total total total SW Birger m-sen (4n) Ref ,4 86,3 Ref ,5 Ref ,5 84,1 Kentaur m-sen (4n) SSD 92 38,7 86, , ,1 83,3 Indicus (2n) m-sen SSD 88 40, , ,2 83,7 Arvicola tidig (4n) Agros 86 39,9 85, ,1 83, ,9 82,2 AberClyde (2n) m-s SSD 94 38, ,6 85, ,2 84,5 AberGain (4n) sen SSD 88 37,4 85, ,4 87, ,5 88,9 AberPlentiful (4n) sen SS 79 36,8 87, , ,3 86,4 AberWolf (2n) m-s SSD 95 41,2 86, ,5 85, ,6 85,4 Irondal (4n) sen SSD 83 32,6 89, , ,6 87,6 Kubus (4n) m-s SSD 92 44,2 85, ,3 85, ,4 83,6 Quadriga (4n) sen SSD 86 38,5 87, ,8 87, ,4 87,3 Rivaldo (4n) sen SSD 70 34,7 90, ,7 87, ,6 88,1 Torgal (2n) m-s SSD 88 42,7 84, ,9 83, ,9 84,5 Trivos (4n) m-s SSD 90 38,6 89, ,3 86, ,5 87 Zenital (2n) sen SSD 82 36,7 88, ,4 85, ,6 83,9 Garbor (4n) m-s SSD 93 40,1 87, ,1 86, ,8 86,1 Karatos (2n) m-s SSD 88 42,7 86, ,5 84, ,2 Mirtello (4n) tidig SSD 93 40,2 87, ,9 84, ,1 82,8 Lidelta (4n) m-s SSD 97 42,3 86, ,2 85, ,8 Soraya (4n) sen SSD 92 41,5 85, , ,4 83,4 Melpetra (4n) sen SSD 74 32,8 88, ,1 85, ,2 88,9 Achilles (rajsv.) SSD ,5 83, ,3 83, ,2 Felovia (rajsv.) SSD 87 37,5 85, ,5 81, ,1 83
25 L6-4430, olika sorter/arter betydelse i avkastning och näringskvalité Sk1 Sk2 Sk3 Sk1 Sk2 Sk3 MJ/kg ts 10,7 10,6 10,5 11,2 10,7 11,2 11,0 10,4 10,3 11,3 10,8 10,8* RP/kg ts * NDF/kg ts * Sk1 Sk2 Sk3 Sk1 Sk2 Sk3 kg ts/ha Eng raj Rörs hy Ängsv Tim Vitkl Rödkl 0 sk1 v1 sk2 v1 SK3 v1 sk1 v2 sk2 v2 sk3 v2 sk1 v1 sk2 v1 SK3 v1 sk1 v2 sk2 v2 sk3 v2 CLR 10, CLW 5, TIM 50, MFE 20, RGE 15 SSD Hykor (CLR 13, CLW 5, TIM 36, FEH 33, RGE 13)
26 Tack! Lantmännen Lantbruk, Scandinavian Seed Sverigeförsöken 21 april
Näringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december Magnus Halling Forskningsledare Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala
Näringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december 2016 Magnus Halling Forskningsledare, SLU, Uppsala Bakgrund och metodik Näringsinnehållet analyseras rutvis i skörd 1 första vallåret på de
Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111
Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Syftet med serien är att studera ett antal rödklöversorters konkurrensförmåga i samodling antingen med rörsvingel (Swaj) eller engelskt rajgräs (Birger) Sverigeförsöken
Sortprovning i olika vallarter
Av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala E-post: magnus.halling@slu.se Sortprovning i olika vallarter SAMMANFATTNING Utvecklingen av vallprovningen i södra och mellersta Sverige beskrivs
En ökad utsädesmängd, med tre kilogram
OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel Vallfröblandningar med gräsarterna rörsvingelhybrid och timotej har gett högre
En ökad utsädesmängd, med tre kilogram
OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel Försöket visar att vallfröblandningar med rörsvingelhybrid ger tre till åtta procent
TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA
TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA av Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Syftet med serien L6-631 som avslutas under 211 är att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga vid samodling
1 Öppnande, presentation Anne-Maj öppnade mötet och hälsade välkommen, därefter gjordes en presentationsrunda av närvarande deltagare.
Protokoll fört vid sammanträde med FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Linköpings Missionsförsamling Konferens AB Linköping 2018-11-20 Närvarande: Anne-Maj Gustavsson, SLU Umeå, ämnesansvarig
Resultaten visar i ett medeltal för de fyra
JAN JANSSON, Hushållningssällskapet/Rådgivarna i Sjuhärad OGRÄS Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Fyra försök fi nns i serien som belyser fem olika rödklöversorters förmåga att hävda sig vid samodling
VALL OCH GROVFODER. Timotejsorters konkurrensförmåga. Vall. Syftet med serien L som avslutas under 2011 är att studera sex olika timotejsorters
VALL OCH GROVFODER Timotejsorters konkurrensförmåga Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Syftet med serien L6-631 som avslutas under 211 är att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga
Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2
Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2 Magnus Halling Växjö möte 7 december 2011 Planering för denna ppt (dölj senare) Mål klart Litteratur Jämförelse Karl-Erik och Linda - delvis Metod förteckning
Praktisk vallbotanik och klöverhaltsbedömning
Praktisk vallbotanik och klöverhaltsbedömning Magnus Halling Kurs Greppa näringen Rådde 217519 Harvets system Perennial ryegrass harvest systems growing periods Number of days from 2th April 2 4 6 8 1
Växjö möte 2014. Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2
Växjö möte 14 Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2 1 Sveriges lantbruksuniversitet, Inst. för växtproduktionsekologi, Uppsala 2
Officiella provningsplatser vallsorter från 2013
Sortprovning i olika vallarter Växjö möte den 4 december 2014 Magnus Halling, SLU, Uppsala Officiella provningsplatser vallsorter från 2013 Hedemora a Uppsala Fast basplats Extra basplats Rådde, HS Tenhult
Uddevallakonferensen 2015
Uddevallakonferensen 2015 Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2 1 Sveriges lantbruksuniversitet, Inst. för växtproduktionsekologi,
Vall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern. Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen
Vall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen 20180214 Val av vallblandning Vilka djur ska äta fodret Markens egenskaper Förutsättningar kring
Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR
Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att prova
Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar
Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap,
Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala
Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att hitta vallfröblandningar
VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen
VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU Uppsala och Linda af Geijerstam, HS Rådgivning Agri AB, Kalmar Sammanfattning
Tabell 1. Antal skördar och utsädesmängder (kg/ha) i R6-5010
Av Bodil Frankow-Lindberg,Växtproduktionsekologi, Uppsala E-post: bodil.frankow-lindberg@slu.se Vall och grovfoder INTENSIVT SKÖRDADE VALLAR sammanfattning Tre skördar per år har lett till ca. 12% högre
Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar
Sida 1(6) Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Framtagen av Linda af Geijersstam 2017-10-19 och redigerad av Torbjörn Henningsson Förutsättningar att utgå från Vilka djur ska äta fodret?
Fröblandningar med rörsvingel och Hykor
Fröblandningar med rörsvingel och Hykor Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Genom att byta ut ängssvingeln mot rörsvingel eller Hykor (en hybrid mellan rörsvingel och italienskt rajgräs) har avkastningen
VALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara
VALL Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Genom att byta ut ängssvingeln mot rörsvingel eller (en hybrid mellan rörsvingel och italienskt
Försöksåret 2016 Ett axplock ur verksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad
Försöksåret 2016 Ett axplock ur verksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad (vintertest av gräsplantor) God Jul och Gott Nytt År önskar Hushållningssällskapet Sjuhärad och Rådgivarna i Sjuhärad Försök/växtodlingsåret
Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar
1(6) Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Framtagen av Linda af Geijersstam 2017-10-19 Förutsättningar att utgå från Vilka djur ska äta fodret? Krav på energi och protein eller mängd foder.
Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad
Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Ett orienterande försök med tre eller fyra skördar med fyra olika gräsarter
VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR
VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala På 4 försöksplatser under totalt 12 försöksår inom Animaliebältet och
Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel. Magnus Halling Växjö möte 5 december 2012
Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel Magnus Halling Växjö möte 5 december 212 Målsättning Målsättningen med projektet var att testa uthålligheten hos sorter
Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård
Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård Ola Hallin, Rådgivarna Sjuhärad Sammanfattning Vallfröblandningar med 45 % rörsvingel Swaj eller rörsvingelhybrid Hykor har
Vallfröblandning för breddat skördefönster
allfröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad I en pågående försöksserie R6/L6-4562 undersöks möjligheten att förlänga skördefönstret vid första vallskörden genom
Försöksåret 2009 Ett axplock ur försöken och demonstrationer på Hushållningssällskapet Sjuhärad Rådde gård Länghem
Sortförsök Rågvete 29-12-1 Försöksåret 29 Ett axplock ur försöken och demonstrationer på Hushållningssällskapet Sjuhärad Rådde gård Länghem www.hush.se/sjuharad Sortförsök stråsäd Resultat från sortförsöken
Vallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når vi önskad vallkvalitet Säkra kort i vallen Vallens liggtid Sv Wide 2 13/01/20
Vallar för Dina förutsättningar. Gård & Djurhälsa Nötseminarier 2018 Per-Anders Andersson, Lantmännens Odlingsrådgivning Sv Wide Vallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når
Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 1 Sk 2 F Ö R S Ö K S L E D:
SIDA 1 Grönm Grönm Grönm Summa Ts Ts Ts Rel- Rel- Rel- Summa Rel- Ts % Ts % kg/ha kg/ha kg/ha grönm kg/ha kg/ha kg/ha tal tal tal ts tal kg/ha kg/ha Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 1 Sk
Vallfröblandning för breddat skördefönster
Vallfröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under 2005-2006 har ett försök (L6-456 F36065/66 ) i vall I-II på Rådde försöksgård belyst möjligheterna att genom
Vallfröblandning för breddat skördefönster
fröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad I en pågående försöksserie R6/L6-4562 undersöks möjligheten att förlänga skördefönstret vid första vallskörden genom
Gödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar
Gödslingsstrategier till vall Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar 0706-15 67 70 linda.af.geijersstam@hush.se Vallgödsling Kalium Kväve Svavel Koll på kalium Markkartering. Avkastning. Vallålder.
Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län.
Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län. En LRF-finansierad Kraftsamlingsundersökning på gårdsnivå av fyra
Lantmannens valltävling
Lantmannens valltävling li 2004-2007 Mål för deltagarna ( de tävlande) : Ge diskussionsunderlag för olika sätt att odla vall och värdet därav. Två deltävlingar Upplägg Treårig vall insådd i spannmål till
SKÖRDESTRATEGI OCH UTHÅLLIGHET I ENGELSKT RAJGRÄS
SKÖRDESTRATEGI OCH UTHÅLLIGHET I ENGELSKT RAJGRÄS av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU Uppsala Resultat från två projekt "Förlängd sortprovning i engelskt rajgräs" och "Skördetid och övervintring
Bestämning av näringskvaliteten kring och vid skördetillfället för marknadssorter provade i vallsortförsök
Bestämning av näringskvaliteten kring och vid skördetillfället för marknadssorter provade i vallsortförsök Magnus A. Halling 1 och Jan Jansson 2 1 Växtproduktionsekologi, SLU, Ulls väg 16, 756 51 Uppsala,
Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland
Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan
Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Kväveintensitet i långliggande vall med rörsvingelhybrid Författare Jansson J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2008
Vallfröblandning för breddat skördefönster
fröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under 2005 har ett försök (L6-456 F36065) i vall I på Rådde försöksgård belyst möjligheterna att genom val av en tidig
NÄRINGSVÄRDE HOS VALLGRÄS KRING SKÖRD 1 OCH 2
NÄRINGSVÄRDE HOS VALLGRÄS KRING SKÖRD 1 OCH 2 av Magnus A. Halling, Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala och Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Sammanfattning Syftet med projektet var att noga
Sortval i ekologisk vallodling
Sortval i ekologisk vallodling 2004-2009 Sortförsök i timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrid, engelskt rajgräs och rajsvingel Magnus A. Halling Swedish University of Agricultural Sciences (SLU)
Vallblandningar för breddat skördefönster, Värmland
blandningar för breddat skördefönster, Värmland Ingemar Gruvaeus Hushållningssällskapet, Skara Ragnar timotej ger en klart lägre andel gräs i blandning med klöver än Grindstad. Ragnar har lägre skörd,
VALL. Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande
VALL Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande Maria Stenberg, Avdelningen för precisionsodling, SLU, Skara, Ingemar Gruvaeus, HS Skaraborg,
Sveakonferensen januari 2015
Sveakonferensen 13-14 januari 2015 Etableringstekniker i ekologiska klöver- och gräsfröodlingar Ann-Charlotte Wallenhammar 1 Per Ståhl 2 Bo Cristianson 3 Lars Andersson 4 Lars Eric Anderson 1 HS Konsult
Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall
Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall 2017-03-22 FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Medverkande: Anne-Maj Gustavsson, SLU Umeå, ämnesansvarig SLU, ordförande
L Vallfröblandningar för ökad baljväxtandel Gäller säsong 2016 Version , Magnus Halling/Ola Hallin
Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences L6-4430 Vallfröblandningar för ökad baljväxtandel Gäller säsong 2016 Version 2014-03-31, Magnus Halling/Ola Hallin
VALLFRÖBLANDNINGAR, KASTELLEGÅRDEN 2014
VALLFRÖBLANDNINGAR, KASTELLEGÅRDEN 2014 Vi är flexibla och erbjuder förutom våra standardblandningar nedan också gärna fröblandningar efter dina önskemål! Konventionella vallfröblandningar för HÖ, HÖSILAGE
Rörsvingel Vad vet vi om den?
Rörsvingel Vad vet vi om den? Elisabet Nadeau SLU Skara och Hushållningssällskapet Sjuhärad Christina Nyemad Lantmännen Lantbruk Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad Bakgrund Rörsvingel och dess
Resultat från fältbesiktningen av fröburet utsäde
Resultat från fältbesiktningen av fröburet utsäde 2013 2013-09-26 Fältbesiktning 2013 Fröburna växtslag Utsädesenheten Växtslag Totalt Kasserad Kasserad Antal fb Antal fb besiktigad areal areal pga efter
1 Öppnande, presentation Anne-Maj öppnade mötet och hälsade välkommen, därefter gjordes en presentationsrunda av närvarande deltagare.
Protokoll fört vid sammanträde med FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Linköpings Missionsförsamling Konferens AB Linköping 2019-03-19 Närvarande: Anne-Maj Gustavsson, SLU Umeå, ämnesansvarig
OGRÄSBEKÄMPNING I KORN MED VALL- INSÅDD AV GRÄS, RÖD- OCH VITKLÖVER. av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg-Blekinge
Ogräs OGRÄSBEKÄMPNING I KORN MED VALL- INSÅDD AV GRÄS, RÖD- OCH VITKLÖVER av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg-Blekinge Försöksserien avser att studera hur olika ogräsbekämpningar inverkar på ogräsförekomst
Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.
Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Försöken har lagts ut med följande försöksplan: Försöksplan: A Ängssvingel Minto 12 kg/ha B Timotej Lischka 6 kg/ha C
Slåttervallens liggtid möjligheter och begränsningar
Slåttervallens liggtid möjligheter och begränsningar Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Inst. f växtproduktionsekologi Nilla.Nilsdotter-Linde@slu.se 070-662 74 05 Växjö möte 181205 Bakgrund Fodermängd och kvalitet
Vallsorter lämpliga för ekologisk odling. i olika geografiska områden i Sverige 2016
Vallsorter lämpliga för ekologisk odling i olika geografiska områden i Sverige 2016 Jordbruksinformation 11-2016 1 Val av vallsort är viktigt! Slåtter- och betesvallar utgör mer än 60 procent av den ekologiska
Skördesystem i vall Delrapport för två vallår. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad
Skördesystem i vall Delrapport för två vallår Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Sammanfattning Att skörda timotej, ängssvingel och rödklöver tre gånger per år
Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel
Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel Av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU magnus.halling@slu.se SAMMANFATTNING Målsättningen med projektet var
Vallsorter lämpliga för ekologisk odling. i olika geografiska områden i Sverige 2015
Vallsorter lämpliga för ekologisk odling i olika geografiska områden i Sverige 2015 Jordbruksinformation 5-2015 1 Val av vallsort är viktigt! Slåtter- och betesvallar utgör mer än 60 procent av den ekologiska
Resultat från fältbesiktningen av fröburet utsäde
Resultat från fältbesiktningen av fröburet utsäde 2016 Fältbesiktning 2016 Fröburna växtslag Utsädesenheten Växtslag Totalt Kasserad Kasserad Antal fb Antal fb besiktigad areal areal pga efter ombes totalt
Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter
Institutionen för Växtproduktionsekologi Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter Sortval för södra, mellersta och norra Sverige 2017/2018 Magnus A. Halling och Staffan Larsson Vallväxter
Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor
Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor Vilken vallfröblandning ska vi använda? Ska vi öka baljväxtandelen eller ska vi öka kvävegödslingen för att höja proteinhalten
Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem
Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem Maria Stenberg & Nilla Nilsdotter-Linde, Fältforskningsenheten, SLU Magne Tuvesson, Inst för ekologi och växtproduktionslära, SLU Hur skiljer sig rödklöver
Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad
Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad God Jul och Gott Nytt År önskar Hushållningssällskapet Sjuhärad och Rådgivarna i Sjuhärad Försök/växtodlingsåret
Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver
Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver Klas Eriksson, Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg Bakgrund Försöksserierna avser att studera hur olika ogräsbekämpningar inverkar
Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver
Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver Klas Eriksson, Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge Försöksserien avser att studera hur olika ogräsbekämpningar inverkar på
Lusern på fler jordar avkastning och fodervärde jämfört med rödklöver
Lusern på fler jordar avkastning och fodervärde jämfört med rödklöver Elisabet Nadeau 1,2 och Annika Arnesson 1 SLU Skara 1 och Hushållningssällskapet Sjuhärad 2 Jan Jansson och Ola Hallin Hushållningssällskapet
Försökseriens syfte är att undersöka. Kvävegödsling och strategi i vall. Tabell 1. Plats, region, mull och jordart, L3-2311
OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ANNE-MAJ GUSTAVSSON, Sveriges lantbruksuniversitet VALL OCH GROVFODER Kvävegödsling och strategi i vall Delredovisning av försöksserien Kvävegödsling och strategi
Bakgrund. Två försök. Hypoteser. Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej
Bakgrund Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej Bodil Frankow-Lindberg Växjö Möte 2008-12-11 11 I takt med att kraven på vallfodrets kvalitet ökar har frågan om det finns
Resultat från fältbesiktningen av fröburet utsäde
Resultat från fältbesiktningen av fröburet utsäde 2017 1 Fältbesiktning 2017 Fröburna växtslag Utsädesenheten Växtslag Totalt Godkänd Kasserad Kasserad Godkänd Antal fb Antal fb besiktigad areal areal
Vallinsåddens utveckling vid olika helsädesalternativ
insåddens utveckling vid olika helsädesalternativ Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under åren 2005-2008 genomfördes en försöksserie, L7-7001 omfattande tre försök som belyste hur olika så och
Ensileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall
Ensileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Delrapport i Ulricehamnsprojektet Sammanfattning Att skörda två vallskördar med bra näringskvalité
Preliminär anmäld areal till fältbesiktning 2018 Fröburna växtslag
Preliminär anmäld areal till fältbesiktning 2018 Fröburna växtslag Totalt anmäld areal per sort Art Sort Totalt ha Officiell bes, areal Aukt bes, areal Höstdurumvete Wintergold 17,0 2,0 15,0 Höstkorn,
Växtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel
Växtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad I två orienterande försök på Rådde har upprepade insekticidbehandlingar på våren till vallanläggning utan
1 Öppnande, presentation Bodil öppnade mötet och hälsade välkommen. Därefter skedde en presentationsrunda.
Protokoll fört vid sammanträde med FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Nässjö Hotell Högland 214-11-25 Närvarande: Bodil Frankow- Lindberg, SLU Uppsala, Växtproduktionsekologi. ämnesansvarig
Ensileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall
Ensileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Delrapport i Ulricehamnsprojektet Sammanfattning Att skörda två vallskördar
dnr H (2008), V (2009), H (2010), V (2011) och H (2012).
1 Rådgivande sortprovning i norra Sverige, 2008 2012. dnr H0760012 (2008), V0960065 (2009), H0960351 (2010), V1160084 (2011) och H1160258 (2012). Kent Dryler Bakgrund Spannmål Den officiella provningen
Vallguide. Nyckelkoncept för framtidens utmaningar! Nya sorter 2016! Rhonia timotej Rubinia timotej Karolina rörsvingel Indikus eng.
Vallguide 2016 Nyckelkoncept för framtidens utmaningar! Nya sorter 2016! timotej Rubinia timotej Karolina rörsvingel Indikus eng.rajgräs 1 Innehåll Vallguide 2016 3 OptiVall presentation 4 Framtiden ser
Vallsorter lämpliga för ekologisk odling. i olika geografiska områden i Sverige 2013
Vallsorter lämpliga för ekologisk odling i olika geografiska områden i Sverige 2013 Jordbruksinformation 6-2013 1 Val av vallsort är viktigt! Slåtter- och betesvallar utgör mer än 60 procent av den ekologiska
Resultat från fältbesiktningen av fröburet utsäde
Resultat från fältbesiktningen av fröburet utsäde 2012 Fältbesiktning 2012 Fröburna växtslag Utsädesenheten Växtslag Totalt Godkänd Kasserad Kasserad Godkänd Antal fb Antal fb besiktigad areal areal pga
Vallkonferens 2014. Sveriges lantbruksuniversitet Rapport nr 18 Institutionen för växtproduktionsekologi (VPE) Report No. 18
Vallkonferens 2014 Sveriges lantbruksuniversitet Rapport nr 18 Institutionen för växtproduktionsekologi (VPE) Report No. 18 Swedish University of Agricultural Sciences Uppsala 2014 Department of Crop Production
Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar
Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar Hushålllningsällskapet/ HS Konsult AB Örebro Greppa Näringen Linköping 21 november 2013 Disposition Genomgång av sjukdomar och symtom
Stabil avkastning med vårrapshybrider
Stabil avkastning med vårrapshybrider Lönsam odling av vårrapshybrider Vårrapshybrider är odlingssäkra >Sluter bestånden tidigt >Mycket hög avkastning >Bra stjälkstyrka och tidig mognad Desirée Börjesdotter
Protokoll fört vid sammanträde med FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Nässjö Hotell Högland
Protokoll fört vid sammanträde med FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Nässjö Hotell Högland 2012-03-20 Närvarande: Bodil Frankow- Lindberg, SLU Uppsala, Växtproduktionsekologi. ämnesansvarig
Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson
Kjell Martinsson Kjell Martinsson, SLU NJV Grovfodercentrum Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder Del 2 Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder, 11 mars 2009 i Jakobstad Sammandrag
Försöksresultat. 2015 års. Lantbruk. Vårutsäde NYHET 2016! Leder avkastningsligan med råge! www.skanefro.se. Bäst på allt som gror!
2015 års Försöksresultat Lantbruk Vårutsäde 2016 NYHET 2016! Leder avkastningsligan med råge! www.skanefro.se 1 Välkommen till vårutsäde 2016! Du håller just nu i din hand en mycket intressant upplaga
Besiktningsrapport 2006 vallförsök Magnus Halling
Besiktningsrapport 2006 vallförsök Magnus Halling 2006-06-01 Landsbygdskonsult AB, Försöksverksamheten, Fransåker, 195 92 MÄRSTA Plan: B6-202, vallår: 1, adb: 062849, plats: BC-49-2005 Plan: R6-202, vallår:
- Basagran SG + olja är dyrt men effektivt och mest skonsamt mot vitklöver.
L5-6602. Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd och vitklöver Av Klas Eriksson Försöksledare Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge Flottiljvägen 18, 392 41 Kalmar. E-post: Klas.Eriksson@hush.se
Fältforskningsenheten Vall - Sortval Tabell-bilagor
Fältforskningsenheten 2002 Vall - Sortval 2002 Tabell-bilagor Tabell 1. Kvävegödsling i sortförsöken (Nitrogen fertilization in the variety trials) Anläggningsår, Vallår, (Establishment year) (Ley year)
Anmälda arealer till fältbesiktning, fröburna växtslag, 2011
Anmälda arealer till fältbesiktning, fröburna växtslag, 2011 Växtslag Art Sort Anmäld areal (ha) Höststråsäd Höstkorn, tvårads Anisette 369,8 Apropos 398,3 Matros 28,0 Wintmalt 52,0 Höstråg Amilo 319,1
Köksbordsmaterial 15A Grovfoderodling
Köksbordsmaterial 15A Grovfoderodling Framtaget av Linda af Geijersstam HS i samarbete med Greppa Näringen Uppdaterad 2019 Grovfoderkvalitet Önskemål för en foderstat till mjölkko Om endast vallfoder Minst
NYTT&NYTTIGT Vårutsäde Vall Majs Producerad av Svenska Foder AB
NYTT&NYTTIGT Vårutsäde Vall Majs Producerad av Svenska Foder AB Om Växt Vårutsäde 2014 Havre En Symphony för svenska förhållanden Ekovall Vad begränsar vallen? Helheten Utmana din agrara kompetens Foderkorn
Grovfodersortiment. Vallfröblandningar & Majssorter. Vall & Majs
Grovfodersortiment Vallfröblandningar & Majssorter Vall & Majs 2011 Innehåll Vall & Majs 2011 Närproducerat i fokus 3 Konventionella slåttervallar 4 Slåttervallar som utnyttjar Hykor-tekniken 5 Betesvallar
Grovfodersortiment. Vall & Majs
Grovfodersortiment Vall & Majs 2010 Innehåll Vall & Majs 2010 Grovfoder i framkant 3 Konventionella slåttervallar 4 Slåttervallar som utnyttjar den nya Hykor-tekniken 5 Betesvallar 6 Gräsvallar 6 Vallfröblandningar
Markpackning och körskador på vall av större flytgödseltunnor demonstrationsprojekt på Rådde Gård. Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad
Markpackning och körskador på vall av större flytgödseltunnor demonstrationsprojekt på Rådde Gård Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Demonstrationsprojektet på Rådde gård har visat på små skillnader
Försöksrapport 2007 Animaliebältet FÄLTFÖRSÖKSVERKSAMHETEN I ANIMALIEBÄLTET 2007
Försöksrapport 27 Animaliebältet FÄLTFÖRSÖKSVERKSAMHETEN I ANIMALIEBÄLTET 27 Hushållningssällskapens Multimedia ISSN 144-6262 ISBN 91-88668-4-6 Tryck: Halmstad Tryckeri AB, Halmstad 28 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?
Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden? Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet
Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel
vall och grovfoder Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel Av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU magnus.halling@slu.se Sammanfattning Målsättningen