Bakgrund. Två försök. Hypoteser. Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej

Transkript

1 Bakgrund Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej Bodil Frankow-Lindberg Växjö Möte I takt med att kraven på vallfodrets kvalitet ökar har frågan om det finns skillnader mellan sorter inom arter blivit aktuell. När alla sorter skördas vid samma tidpunkt, oberoende av deras tidighet, blir denna fråga svår att besvara. Två försök Hypoteser Ett fältförsök med tre sorters rajsvinglar Ett växthusförsök med fyra sorters timotej Fodervärdet hos bladen förändras lite med tiden Energihalten hos blad >strå Hög bladandel har positiv effekt på energihalten Vid skörd i samma utvecklingsstadium har olika sorter samma fodervärde 1

2 Rajsvingel Rajsvingel, metod Utlagt i ett sortförsök på Rådde Sorterna,, och är korsningar mellan ängssvingel och Italienskt rajgräs är en korsning mellan rörsvingel och Italienskt rajgräs Tre provtagningstillfällen: 25 maj, 2 och 7 juni Fyra 0.03 m 2 stora rutor i varje försöksruta skördades vid markytan Delprov sorterades i blad och strå (inkl. vippa) Proverna analyserades med avseende på VOS, aska, råprotein, NDF och indf Rajsvingel, resultat Förändringar i energihalt Energihalt, blad Energihalt, strå snabbare fenologisk utveckling än och Högre bladandel hos MJ per kg ts 13 12, , ,5 10 9,5 9 MJ per kg ts 13 12, , ,5 10 9,5 9 Inga signifikanta skillnader mellan sorterna vid någon tidpunkt signifikant lägre halt än och 2

3 Förändringar i fiberhalt, NDF Förändringar i fiberhalt, indf NDF halt, blad NDF halt strå indf halt, blad indf halt, strå signifikant högre halt vid alla tidpunkter signifikant högre halt vid alla tidpunkter Hk signifikant ifik thögre Hk signifikant ifik thögre halt vid alla tidpunkter halt vid alla tidpunkter Kvalitet i hela grödan Kvalitet i hela grödan Stråets energihalt avgörande inflytande på hela grödans smältbarhet Den högre bladandelen hos vägde inte upp sortens lägre energihalt hos strået hade genomgående en lägre halt energi, samt en högre halt fiber jämfört med och Energihalt strå blad hos och Energihalt strå blad hos Halten NDF var 600 vid alla provtagningstillfällen hos Halten NDF steg från 500 till 600 g per kg ts hos och Halten indf var 70 vid alla provtagningstillfällen hos Halten indf steg från till 40 till 100 hos och 3

4 Slutsatser rajsvingel Korsningsföräldrarna hade ett stort inflytande på sorternas kvalitet måste skördas i beg. axgång för att en god kvalitet ska uppnås och kan skördas fram till axgång med god kvalitet Timotej Växthusförsök augusti 2007 februari 2008 Sorterna Grindstad, Alexander, Jarl och Ragnar Ragnar är en senare sort än övriga sorter Timotej, metod Timotej, metod Två provtagningstillfällen anpassade till varje sorts utvecklingsstadium Skörd vid stråskjutning (stadium 2), och vid beg. axgång (stadium 3) Proverna sorterades i vegetativa skott och reproduktiva skott vis skörd 1, och i blad, strå och stubb vid skörd 2 Proverna analyserades med avseende på VOS, aska, råprotein, NDF och indf 4

5 Timotej, resultat Energihalt Små tidighetsskillnader t d mellan sorterna, 1-2 dagar Små skillnader i bladandel, men Jarl < än övriga sorter Antalet fertila skott var detsamma hos alla sorter Grindstad fler vegetativa skott än övriga sorter (större bestockning) Vegetativa Reproduktiva skott skott Sort MJ per kg ts MJ per kg ts Grindstad a Alexander a Jarl a Ragnar b Signifikans NS *** Fiberhalt Fiberhalt, indf Vegetativa Reproduktiv skott a skott Sort Grindstad 442a 475 Alexander 466b 476 Jarl 433a 462 Ragnar 441a 458 Signifikans ** NS Vegetativa Reproduktiva skott skott Sort Grindstad 54a 105 Alexander 76b 103 Jarl 58c 107 Ragnar 55c 98 Signifikans * NS 5

6 Energihalt, beg. axgång Fiberhalt, NDF Blad Strå Blad Strå Sort MJ per kg ts MJ per kg ts Grindstad Alexander Jarl Ragnar Signifikans NS NS Sort Grindstad Alexander Jarl Ragnar Signifikans NS NS Fiberhalt, indf Kvalitet i hela grödan, stråsträckning Blad Strå Sort Grindstad Alexander Jarl Ragnar Signifikans NS NS Signifikant högre energihalt i Grindstad och Ragnar (12.5 MJ per kg ts) än i Jarl och Alexander (12.3 MJ per kg ts) Inga, eller små skillnader i fiberhalt mellan sorterna 6

7 Kvalitet i hela grödan, beg. axgång Slutsatser, timotej Inga signifikanta skillnader mellan sorterna med avseende på energihalt (12.0 MJ per kg ts), halten NDF (502 ) eller halten indf (114 ) Energihalt strå < blad Små skillnader i bladandel gav inga utslag i fodervärdet Små eller inga kvalitetsskillnader mellan sorterna vid skörd i samma utvecklingsstadium Sammanfattning Funderingar Generellt hög energihalt och måttlig fiberhalt ( undantag) hos bladen, men mer markant hos timotej Bladandelen liten effekt på fodervärdet (men mellan år kanske detta spelar en roll) Stråets sammansättning hade ett avgörande inflytande på hela grödans fodervärde Är det värt mödan och kostnaden att undersöka kvalitetsskillnader mellan sorter inom arter? Är det inte dags att granska hur VOS-metoden fungerar för nya vallväxter? 7