Bestämning av näringskvaliteten kring och vid skördetillfället för marknadssorter provade i vallsortförsök

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bestämning av näringskvaliteten kring och vid skördetillfället för marknadssorter provade i vallsortförsök"

Transkript

1 Bestämning av näringskvaliteten kring och vid skördetillfället för marknadssorter provade i vallsortförsök Magnus A. Halling 1 och Jan Jansson 2 1 Växtproduktionsekologi, SLU, Ulls väg 16, Uppsala, E-post: 2 Hushållningssällskapet/Rådgivarna i Sjuhärad ek. för., Box 5007, Länghem, E-post: Sammanfattning Syftet med projektet var att noga följa utvecklingen av näringsvärdet kring första och andra skörden för ett antal marknadssorter i timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrider, rajsvingel och engelskt rajgräs på ett antal platser i södra och mellersta Sverige. Omfattande analyser av olika parametrar för näringskvalitet har gjorts rutvis vid fem olika tillfällen. Resultaten visar att timotejsorterna uppför sig enhetligt mellan platser, år och provtagningstillfällen. Däremot har sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel, rörsvingel och rörsvingelhybrid ett samspel med provtagningstillfälle för NDF-innehåll och energiinnehåll, vilket innebär att de förändrar sig olika över tiden. Skillnader mellan sorter inom art erhölls för flera kvalitetsvariabler. Samspelet mellan plats, skördeår och provtagningstillfälle var starkare än mellan sort och plats för alla arter, vilket betyder att här ligger de stora variationerna inte orsakas av sortskillnader. Frågeställningar Finns det skillnader i näringskvalitet hos sorter av timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrider, rajsvinglar och engelskt rajgräs inom samma art? Finns det samspel mellan sort och plats för de olika vallgräsarterna? Finns det skillnader mellan platser i södra Sverige eller i Mellansverige för de olika vallgräsarterna? Finns det skillnader mellan år för de olika vallgräsarterna? Bakgrund Olika vallväxtarter har olika tidpunkt för axgång och därmed i regel olika tidpunkter för optimalt skördetillfälle. Tidigast av de vanligaste använda gräsarterna är hundäxing följt av ängssvingel/rörsvingel/rörsvingelkorsningar, tidigt rajgräs, medelsent rajgräs/rajsvingel/hybridrajgräs, timotej och sent engelskt rajgräs. Olika arter/sorter har olika förmåga att behålla energivärdet kring axgång. Engelskt rajgräs och hybridrajgräs framstår som bäst i detta avseende. Speciellt hybridrajgräs, italienskt rajgräs och vissa rajsvinglar verkar behålla bra energivärde med relativt låga fiberhalter vid och strax efter axgång (Johansson, 1995). Det förekommer tidighetsskillnader mellan sorterna i alla arter. Den skillnaden är inte så stor i t.ex. ängssvingel och rörsvingel men betydande i t.ex. engelskt rajgräs. Inom timotej finns i dag på marknaden såväl tidiga som sena sorter avseende axgång. Johansson (1995) studerade två sorter av vardera timotej, ängssvingel och engelskt rajgräs och fann skillnader mellan sorterna i energi- och fiberhalt vid ett och samma utvecklingsstadium, speciellt för engelskt rajgräs. Jönsson (1981) anger att det med några få undantag inte fanns några påtagliga kvalitetsskillnader inom samma art. Dessa försök genomfördes i huvudsak i Skåne med även i Uppland. Sortmaterialet har förändrats mycket på dessa 35 år. På den tiden fanns det i stort sett endast svenskförädlade sorter på marknaden, medan det nuförtiden är ett stort inslag av utländskt sortmaterial. Vid första skörden 2007 genomförde agronom Karl-Fredrik Olsson ett examensarbete där han studerade två rajsvinglar (Perun och Paulita, hybrider 1

2 mellan italienskt rajgräs och ängssvingel) och en rörsvingelhybrid, Hykor. Den näringsmässiga kvaliteten följdes vid tre tillfällen kring axgång (Frankow-Lindberg, 2008). Syftet med projektet var att noga följa utvecklingen av näringsvärdet kring första och andra skörden för ett antal marknadssorter i timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrider, rajsvingel och engelskt rajgräs på ett antal platser i södra och mellersta Sverige. Material och metoder Projektet utfördes i 19 st. ordinarie officiella sortförsök i första årets vall på ett antal platser i södra och mellersta Sverige enligt tabell 1. Rutvis provtagning för bestämning av näringskvalitet skedde en vecka innan första skörd, vid första skörd, en vecka efter första skörd samt en vecka innan andra skörd och vid andra skörd. Totalt fem provtagningstillfällen. Första skörd gjordes i genomsnitt i timotej 9 juni, i ängssvingel 1 juni och i engelskt rajgräs 5 juni. Motsvarande tider för andra skörd var 24 juli, 3 juni och 5 juli. Variationen för andra skörd i timotej var mellan 14 juli och 11 augusti. Provtagningen gjordes i ett antal marknadssorter av timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrid, rajsvingel och engelskt rajgräs, vilka framgår av tabell 3a och 3b. Provtagningen gjordes på tre platser i varje försöksserie. Platserna varierar en del mellan varje serie. Försöken ingick i den officiella sortprovningen. Studien genomfördes i första årets vall i huvudsak under åren Några försök genomfördes också 2011 på Rådde. Tabell 1. Sortförsök som ingått i projekt " Bestämning av näringskvaliteten " Art Försöksserie Plats Skördeår Löpnummer Adbnummer E. rajgräs 204 Jönköping, Riddersberg (F) E. rajgräs 204 Varberg, Tvååker (NN) E. rajgräs 204 Varberg, Tvååker (NN) E. rajgräs 204 Borås, Rådde (PS) E. rajgräs 204 Borås, Rådde (PS) Timotej 201 Jönköping, Riddersberg (F) Timotej 201 Jönköping, Riddersberg (F) Timotej 201 Gotland, Hallfreda (I) Timotej 201 Gotland, Hallfreda (I) Timotej 201 Borås, Rådde (PS) Timotej 201 Borås, Rådde (PS) Timotej 201 Borås, Rådde (PS) Ängssvingel 202 Enköping, Hacksta (BC) Ängssvingel 202 Enköping, Hacksta (BC)* Ängssvingel 202 Enköping, Hacksta (BC) Ängssvingel 202 Kalmar (H) Ängssvingel 202 Borås, Rådde (PS) Ängssvingel 202 Borås, Rådde (PS) Ängssvingel 202 Borås, Rådde (PS) *Vall 2 Alla sorter provtogs samtidigt och första ordinarie skörd togs vid mätarens ax/vippgång, vilket innebär att halva axet var synligt på hälften av skotten. Mätare i timotej var Alexander år 2009 och därefter Switch. Mätare i ängssvingel var Sigmund under åren År 2

3 2011 var det sorten SW Minto. I engelskt rajgräs har SW Birger varit mätare i alla rajgräsförsök. Metodik för provtagning var att i varje ruta klippta 12 st. slumpmässigt delprov om vardera ca 1 dm 2. Vid en ts-skörd på 4 ton motsvarade 12 dm 2 0,25 kg grönmassa eller 50 g ts vid en tshalt på 20 procent. Efter uttagning av de 100 skotten enligt nedan torkades provet i 60 0 C under ett dygn. Därefter skickades proven till Eurofins i Lidköping som malde proven och gjorde analyserna enligt tabell 2. Mätosäkerheten är ca 10 procent för alla olika analyser. Ett antal outliers i fr. a. indf-analysen har tagits bort från materialet. Datamaterialet är omfattande med nästan analyser av näringskvalitet. Tabell 2. Analyser som utfördes i projektet " Bestämning av näringskvaliteten " Analys VOS referensmetod Omsättbar energi (OE) gräs MJ/kg ts (organisk substans) Aska g/kg ts - Metod/ref 71/393/EEG NDF fiber g/kg ts - Metod/ref enligt Mertens ISO/CD indf g/kg NDF - Metod NIR/NorFor in Råprotein g/kg ts - NIR metod Ur de rutvisa uttagna proven valdes slumpvis ett ledvis prov om 100 skott vid varje provtagning. Plantutvecklingen bestämdes genom att dela upp de 100 skotten i blad (nyps eller klipps vid snärpet) och i strån. Även om strået saknade noder, och inte morfologiskt kunde betraktas som ett strå, togs bladet av vid bladbasen i området för bladöron/snärp. Blad definieras som del av skottet som befann sig utanför bladöron/snärp. De två fraktionerna torkades i torkskåp (110 0 C i minst 3 timmar) och ts-vikten i gram av de olika fraktionerna bestämdes. I underökningen ingick totalt 24 olika sorter enligt tabell 3a och 3b. Elva av dessa sorter fanns med i alla försök inom respektive art. Tabell 3a. Urval av sorter i timotejförsöken i projektet " Bestämning av näringskvaliteten " Platser och år BC BC F F H I I NN NN PS PS PS Antal Serie och sort Alla* försök 201 (timotej) Grindstad Ja 6 Alexander Ragnar Ja 6 Lischka Ja 6 Switch Ja 6 SW TT Månadsmedeltemperaturen i maj 2009 var +0,7 C till +1,7 C över det normala på försöksplatserna. Juni 2009 var den -0,1 C till -1,3 C under det normala och juli 2009 var den +0,9 C till +1,9 C över det normala. Under 2010 var månadsmedeltemperaturen i maj +0,0 C till +1,0 C över det normala på försöksplatserna. Juni 2010 var den +0,2 C till -0,5 C i förhållande till det normala och juli 2010 var den +2,9 C till +4,3 C över det normala. 3

4 Tabell 3b. Urval av sorter i ängssvingelförsöken och engelskt rajgräsförsöken i projektet " Bestämning av näringskvaliteten " Platser och år BC BC F F H I I NN NN PS PS PS Antal Serie och sort Alla* försök 202 (ängssvingel, rajsvingel, rörsvingel och rörsvingelhybrid) Sigmund Ja 5 Minto Hykor, rörsv.hyb Ja 5 Lifara 1 1 Felopa, rajsv Swaj, rörsv Ja 5 Felina, rörsv.hyb Ja 5 Kora, rörsv Fojtan, rörsv.hyb (engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingelhybrid) Birger Ja 5 Calibra Hykor, rörsv.hyb Felopa, rajsv Ja 5 Malta Ja 5 Perun, rajsv Merkem Picaro Mathilde *Sorten förkommer i alla försök Statistisk analys gjordes med SAS-proceduren Mixed (Littell et al., 2006). Ett urval gjordes på 14 st. försök som fanns på samma plats åren 2009 och 2010 samt 11 sorter som fanns i alla försöken i varje art. Detta gjordes för att få ett balanserat material för att kunna analysera samspel mellan år och platser. Hela materialet finns redovisats försöksvis på FältForsk hemsida ( ). Resultat Timotejförsöken När det gäller timotejsorterna så fanns det inget samspel mellan provtagningstillfälle, skördeår och plats. Sorterna uppförde sig således lika över dessa faktorer. Olika kvalitetsvariabler redovisas i tabell 4. Trots avsaknad av samspel visas data för alla provtillfällen för att kunna se förändringen. Switch hade lägre NDF-innehåll än Grindstad och Lischka en vecka före skörd 1. Vid skörd 1 hade Ragnar och Switch lägre halt än Lischka (ca 10 g). En vecka före skörd 2 hade Switch och Grindstad lägre NDF-halt än övriga sorter. Skillnaderna i innehåll av NDF mellan sorterna var inte signifikant inom varje provtillfälle, däremot emellan provtillfällen. När det gäller indf hade Ragnar genomgående lägre halt vid de tre provtagningstillfällena vid skörd 1 och en vecka före skörd 2. Skillnaden är säker, men ligger endast runt 20 g de två första tidpunkterna. Vid skörd 2 hade Ragnar lägre indf-halt än Grindstad och Switch. Halterna var genomgående höga, ca 200 g. Sorten Ragnar hade högst 4

5 energihalt vid de tre tidpunkterna i samband med skörd 1. En vecka före skörd 1 fanns inga säkra skillnader mellan Grindstad, Switch och Lischka. Däremot hade Ragnar 0,2 0,4 MJ högre energihalt än övriga sorter runt första skörd. Switch hade lägst energihalt vid skörd 1 och en vecka efter skörd 1. Vid de två tidpunkterna vid skörd 2 hade Lischka lägst energihalt. Ragnar hade också högre andel blad än övriga sorter i första tillväxten. Tabell 4. Förändring av bladandel, NDF, indf och MJ vid provtagningstillfällena i timotej Sort Bladandel (%) (p: sort*tillfälle=0,001) Grindstad Lischka Ragnar Switch LSD NDF (g/kg ts) (p: sort=ns, p: tillfälle=0,001, p: sort*tillfälle=ns) Grindstad Lischka Ragnar Switch LSD indf (g/kg NDF) (p: sort=0,001, p: tillfälle=0,001, p: sort*tillfälle=ns) Grindstad Lischka Ragnar Switch LSD MJ (/kg ts) (p: sort=0,001, p: tillfälle=0,001, p: sort*tillfälle=ns) Grindstad Lischka Ragnar Switch LSD LSD = minsta signifikanta skillnaden vid p<0.05 Det fanns ett starkt samspel mellan plats, skördeår och provtagningstillfälle för timotejsorterna, vilket visas i figur 1. Trenden var att NDF ökar med tiden, vilket var tydligast i första skörd, men för PS och F år 2009 var NDF stabil veckan efter första skörd för att veckan innan återväxtskörden minska. I dessa fall gjordes andra skörd senare jämfört med de andra platserna. För platserna I och PS år 2010 ökade NDF veckan innan andra skörd. År 2010 minskade NDF på alla platser veckan efter första skörd. 5

6 Timotej NDF NDF, g/kg ts F 2009 F 2010 I 2009 I 2010 PS 2009 PS 2010 Figur 1. Förändring av NDF innehållet över platser, skördeår och provtagningstillfälle för försöken i timotej. LSD (minsta signifikanta skillnaden vid p<0.05) är 22 Ängssvingelförsöken Det fanns ett tydligt samspel mellan provtagningstillfälle och sort för innehållet av NDF och energi i ängssvingelförsöken, vilket visas i tabell 5. Ängssvingel Sigmund hade större innehåll av NDF veckan efter första skörd. Under första tillväxt hade Sigmund mindre andel blad än sorterna av rörsvingel och rörsvingelhybrid. Däremot fanns ingen statistiskt säker skillnad vid någon tidpunkt mellan sorterna Hykor, Swaj och Kora vad gäller fibervärden eller energihalt. I återväxten hade Sigmund mindre andel NDF än övriga sorter, men bara Felina hade större bladandel vid båda tillfällena. I första tillväxt hade Sigmund lägre energiinnehåll än Swaj, men veckan innan andra skörd hade Sigmund högre energiinnehåll än alla andra sorter. Jämfört med Sigmund hade Hykor, Swaj och Kora en antydan till högre NDF-värde och lägre energihalt kring skörd 1, men ett omvänt förhållande gällde kring skörd 2. Skillnaden vid skörd 1 beror på mindre bladandel hos Sigmund. Av samma anledning hade Sigmund en antydan till högre halt indf. Hykor, Swaj och Kora hade trots stor bladandel i skörd 2 högt NDF-värde (ca 520 g), men lågt indf-värde (ca 45 g). I ängsvingelförsöken fanns också ett starkt samspel mellan plats, skördeår och provtagningstillfälle (figur 2). Ökningen av NDF-innehållet veckan innan första skörd var signifikant för alla platser och år. För Rådde (PS) var nivån signifikant högre år 2009 än I återväxten hade bara ett försök (PS 2009) en signifikant ökning av NDF-innehållet. I övriga försök fanns ingen signifikant förändring. Försöket BC 2010 avviker i återväxten med en låg nivå NDF. Rajgräsförsöken I försöken med engelskt rajgräs och rajsvingel var det också ett tydligt samspel mellan provtagningstillfälle och sort för innehållet av NDF, indf och energi (tabell 6). I alla provtagningstillfällena hade någon sort av rajsvingel (Felopa och Perun) högre innehåll av NDF än sorter av engelskt rajgräs (Malta och Birger). Däremot var bladandelen lägre hos rajsvinglarna, speciellt i skörd 2. Rajgrässorterna hade lika halt av NDF vid alla tillfällena. Vid återväxten hade rajsvingelsorten Perun högre innehåll än rajsvingelsorten Felopa. Vid andra ordinarie skörd (tillfälle 5) är NDF-innehållet högre för alla sorter utom för Felopa jämfört med första ordinarie skörd (tillfälle 2). 6

7 Tabell 5. Förändring av bladandel, NDF, indf och MJ vid provtagningstillfällena i ängssvingel, rörsvingelhybrid (RSH) och rörsvingel (RÖS) Sort Bladandel (%) (p: sort=0,001, p: tillfälle=0,001, p: sort*tillfälle=ns) Felina (RSH) Hykor (RSH) Kora (RÖS) Sigmund Swaj (RÖS) LSD NDF (g/kg ts) (p: sort*tillfälle=0,001) Felina (RSH) Hykor (RSH) Kora (RÖS) Sigmund Swaj (RÖS) LSD indf (g/kg NDF) (p: sort*tillfälle=0,001) Felina (RSH) Hykor (RSH) Kora (RÖS) Sigmund Swaj (RÖS) LSD MJ (/kg ts) (p: sort*tillfälle=0,001) Felina (RSH) Hykor (RSH) Kora (RÖS) Sigmund Swaj (RÖS) LSD LSD = minsta signifikanta skillnaden vid p<0.05 Innehållet av indf steg snabbt mellan de tre tidpunkterna vid skörd 1 för alla sorter, från ca 70 g en vecka före skörd till 140 g en vecka efter skörd. Innehållet av omsättbar energi (MJ) var alltid lägre i någon rajsvingelsort jämfört med de två sorterna av engelskt rajgräs. Perun hade vid skörd 2 den lägsta energihalten bland de fyra sorterna (0,7 MJ lägre än Birger). Vid de två första provtagningstillfällena hade den tidiga sorten Malta större energiinnehåll (+0,3 MJ) än SW Birger, men vid skörd 2 var förhållandet det omvända. I återväxten hade Perun lägre energiinnehåll än Felopa. I figur 3 visas samspelet mellan plats, skördeår och provtagningstillfälle i försöken med engelskt rajgräs och rajsvingel. Ökningen av NDF-innehållet runt första skörd är signifikant,.även om det ligger på olika nivåer men sker lite olika i tiden. 7

8 NDF, g/kg ts Ängssvingel NDF BC 2009 BC 2010 PS 2009 PS 2010 Figur 2. Förändring av NDF innehållet över platser, skördeår och provtagningstillfälle för försöken i ängssvingel. LSD (minsta signifikanta skillnaden vid p<0.05) är 19 Tabell 6. Förändring av bladandel, NDF, indf och MJ vid provtagningstillfällena i engelskt rajgräs och rajsvingel (RS) Sort Bladandel (%) (p: sort*tillfälle=0,001) Felopa (RS) Malta Perun (RS) SW Birger LSD NDF (g/kg ts) (p: sort*tillfälle=0,027) Felopa (RS) Malta Perun (RS) SW Birger LSD indf (g/kg NDF) (p: sort*tillfälle=0,008) Felopa (RS) Malta Perun (RS) SW Birger LSD MJ (/kg ts) (p: sort*tillfälle=0,021) Felopa (RS) Malta Perun (RS) SW Birger LSD LSD = minsta signifikanta skillnaden vid p<0.05 8

9 NDF, g/kg ts E. rajgräs NDF NN 2009 NN 2010 PS 2009 PS 2010 Figur 3. Förändring av NDF innehållet över platser, skördeår och provtagningstillfälle för försöken i engelskt rajgräs. LSD (minsta signifikanta skillnaden vid p<0.05) är 26 I Tvååker (NN) år 2009 ökade NDF mest veckan efter första skörd, vilket avvek från de andra platserna och åren. I återväxten varierar nivån på NDF-innehållet betydligt mindre än vid första skörd och den ökande trenden veckan innan andra skörd är signifikant år 2010, men inte år Diskussion Det fanns ett starkt samspel mellan plats, skördeår och provtagningstillfälle i alla tre serierna av sortförsök för innehållet av NDF. I de flesta fall ökade NDF veckan innan skörd, men i några fall minskade den, särskilt för timotej år Den perioden (juni) var kallare än normalt och det kan vara en förklaring till nedgången förutom osäkerheten i provtagning och analys. Veckan efter första skörd varierade NDF-innehållet mer för de olika arterna än veckan innan. Nivåerna varierade tydligast mellan år och verkar påverkas mycket av temperaturen. En kall period i juni 2010 resulterade i en nedgång av NDF-innehållet veckan efter första skörd. Denna effekt var inte tydlig i de andra arterna, men NDF ökade inte, utom för ängssvingel på Rådde som ökade kraftigt. I återväxten varierade nivån på NDF-innehållet betydligt mer i ängsvingelförsöken jämfört med första skörd. I engelskt rajgräs är det tvärt om. Samspel mellan provtagningstillfälle och sort för innehållet av NDF och energi i ängssvingelförsöken beror mycket på att försöken innehåller flera arter. En anpassning av dessa data med en mekanistisk modell som styrs av dygnsvis väder skulle kunna vara ett sätt att bättre förklara förändringarna. Ragnar är en sen sort, vilket syns genom en högre andel blad än övriga sorter i första tillväxten. Ragnar hade därigenom högre innehåll av energi samt lägre innehåll av indf än många av de övriga sorterna. De oftast högre näringsvärdena för sorten Ragnar i jämförelse Switch, Grindstad och Lischka vid samma tillfälle beror till stor del på att Ragnar är ca tre dagar senare i sin botaniska utveckling än övriga sorter. Timotej som art visar i denna undersökning på högre innehåll av NDF och indf och lägre innehåll av energi. När det gäller innehållet av NDF urskiljer sig ängssvingel Sigmund med större innehåll veckan efter första skörd, men i återväxten har Sigmund en mindre andel NDF än övriga sorter av rörsvingel och rörsvingelhybrid. Att innehållet av NDF inte förändras veckan innan skörd för rörsvinglarna beror till stor del på att spridningarna mellan försöksplatserna tar ut varandra och att inte första tillfället finns med (beror på att första analystillfället inte 9

10 utfördes i Hacksta år 2010). Ängssvingeln (Sigmund) avviker från rörsvingel och rörsvingelhybrid i första tillväxt genom ett lägre energiinnehåll, men veckan innan andra skörd är det tvärt om. I alla provtagningstillfällena hade någon sort av rajsvingel högre innehåll av NDF än sorter av engelskt rajgräs. Anledningen är den lägre bladandelen hos rajsvinglarna, speciellt i skörd 2. Slutsatser Timotejsorterna uppför sig enhetligt mellan platser, år och provtagningstillfällen Sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel, rörsvingel och rörsvingelhybrid har samspel med provtagningstillfälle för NDF-innehåll och energiinnehåll, vilket innebär att de förändrar sig olika över tiden Skillnader mellan sorter inom art erhölls för flera kvalitetsvariabler Det tydligaste samspelet är mellan plats, skördeår och provtagningstillfälle för alla arter, vilket betyder att här ligger de största variationerna orsakade av platsbetingelserna Behov av vidare studier I detta projekt har vi kunnat se att spridningen i analysresultat för t.ex. indf varit stor. Det torde finnas behov av ytterligare NIR-kalibreringar för denna näringsparameter. Det är av intresse för vallodlarna att näringsvärdet rutinmässigt bestäms vid den svenska sortprovningen av vallväxter på likartat sätt som för provningen av stråsädesslagen. Inte minst gäller detta för vallbaljväxterna där mycket lite information finns att tillgå idag. Referenser Frankow-Lindberg, B Kvalitet hos rajsvinglar. Svenska Vallbrev, nr 1 februari. Halling, M.A Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter Sortval för södra och mellersta Sverige 2008/ s. Johansson, L Utveckling, tillväxt och fodervärde i gräsvall från vegetativt stadium till blomning SLU. Institutionen för växtodlingslära. Seminarier och examensarbeten 914. Uppsala. Jönsson, N Kvalitetsförändringar hos vallväxter. Institutionen för växtodling. Rapport 93, 26 s. Littell R. C., Milliken G. A., Stroup W. W., Wolfinger R. D. and Schabenberger, O SAS for Mixed Models. SAS Institute Inc, Cary, NC. Resultatförmedling till näringen Muntlig presentation vid Växtodlings och Växtskyddsdagar i Växjö den 7 december Arrangör partnerskap Alnarp. Presentationen hittas på länken: Resultat från enskilda försök finns på Fältforsk hemsida ( ) Muntlig presentation vid möte den 20 mars Arrangör: Ämneskommitten vall och grovfoder inom FältForsk, SLU. Artikel i Vallbrevet nr 5 september Planerad artikel i konferensproceedings + poster "International Grassland Congress" September 2013, Sydney, Australien. Publicering Halling, M.A. och Jansson, J Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2. Rapport från Växtodlings och Växtskyddsdagar i Växjö den 6 och 7 december Sveriges lantbruksuniversitet, Södra jordbruksförsöksdistriktet, Meddelande från södra jordbruksförsöksdistriktet 64, 32:1-32:4 Halling M.A och Jansson J Näringskvalitet i vallgräs. Svenska Vallföreningen. Svenska vallbrev, 2012:5, 3-4. Tack Tack framförs till Stiftelsen lantbruksforskning (SLF) för finansiering av projekten: Bestämning av näringskvaliteten kring och vid skördetillfället för marknadssorter provade i vallsortförsök med projektnummer H

Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2

Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2 Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2 Magnus Halling Växjö möte 7 december 2011 Planering för denna ppt (dölj senare) Mål klart Litteratur Jämförelse Karl-Erik och Linda - delvis Metod förteckning

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej

Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej Författare Frankow-Lindberg B. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet

Läs mer

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Ett orienterande försök med tre eller fyra skördar med fyra olika gräsarter

Läs mer

Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel

Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel Av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU magnus.halling@slu.se SAMMANFATTNING Målsättningen med projektet var

Läs mer

Officiella provningsplatser vallsorter från 2013

Officiella provningsplatser vallsorter från 2013 Sortprovning i olika vallarter Växjö möte den 4 december 2014 Magnus Halling, SLU, Uppsala Officiella provningsplatser vallsorter från 2013 Hedemora a Uppsala Fast basplats Extra basplats Rådde, HS Tenhult

Läs mer

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU Uppsala och Linda af Geijerstam, HS Rådgivning Agri AB, Kalmar Sammanfattning

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar

Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap,

Läs mer

Växjö möte 2014. Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2

Växjö möte 2014. Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2 Växjö möte 14 Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2 1 Sveriges lantbruksuniversitet, Inst. för växtproduktionsekologi, Uppsala 2

Läs mer

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att prova

Läs mer

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala På 4 försöksplatser under totalt 12 försöksår inom Animaliebältet och

Läs mer

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallfröblandning för breddat skördefönster Vallfröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under 2005-2006 har ett försök (L6-456 F36065/66 ) i vall I-II på Rådde försöksgård belyst möjligheterna att genom

Läs mer

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA av Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Syftet med serien L6-631 som avslutas under 211 är att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga vid samodling

Läs mer

Sortval i ekologisk vallodling

Sortval i ekologisk vallodling Sortval i ekologisk vallodling 2004-2009 Sortförsök i timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrid, engelskt rajgräs och rajsvingel Magnus A. Halling Swedish University of Agricultural Sciences (SLU)

Läs mer

NÄRINGSVÄRDE HOS VALLGRÄS KRING SKÖRD 1 OCH 2

NÄRINGSVÄRDE HOS VALLGRÄS KRING SKÖRD 1 OCH 2 NÄRINGSVÄRDE HOS VALLGRÄS KRING SKÖRD 1 OCH 2 av Magnus A. Halling, Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala och Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Sammanfattning Syftet med projektet var att noga

Läs mer

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia Bibliografiska uppgifter för Kväveintensitet i långliggande vall med rörsvingelhybrid Författare Jansson J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2008

Läs mer

Rörsvingel Vad vet vi om den?

Rörsvingel Vad vet vi om den? Rörsvingel Vad vet vi om den? Elisabet Nadeau SLU Skara och Hushållningssällskapet Sjuhärad Christina Nyemad Lantmännen Lantbruk Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad Bakgrund Rörsvingel och dess

Läs mer

Ekologisk sortprovning av vallgräs Organic variety testing of forage grass varieties

Ekologisk sortprovning av vallgräs Organic variety testing of forage grass varieties FORSKNINGSPLAN 2009-2011 Bilaga 1 ansökan SJV 20091101 Ekologisk sortprovning av vallgräs Organic variety testing of forage grass varieties Magnus Halling Forskningsledare, Sveriges lantbruksuniversitet,

Läs mer

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Bibliografiska uppgifter för Kupsådd, en intressant etableringsmetod i majs Författare Utgivningsår 2008 Halling M.A. Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår

Läs mer

Slutrapport över projekt V , Kvalitet och kväveutnyttjande hos olika timotejsorter

Slutrapport över projekt V , Kvalitet och kväveutnyttjande hos olika timotejsorter Slutrapport över projekt V0630001, Kvalitet och kväveutnyttjande hos olika timotejsorter Bakgrund Kraven på vallgrödans kvalitet är höga, och faktorer som påverkar densamma har länge varit i fokus för

Läs mer

Svenska Vallbrev. fossila resurser ersätts med förnybara biomassaresurser.

Svenska Vallbrev. fossila resurser ersätts med förnybara biomassaresurser. Svenska Vallbrev Utges av Svenska Vallföreningen Internet: www.svenskavall.se Nr 5. Sep 2012 Baljväxter minskar jordbrukets klimatpåverkan Foto: Georg Carlsson Många av de globala utmaningar som mänskligheten

Läs mer

Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län.

Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län. Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län. En LRF-finansierad Kraftsamlingsundersökning på gårdsnivå av fyra

Läs mer

Tabell 1. Antal skördar och utsädesmängder (kg/ha) i R6-5010

Tabell 1. Antal skördar och utsädesmängder (kg/ha) i R6-5010 Av Bodil Frankow-Lindberg,Växtproduktionsekologi, Uppsala E-post: bodil.frankow-lindberg@slu.se Vall och grovfoder INTENSIVT SKÖRDADE VALLAR sammanfattning Tre skördar per år har lett till ca. 12% högre

Läs mer

Försöksåret 2009 Ett axplock ur försöken och demonstrationer på Hushållningssällskapet Sjuhärad Rådde gård Länghem

Försöksåret 2009 Ett axplock ur försöken och demonstrationer på Hushållningssällskapet Sjuhärad Rådde gård Länghem Sortförsök Rågvete 29-12-1 Försöksåret 29 Ett axplock ur försöken och demonstrationer på Hushållningssällskapet Sjuhärad Rådde gård Länghem www.hush.se/sjuharad Sortförsök stråsäd Resultat från sortförsöken

Läs mer

Vallkonferens 2014. Sveriges lantbruksuniversitet Rapport nr 18 Institutionen för växtproduktionsekologi (VPE) Report No. 18

Vallkonferens 2014. Sveriges lantbruksuniversitet Rapport nr 18 Institutionen för växtproduktionsekologi (VPE) Report No. 18 Vallkonferens 2014 Sveriges lantbruksuniversitet Rapport nr 18 Institutionen för växtproduktionsekologi (VPE) Report No. 18 Swedish University of Agricultural Sciences Uppsala 2014 Department of Crop Production

Läs mer

Vallsorter lämpliga för ekologisk odling. i olika geografiska områden i Sverige 2016

Vallsorter lämpliga för ekologisk odling. i olika geografiska områden i Sverige 2016 Vallsorter lämpliga för ekologisk odling i olika geografiska områden i Sverige 2016 Jordbruksinformation 11-2016 1 Val av vallsort är viktigt! Slåtter- och betesvallar utgör mer än 60 procent av den ekologiska

Läs mer

Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem

Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem Maria Stenberg & Nilla Nilsdotter-Linde, Fältforskningsenheten, SLU Magne Tuvesson, Inst för ekologi och växtproduktionslära, SLU Hur skiljer sig rödklöver

Läs mer

Vallinsåddens utveckling vid olika helsädesalternativ

Vallinsåddens utveckling vid olika helsädesalternativ insåddens utveckling vid olika helsädesalternativ Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under åren 2005-2008 genomfördes en försöksserie, L7-7001 omfattande tre försök som belyste hur olika så och

Läs mer

Lantmannens valltävling

Lantmannens valltävling Lantmannens valltävling li 2004-2007 Mål för deltagarna ( de tävlande) : Ge diskussionsunderlag för olika sätt att odla vall och värdet därav. Två deltävlingar Upplägg Treårig vall insådd i spannmål till

Läs mer

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Försöken har lagts ut med följande försöksplan: Försöksplan: A Ängssvingel Minto 12 kg/ha B Timotej Lischka 6 kg/ha C

Läs mer

Försök med vallfröblandningar Av Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsala E-post: Nilla.Nilsdotter-Linde@ffe.slu.

Försök med vallfröblandningar Av Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsala E-post: Nilla.Nilsdotter-Linde@ffe.slu. Försök med vllfröblndningr Av Nill Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsl E-post: Nill.Nilsdotter-Linde@ffe.slu.se Smmnfttning Målsättningen med försöksserien hr vrit tt sök

Läs mer

dnr H (2008), V (2009), H (2010), V (2011) och H (2012).

dnr H (2008), V (2009), H (2010), V (2011) och H (2012). 1 Rådgivande sortprovning i norra Sverige, 2008 2012. dnr H0760012 (2008), V0960065 (2009), H0960351 (2010), V1160084 (2011) och H1160258 (2012). Kent Dryler Bakgrund Spannmål Den officiella provningen

Läs mer

Vallsorter lämpliga för ekologisk odling. i olika geografiska områden i Sverige 2013

Vallsorter lämpliga för ekologisk odling. i olika geografiska områden i Sverige 2013 Vallsorter lämpliga för ekologisk odling i olika geografiska områden i Sverige 2013 Jordbruksinformation 6-2013 1 Val av vallsort är viktigt! Slåtter- och betesvallar utgör mer än 60 procent av den ekologiska

Läs mer

Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel

Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel vall och grovfoder Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel Av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU magnus.halling@slu.se Sammanfattning Målsättningen

Läs mer

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan

Läs mer

NYTT. Varför är skördetiden så avgörande för vallgräsens näringsvärde? Anne-Maj Gustavsson

NYTT. Varför är skördetiden så avgörande för vallgräsens näringsvärde? Anne-Maj Gustavsson NYTT nr 5 2014 Varför är skördetiden så avgörande för vallgräsens näringsvärde? Anne-Maj Gustavsson 11-19 31-34 39 45 50 59 Figur 1. Bilden visar ett timotejbestånd (sorten Grindstad) skördat i återväxten

Läs mer

Svenska Vallbrev. Idag får lantbrukaren bredvid sitt

Svenska Vallbrev. Idag får lantbrukaren bredvid sitt Svenska Vallbrev Utges av Svenska Vallföreningen Internet: www.svenskavall.se Nr 6. Nov 2010 Dags att dela in Vallsverige På senare år har de flesta av husdjursföreningarnas områden ökat i areal. Det betyder

Läs mer

Innehåll. Ledare 3. Vallcentrum Tvååker 4. Vallcentrum Uppsala 5. Vallcentrum Rådde gård 6. Vallbaljväxter 8. Vallgräs 10

Innehåll. Ledare 3. Vallcentrum Tvååker 4. Vallcentrum Uppsala 5. Vallcentrum Rådde gård 6. Vallbaljväxter 8. Vallgräs 10 vallguide 20 Foto Erik Ekre, HS/Växa Halland Ledare Vallcentrum Tvååker 4 Vallcentrum Uppsala 5 Vallcentrum Rådde gård 6 Vallbaljväxter 8 Vallgräs 0 Vallfröblandningar Scandinavian Seed AB 4 Skånefrö AB

Läs mer

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12 Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling

Läs mer

Delredovisning till SJV för projektet Vitaminer i ekologiskt odlade vallbaljväxter och gräs

Delredovisning till SJV för projektet Vitaminer i ekologiskt odlade vallbaljväxter och gräs Delredovisning till SJV för projektet Vitaminer i ekologiskt odlade vallbaljväxter och gräs Sökande: Docent Elisabet Nadeau, Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Docent Anne-Maj Gustavsson,

Läs mer

Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor

Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor Vilken vallfröblandning ska vi använda? Ska vi öka baljväxtandelen eller ska vi öka kvävegödslingen för att höja proteinhalten

Läs mer

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298 SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298 Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad, Box 5007, 514 05 Länghem E-post: Ola.Hallin@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ekologisk blandvall

Läs mer

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel. Redovisning av demonstrationsodling Kaliumgödsling till ekologisk vall med svag stallgödseltillförsel Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007-12-12 Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel

Läs mer

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära (6-03-31/LM) 7-06-20/LM/LR 1 (5) Plan R3-0056 Flerårigt försök med jämförelse mellan odlingssystem Mål Att studera olika odlingssystems inverkan

Läs mer

Kamp mot tramp. Nilla Nilsdotter-Linde 1, Eva Salomon 2, Niklas Adolfsson 2 och Eva Spörndly 3

Kamp mot tramp. Nilla Nilsdotter-Linde 1, Eva Salomon 2, Niklas Adolfsson 2 och Eva Spörndly 3 Kamp mot tramp Nilla Nilsdotter-Linde 1, Eva Salomon 2, Niklas Adolfsson 2 och Eva Spörndly 3 1 Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Inst. för växtproduktionsekologi 2 JTI Institutet för jordbruks- och

Läs mer

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Uppdaterade gödslingsrekommendationer 2017 Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Planera gödslingen - rätt mängd på rätt plats Foto: Mårten Svensson Vad är ändrat? Stråsäd- Nya beräkningar med

Läs mer

Skördesystem i vall. Slutrapport för SLF projekt nr H0541203

Skördesystem i vall. Slutrapport för SLF projekt nr H0541203 Slutrapport för SLF projekt nr H0541203 Skördesystem i vall Kjell Martinsson och Lars Ericson Institutionen för Norrländsk Jordbruksvetenskap SLU 90183 Umeå 1. Bakgrund Denna rapport redovisar resultatet

Läs mer

Sådd av olika vårkornssorter. i syfte att bekämpa renkavle

Sådd av olika vårkornssorter. i syfte att bekämpa renkavle Av Försöksledare Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se Sådd av olika vårkornssorter vid olika tidpunkter i syfte att bekämpa renkavle SAMMANFATTNING

Läs mer

Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015

Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015 Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015 BLGG AgroXpertus Råby 2003 S - 242 92 HÖRBY Kontaktperson: Charlotte Akerlind T kundservice: 0415-51 127 E kundservice@blgg.agroxpertus.se I blgg.agroxpertus.se

Läs mer

Mårten Hetta SLU Umeå, Norrländsk JordbruksVetenskap deltog i 5

Mårten Hetta SLU Umeå, Norrländsk JordbruksVetenskap deltog i 5 Protokoll fört vid sammanträde med Fältforsks ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Röbäcksdalen Umeå 2005-11-09 Närvarande: Lars Ericson SLU Umeå, Norrländsk JordbruksVetenskap, ämnesansvarig SLU, ordförande

Läs mer

nytt ekologisk odling Bestämning av rödklöverhalten i vall Anne-Maj Gustavsson från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap nr

nytt ekologisk odling Bestämning av rödklöverhalten i vall Anne-Maj Gustavsson från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap nr nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap ekologisk odling nr 3 2001 Bestämning av rödklöverhalten i vall Anne-Maj Gustavsson Varför bestämma klöverhalten? Klöver kan fixera luftkväve med

Läs mer

Värdering av grovfoder i fodervärderingssystemet NorFor Beskrivning av försöket Faktaruta. Definitioner och analyser NDF: ADF: ADL:

Värdering av grovfoder i fodervärderingssystemet NorFor Beskrivning av försöket Faktaruta. Definitioner och analyser NDF: ADF: ADL: Värdering av grovfoder i fodervärderingssystemet NorFor Maria Mehlqvist och Margareta Emanuelson, Svensk Mjölk, 27315 (översättning av dansk artikeln, se referens nedan) I en dansk studie har man jämfört

Läs mer

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet Helsäd i mjölk och köttproduktion Johanna Wallsten, Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU johanna.wallsten@njv.slu.se 090-786 87 53 1 Innehåll Skörd och konservering av helsäd Fodervärde - kemisk sammansättning

Läs mer

Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria

Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria Inledning Hur skiljer sig kvalitetsegenskaperna åt mellan käringtand, cikoria och våra vanliga klöverarter? Hur fungerar dagens vallskördeprognoser

Läs mer

Stabil avkastning med vårrapshybrider

Stabil avkastning med vårrapshybrider Stabil avkastning med vårrapshybrider Lönsam odling av vårrapshybrider Vårrapshybrider är odlingssäkra >Sluter bestånden tidigt >Mycket hög avkastning >Bra stjälkstyrka och tidig mognad Desirée Börjesdotter

Läs mer

NYTT&NYTTIGT Vårutsäde Vall Majs Producerad av Svenska Foder AB

NYTT&NYTTIGT Vårutsäde Vall Majs Producerad av Svenska Foder AB NYTT&NYTTIGT Vårutsäde Vall Majs Producerad av Svenska Foder AB Om Växt Vårutsäde 2014 Havre En Symphony för svenska förhållanden Ekovall Vad begränsar vallen? Helheten Utmana din agrara kompetens Foderkorn

Läs mer

Institutionen för mark och miljö

Institutionen för mark och miljö Institutionen för mark och miljö (2011-02-16/GB/LR) 2012-01-31/GB/LR 1(5) Plan 3-9001 Bördighetsförsöken C-, E- och R-län Omfattning: I Mellansverige omfattar serien f.n. fem lokaler, Kungsängen och Fors

Läs mer

Svenska Vallbrev. Långsam uppfödning lönsamt på naturbetesmarker. Ettåriga charolaisstutar på Götalas naturbetesmarker.

Svenska Vallbrev. Långsam uppfödning lönsamt på naturbetesmarker. Ettåriga charolaisstutar på Götalas naturbetesmarker. Svenska Vallbrev Utges av Svenska Vallföreningen Internet: www.svenskavall.se Nr 2. April 2010 Långsam uppfödning lönsamt på naturbetesmarker Kan stutar av köttras överhuvudtaget konkurrera med ungtjurar

Läs mer

FÄLTKORT 2003 OS MA Skördeår Plannr ADB-nr

FÄLTKORT 2003 OS MA Skördeår Plannr ADB-nr Skördeår Plannr ADB-nr FÄLTKORT 2003 OS6-9201 062348 Försöksserie: Timotejfrövall. Sortförsök 2003-05-13 Försöksvärd: Hushållningssällskapet Jbr.omr.: 1 Tel.: Gård/by/ort: Ormastorp försöksstation, VALLÅKRA

Läs mer

Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson

Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson Kjell Martinsson Kjell Martinsson, SLU NJV Grovfodercentrum Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder Del 2 Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder, 11 mars 2009 i Jakobstad Sammandrag

Läs mer

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat Georg Carlsson & Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknik Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat Georg Carlsson &Thomas Prade SLU, institutionen för biosystem och teknologi PA:

Läs mer

Växtnäringsförsörjning ekovallfrö Ann-Charlotte Wallenhammar 1, Eva Stoltz 1 och Åsa Käck 2 2011-11-24

Växtnäringsförsörjning ekovallfrö Ann-Charlotte Wallenhammar 1, Eva Stoltz 1 och Åsa Käck 2 2011-11-24 Slutrapport för projekt 25-11917/08, 25-123/ 11 Växtnäringsförsörjning ekovallfrö Ann-Charlotte Wallenhammar 1, Eva Stoltz 1 och Åsa Käck 2 2011-11-24 1 HS Konsult AB, Box 271, 701 45 Örebro, 2 HS Väst

Läs mer

ODLING AV KÄRINGTAND. Nilla Nilsdotter-Linde Fältforskningsenheten, SLU Tel: 018-671431 E-post: Nilla.Nilsdotter- Linde@ffe.slu.se

ODLING AV KÄRINGTAND. Nilla Nilsdotter-Linde Fältforskningsenheten, SLU Tel: 018-671431 E-post: Nilla.Nilsdotter- Linde@ffe.slu.se Nilla Nilsdotter-Linde Fältforskningsenheten, SLU Tel: 018-671431 E-post: Nilla.Nilsdotter- Linde@ffe.slu.se ODLING AV KÄRINGTAND På senare år har intresset för baljväxten käringtand som betes- och slåtterväxt

Läs mer

Sortguide. trindsäd, vall och majs för målinriktad odling.

Sortguide. trindsäd, vall och majs för målinriktad odling. Sortguide 2014 Stråsäd, oljeväxter, trindsäd, vall och majs för målinriktad odling. 2 Propino! Ett maltkorn i världsklass. Innehåll Höstraps Sid 6 Höstvete Sid 7 Höstråg Sid 8 Rågvete Sid 9 Höstkorn Sid

Läs mer

Redovisning av projektet ekologisk sortprovning av potatis 2011-12-15 Referensnr: 26-12005/10 Jannie Hagman

Redovisning av projektet ekologisk sortprovning av potatis 2011-12-15 Referensnr: 26-12005/10 Jannie Hagman Ekologisk sortprovning av höstvinterpotatis Sommaren 2011 genomfördes fem ekologiska potatisförsök. Försöksplatserna var ungefär desamma som 2010, d v s två försök i Skåne, inte så långt från varandra,

Läs mer

Grovfodersortiment. Vallfröblandningar & Majssorter. Vall & Majs

Grovfodersortiment. Vallfröblandningar & Majssorter. Vall & Majs Grovfodersortiment Vallfröblandningar & Majssorter Vall & Majs 2011 Innehåll Vall & Majs 2011 Närproducerat i fokus 3 Konventionella slåttervallar 4 Slåttervallar som utnyttjar Hykor-tekniken 5 Betesvallar

Läs mer

BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER

BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER Thomas Börjesson 1 och Ingemar Gruveaus 2 1 Svenska Lantmännen, 531 87 LIDKÖPING, 2 Hushållningssällskapet i

Läs mer

Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar

Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar Hushålllningsällskapet/ HS Konsult AB Örebro Greppa Näringen Linköping 21 november 2013 Disposition Genomgång av sjukdomar och symtom

Läs mer

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Intresset för fånggrödor fortsätter att öka. Fjolårets försök visade att det är viktigt att så

Läs mer

Svenska Vallbrev. lantbruksforskning, där deltidsbete jämfördes med rastbete genomfördes

Svenska Vallbrev. lantbruksforskning, där deltidsbete jämfördes med rastbete genomfördes Svenska Vallbrev Utges av Svenska Vallföreningen Internet: www.svenskavall.se Nr 3. Maj 2012 Deltidsbete i stället för rastbete på gårdar med automatisk mjölkning På SLU:s forskningscentrum i Uppsala genomfördes

Läs mer

Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad

Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad God Jul och Gott Nytt År önskar Hushållningssällskapet Sjuhärad och Rådgivarna i Sjuhärad Försök/växtodlingsåret

Läs mer

Viktigt meddelande till utförare av officiella vallprovningen i södra och mellersta Sverige

Viktigt meddelande till utförare av officiella vallprovningen i södra och mellersta Sverige Viktigt meddelande till utförare av officiella vallprovningen i södra och mellersta Sverige Bifogat finns uppdaterade PM där det anges var ts-prover skall skickas: Agri Lab AB, Ulls väg 33, 756 51 Uppsala.

Läs mer

Rörflen till Strö och Biogas

Rörflen till Strö och Biogas Rörflen till Strö och Biogas Lycksele 12 april 2014 Sven-Erik Wiklund Energiodlarna Samlar Ca 40 lantbrukare som odlar 400 Ha rörflen i Västerbotten. Första insådd gjordes 2007. MÅL: Utnyttja befintlig

Läs mer

Majs. Tabell 1. Skörd kg ts/ha 2013. L6-703 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Majs. Tabell 1. Skörd kg ts/ha 2013. L6-703 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB anders.ericsson@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Majs Activate har den högsta stärkelsehalten i Mellansverige. Artist och Activate

Läs mer

Ungdjurs tillväxt på Bete

Ungdjurs tillväxt på Bete Ungdjurs tillväxt på Bete Eva Spörndly Kungsängen, Inst. Husdjurens Utfodring och Vård, SLU Eva Spörndly, Department of Animal Nutrition and Management, Kungsängen Research Centre, SLU Definitioner Betesmark:

Läs mer

Vallbaljväxter senaste nytt från odlingsförsök

Vallbaljväxter senaste nytt från odlingsförsök Vallbaljväxter senaste nytt från odlingsförsök Seminarium i Uppsala 24 25 oktober 2001 MARIA STENBERG & NILLA NILSDOTTER-LINDE (red.) Forage legumes recent knowledge from studies in field experiments.

Läs mer

Vårutsäde V. Vårkorn. Havre. Skjutkraftstestat utsäde

Vårutsäde V. Vårkorn. Havre. Skjutkraftstestat utsäde V Inför 2016 årsådd Vårutsäde, Vår Våru Vallfrö och Majs I den här foldern har vi på Lantmännen samlat vårt sortiment av vårutsäde, vallfrö och majs. Vårt fullständiga sortiment med mer fakta hittar du

Läs mer

Vallkonferens Sveriges lantbruksuniversitet Rapport nr 18 Institutionen för växtproduktionsekologi (VPE) Report No. 18

Vallkonferens Sveriges lantbruksuniversitet Rapport nr 18 Institutionen för växtproduktionsekologi (VPE) Report No. 18 Vallkonferens 2014 Sveriges lantbruksuniversitet Rapport nr 18 Institutionen för växtproduktionsekologi (VPE) Report No. 18 Swedish University of Agricultural Sciences Uppsala 2014 Department of Crop Production

Läs mer

Resurseffektiv utfodring av dikor

Resurseffektiv utfodring av dikor Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Resurseffektiv utfodring av dikor Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt Jordbruksverkets

Läs mer

Grovfodersortiment. Vall & Majs

Grovfodersortiment. Vall & Majs Grovfodersortiment Vall & Majs 2010 Innehåll Vall & Majs 2010 Grovfoder i framkant 3 Konventionella slåttervallar 4 Slåttervallar som utnyttjar den nya Hykor-tekniken 5 Betesvallar 6 Gräsvallar 6 Vallfröblandningar

Läs mer

Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion - egenskaper och användbarhet hos olika sorter

Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion - egenskaper och användbarhet hos olika sorter Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion - egenskaper och användbarhet hos olika sorter Stiftelsen Lantbruksforskning 2014-2016 Maria Neil, Emma Ivarsson Inst. för husdjurens utfodring

Läs mer

Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde

Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde Räkneövningar i NorFor Plan Nedanstående övningar syftar till att ge en ökad förståelse för hur NorFor Plan fungerar. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde Två foderstater

Läs mer

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder

Läs mer

Resultat från de ekologiska potatisförsöken 2012

Resultat från de ekologiska potatisförsöken 2012 1(7) Institutionen för växtproduktionsekologi Jannie Hagman 2012-12-18 Resultat från de ekologiska potatisförsöken 2012 Jordbruksverket finansierar en provning av olika potatissorter som kan vara lämpliga

Läs mer

Vägledning till statistisk redovisning i NFTS försöksdokumentation

Vägledning till statistisk redovisning i NFTS försöksdokumentation 1(5) Fältforsk 2013-12-09 Vägledning till statistisk redovisning i NFTS försöksdokumentation Inledning Det här dokumentet beskriver hur de statisiska resultat som redovisas i NFTS försöksdokumentation

Läs mer

FoU-verksamhet vid Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007

FoU-verksamhet vid Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007 1 FoU-verksamhet vid Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007 Vallfröblandningar för breddat skördefönster HS Sjuhärad Jan Jansson Genomförande, utvärdering och resultatförmedling av två vallförsök där syftet

Läs mer

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller 34 HÄSTFOCUS #6/2015 Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller SKÖTSEL HÖANALYS - Få koll på vad ditt hö innehåller HÄSTFOCUS #6/2015 35 SKÖTSEL

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Ergosterolhalter - indirekt bestämning av svampförekomst. Kan odlingsåtgärder påverka?

Bibliografiska uppgifter för Ergosterolhalter - indirekt bestämning av svampförekomst. Kan odlingsåtgärder påverka? Bibliografiska uppgifter för Ergosterolhalter - indirekt bestämning av svampförekomst. Kan odlingsåtgärder påverka? Författare Börjesson T., Gruvaeus I. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Meddelande från

Läs mer

Konsekvenser av indelningar i områden för redovisning av försök i svensk sortprovning. Johannes Forkman, Saeid Amiri and Dietrich von Rosen

Konsekvenser av indelningar i områden för redovisning av försök i svensk sortprovning. Johannes Forkman, Saeid Amiri and Dietrich von Rosen Konsekvenser av indelningar i områden för redovisning av försök i svensk sortprovning Johannes Forkman, Saeid Amiri and Dietrich von Rosen Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) Department of

Läs mer

Vallguide. Nyckelkoncept för framtidens utmaningar! Nya sorter 2016! Rhonia timotej Rubinia timotej Karolina rörsvingel Indikus eng.

Vallguide. Nyckelkoncept för framtidens utmaningar! Nya sorter 2016! Rhonia timotej Rubinia timotej Karolina rörsvingel Indikus eng. Vallguide 2016 Nyckelkoncept för framtidens utmaningar! Nya sorter 2016! timotej Rubinia timotej Karolina rörsvingel Indikus eng.rajgräs 1 Innehåll Vallguide 2016 3 OptiVall presentation 4 Framtiden ser

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling

Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum

Läs mer

Egenskaper för gräs, klöver och lusern

Egenskaper för gräs, klöver och lusern Egenskaper för gräs, klöver och lusern Engelskt rajgräs Tål flera skördar per år. Tål betning och tramp väl. Högt sockerinnehåll, smakligt, energirik, lättensilerad. Känslig för snömögel. Bäst vinterhärdighet

Läs mer

Tips på VPE-föredrag 2014 2014-06-03 Nilla Nilsdotter-Linde

Tips på VPE-föredrag 2014 2014-06-03 Nilla Nilsdotter-Linde Tips på VPE-föredrag 2014 2014-06-03 Förslag på föredragstitel Projekttitel Ansvarig Finansiär Fusarium och mykotoxiner pågående forskning - Fusarium langsethiae gäckande mykotoxinproducenter som inte

Läs mer

Markpackning och körskador på vall av större flytgödseltunnor demonstrationsprojekt på Rådde Gård. Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Markpackning och körskador på vall av större flytgödseltunnor demonstrationsprojekt på Rådde Gård. Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Markpackning och körskador på vall av större flytgödseltunnor demonstrationsprojekt på Rådde Gård Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Demonstrationsprojektet på Rådde gård har visat på små skillnader

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr

Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Författare Öberg E. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Ekologisk

Läs mer

Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken?

Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken? Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken? Ingemar Gruvaeus, Yara Uddevalla 2017 Kalium i växt, Vall En mindre mängd kalium krävs för att aktivera vissa biokemiska reaktioner i växten. Huvuddelen

Läs mer

Gödsling med svavel och kalium till lusern

Gödsling med svavel och kalium till lusern Gödsling med svavel och kalium till lusern H14-0135-ALF Svavelbrist (t.v.) i slåttervall, Östergötland 2015. Foto: Louice Lejon Publicerat 2016-10-25 Anders Månsson, Hushållningssällskapet Östergötland

Läs mer

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia Bibliografiska uppgifter för Våroljeväxter Författare Roland J. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens

Läs mer

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Funktionella utfodringsmodeller med Krono-foder Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Krono I, II, III och IV allfoder Krossi 125 Top, Krono 135

Läs mer

Grovfodersortiment. Vall & Majs 2009

Grovfodersortiment. Vall & Majs 2009 Grovfodersortiment Vall & Majs 2009 Innehåll Nytt grovfodersortiment och nya grovfoderstrategier 3 Slåttervallar som utnyttjar den nya Hykor-tekniken 4 Konventionella slåttervallar 5 Gräsvallar 6 Betesvallar

Läs mer