Tabell 1. Antal skördar och utsädesmängder (kg/ha) i R6-5010

Transkript

1 Av Bodil Frankow-Lindberg,Växtproduktionsekologi, Uppsala E-post: Vall och grovfoder INTENSIVT SKÖRDADE VALLAR sammanfattning Tre skördar per år har lett till ca. 12% högre torrsubstansavkastning jämfört med fyra skördar per år, med små skillnader mellan vallåren. Leden med rajsvingel avkastade mest i förstaårsvallen medan leden med rörsvingelhybrid avkastade mest i andra- och tredjeårsvallen, oberoende av skördesystem. Klöverandelen låg runt 15-25% i första skörd de två första vallåren. I tredjeårsvallen var andelen rödklöver låg. Andelen vitklöver var inledningsvis låg men ökade över tiden. Fyrskördesystemet ledde till en högre kvalitet i form av ett högre energivärde, en högre halt råprotein och lägre fiberhalter jämfört med treskördesystemet. Skillnader i kvalitet mellan fröblandningar na var små och sällan signifikanta. Inledning De allt större kraven på hög smältbarhet och hög råproteinhalt i vallfodret har lett till att första skörden tas allt tidigare. Detta ger förutsättningar för, eller gör det nödvändigt, att ta fler än tre skördar i södra Sverige. Serien R hade som mål att belysa hur avkastning, kvalitet, övervintring och botanisk sammansättning påverkas av ett intensivare skördesystem. Två försök, placerade i Önnestad i Skåne (L-län) samt på Rådde i Västergötland (P-län) anlades år 2010, och skördades under åren Metodbeskrivning Försöksplanen hade sex led, enligt tabell 1. Led A utgjorde kontrolled och var en fröblandning som använts i en tidigare genomförd försöksserie (L6-4429) där olika vallfröbland ningar prövats i ett konventionellt treskördesystem. Tabell 1. Antal skördar och utsädesmängder (kg/ha) i R Led Antal skördar Ängssvingel Rajsvingel Rörsvingelhybrid Eng. rajgräs Timotej Rödklöver Vit klöver A 4 (S1) B 4 (S1) C 4 (S1) D 3 (S2) E 3 (S2) F 3 (S2) Sverigeförsöken 2013 ANIMALIEBÄLTET 49

2 Utsädesmängderna valdes med utgångspunkt från tidigare genomförda försök och syftade till att skapa bestånd med ungefär lika stora svingelandelar. De valda sorterna var Darimo (ängssvingel), Switch (timotej), Birger (engelskt rajgräs), Titus (rödklöver), Ramona (vitklöver), Felopa (ra j svingel) och Hykor (rörsvingelhybrid). Förstat.o.m. tredjeskörden skulle enligt planen tas tidigare i leden A-C än i leden D-F. Sista skörden togs vid samma tidpunkt i alla led. Kvävegödsling en till vallen var förhållandevis måttlig (200 kg/ha per säsong), fördelad till de olika delskördarna ( till S1, och till S2) för att även baljväxterna skulle kunna bidra till avkastningen. Avkastning, botanisk sammansättning, botaniskt utvecklingsstadium samt fodervärde (VOS, råprotein och NDF och indf) bestämdes. Tabell 2. Torrsubstansskörd (kg/ha) R Resultat Den genomsnittliga avkastningsnivån sjönk från till till från första till andra årets till tredje årets vall, d.v.s. med 18 resp. 12 %. En stor del av minskningen från andra till tredje årets vall kan förklaras med långvarig torka på försöksplatsen i L-län, medan den knappt sjönk på försöksplatsen i P-län. Totalt sett avkastade leden med rajsvingel signifikant mest i förstaårsvallen, oavsett skördesystem. (Tab. 2). Detta ändrades till andraårsvallen då leden med rörsvingelhybrid avkastade mest, oavsett skördesystem, och leden med rajsvingel sämst. Denna utveckling accentuerades i tredje årets vall. Skörden av torrsubstans minskade signifikant när antalet skördar ökade från tre till fyra alla tre år. Minskningen var ungefär lika stor oavsett fröblandning. Svingelart Tre sk. Rel. tal, fröblandn Rel. tal 3 skördar Fyra sk. Rel. tal fröblandn. Rel. tal 4 skördar Vall I (2011) Ängssvingel Rajsvingel Rörsvingelhybrid Vall II (2012) Ängssvingel Rajsvingel Rörsvingelhybrid Vall III (2013) Ängssvingel Rajsvingel Rörsvingelhybrid Avkastningen i de olika delskördarna visas i Fig. 1. Av figuren framgår att relationen mellan fröblandningarna med avseende på avkastningsnivå förändras över tiden. I början av säsongen avkastade leden med rajsvingel signifikant mest i förstaårsvallen. I andraårsvallen var skillnaden mellan leden mindre, men återväxten till sista skörd var signifikant störst i leden med rörsvingelhybriden och minst i leden med rajsvingel. I tredjeårsvallen avkastade leden med rajsvingel signifikant sämst i första skörd, medan återväxterna uppvisade ungefär samma mönster som i andraårsvallen. Botanisk sammansättning (botanisk analys) Fullständig botanisk analys föreligger endast från försöket i P-län, medan det från försöket i L-län finns fullständiga data från förstaskörden varje år och proportionerna mellan gräs och baljväxter vid det sista skördetillfället. Rödklöver var den dominerande klöverarten i bägge försök de två första vallåren, medan vitklöver ökade i andel mot slutet av säsongen i fyrskördesystemet. 50 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2013

3 S1, skörd 1 Ängssvingel Rajsvingel Rörsvingelhybrid S2, skörd 1 S1, skörd 2 S2, skörd 2 S1, skörd 3 S2, skörds1, skörd 3 4 Vall I S1, skörd 1 S2, skörd 1 S1, skörd 2 S2, skörd 2 S1, skörd 3 S2, skörd 3 S1, skörd 4 Vall II S1, skörd 1 S2, skörd 1 S1, skörd 2 S2, skörd 2 S1, skörd 3 S2, skörd 3 S1, skörd 4 Vall III Figur 1. Delskördarnas avkastning (kg torrsubstans/ha). R Sverigeförsöken 2013 ANIMALIEBÄLTET 51

4 Leden med rajsvingel hade lägre klöverandelar än övriga led i första årets vall, men denna effekt försvann med tiden. Rajsvingel uppnådde mycket högre andelar jämfört med de andra svinglarna i första årets vall på bägge platser. I L-län försvann denna skillnad redan i andra årets vall, men var markant i P-län även i andraårsvallen. Rajsvingel konkurrerade starkt med speciellt timotej, men också med engelskt rajgräs, vilka återhämtade sig först i tredje årets vall. I P-län minskade det engelska rajgräset starkt i tredje årets vall, och timotej kom att dominera alla led (oberoende av skördesystem) medan denna effekt inte var lika tydlig i L-län. Kvalitet Med utgångspunkt från de noterade botaniska utvecklingsstadierna har tidpunkten för första skörd varit den avsedda i försöket i P-län, medan de i L-län varit något senare än avsett, speciellt i tredjeårsvallen. Detta påverkade givetvis kvaliteten på den skördade grönmassan. Det fanns aldrig signifikanta skillnader mellan fröblandningarna med avseende på halten energi, råprotein eller NDF. Vid två skördetillfällen (av totalt 21) hade leden med rajsvingel signifikant avvikande indf-halter jämfört med övriga fröblandningar, men i övrigt fanns inga signifikanta skillnader mellan fröblandningarna. Här redovisas därför enbart effekten av skördesystem. Halten omsättbar energi var med få undantag högre i fyrskördesystemet jämfört med treskördesystemet. Fyrskördesystemet ledde också, med något undantag, genomgående till en högre halt av råprotein i den skördade grönmassan än treskördesystemet (Tab. 3). Halterna NDF och indf var, med något undantag, genomgående lägre med fyrskördesystemet jämfört med treskördesystemet (Tab. 4). Tabell 3. Omsättbar energi (MJ/kg ts, NIR) och råprotein (g/kg ts) R Omsättbar energi Råprotein Vall I (2011) Sk1 Sk2 Sk3 Sk4 Sk1 Sk2 Sk3 Sk4 S * 10.7* S * Vall II (2012) S S Vall III (2013) S S *Endast värden från Rådde Diskussion Fröblandningen med rajsvingel var avkastningsmässigt överlägsen fröblandningarna med antingen ängssvingel eller rörsvingelhybrid i första årets vall. Detta ändrades till andraårsvallen då fröblandningen med rörsvingelhybrid gav den största skörden. Skillnaden i avkastning mellan, å ena sidan leden med rörsvingelhybrid, och leden med rajsvingel accentuerades ytterligare i tredje årets vall. Detta är i linje med vad vi vet om dessa arters etableringshastighet och uthållighet. Timotej andelen var förhållandevis hög i båda skördesystemen även i tredjeårsvallen. Fyrskördesystemet ledde till en lägre avkastning jämfört med treskördesystemet, och skillnaden var ungefär densamma alla vallår. Avkastningen minskade i alla led med tiden, vilket är normalt. Alla fröblandningar reagerade lika på ökningen av skördeintensitet. Fyrskördesystemet ledde till en övervägande högre kvalitet i form av ett högre energivärde, 52 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2013

5 Tabell 4. Fiberhalt, NDF (g/kg ts) och indf (g/kg NDF) R NDF indf Vall I (2011) Sk1 Sk2 Sk3 Sk4 Sk1 Sk2 Sk3 Sk4 S S Vall II (2012) S S Vall III (2013) S * 78* 33* S * 67* *indf-värdena i återväxterna Vall III var i ett försök väldigt låga och resultaten är därför preliminära en högre halt råprotein och lägre fiberhalter. Den något högre klöverandelen i fyrskördesystemet, speciellt i slutet av säsongen, torde ha bidragit till den högre råproteinhalten. Totalt sett blev energiavkastningen från fyrskördesystemet lägre (-6, -7 och -10% i första, andra- respektive tredjeårsvallen) jämfört med treskördesystemet. Beräkningar visar att i praktiken kan en ökad kvävegiva om drygt 50 kg/ha eliminera denna skillnad i energiavkastning mellan skördesystemen (Kornher 1982). Referenser Kornher A (1982) Vallskördens storlek och kvalitet. Inverkan av valltyp, skörde tid och kvävegödsling. Grovfoder. Forskning tillämpning. Rapport nr 1. Sverigeförsöken 2013 ANIMALIEBÄLTET 53

6 Av Jan Jansson och Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad/ Rådgivarna i Sjuhärad E-post: ola.hallin@radgivarna.nu Rödklöversorters konkurrensförmåga Fyra försök finns i serien som belyser fem olika rödklöversorters förmåga att hävda sig vid samodling med två olika gräs. Försöken har skördats under två vallår. I vallår ett utgjorde rödklöveravkastningen vid samodling med rörsvingel % av totalskörden, vid samodling med engelskt rajgräs % beroende på klöversort. Kraftiga utvintringsskador våren 2013 i engelska rajgräset och i vissa rödklöversorter. Skadorna påverkade avkastning och klöverandel i vallår två. Därmed är det svårare att jämföra sorternas konkurrensförmåga och samodlingseffekt i vallår två. I vallår två utgjorde rödklöveravkastningen vid samodling med rörsvingel % av totalskörden, vid samodling med engelskt rajgräs % beroende på klöversort. Sammanfattning För totalavkastningen för tre delskördar i vallår ett framkom inga statistiska skillnader mellan rödklöversorter, oberoende om det var i samodling med rörsvingel eller engelskt rajgräs. Ett medeltal för tre delskördar och fyra försök visar på en betydligt lägre andel rödklöver i samodling med engelskt rajgräs än vid samodling med rörsvingel. Rödklöveravkastningen utgjorde vid samodling med rörsvingel % av totalskörden och vid samodling med engelskt rajgräs % beroen de på klöversort. Denna skillnad i klöverandel framträdde redan under hösten insåningsåret. En tendens är att sorterna Global, Vicky och Titus har högst rödklöveravkastning i vallår ett. Vårvintern med kalla nätter och soliga dagar gjorde att framförallt att engelska rajgräset drabbades av utvintringsskador på flera av försöksplatserna. Vårgraderingen av försöken visar även på att rödklöversorterna Titus och Global har påverkats, främst i försöken på Rådde och Jönköping. För totalavkastningen för vallår två framkom inga statistiska skillnader mellan rödklöversorter, oberoende om det var i samodling med rörsvingel eller engelskt rajgräs. Statistisk skillnad finns för alla tre delskördar för samodlingsgräs. Samodlingsgräset rörsvingel har en högre avkastning i alla tre delskördar. Rödklöversorterna Titus och Global har en lägre rödklöveravkastning i första- och tredjeskörd. En tendens finns att rödklöversorten Ares har en lägre rödklöveravkastning än Nancy och Vicky i bägge vallåren. En sammanslagning för två vallår för sorterna Vicky och Nancy i samodling med rörsvingel, visar på en tendens att Vicky har en högre rödklöveravkastning än Nancy. Bakgrund Branschen eftersträvar mer inhemskt proteinfoder. Till nötkreatur kan detta till stor del ordnas via lämplig baljväxtandel i grovfodret. Rödklöver anses av många som den säkraste vallbaljväxten. Det sortmaterial som finns på den svenska marknaden har provats i sortförsök i renbestånd. I försöksserien L har det kunnat konstateras att det finns stora skillnader mellan de i serien ingående timotejsorterna vad beträffar deras konkurrensförmåga i samodling med andra gräsarter. Frågeställningen i denna försöksserie är om det finns mot svarande skillnader i rödklöversortimentet. Vi har idag ett antal olika rödklöversorter som ingår i de marknadsförda fröblandningarna i landet. Det finns skillnader mellan rödklöversorterna vad beträffar tidighet, vårtillväxt och återväxtförmåga. Hur påverkar dessa egenskaper en sorts förmåga att hävda sig på ett lämpligt sätt vid samodling med gräsarter? Försöksplan Syftet med serien är att studera ett antal rödklöversorters konkurrensförmåga i samodling 54 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2013

7 antingen med rörsvingel (Swaj) eller engelskt rajgräs (Birger), två kontrasterande gräsarter. Swaj har i etableringsfasen ett öppet växtsätt för att under vallåret och liggetiden öka sin konkurrensförmåga. Rajgräset har en snabb slutenhetsförmåga i etableringsfasen. Fem olika rödklöversorter ingår: De tetraploida sorterna SW Nancy, SW Vicky och Titus (SSD). De diploida sorterna SW Ares och Global (SSD). Rödklöversorterna såddes med 4,0 kg/ha för de diploida sorterna och med 5,0 kg/ha för de tetraploida. Rörsvingel såddes med 18 kg/ha och engelskt rajgräs med 20 kg/ha. Utsädesmängderna för rödklöver bygger på 25 % av normal utsädesmängd i renbestånd och för gräsen 75 %. 4-5 kg rödklöver/ha stämmer också väl överens med äldre rekommendationer i en fröblandning till slåtter. Försöken skulle ha anlagts med korn som skyddsgröda med en anpassad låg kvävegiva, för att gynna klöveretableringen. I F-län, Riddersberg, anlades dock försöket utan skyddsgröda, Hedemora i havre och Kungälv i blandsäd havre/ korn. Kvävegödslingen var kg N/ha till respektive delskörd alltså totalt 170 kg N/ha. Den nivån kan tyckas vara väl hög för att gynna klövern med valdes för att ge gräsen en chans att utöva önskad konkurrensförmåga. Botanisk analys har skett rutvis i tre block vid varje skörd. Kemisk analys (NIR) har skett rutvis i tre block. I vallår två skedde kemisk analys (NIR) enbart i rödklöver i samodling med rörsvingel. Finansiering sker via Sverigeförsöken för fyra ingående sorter. En sort betalas av Lantmännen Lantbruk SW Seed. Resultat Anläggningsår 2011 En höstgradering avseende andelen rödklöver gjordes. Se tabell 1. Genomgående för de tre platserna där observation gjordes är klöverandelen avsevärt lägre vid samodling med engelskt rajgräs än med rörsvingel. I medeltal ca 50 % av nivån för rörsvingelleden. Inga skillnader mellan rödklöversorterna, möjligtvis en viss antydan till att leden med SW Ares har lägre andel klöver. Försöket på Riddersberg anlades utan skyddsgröda på övriga platser skedde anläggningen med skyddsgröda. Tabell 1. Rödklöver marktäckning procent höst anläggningsår 2011 för tre platser, RS anger rörsvingel ER anger engelskt rajgräs. L6-111 Klöver % Gräsart Sort rödklöver F Ps W 1 RS ER A SW Nancy B Titus (Ssd) C SW Ares D Global (Ssd) E SW Vicky A RS SW Nancy B RS Titus (Ssd) C RS SW Ares D RS Global (Ssd) E RS SW Vicky A ER SW Nancy B ER Titus (Ssd) C ER SW Ares D ER Global (Ssd) E ER SW Vicky Sverigeförsöken 2013 ANIMALIEBÄLTET 55

8 Tabell 2. Skördetidpunkter i L6-111 vallår och vallår Plats år Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 F-län Riddersberg vallår jun 26-jul 10-okt O -län Kungälv vallår maj 03-jul 10-aug Ps-län Rådde vallår maj 11-jul 28-aug W-Län Hedemora vallår jun 19-jul 03-sep F-län Riddersberg vallår jun 27-jul 13-sep O -län Kungälv vallår jun 20-jul 11-sep Ps-län Rådde vallår jun 15-jul 02-sep W-Län Hedemora vallår jun 26-jul 05-sep Vallår Rödklöver och totalavkastning medeltal av fyra försök i vallår 1 I figur 1 nedan visas totalavkastning och i tabell 3 framgår rödklöveravkastning för tre delskördarna som ett medeltal för vall år 1 och fyra platser. Medeltalet av totalavkastningen för de tre delskördarna är ganska lika oavsett samodlingsgräs och klöversort. Här avviker dock försöket i O-län där samodling med engelskt rajgräs översteg rörsvingeln med ca 20 %. För de tre andra platserna avkastade rörsvingelleden 4-15 % mer än rajgräsleden. Klöveravkastningen är i medeltal avsevärt lägre vid samodling med engelskt rajgräs, 2900 kg ts/ha mot 4600 kg ts klöver/ha i rörsvingelledet. Här avviker Riddersbergsförsöket där rödklöveravkastningen för de båda gräsleden var i samma nivå, 5100 kg ts/ha. För de tre andra försöken låg rörsvingelleden i medeltal på 4400 kg ts rödklöver/ha och leden med engelskt rajgräs på 2100 kg klöver/ ha. När det gäller de olika rödklöversorternas avkastningsförmåga så är den inbördes rangordningen lika oavsett samodlingsgräs. Global, Vicky och Titus ligger ganska lika i avkastningen och ligger över Nancy. Ares hävdade sig sämst. Delskörd 1 Rödklöver och totalavkastning medeltal av fyra försök i vallår 1 Totalavkastningen i förstaskörden är betydligt högre för leden med engelskt rajgräs. Försöket på Riddersberg skördades ganska sent den 13 juni och har hög avkastning i totalskörd och klöverskörd och här ligger faktiskt rörsvingeloch rajgräsleden ganska lika i totalavkastning. I Kungälv ligger det engelska rajgräset avsevärt högre i avkastning. Rödklövern Vicky hävdade sig i medeltalet bättre än de tidiga sorterna Titus och Global. Detta var speciellt framträdande på Riddersberg. I medeltal avkastade rödklöversorterna 1800 kg ts/ha vid samodling med rörsvingel och 1100 kg ts/ha med engelskt rajgräs. Delskörd 2 Rödklöver och totalavkastning medeltal av fyra försök i vallår 1 Till andra skörden har rörsvingelleden kommit i kapp det engelska rajgräset i medeltal vad gäller totalavkastning. De tyska rödklöversorterna Titus och Global har en betydligt högre avkastning än övriga sorter i andraskörden. I Hedemora var detta starkast framträdande. Global har en statistiskt säker skillnad mot övriga sorter i medeltalet för de fyra platserna. Den diploida sorten SWAres har lägst avkastning. Detta gäller speciellt vid samodling med engelskt rajgräs. I medeltal avkastade rödklöversorterna ca 1300 kg ts/ha vid samodling med rörsvingel och 800 kg ts/ha med engelskt rajgräs. Delskörd 3 Rödklöver och totalavkastning medeltal av fyra försök i vallår 1 I tredjeskördens totalavkastning ligger rörsvingelleden i medeltal ca 800 kg ts/ha högre än rajgräsleden. En egenskap som kännetecknar denna art som kommer starkt till tredjeskörden. I Kungälv ligger dock fortfarande de båda leden 56 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2013

9 ganska lika. För de tre andra platserna är skillnaden ca 1000 kg ts/ha. Rödklöveravkastningen är fortfarande högre i rörsvingelleden kg ts/ha mot 1000 kg ts/ha för leden med engelskt rajgräs. De tidigare skillnaderna mellan rödklöversorterna har till viss del jämnats ut. Även skillnaderna i rödklöveravkastning mellan samodlingsgräsen. Det är stor variation mellan platserna. Skillnaderna är inte statistiskt säkra. En tendens finns att Nancy i medeltalet har hävdat sig bra i tredjeskörden vid samodling med rörsvingel. Skillnaden mellan Ares och övriga sorter är inte lika stor i tredjeskörden som i de andra delskördarna kg ts/ha/år skörd 3 skörd 2 skörd 1 RS Rörsvingel ER Eng.rajgräs SW Nancy Titus (Ssd) SW Ares Global (Ssd) SW Vicky Sw Nancy Titus (Ssd) SW Ares Global (Ssd) SW Vicky Sw Nancy Titus (Ssd) SW Ares Global (Ssd) SW Vicky m-tal RS/ER RS Rörsvingel ER Eng.rajgräs Figur 1. Totalavkastning för tre delskördar medeltal för fyra platser vallår L6-111 Sverigeförsöken 2013 ANIMALIEBÄLTET 57

10 Rödklöveravkastningen i vallår 1, medeltal för fyra platser Tabell 3 visar rödklöveravkastningen bestämd genom rutvisa botaniska analyser på den skördade grönmassan. Analyserna skedde i tre block. Det är endast i andraskörden som det finns statistiskt säkra skillnader mellan sorterna. Tabell 3. Rödklöveravkastning skörd 1-3, medeltal för vallår 1, fyra platser. L6-111 Rödklöver kg ts/ha tre block Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Total skörd Gräsart Sort rödkl kg ts/ha Rel. tal kg ts/ha Rel. tal kg ts/ha Rel. tal kg ts/ha Rel. tal 1 RS ER *** *** *** *** A SW Nancy B Titus (Ssd) C SW Ares D Global (Ssd) * E SW Vicky A RS SW Nancy B RS Titus (Ssd) C RS SW Ares D RS Global (Ssd) * E RS SW Vicky A ER SW Nancy * ** ** 2B ER Titus (Ssd) * * 2C ER SW Ares ** * ** *** 2D ER Global (Ssd) * E ER SW Vicky * * ** CV% 25,5 33,0 31,5 21,5 LSD Prob F1 (Sam odl art) 240 *** 220 *** 260 *** 520 *** LSD Prob F2 (Sort) 380 ns 340 * 400 ns 820 ns LSD Prob F1*F2 530 ns 490 ns 570 ns 1150 ns 58 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2013

11 Vallår Vårvintern mellan vallår 1 och vallår 2 hade en lång period med kalla nätter och soliga dagar under mars och början av april månad. Två av försöken har påverkats kraftigt av utvintringsskador, Rådde och Jönköping. Hedemora har klarat sig bättre och bar mark beror på sorkskador. För Kungälv saknas vårgradering. I samodling med engelska rajgräset har avkastningen varit lägre än i samodling med rörsvingel för alla fyra försöken, störst skillnad i Kungälv sedan i rangordning Rådde, Jönköping och Hedemora. Baljväxtskörd i förstaskörd blev högst i Jönköping följt av Kungälv, Hedemora och lägst i Rådde. Tabell 4. Marktäckning procent vår 2013 vallår 2. L6-111 Marktäckning % Hedemora Marktäckning % Rådde Jönköping Gräsart Sort rödklöver klöver gräs ogräs bar mark klöver gräs bar mark Slutenhet % klöver % gräs % 1 RS ER A SW Nancy B Titus (Ssd) C SW Ares D Global (Ssd) E SW Vicky A RS SW Nancy B RS Titus (Ssd) C RS SW Ares D RS Global (Ssd) E RS SW Vicky A ER SW Nancy B ER Titus (Ssd) C ER SW Ares D ER Global (Ssd) E ER SW Vicky Rödklöver och totalavkastning medeltal av fyra försök i vallår 2 I figur 2 nedan visas totalavkastning och i tabell 5 framgår rödklöveravkastning för de tre delskördarna som ett medeltal för vall år 2 och fyra platser. Medeltalet av totalavkastningen för de tre delskördarna är lika för leden med klöversorterna Nancy, Ares och Vicky. För sorterna Titus och Global ligger avkastning 3-4 % lägre. Mellan samodlingsgräsen är skillnaden kg ts/ha i totalavkastning, kg ts/ha för rörsvingel och kg ts/ha för engelskt rajgräs. I Kungälv var skillnaden i totalavkastning kg ts/ha mellan samodlingsgräsen, på övriga försöksplatser låg skillnaden mellan 1700 till 2900 kg ts/ha. Klöveravkastningen är i medeltal högre vid samodling med engelskt rajgräs, 5500 kg ts/ha mot 3100 kg ts/ha i rörsvingelledet. Minst skillnad i klöveravkastning hade försöket i Hedemora med 870 kg ts/ha, störst skillnad hade försöket i Riddersberg med Sverigeförsöken 2013 ANIMALIEBÄLTET 59

12 5 020 kg ts/ha mellan samodlingsgräsen. När det gäller de olika rödklöversorternas avkastningsförmåga så är den inbördes rangordningen lika oavsett samodlingsgräs. Vicky och Nancy ligger ganska lika, Ares tappar 13 %, mot dessa sorter Global och Titus hävdade sig sämst på grund av kraftigare utvintringsskador. Delskörd 1 Rödklöver och totalavkastning medeltal av fyra försök i vallår 2 Totalavkastningen i förstaskörden är betydligt lägre för leden med engelskt rajgräs. I Kungälvsförsöket låg avkastningen för engelskt rajgräs på 33 % jämfört med rörsvingel, övriga försök %. Rödklöversorten Ares hade högst totalavkastning men sorten Vicky hade högst klöveravkastning. I medeltal avkastade rödklöversorterna 1300 kg ts/ha vid samodling med rörsvingel och 2300 kg ts/ha med engelskt rajgräs. Delskörd 2 Rödklöver och totalavkastning medeltal av fyra försök i vallår 2 Totalavkastningen i andra skörden är mer jämn mellan samodlingsgräsen. Det engelska rajgräset ligger 5 % lägre i avkastning än rörsvingel. Sorten Global och Titus har en något högre avkastning än övriga sorter. Rödklöveravkastningen är dubbelt så hög i samodling med engelskt rajgräs än med rörsvingel. Sorterna Nancy och Vicky hade högst avkastning i bägge samodlingsgräsen. I medeltal avkastade rödklöversorterna ca 700 kg ts/ha vid samodling med rörsvingel och 1600 kg ts/ha med engelskt rajgräs. Delskörd 3 Rödklöver och totalavkastning medeltal av fyra försök i vallår 2 I tredjeskördens totalavkastning ligger rörsvingelleden i medeltal ca 500 kg ts/ha högre än rajgräsleden. En egenskap som kännetecknar denna art som kommer starkt till tredjeskörden. Rödklöveravkastningen är fortfarande lägre i rörsvingelleden, 1100 kg ts/ha mot 1600 kg ts/ha för leden med engelskt rajgräs. En tendens finns att Nancy och Vicky i medeltalet har hävdat sig bra i tredjeskörden vid samodling med rörsvingel. Ares hävdar sig bättre än Global och Titus. kg ts/ha/år skörd 3 skörd 2 skörd 1 RS Rörsvingel ER Eng.rajgräs SW Nancy Titus (Ssd) SW Ares Global (Ssd) SW Vicky Sw Nancy Titus (Ssd) SW Ares Global (Ssd) SW Vicky Sw Nancy Titus (Ssd) SW Ares Global (Ssd) SW Vicky m-tal RS/ER RS Rörsvingel ER Eng.rajgräs Figur 2. Totalavkastning för tre delskördar medeltal för fyra platser vallår L ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2013

13 Rödklöveravkastningen i vallår 2, medeltal för fyra platser Tabell 5 visar rödklöveravkastningen bestämd genom rutvisa botaniska analyser på den skördade grönmassan. Analyserna skedde i tre block. I förstaskörden och tredjeskörden finns statistiskt säkra skillnader mellan sorterna. Tabell 5. Rödklöveravkastning skörd 1-3, medeltal för vallår 2, fyra platser. L6-111 Rödklöver kg ts/ha tre block Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Total skörd Gräsart Sort rödkl kg ts/ha Rel. tal kg ts/ha Rel. tal kg ts/ha Rel. tal kg ts/ha Rel. tal 1 RS ER *** *** *** *** A SW Nancy B Titus (Ssd) ** *** ** C SW Ares D Global (Ssd) * ** ** E SW Vicky A RS SW Nancy B RS Titus (Ssd) ** C RS SW Ares D RS Global (Ssd) * E RS SW Vicky A ER SW Nancy * ** ** ** 2B ER Titus (Ssd) * C ER SW Ares * * 2D ER Global (Ssd) * E ER SW Vicky * ** ** CV% 34,4 38,6 18,3 27,0 LSD Prob F1 (Sam odl art) 410 *** 280 *** 160 *** 750 *** LSD Prob F2 (Sort) 650 * 450 ns 250 *** 1190 ** LSD Prob F1*F2 920 ns 630 ns 360 ns 1690 ns Sverigeförsöken 2013 ANIMALIEBÄLTET 61

14 Näringskvalitet Kemiska analyser har utförts rutvis från tre block. Analyserna har omfattat tillämpbara NORFOR parametrar. I tabell 6 visas energi-, fiber- och råproteinvärden för leden med rörsvingel och engelskt rajgräs som samodlingsgräs i vallår ett. Det finns inga skillnader mellan rödklöversorterna. Rörsvingel/rödklöverleden har högre råproteinhalt eftersom rödklöverhalten var högre där än i leden med engelskt rajgräs. Det skiljde 17 % i klöverandel mellan leden i förstaskörden och detta resulterade i en skillnad på ca 20 g råprotein. I andraskörden var skillnaden ca 10 % i klöverandel och ca 15 g i råprotein halt. I tredjeskörden var klöverhalterna lika och skillnaden i råproteinhalt liten och osäker. Energi halten är högre i rajgräs/rödklöverleden än i rörsvingeln vilket är förväntat med anledning av den lägre klöverandelen i rajgräset som dessutom har en bättre smältbarhet än rörsvingel. Vallår två bestämdes att näringsvärdeanalyser endast skulle ske i samodling med rörsvingel. I Hedemora har analys skett i samodling med engelskt rajgräs, så nedan redovisas endast för tre försök. Mellan rödklöversorterna finns statistiska säkra skillnader i näringsvärdeanalys. Det beror till stor del på skillnader i klöverandel i grönmassan. Titus och Global har lägre klöverandel i alla delskördar. Mellan sorterna Nancy, Ares och Vicky finns endast statistisk skillnad i tredjeskörd. Skillnad i tredjeskörd är att Ares har en högre energi än Nancy och Vicky. Tabell 6. Energi, fiber- och råproteinhalt i skörd 1-3, medeltal för vallår 1, fyra platser. L6-111 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Gräsart Rel. tal Rel. tal Rel. tal RS Rå prot g/kg ts ER Rå prot g/kg ts *** ** RS Energi MJ/kg ts 10, , ,5 100 ER Energi MJ/kg ts 10,8 105*** 10,9 103*** 10,9 104** RS NDF g/kg ts ER NDF g/kg ts * *** RS indf g/kg NDF ER indf g/kg NDF *** *** 62 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2013

15 Tabell 7. Energi, fiber- och råproteinhalt i skörd 1-3, medeltal för vallår 2, tre platser. L6-111 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Sort Klöver Råprotein Relativ Klöver Råprotein Relativ Klöver Råprotein Relativ Gräsart rödklöver % g/kg ts tal % g/kg ts tal % g/kg ts tal A RS SW Nancy B RS Titus (Ssd) * ** C RS SW Ares D RS Global (Ssd) * ** E RS SW Vicky Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Gräsart Sort Energi NDF indf Energi NDF indf Energi NDF indf rödklöver MJ/kg ts g/kg g/kg NDF MJ/kg ts g/kg g/kg NDF MJ/kg ts g/kg g/kg NDF A RS SW Nancy 10, , , B RS Titus (Ssd) 10, , ,5** 400* 254* C RS SW Ares 10, , ,5** * D RS Global (Ssd) 10,0 591** , ,4** 398* 257* E RS SW Vicky 10, , , Sverigeförsöken 2013 ANIMALIEBÄLTET 63

16 Rödklöveravkastningen i L jämförelse med sortförsök I tabell 8 görs en jämförelse mellan resultaten för rödklöveravkastningen från L6-111 och den officiella sortprovningen (R6-101). Sortförsöken omfattar provning på tre platser i landet, Ps-län Rådde, Uppsala och Tvååker i Halland. Överensstämmelsen är ganska god under vallår ett och förstaskörd vallår två. Tabell 8. Vallår 1 och vallår 2 i jämförelse med R L6-111 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Total skörd Sort rödklöver R6-101 L6-111 R6-101 L6-111 R6-101 L6-111 R6-101 L6-111 Vallår 1 A SW Nancy B Titus (Ssd) C SW Ares D Global (Ssd) E SW Vicky Vallår 2 A SW Nancy B Titus (Ssd) C SW Ares D Global (Ssd) E SW Vicky ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2013

17 Av Mattias Zetterstrand, Hushållningssällskapet i Kristianstad E-post: mattias.zetterstrand@hushallningssallskapet.se Vall och grovfoder Sortförsök i ensilagemajs Sammanfattning Under år 2013 skördades två sortförsök inom Skåneförsökens serie L6-703 och tre stycken i Animaliebältet. Försöken var utlagda hos följande försöksvärdar: Önnestadsgymnasiet, Önnestad (Område 4A) Johnny Mårtensson, Tomelilla (Område 4B) Hans Borrhed, Färjestaden, Öland Karin Nyström & Kent Pettersson, Visby, Gotland Joakim Olsson, Falkenberg, Halland 2013 var ett gynnsamt år för odling av ensilagemajs i den nordöstra delen av regionen. Våren var i och för sig relativt sen, kall och fuktig. Sedan kom värmen och torkan i Sverige. Undantaget var Öland som fick relativt stora nederbördsmängder under sommaren. På grund av den varma och på många håll soliga sommaren skördades majsen ca två veckor tidigare än normalt. De högsta skördarna i försöken fick vi på Öland med sorter som avkastade mer än 20 ton ts per hektar. Resultat Avkastning Om det skilde mer är kg ts per hektar i avkastning mellan sorterna i årets försök var det en statistiskt säker skillnad i avkastning mellan sorterna. I årets försök var det sorterna MAS 16V, SY Milkytop och SY Comandor som hade en signifikant högre skörd än mätaren Beethoven. Lim Arcade och KWS Keen hade båda signifikant lägre skörd än mätaren. Av de sorter som provats i fem år var Artist den sort som avkastar lägst. Det var ingen statistiskt säker skillnad i avkastning mellan de andra sorterna. Behandlingseffekter Hittills har inte behandlingseffekterna av svampbehandling prövats i ensilagemajsförsöken. Sortegenskaper 2013 och I årets försök hade sju sorter signifikant högre stärkelsehalt än mätaren: Artist Lim, Coryphee KWS, Ragt Mixxture, KWS Severus, P7892DuP, Lim Emblem och MAS 16V. Störst stärkelseskörd hade sorterna: Ragt Mixxture och SY Milkytop, med signifikant högre stärkelseskörd än mätaren. För de sju sorter som prövats i fem år var det inga signifikanta skillnader mellan sorterna i stärkelsehalt eller i stärkelseskörd. NDF-värdet anger fiberinnehållet i provet och indf-värdet är andelen ej nedbrytbara fibrer, t.ex. lignin. Ts-halt vid skörd kan ge en uppfattning om tidigheten hos sorterna. De enskilda försöken finns redovisade på Sverigeförsökens ( och Skåneförsökens hemsida ( Tabell 1. Årssammanställning 2013 av ensilageskörd. Skåne och Animaliebältet SORT Ant försök halt % Skörd kg/ha Rel tal Stärkelsehalt % Stärkelseskörd kg/ha Sverigeförsöken 2013 ANIMALIEBÄLTET 65 Rel tal NDF % av Beethoven Lim 4 35, , ,7 20,7 Artist Lim 4 38, , ,0 18,0 Atrium Lim 4 34, , ,1 16,3 Anvil KWS 4 38, , ,1 18,8 indf % av >

18 Tabell 1forts. Årssammanställning 2013 av ensilageskörd. SORT Ant försök halt % Skörd kg/ha 66 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2013 Rel tal Stärkelsehalt % Stärkelseskörd kg/ha Rel tal NDF % av NK Jasmic NX0415 Syn 4 37, , ,1 20,5 Ragt Tiberio SL 4 37, , ,8 23,3 Ampezzo (LZM 157/73) Lim 4 35, , ,2 19,1 Coryphee KWS 4 35, , ,1 17,3 Activate LZM 159/85 LIM 4 35, , ,0 20,7 Ragt Mixxture, Rh08040 SL 4 36, , ,7 17,3 PR 39 V 43 DuP 4 34, , ,8 19,2 KWS Amagrano 4 34, , ,8 20,1 Cau Galbi SL 4 33, , ,9 20,9 LG Lim 4 33, , ,4 19,3 Ambition Lim 4 36, , ,7 17,9 Aastar Lim 4 34, , ,7 18,0 MAS 11F SL 4 35, , ,1 17,8 Lim Fieldstar 4 34, , ,9 18,2 Lim Monty 4 35, , ,5 18,3 Lim Arcade 4 36, , ,6 18,4 KWS Severus 4 36, , ,8 17,2 KWS Ramirez 4 38, , ,2 17,4 KWS Keen 4 38, , ,8 16,9 Cos Venetia 4 33, , ,8 20,6 P 7892 DuP 4 35, , ,1 17,4 Lim Sunlite 4 37, , ,9 16,3 Lim Emblem 4 37, , ,2 17,2 Lim Asgaard 4 35, , ,3 21,1 Sergio KWS 4 37, , ,6 17,2 Augustus KWS 4 39, , ,8 19,1 Triton KWS 4 37, , ,5 18,7 Salerno KWS 4 33, , ,3 16,5 RAGT Agiraxx (SL) 4 38, , ,2 17,5 CS Schobbi (SL) 4 36, , ,9 18,6 CS Osterbi (SL) 4 36, , ,1 16,5 Csm 0164A (SL) 4 32, , ,4 17,0 MAS 10 K (SL) 4 35, , ,9 20,2 MAS 16V (SL) 4 37, , ,9 18,5 SY Feeditop 4 33, , ,3 23,0 SY Milkytop 4 36, , ,9 18,0 SY Comandor 4 35, , ,1 18,2 RAGT Leovoxx (SSd) 4 35, , ,3 20,4 MAS 07B (CoS) 4 37, , ,0 22,6 -X- CV% REP 4 36, ,4 36, ,4 43,6 18,7 LSD PROB F1 4, , ,1 4,8 indf % av

19 Tabell sammanställning av ensilageskörd. Skåne och Animaliebältet SORT Ant försök halt % Skörd kg/ha Rel tal Stärkelsehalt i Stärkelseskörd kg/ha Beethoven Lim 23 36, , ,0 16,1 Artist Lim 23 39, , ,3 16,4 Atrium Lim 23 35, , ,2 14,2 Anvil KWS 23 36, , ,9 17,3 NK Jasmic NX0415 Syn 23 35, , ,9 15,7 Ragt Tiberio SL 23 34, , ,6 17,3 Ampezzo (LZM 157/73) Lim 23 34, , ,7 14,3 Coryphee KWS 18 35, , ,2 15,8 Activate LZM 159/85 LIM 14 39, , ,6 15,4 Ragt Mixxture, Rh08040 SL 13 35, , ,7 15,1 PR 39 V 43 DuP 18 35, , ,0 17,0 KWS Amagrano 18 34, , ,5 17,3 Cau Galbi SL 18 31, , ,3 17,1 LG Lim 14 32, , ,7 15,1 Ambition Lim 14 37, , ,2 15,7 Aastar Lim 14 33, , ,3 13,8 MAS 11F SL 9 34, , ,3 16,3 Lim Fieldstar 9 35, , ,1 14,2 Lim Monty 9 34, , ,6 14,8 Lim Arcade 9 39, , ,6 14,5 KWS Severus 9 37, , ,5 16,1 KWS Ramirez 9 39, , ,0 16,5 KWS Keen 8 39, , ,9 14,7 Cos Venetia 9 32, , ,1 15,0 P 7892 DuP 9 34, , ,6 14,5 Lim Sunlite 4 37, , ,8 13,1 Lim Emblem 4 37, , ,1 14,1 Lim Asgaard 4 35, , ,2 17,9 Sergio KWS 4 36, , ,5 14,0 Augustus KWS 4 39, , ,7 15,9 Triton KWS 4 37, , ,3 15,5 Salerno KWS 4 33, , ,2 13,3 RAGT Agiraxx (SL) 4 38, , ,0 14,3 CS Schobbi (SL) 4 36, , ,8 15,4 CS Osterbi (SL) 4 36, , ,0 13,3 Csm 0164A (SL) 4 32, , ,2 13,8 MAS 10 K (SL) 4 35, , ,8 17,0 MAS 16V (SL) 4 37, , ,8 15,4 Rel tal NDF % i indf % i > Sverigeförsöken 2013 ANIMALIEBÄLTET 67

20 Tabell 2 forts sammanställning av ensilageskörd. SORT Ant försök halt % Skörd kg/ha Rel tal Stärkelsehalt i Stärkelseskörd kg/ha SY Feeditop 4 33, , ,1 19,9 SY Milkytop 4 36, , ,8 14,8 SY Comandor 4 35, , ,0 15,1 RAGT Leovoxx (SSd) 4 35, , ,1 17,2 MAS 07B (CoS) 4 37, , ,9 19,4 -X- CV% REP 23 34, ,1 33, ,9 41,6 16,5 LSD PROB F1 2, , ,4 3,5 Rel tal NDF % i indf % i 68 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2013

21 Av Erik Ekre, HS Halland E-post: Vall och grovfoder Ensilagemajs i Jönköping Nästan alla sorter nådde 30 procent ts-innehåll vid skörd. Glory och Activate hade de högsta ts- och stärkelseskördarna i årets sortprovning. Tidiga sorter ger högre och säkrare fodervärde på småländska höglandet. I Jönköpings län har ett sortförsök lagts ut för sjätte året i Animaliebältets regi. Syftet med serien är att undersöka nya sorters skördepotential under något kallare klimat. Därför redovisas denna försöksserie separat. Försöken har varit placerade på Hushållningssällskapets försöksgård Riddersberg i Tenhult. Månadsmedeltemperaturen under växtsäsongen ligger här ca 2 grader lägre än i södra Sverige, vilket ställer högre krav på sorternas förmåga att kunna mogna innan tillväxtens avslut. Tidiga sorter passar bäst på denna lokal och Glory, Ramirez och Activate leder stärkelseavkastningen i flerårssammanställningen. Året 2013 blev det hittills bästa på odlingsplatsen. Trots en sen sådd efter en lång vinter fick majsen en stark tillväxt under sommaren. Kraftig solinstrålning under framförallt juli matade kolvarna med mycket socker som omsattes i hög stärkelseinlagring. De högsta ts-skördarna fick Glory och Activate, men även lite senare sorter som Jasmic och Beethoven har hävdat sig väl. Resultat redovisas för skördeåret 2013 och 5-årsmedeltal för Tabell 1. L6-703, resultat 2013 av ensilagemajs i Jönköping. Mätare Beethoven Försöksled ts-halt % Skörd kg ts/ha Reltal Stärkelse halt % skörd kg/ha NDF % av ts indf % av NDF Råprotein % Strålängd cm Beethoven Lim 29, , ,2 22,8 7,8 293 Sergio KWS 32, , ,9 16,9 10,3 271 Augustus KWS 30, , ,6 18,7 9,3 272 KWS Ramirez 32, , ,7 14,5 10,0 267 KWS Severus 31, , ,9 17,7 9,8 268 KWS Keen 34, , ,4 18,3 9,3 267 Artist Lim 32, , ,4 17,7 9,5 281 Activate LIM 37, , ,2 19,3 9,3 260 Lim Glory 34, , ,7 17,5 10,1 291 NK Jasmic Syn 27, , ,6 21,2 9,2 280 DM 0002 (CoS) 35, , ,1 16,8 11,8 254 CV% 3,9 4,9 4,9 1,9 OBS PROB F LSD F1 2, Sverigeförsöken 2013 ANIMALIEBÄLTET 69

22 Tabell 2. L6-703, sammanställning av ensilagemajs i Jönköping. Mätare Beethoven Försöksled Ant försök ts- halt % Skörd kg ts/ha Reltal Stärkelsehalt % Skörd kg/ha NDF % av ts indf % av NDF Energi* MJ/kg Strålängd cm Beethoven Lim 2 23, a 14, ,6 21,0 10,7 225 Artist Lim 4 27, , ,0 17,6 11,0 245 NK Jasmic Syn 5 22, , ,4 18,8 11,1 262 Activate LIM 4 29, * 20, ,2 19,2 11,1 266 KWS Severus 2 25, , ,8 18,2 11,1 255 KWS Ramirez 2 26, *2 22, ,7 15,2 11,1 258 Lim Glory 2 28, , ,9 17,9 11, X- CV% REP 5 26, ,4 18, ,9 18,3 11,0 259 LSD PROB F1 2, , ,3 4,6 0,5 26 * 2 försök Activate och Glory hade högst ts- och stärkelsehalt i försöket ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2013