Ekologisk sortprovning av vallgräs Organic variety testing of forage grass varieties

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ekologisk sortprovning av vallgräs Organic variety testing of forage grass varieties"

Transkript

1 FORSKNINGSPLAN Bilaga 1 ansökan SJV Ekologisk sortprovning av vallgräs Organic variety testing of forage grass varieties Magnus Halling Forskningsledare, Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för Växtproduktionsekologi (VPE), Box 7043, Uppsala, , Sammanfattning projektansökan Målsättningen med projektet är att under ekologiska förhållanden genomföra sortprovning och bestämma skillnad i avkastning, uthållighet och konkurrensförmåga mellan sorter av timotej, ängssvingel, engelskt rajgräs och rajsvingel. Alla grässorter kommer att provas i blandning med en baljväxt. Detta projekt är en fortsättning av ekologisk provning som genomförts under perioden Motivet att fortsätta den ekologiska provningen av vallgräs är att prova nya sorter och att få ett ordentligt dataunderlag tillsammans med den tidigare provningen. Undersökningen sker med randomiserade blockförsök i fält på försöksstationer med ekologisk mark. Försöksstationerna är Tvååker i norra Halland, Rådde i västra Götaland och Uppsala (Ekhaga) i östra Svealand. Dessa tre platser har valts för att spegla olika förhållanden i södra och mellersta Sverige. Dessutom har ekologisk provning av timotej, ängssvingel, engelskt rajgräs och rajsvingel redan genomförts på dessa platser under perioden I denna provning har försöken haft fem sorter per art och tre upprepningar samt skördas tre gånger varje år under påföljande tre år efter anläggningsåret. Short summary in English The aim of this project is to do variety testing of varieties of the four forage grass species timothy, meadow fescue, perennial ryegrass and festulolium under organic conditions and to determine the yield, sustainability and competition ability of different varieties. All varieties will be grown in a legume mixture. This project is a continuation of organic variety testing in forage grasses that has run during the period of Bakgrund och motivering Vallgräsen missgynnas ofta i en ekologisk vall genom sämre kväveförsörjning än baljväxterna, och därför är grässorternas konkurrensförmåga och uthållighet i blandvall en viktig egenskap att undersöka. Sorter av timotej, ängssvingel, engelskt rajgräs och rajsvingel provas i blandning med baljväxt för att efterlikna praktiska förhållanden. Fem handelssorter per art har valts ut i samråd med utsädesfirmorna och representerar etablerade och i en nära framtid, nya sorter på marknaden. Eftersom förhållandet mellan gräs och baljväxt förändras över tiden är det viktigt att studera uthålligheten i minst tre skördeår. Totalt 17 försök kommer att provas under tre år i detta treårsprojekt. Tillsammans med nio avslutade som också provats i tre år kommer det att finnas resultat från 26 försök. Motivet att fortsätta är att det kommer nya sorter och att få ett ordentligt dataunderlag. Under fyra år ( ) har analyser av näringsinnehåll genomförts. Detta kommer att ordentligt utvärderas och i avvaktan på detta har inga analyser av näringsinnehåll planerats i detta projekt. Däremot kommer den botaniska sammansättningen att följas noggrant genom gradering av marktäckning höst och vår rutvis, samt bestämning av den botaniska sammansättningen rutvis vid varje skörd genom botanisk analys.

2 Sammanfattning av uppnådda resultat Resultaten visar att det är större skillnader mellan vallsorter av timotej, ängssvingel och engelskt rajgräs i avkastning i ekologisk provning än det är i den konventionella sortprovningen mycket beroende på skillnad i konkurrensförmåga. Engelskt rajgräs är den art där provade sorter har flest skillnader gentemot mätaren. I försöken har sorterna Freddy och Helmer av engelskt rajgräs visat sig mest uthålliga och produktiva. Motsvarande sorter av ängssvingel var Laura, Preval och Sigmund, samt av timotej var sorterna Alexander, Grindstad och Lischka mest uthålliga och produktiva. Den ekologiska provningen har också gett utslag i konkurrensförmågan, vilken har bestämts som andelen av gräs i den skördade blandningen, hos olika arter och sorter. Störst skillnader observerades i engelskt rajgräs och därefter i timotej. I ängssvingel var konkurrensen hos jämförda sorter mycket lika. I första vall dominerade gräsandelen i blandningar med engelskt rajgräs, men i äldre vallar gick den tillbaka. I timotejblandningar var bilden den motsatta. I ängssvingel var gräsandelen mer konstant över vallåren. Resultaten från näringsanalyserna visar på flest skillnader mellan mätaren och övriga sorter i innehåll av omsättbar energi och fiber (NDF) i första skörd. Näringskvaliteten hos de olika sorterna är mätt ur ett prov av hela skörden, det vill säga att klöver också är med i provet. Vissa parametrar beror därigenom mer på klöverandelen i vallen, än på egenskaper hos gräset. Hög råproteinhalt och lågt NDF kan t.ex. bero på att baljväxthalten är hög. Vissa sorter har bara varit med i ett år vilket ger osäkra resultat. Ängssvingelsorten Lifara har låg råproteinhalt i skörd två och tre jämfört med Sigmund. Timotejsorten SW Ragnar har högre energihalt i första skörd trots lägre gräshalt än mätaren Alexander. För arterna ängssvingel och engelskt rajgräs minskar marktäckningen på våren från vall ett till vall tre. Snabbast minskar marktäckningen för engelskt rajgräs. Dels har engelskt rajgräs svag uthållighet, dels etablerar sig vitklövern i äldre vallar och konkurrerar mer. För timotej är det tvärt om, arten är uthållig och rödklövern konkurrerar mer i yngre vallar än i äldre. Hypoteser De hypoteser som ska testas i projektet är följande: Det finns olika inbördes skillnader i avkastning mellan sorter av timotej, ängssvingel, engelskt rajgräs och rajsvingel under ekologisk sortprovning jämfört med konventionell sortprovning Det finns skillnader under ekologiska förhållanden i konkurrensförmåga mellan sorter av timotej, ängssvingel, engelskt rajgräs och rajsvingel, vilket uttrycks i olika andelar gräs i delskördarna Det finns skillnader under ekologiska förhållanden i uthålligheten mellan sorter av timotej, ängssvingel, engelskt rajgräs och rajsvingel, vilket uttrycks i olika andelar gräs i delskördarna Målsättning Målsättningen med projektet är att under ekologiska förhållanden genomföra sortprovning och bestämma skillnad i avkastning, uthållighet och konkurrensförmåga mellan sorter av timotej, ängssvingel, engelskt rajgräs och rajsvingel.

3 Metodbeskrivning Undersökningen genomförs som fältförsök på försöksstationer med ekologisk mark. Försöksstationerna är Tvååker i norra Halland, Rådde i västra Götaland och Uppsala (Ekhaga) i östra Svealand. Dessa tre platser har valts för att spegla olika förhållanden i södra och mellersta Sverige. Nio st. fältförsök anlades 2006 och 2008 i ett tidigare projekt. Dessa försök har fem sorter per art och tre upprepningar samt skördas tre gånger per år under påföljande tre år efter anläggningsåret. Timotej blandas med 10 % rödklöver och ängssvingel, engelskt rajgräs och rajsvingel blandas med 10 % vitklöver. Försöksutförandet kommer att följa den ordinarie officiella provningen av vallväxter (Halling, 2008) förutom anpassning till ekologiska förhållanden. Tre skördar genomförs per år för alla arter. Konkurrensförhållandet mellan gräs och baljväxt kommer att följas noggrant genom gradering av marktäckning höst och vår rutvis, samt bestämning av den botaniska sammansättningen rutvis vid varje skörd genom botanisk analys. Vid skörd bestäms biomassan och dess innehåll av torrsubstans rutvis, samt arternas botaniska utveckling ledvis. Första projektåret (2009), när försöken anlagda 2006 provas tredje året, kommer nio st. nya försök att anläggas med nytt urval av sorter i samråd med sortföreträdare. Det finns en osäkerhet i hur stor försökskostnaden blir på grund av att taxesystemet med Hushållningssällskapen kommer att läggas om Det nya är att lägga en större grundavgift oavsett försöksstorlek, och i de befintliga försöken med endast fem sorter beräknas försöksavgiften att höjas med ca 30 % gentemot 2008, vilket har gjorts i budgeten. Statistisk analys av skillnader mellan sorter, skördar och platser kommer att göras med SAS Mixed statistikprogram (Littell et al., 2006). Sorter som ingår i försöken anlagda 2006: Ekologiska sortförsök i timotej (R6-201E): SW Alexander (mätare), SW Ragnar, SW Janus, Liglory SSd och Lischka SSd. Alla sorter blandas med 10 % rödklöver. Vivi på Rådde och Uppsala och Fanny i Halland. Ekologiska sortförsök i ängssvingel (R6-202E): SW Sigmund (mätare), Swaj SW (rörsvingel), SW Minto, DLF Hykor och DLF Lifara. Alla sorter blandas med 10 % Riesling vitklöver. Ekologiska sortförsök i engelskt rajgräs (R6-204E): SW Helmer (mätare) 4n (medelsen), Malta SW 2n (tidig), SW Birger 4n (medelsen), DLF Foxtrot 2n (sen) SSd och Aberdart 2n (medelsen) SSd. Alla sorter blandas med 10 % Riesling vitklöver. Sorter som ingår i försöken anlagda 2008: Ekologiska sortförsök i timotej (R6-201E): SW Alexander (mätare), SW Ragnar, SW Switch, Lischka SSd och Motim SSd. Alla sorter blandas med 10 % rödklöver. Vivi på Rådde och Uppsala och Fanny i Halland. Ekologiska sortförsök i ängssvingel (R6-202E): SW Sigmund (mätare), Swaj SW (rörsvingel), SW Minto, DLF Hykor och DLF Lifara. Alla sorter blandas med 10 % Riesling vitklöver. Ekologiska sortförsök i engelskt rajgräs (R6-204E): SW Birger (mätare) 4n (medelsen), Malta SW 2n (tidig), Felopa SW (rajsvingel), Herbie 2n (sen) SSd och Aberdart 2n (medelsen) SSd. Alla sorter blandas med 10 % Riesling vitklöver.

4 SW = Svalöf Weibull AB, SSd = Scandinavian Seed AB och DLF = DLF Trifolium (Danmark) Projektbudget Specifikation Summa över år Löner inkl lkp 50,75 % Universitesgemensamt påslag löner 15 % Institutions påslag löner 25 % Fakultetspåslag löner 5 % Material (inkl frakt) Resor Försöksersättningar Analyser Summa per år Resultatförmedlingsplan Resultattyp Tidpunkt Media Forskarsamhället Konferensuppsats 2012 Internationell ekologisk konferens Näringen Delrapport för Februari 2011 Fältforsk hemsida Sammanfattning Våren 2011 Svenska Vallbrev Slutrapport Fältforsk rapportserie Redovisning av resultat Resultat och fältkort från enskilda försök och sammanställningar kommer att publiceras på Fältforsk hemsida under projektets löptid Gå in under Resultat i översta menyraden, välj år och sök under rubriken P06 VALLGRÖDOR/LEY AND FORAGE INCL. VARIETY TESTING och underrubrikerna P E Ekologiska sortförsök i timotej, P E Ekologiska sortförsök i ängssvingel och P E Ekologiska sortförsök i engelskt rajgräs. Hittills publicerat i projektet Halling A Ekologisk sortprovning av vallväxter. Sveriges lantbruksuniversitet, Centrum för uthålligt lantbruk. Mat i nytt klimat. Ekokonferensen Norrköping November 2007, 136. Halling M.A & Wigh L Sortval i ekologisk vallodling. Sortförsök i timotej, ängssvingel, rajsvingel och engelskt rajgräs. Sveriges Lantbruksuniversitet. Institutionen för Växtproduktionsekologi. Aktuellt från VPE Nr Referenser Halling M.A Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter. Sortval för södra och mellersta Sverige 2008/2009. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för växtproduktionsekologi. 67 s.

5 Littell R. C., Milliken G. A., Stroup W. W., Wolfinger R. D. och Schabenberger, O SAS for Mixed Models. SAS Institute Inc, Cary, NC. CURRICULUM VITAE för Magnus Halling Magnus Halling är forskningsledare sedan 1991vid institutionen för Växtproduktionsekologi, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Hans forskning handlar om odling och utnyttjande av grovfoder från åkermark, särskilt samspelet mellan art, sort, odlingsåtgärder och odlingsförhållanden för att uppnå optimal produktion och näringskvalitet. Har varit ansvarig för deluppgift i två EU-projekt: LEGSIL (Low input animal production based on forage legumes for silage) och SWEETGRASS (Grazing and ensiling of energy-rich grasses with elevated sugar contents for the sustainable production of ruminant livestock). Magnus har publicerat cirka 95 artiklar i vetenskapliga tidskrifter, internationella och nationella kongressrapporter, SLU:s fakta serie, Svenska vallbrev, mm. Se nedan för lista de senaste fem åren. Publicering Internationella tidskrifter med refereegranskning Conaghan P., O Kiely P., Howard H., O Mara F.P. and Halling M.A Evaluation of Lolium perenne L. cv. AberDart and AberDove for silage production. Irish Journal of Agricultural and Food Research 47, Frankow-Lindberg B.E., Halling M., Höglind M. and Forkman J Yield and yield stability of single- and multi-legume grass-clover swards in two contrasting environments. Grass and Forage Science, 64, Konferensrapporter ofta med refereegranskning Frankow-Lindberg B. E., M. Halling M. & Höglind M Herbage yield of single-species and multi-species legume mixed swards in two contrasting environments. Proceedings from the Workshop on Adaptation and Management of Forage Legumes Strategies for Improved Reliability in Mixed swards, organized by COST 852 in Ystad, Sweden September 2004, pp Halling M.A Yield stability of timothy varieties in the Swedish VCU-testing. Agricultural university of Iceland. AUI Publication no. 10, p Halling M.A Influence of seasonal changes and variety on the water-soluble carbohydrate (WSC) content of varieties of Lolium perenne in Sweden. Proceedings of the 21th International Grassland Congress and 8 th Rangeland Congress, Hohhot, China, June 28 July , vol 2, 676 Halling M.A. and Nesheim L Changes in water soluble carbohydrates for perennial ryegrass in the first growth in Norway and Sweden. Grassland Science in Europe, 13, Halling M.A., Longland A.C., Martens S., Nesheim L. and O Kiely P Water soluble carbohydrate content of two cultivars of perennial ryegrass (Lolium perenne) at eight European sites. Edited by F.P. O'Mara, R.J. Wilkins, L. 't Mannetje, D.K. Lovett, P.A.M Rogers and T.M. Boland. Proceedings of the 20th International Grassland Congress, Dublin, Ireland, June 26 July 01, 66:131. Wageningen Academic Publishers. Søegaard, K., Geirus, M., Hopkins, A. and Halling, M Temporary grassland challenges in the future. Grassland Sciences in Europe, 12,

6 Rapporter Andersson P.A. and Halling M.A Vallfröblandningar i intensiva skördesystem marknadsblandningar. Försöksrapport 2005 Animaliebältet. Växtodlingsförsök Resultat från regionala växtodlingsförsök utförda i Jönköping, Kalmar-Kronoberg, Blekinge, Gotland och Halland, s Andersson P-A. & Halling M Vallfröblandningar i intensiva skördesystem. Försöksrapport 2006 Animaliebältet. Växtodlingsförsök Resultat från regionala växtodlingsförsök utförda i Jönköping, Kalmar-Kronoberg, Blekinge, Gotland och Halland, s Andersson P-A. & Halling M Vallfröblandningar i intensiva skördesystem marknadsblandningar. Försöksrapport 2006 Animaliebältet. Växtodlingsförsök Resultat från regionala växtodlingsförsök utförda i Jönköping, Kalmar-Kronoberg, Blekinge, Gotland och Halland, s Andersson P A. & Halling M Vallfröblandningar i intensiva skördesystem. Försöksrapport 2007 Animaliebältet. Växtodlingsförsök Resultat från regionala växtodlingsförsök utförda i Jönköping, Kalmar-Kronoberg, Blekinge, Gotland och Halland s Halling A Ekologisk sortprovning av vallväxter. Sveriges lantbruksuniversitet, Centrum för uthålligt lantbruk. Mat i nytt klimat. Ekokonferensen Norrköping November 2007, 136. Halling M.A and Wigh L Sortval i ekologisk vallodling. Sortförsök i timotej, ängssvingel, rajsvingel och engelskt rajgräs. Sveriges Lantbruksuniversitet. Institutionen för Växtproduktionsekologi. Aktuellt från VPE Nr s. Halling M.A Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter. Sortval för södra och mellersta Sverige 2008/2009. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för växtproduktionsekologi. 67 s. Halling M.A., Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter. Sortval för södra och mellersta Sverige 2005/2006. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för ekologi och växtproduktionslära. 70 s. Halling M.A., Bertholds C., Larsson M. and Wigh L Utformning av vallfröblandningar. Sveriges Lantbruksuniversitet. Institutionen för Växtproduktionsekologi. Aktuellt från VPE Nr s. Halling, M.A Kupsådd en intressant etableringsmetod i majs. Rapport från Växtodlings och Växtskyddsdagar i Växjö den 10 och 11 december Sveriges lantbruksuniversitet, Södra jordbruksförsöksdistriktet, Meddelande från södra jordbruksförsöksdistriktet 61, 31:1-31:4 Populärvetenskapliga publikationer Halling M Så lyckas du bäst med rajgräs i vallen. Lantmannen nr 6, Halling M.A. & Geijersstam, L. af Nya vallsorter inför säsongen Hushållningssällskapets Tidskrift 2008:1, Hushållningssällskapet i Kalmar. Halling M.A Nya vallsorter inför säsongen Svenska Vallföreningen. Svenska vallbrev, 2005:6. Halling M.A Nya vallsorter inför säsongen Svenska Vallföreningen. Svenska vallbrev, 2006:6. Halling M.A Sorter av engelskt rajgräs med hög sockerhalt testade i Sverige. Svenska Vallföreningen. Halling M.A. and Stenberg M Vallfröblandningar för intensiva slåttersystem. Svenska vallbrev, 2002:2. Halling M.A Nya vallsorter inför säsongen Svenska Vallföreningen. Svenska vallbrev, 2007:6, 2.

7 Halling M.A Nya vallsorter inför säsongen Svenska Vallföreningen. Svenska vallbrev, 2008:5.,

Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel

Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel Av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU magnus.halling@slu.se SAMMANFATTNING Målsättningen med projektet var

Läs mer

Officiella provningsplatser vallsorter från 2013

Officiella provningsplatser vallsorter från 2013 Sortprovning i olika vallarter Växjö möte den 4 december 2014 Magnus Halling, SLU, Uppsala Officiella provningsplatser vallsorter från 2013 Hedemora a Uppsala Fast basplats Extra basplats Rådde, HS Tenhult

Läs mer

Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2

Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2 Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2 Magnus Halling Växjö möte 7 december 2011 Planering för denna ppt (dölj senare) Mål klart Litteratur Jämförelse Karl-Erik och Linda - delvis Metod förteckning

Läs mer

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att prova

Läs mer

Sortval i ekologisk vallodling

Sortval i ekologisk vallodling Sortval i ekologisk vallodling 2004-2009 Sortförsök i timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrid, engelskt rajgräs och rajsvingel Magnus A. Halling Swedish University of Agricultural Sciences (SLU)

Läs mer

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia Bibliografiska uppgifter för Kväveintensitet i långliggande vall med rörsvingelhybrid Författare Jansson J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2008

Läs mer

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Bibliografiska uppgifter för Kupsådd, en intressant etableringsmetod i majs Författare Utgivningsår 2008 Halling M.A. Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar

Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap,

Läs mer

Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem

Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem Maria Stenberg & Nilla Nilsdotter-Linde, Fältforskningsenheten, SLU Magne Tuvesson, Inst för ekologi och växtproduktionslära, SLU Hur skiljer sig rödklöver

Läs mer

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU Uppsala och Linda af Geijerstam, HS Rådgivning Agri AB, Kalmar Sammanfattning

Läs mer

Vårutsäde & Vallfrö 2008. Från sådd till skörd

Vårutsäde & Vallfrö 2008. Från sådd till skörd Vårutsäde & Vallfrö 2008 Från sådd till skörd Ägna lite tid åt att välja rätt... Det är återigen tid att bestämma sig för vilken odling man ska ha växtodlingsåret 2008. En sak är säker: Det är helt rätt

Läs mer

Bestämning av näringskvaliteten kring och vid skördetillfället för marknadssorter provade i vallsortförsök

Bestämning av näringskvaliteten kring och vid skördetillfället för marknadssorter provade i vallsortförsök Bestämning av näringskvaliteten kring och vid skördetillfället för marknadssorter provade i vallsortförsök Magnus A. Halling 1 och Jan Jansson 2 1 Växtproduktionsekologi, SLU, Ulls väg 16, 756 51 Uppsala,

Läs mer

Vallbaljväxter senaste nytt från odlingsförsök

Vallbaljväxter senaste nytt från odlingsförsök Vallbaljväxter senaste nytt från odlingsförsök Seminarium i Uppsala 24 25 oktober 2001 MARIA STENBERG & NILLA NILSDOTTER-LINDE (red.) Forage legumes recent knowledge from studies in field experiments.

Läs mer

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala På 4 försöksplatser under totalt 12 försöksår inom Animaliebältet och

Läs mer

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA av Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Syftet med serien L6-631 som avslutas under 211 är att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga vid samodling

Läs mer

Växjö möte 2014. Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2

Växjö möte 2014. Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2 Växjö möte 14 Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2 1 Sveriges lantbruksuniversitet, Inst. för växtproduktionsekologi, Uppsala 2

Läs mer

Tabell 1. Antal skördar och utsädesmängder (kg/ha) i R6-5010

Tabell 1. Antal skördar och utsädesmängder (kg/ha) i R6-5010 Av Bodil Frankow-Lindberg,Växtproduktionsekologi, Uppsala E-post: bodil.frankow-lindberg@slu.se Vall och grovfoder INTENSIVT SKÖRDADE VALLAR sammanfattning Tre skördar per år har lett till ca. 12% högre

Läs mer

Växtnäringsförsörjning ekovallfrö Ann-Charlotte Wallenhammar 1, Eva Stoltz 1 och Åsa Käck 2 2011-11-24

Växtnäringsförsörjning ekovallfrö Ann-Charlotte Wallenhammar 1, Eva Stoltz 1 och Åsa Käck 2 2011-11-24 Slutrapport för projekt 25-11917/08, 25-123/ 11 Växtnäringsförsörjning ekovallfrö Ann-Charlotte Wallenhammar 1, Eva Stoltz 1 och Åsa Käck 2 2011-11-24 1 HS Konsult AB, Box 271, 701 45 Örebro, 2 HS Väst

Läs mer

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2014. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2014. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall JO 14 SM 1501 Skörd för ekologisk och konventionell odling 2014 Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall Production of organic and non-organic farming 2014 Cereals, dried pulses, oilseed

Läs mer

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Ett orienterande försök med tre eller fyra skördar med fyra olika gräsarter

Läs mer

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2013. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2013. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall JO 14 SM 1401 Skörd för ekologisk och konventionell odling 2013 Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall Production of organic and non-organic farming 2013 Cereals, dried pulses, oilseed

Läs mer

Blekinge. Vilket speciellt resmål eller plats skulle ni helst åka till i Sverige under sommaren?

Blekinge. Vilket speciellt resmål eller plats skulle ni helst åka till i Sverige under sommaren? Blekinge Dalarna Östergötland Örebro Västra Götaland Västmanland Västernorrland Västerbotten Värmland Uppsala Södermanland Stockholm Skåne Norrbotten Kronoberg Kalmar Jönköping Jämtland Halland Gävleborg

Läs mer

The road to Recovery in a difficult Environment

The road to Recovery in a difficult Environment Presentation 2010-09-30 The road to Recovery in a difficult Environment - a presentation at the Workability International Conference Social Enterprises Leading Recovery in Local and Global Markets in Dublin

Läs mer

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan

Läs mer

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel. Redovisning av demonstrationsodling Kaliumgödsling till ekologisk vall med svag stallgödseltillförsel Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007-12-12 Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel

Läs mer

Vallsorter lämpliga för ekologisk odling. i olika geografiska områden i Sverige 2013

Vallsorter lämpliga för ekologisk odling. i olika geografiska områden i Sverige 2013 Vallsorter lämpliga för ekologisk odling i olika geografiska områden i Sverige 2013 Jordbruksinformation 6-2013 1 Val av vallsort är viktigt! Slåtter- och betesvallar utgör mer än 60 procent av den ekologiska

Läs mer

a. Registrering av växtförädlarrätt jämte sortbenämning (UPOV) Grant of Protection and Approval of Variety Denomination

a. Registrering av växtförädlarrätt jämte sortbenämning (UPOV) Grant of Protection and Approval of Variety Denomination INNEHÅLL CONTENTS A VÄXTFÖRÄDLARRÄTT PLANT BREEDERS RIGHTS 2016:12 30 november 2016 Sida Page A-I Ansökningar om växtförädlarrätt Applications for Protection A-II Sortbenämningar Variety Denominations

Läs mer

Stabil avkastning med vårrapshybrider

Stabil avkastning med vårrapshybrider Stabil avkastning med vårrapshybrider Lönsam odling av vårrapshybrider Vårrapshybrider är odlingssäkra >Sluter bestånden tidigt >Mycket hög avkastning >Bra stjälkstyrka och tidig mognad Desirée Börjesdotter

Läs mer

Vallkonferens 2014. Sveriges lantbruksuniversitet Rapport nr 18 Institutionen för växtproduktionsekologi (VPE) Report No. 18

Vallkonferens 2014. Sveriges lantbruksuniversitet Rapport nr 18 Institutionen för växtproduktionsekologi (VPE) Report No. 18 Vallkonferens 2014 Sveriges lantbruksuniversitet Rapport nr 18 Institutionen för växtproduktionsekologi (VPE) Report No. 18 Swedish University of Agricultural Sciences Uppsala 2014 Department of Crop Production

Läs mer

Sortguide. trindsäd, vall och majs för målinriktad odling.

Sortguide. trindsäd, vall och majs för målinriktad odling. Sortguide 2014 Stråsäd, oljeväxter, trindsäd, vall och majs för målinriktad odling. 2 Propino! Ett maltkorn i världsklass. Innehåll Höstraps Sid 6 Höstvete Sid 7 Höstråg Sid 8 Rågvete Sid 9 Höstkorn Sid

Läs mer

Konsekvenser av indelningar i områden för redovisning av försök i svensk sortprovning. Johannes Forkman, Saeid Amiri and Dietrich von Rosen

Konsekvenser av indelningar i områden för redovisning av försök i svensk sortprovning. Johannes Forkman, Saeid Amiri and Dietrich von Rosen Konsekvenser av indelningar i områden för redovisning av försök i svensk sortprovning Johannes Forkman, Saeid Amiri and Dietrich von Rosen Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) Department of

Läs mer

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Grödor och arealer hos företag. Företag och brukningsförhållanden

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Grödor och arealer hos företag. Företag och brukningsförhållanden 2 Företag och företagare 49 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform

Läs mer

Värdering av vallsorters lämplighet för ekologisk odling i olika geografiska områden i Sverige 2013

Värdering av vallsorters lämplighet för ekologisk odling i olika geografiska områden i Sverige 2013 Värdering av vallsorters lämplighet för ekologisk odling i olika geografiska områden i Sverige 2013 Tabell 1: Lämpliga sorter av ekologiskt vallfrö 2013. anger, att sorten är lämplig i det angivna geografiska

Läs mer

Bästa vattenbruksmetoderna för Östersjöregionen

Bästa vattenbruksmetoderna för Östersjöregionen Bästa vattenbruksmetoderna för Östersjöregionen Utvecklingen av ett hållbart vattenbruk Då produktionen inom jordbruk och fiske inte längre kan öka i samma takt som efterfrågan, erbjuder vattenbruket en

Läs mer

Slutrapport över projekt V , Kvalitet och kväveutnyttjande hos olika timotejsorter

Slutrapport över projekt V , Kvalitet och kväveutnyttjande hos olika timotejsorter Slutrapport över projekt V0630001, Kvalitet och kväveutnyttjande hos olika timotejsorter Bakgrund Kraven på vallgrödans kvalitet är höga, och faktorer som påverkar densamma har länge varit i fokus för

Läs mer

Vallsorter lämpliga för ekologisk odling. i olika geografiska områden i Sverige 2016

Vallsorter lämpliga för ekologisk odling. i olika geografiska områden i Sverige 2016 Vallsorter lämpliga för ekologisk odling i olika geografiska områden i Sverige 2016 Jordbruksinformation 11-2016 1 Val av vallsort är viktigt! Slåtter- och betesvallar utgör mer än 60 procent av den ekologiska

Läs mer

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallfröblandning för breddat skördefönster Vallfröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under 2005-2006 har ett försök (L6-456 F36065/66 ) i vall I-II på Rådde försöksgård belyst möjligheterna att genom

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej

Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej Författare Frankow-Lindberg B. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet

Läs mer

Bibliometri & publiceringsstrategiska knep SOLD. Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se

Bibliometri & publiceringsstrategiska knep SOLD. Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se Bibliometri & publiceringsstrategiska knep SOLD Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se Vad är bibliometri? Bibliometri är en uppsättning kvantitativa metoder som används för att mäta publikationer.

Läs mer

FRÖODLING AV RAJ- OCH RÖRSVINGEL I SVERIGE

FRÖODLING AV RAJ- OCH RÖRSVINGEL I SVERIGE Examensarbete inom Lantmästarprogrammet FRÖODLING AV RAJ- OCH RÖRSVINGEL I SVERIGE SEED CULTIVATION OF FESTULOLIUM AND TALL FESCUE IN SWEDEN Marcus Olsson och Hanna Olofsson Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Redovisning av projektet ekologisk sortprovning av potatis 2011-12-15 Referensnr: 26-12005/10 Jannie Hagman

Redovisning av projektet ekologisk sortprovning av potatis 2011-12-15 Referensnr: 26-12005/10 Jannie Hagman Ekologisk sortprovning av höstvinterpotatis Sommaren 2011 genomfördes fem ekologiska potatisförsök. Försöksplatserna var ungefär desamma som 2010, d v s två försök i Skåne, inte så långt från varandra,

Läs mer

Regional balans för ekologiskt foder

Regional balans för ekologiskt foder Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska

Läs mer

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298 SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298 Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad, Box 5007, 514 05 Länghem E-post: Ola.Hallin@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ekologisk blandvall

Läs mer

Förbättrad kvävehushållning vid lagring och användning av fast stallgödsel i ekologisk odling Obs! Förkortad version!

Förbättrad kvävehushållning vid lagring och användning av fast stallgödsel i ekologisk odling Obs! Förkortad version! Artur Granstedt Stiftelsen Biodynamiska Forskningsinstitutet Skilleby gård, 153 91 Järna Tel 08 551 57702 Järna 2003-08-10 Förbättrad kvävehushållning vid lagring och användning av fast stallgödsel i ekologisk

Läs mer

FoU-verksamhet vid Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007

FoU-verksamhet vid Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007 1 FoU-verksamhet vid Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007 Vallfröblandningar för breddat skördefönster HS Sjuhärad Jan Jansson Genomförande, utvärdering och resultatförmedling av två vallförsök där syftet

Läs mer

Majoriteten av svenskarna vill gå i pension före 65 år. Undersökning av Länsförsäkringar

Majoriteten av svenskarna vill gå i pension före 65 år. Undersökning av Länsförsäkringar Majoriteten av svenskarna vill gå i pension före år Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1() 7 procent av dem som inte redan gått i pension uppger att de vill gå i pension före års ålder. 0

Läs mer

9LVV NQLQJDYJlVWQlWWHUMlPI UWPHGI UHJnHQGHnU

9LVV NQLQJDYJlVWQlWWHUMlPI UWPHGI UHJnHQGHnU NV 41 SM 0202,QNYDUWHULQJVVWDWLVWLN 'H HPEHUSUHOLPLQlUDVLIIURU Accommodation statistics December 2001, provisional data,nruwdgudj 9LVV NQLQJDYJlVWQlWWHUMlPI UWPHGI UHJnHQGHnU I december 2001 fanns i Sverige

Läs mer

Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län.

Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län. Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län. En LRF-finansierad Kraftsamlingsundersökning på gårdsnivå av fyra

Läs mer

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat Georg Carlsson & Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknik Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat Georg Carlsson &Thomas Prade SLU, institutionen för biosystem och teknologi PA:

Läs mer

Framtidens foder med fokus på protein. Ingela Löfquist Hushållningssällskapet Kristianstad ingela.lofquist@hush.se

Framtidens foder med fokus på protein. Ingela Löfquist Hushållningssällskapet Kristianstad ingela.lofquist@hush.se Framtidens foder med fokus på protein Ingela Löfquist Hushållningssällskapet Kristianstad ingela.lofquist@hush.se Framtidens foder - svenskt förstås! Vad är ett proteinfoder? Definition av proteinfoder

Läs mer

a. Registrering av växtförädlarrätt jämte sortbenämning (UPOV) Grant of Protection and Approval of Variety Denomination

a. Registrering av växtförädlarrätt jämte sortbenämning (UPOV) Grant of Protection and Approval of Variety Denomination INNEHÅLL CONTENTS A VÄXTFÖRÄDLARRÄTT PLANT BREEDERS RIGHTS 2016:9 2 september 2016 Sida Page A-I Ansökningar om växtförädlarrätt Applications for Protection A-II Sortbenämningar Variety Denominations (UPOV)

Läs mer

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker

Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker Think Global Act Local Low carbon conference Xi an, 27 sep 2013 Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker Upphandling24, 19 nov 2013 2 Ärtbältet

Läs mer

Rörflen som biogassubstrat

Rörflen som biogassubstrat Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknik Rörflen som biogassubstrat Vad påverkar hållbarheten när biogasen används som fordonsgas? Aktuella användningsområden för rörflen? Nya rörflenaffärer?

Läs mer

Ansökan Forskningsbidrag för tjänst

Ansökan Forskningsbidrag för tjänst Skicka underskriven och inskannad blankett samt övriga efterfrågade dokument till registrator@ssm.se Ansökan Forskningsbidrag för tjänst Projektet Projekttitel Sökande Namn och titel Tjänsteadress Telefon,

Läs mer

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON Project funding and reporting, Thomas Prade & Mikael Lantz (2016) Grass for biogas - Arable land as carbon sink. Report 2016:280. Energiforsk,

Läs mer

Arbetsintegrerande sociala företag i Sverige 2012

Arbetsintegrerande sociala företag i Sverige 2012 Arbetsintegrerande sociala företag i Sverige 2012 1 Arbetsintegrerande sociala företag I april 2012 fanns det 271 arbetsintegrerande sociala företag i Sverige och efterfrågan på kunskap om dem och deras

Läs mer

Delredovisning till SJV för projektet Vitaminer i ekologiskt odlade vallbaljväxter och gräs

Delredovisning till SJV för projektet Vitaminer i ekologiskt odlade vallbaljväxter och gräs Delredovisning till SJV för projektet Vitaminer i ekologiskt odlade vallbaljväxter och gräs Sökande: Docent Elisabet Nadeau, Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Docent Anne-Maj Gustavsson,

Läs mer

Sälj inte ditt frö för billigt!

Sälj inte ditt frö för billigt! Sälj inte ditt frö för billigt! Johan Biärsjö och Gunilla Lindahl- Larsson, SFO Intresset för fröodling har ökat betydligt på senaste tiden. Detta är säkert en effekt av att ekonomin i både spannmåls-

Läs mer

HÄSTENS LIGGBETEENDE En jämförelse mellan spilta och box

HÄSTENS LIGGBETEENDE En jämförelse mellan spilta och box Hippologenheten Fördjupningsarbete nr 326 2007 HÄSTENS LIGGBETEENDE En jämförelse mellan spilta och box Jenny Dillner & Charlotte Jibréus Strömsholm HANDLEDARE: Linda Kjellberg, Strömsholm Bitr.Margareta

Läs mer

Ekologiskt utsäde av vallfrö 2004, kan vi leva upp till kravet?

Ekologiskt utsäde av vallfrö 2004, kan vi leva upp till kravet? Ekologiskt utsäde av vallfrö 2004, kan vi leva upp till kravet? (Organic seed production of herbage legumes and fodder grasses 2004, can we meet the demand?) Thorsten Rahbek Pedersen Jordbruksverket Box

Läs mer

Grannen slår inte sin åker vad kan Länsstyrelsen göra?

Grannen slår inte sin åker vad kan Länsstyrelsen göra? Nyhetsbrev 8 2014 Landsbygden Information från Näringslivsenheten och Enheten för jordbrukarstöd och veterinär Grannen slår inte sin åker vad kan Länsstyrelsen göra? Länsstyrelsen får en hel del telefonsamtal

Läs mer

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Försöken har lagts ut med följande försöksplan: Försöksplan: A Ängssvingel Minto 12 kg/ha B Timotej Lischka 6 kg/ha C

Läs mer

Om open access och nya publiceringsvägar

Om open access och nya publiceringsvägar Om open access och nya publiceringsvägar Open Access Week vid KTH, 27 oktober 2011 Aina Svensson, Kungliga biblioteket och Uppsala universitetsbibliotek Sidnummer Varför open access? Fler kan få tillgång

Läs mer

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Institutionen för ekonomi/agriwise Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 1 Uppdraget...

Läs mer

Slutrapport för projekt Mark-/växtodling 0333002 LÅNGSIKTIGA EFFEKTER AV DRÄNERING PÅ GRÖDANS ETABLERING, SKÖRD OCH MARKBÖRDIGHET

Slutrapport för projekt Mark-/växtodling 0333002 LÅNGSIKTIGA EFFEKTER AV DRÄNERING PÅ GRÖDANS ETABLERING, SKÖRD OCH MARKBÖRDIGHET Institutionen för Markvetenskap 2008-03-04 Avdelningen för hydroteknik Slutrapport för projekt Mark-/växtodling 0333002 Ingrid Wesström, Elisabeth Bölenius & Johan Arvidsson SLU, Institution för markvetenskap,

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

SVENSK STANDARD SS-EN ISO SVENSK STANDARD SS-EN ISO 10993-1 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Hälso- och sjukvårdsstandardiseringen, HSS 1998-06-05 1 1 (1+16) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

SVENSK STANDARD SS-EN ISO SVENSK STANDARD SS-EN ISO 12944-2 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Standardiseringsgruppen STG 1998-11-27 1 1 (1+13) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS HAR COPYRIGHT

Läs mer

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2011. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2011. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall JO 16 SM 1202 Skörd för ekologisk och konventionell odling 2011 Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall Slutlig statistik Production of organic and non-organic farming 2011 Cereals,

Läs mer

Goda skäl att öka andelen grovfoder

Goda skäl att öka andelen grovfoder Mikaela Patel, Inst för husdjurens uodring och vård, SLU mikaela.patel@slu.se Resultat från studier vid Instuonen för husdjurens uodring och vård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visade a mjölkavkastningen

Läs mer

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON 750 miljarder t C 550 miljarder t C 1 500 miljarder t C Markkol 45% of the soils in the EU have low or very

Läs mer

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion 11 Ekologisk produktion 149 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar

Läs mer

Lantmannens valltävling

Lantmannens valltävling Lantmannens valltävling li 2004-2007 Mål för deltagarna ( de tävlande) : Ge diskussionsunderlag för olika sätt att odla vall och värdet därav. Två deltävlingar Upplägg Treårig vall insådd i spannmål till

Läs mer

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion 11 Ekologisk produktion 147 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar

Läs mer

Sortförsök i höst- och vinterpotatis Av Jannie Hagman, SLU, Uppsala

Sortförsök i höst- och vinterpotatis Av Jannie Hagman, SLU, Uppsala Sortförsök i höst- och vinterpotatis Av Jannie Hagman, SLU, Uppsala Sedan 23 finns det en samordnad sortprovning av höst- och vinterpotatis i regi av Hushållningssällskapen i Kristianstad, Halland, Skaraborg,

Läs mer

Omläggning till ekologisk grönsaksodling

Omläggning till ekologisk grönsaksodling Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text

Läs mer

I korta drag. Inkvarteringsstatistik juli 2013. Preliminära siffror NV 41 SM 1310

I korta drag. Inkvarteringsstatistik juli 2013. Preliminära siffror NV 41 SM 1310 NV 41 SM 1310 Inkvarteringsstatistik juli 2013 Preliminära siffror Accommodation statistics July 2013, provisional data I korta drag Antalet gästnätter minskade i juli Antalet gästnätter uppgick enligt

Läs mer

NYTT&NYTTIGT. Om Grov foder. Extra skydd för översta lagret. Nyckelkoncept för framtidens utmaningar!

NYTT&NYTTIGT. Om Grov foder. Extra skydd för översta lagret. Nyckelkoncept för framtidens utmaningar! NYTT&NYTTIGT Om Grov foder Vall majs ensilering mm Producerad av Svenska Foder AB 2015 2016 Nyckelkoncept för framtidens utmaningar! SiloSolve OS Extra skydd för översta lagret SiloSolve FC God lagringsstabilitet

Läs mer

Barley yellow dwarf virus and forecasting BYDV using suction traps

Barley yellow dwarf virus and forecasting BYDV using suction traps Barley yellow dwarf virus and forecasting BYDV using suction traps Associate Professor Roland Sigvald Swedish University of Agricultural Sciences Department of Ecology, Uppsala Workshop at SLU, Alnarp

Läs mer

Sveriges villaägare om höststormar och strömavbrott. Rapport november 2009

Sveriges villaägare om höststormar och strömavbrott. Rapport november 2009 Sveriges villaägare om höststormar och strömavbrott Rapport november 2009 Välkommen till villapanelen Villapanelen är den första oberoende och opolitiska panelen som speglar villaägarnas åsikter inom olika

Läs mer

Hur man skriver en anslagsansökan

Hur man skriver en anslagsansökan Hur man skriver en anslagsansökan Raili Raininko Inst. f. ORKI Enh. f. Radiologi Delarna i ansökan: Ansökan Bilagor: CV Forskningsprogram Projektets finansiering Kostnadskalkyl För vilket man behöver anslagspengar

Läs mer

Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2009

Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2009 Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 29 Syftet Det vi i försöksuppläggningen påbörjade med i 28, fortsatte i 29. Upplägget

Läs mer

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång

Läs mer

Förändring. Bibl andel av högskolans kostnader

Förändring. Bibl andel av högskolans kostnader Tabell 1. Kostnadsutveckling vid bibliotek resp högskola Bibliotekets totalkostnader (tkr) Högskolornas totalkostnader (tkr) 1997 2001 1997 2001 1997 2001 Chalmers tekniska högskola 45 779 51 899 13% 1

Läs mer

Sveriges villaägare om grannar och grannskap. Rapport september 2009

Sveriges villaägare om grannar och grannskap. Rapport september 2009 Sveriges villaägare om grannar och grannskap Rapport september 2009 Välkommen till villapanelen Villapanelen är den första oberoende och opolitiska panelen som speglar villaägarnas åsikter inom olika områden.

Läs mer

Energimyndighetens titel på projektet svenska Utvärdering av solelproduktion från Sveriges första MW-solcellspark

Energimyndighetens titel på projektet svenska Utvärdering av solelproduktion från Sveriges första MW-solcellspark w SAMMANFATTNING AV SLUTRAPPORT Datum 2016-01-22 Dnr 1 (5) Energimyndighetens titel på projektet svenska Utvärdering av solelproduktion från Sveriges första MW-solcellspark Energimyndighetens titel på

Läs mer

Slutrapport Hästars fosforbehov Projektets syfte, hypoteser och slutsatser

Slutrapport Hästars fosforbehov Projektets syfte, hypoteser och slutsatser 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 Slutrapport Hästars fosforbehov Professor Anna Jansson och Professor

Läs mer

Inställningen till olika energikällor i Sveriges län

Inställningen till olika energikällor i Sveriges län Inställningen till olika energikällor i Sveriges län 1999 2004 respektive 2005 2010 Per Hedberg [SOM-rapport nr 2011:25] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015 Fått arbete I april fick 1 627 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I april för

Läs mer

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2011

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2011 UF 46 SM 1101 Universitet och högskolor Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2011 Higher Education. Applicants and admitted to higher education at first

Läs mer

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård

Läs mer

Hetta M., Eriksson H., Karlsson L., Jonsson S., Martinsson K. SLU, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap

Hetta M., Eriksson H., Karlsson L., Jonsson S., Martinsson K. SLU, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap Bibliografiska uppgifter för Dokumentation av ekologisk mjölkproduktion i norra Sverige 2003-2006. Reviderad slutrapport Författare Utgivningsår 2006 Hetta M., Eriksson H., Karlsson L., Jonsson S., Martinsson

Läs mer

Införande av ruttplanering och slottider: ett medel att påverka kötider och uppstallning vid slakterier.

Införande av ruttplanering och slottider: ett medel att påverka kötider och uppstallning vid slakterier. Införande av ruttplanering och slottider: ett medel att påverka kötider och uppstallning vid slakterier. Sellman S a*., Flisberg P a., Henningsson M a., Jonsson A b., Rönnqvist M c., Wennergren U a. a

Läs mer

SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND

SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND Svenska folket tycker om sol och vind SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND PER HEDBERG E nergifrågor ligger i botten på listan över vilka frågor människor i Sverige anser vara viktiga. Listan toppas av

Läs mer

Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun

Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun Karin Renblad, Docent i pedagogik Kvalitetssamordnare Habo kommun Skolriksdagen 27-28 april 2015 Uppdraget Förskolan ska vara: rolig, trygg och lärorik

Läs mer

Nationell databas för effektivare smågrisproduktion - stöd för rådgivning, forskning och undervisning

Nationell databas för effektivare smågrisproduktion - stöd för rådgivning, forskning och undervisning Slutrapport, projekt H0950321 Nationell databas för effektivare smågrisproduktion - stöd för rådgivning, forskning och undervisning Sökande Nils Lundeheim, Inst f husdjursgenetik, SLU Anne-Marie Dalin,

Läs mer

Kamp mot tramp. Nilla Nilsdotter-Linde 1, Eva Salomon 2, Niklas Adolfsson 2 och Eva Spörndly 3

Kamp mot tramp. Nilla Nilsdotter-Linde 1, Eva Salomon 2, Niklas Adolfsson 2 och Eva Spörndly 3 Kamp mot tramp Nilla Nilsdotter-Linde 1, Eva Salomon 2, Niklas Adolfsson 2 och Eva Spörndly 3 1 Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Inst. för växtproduktionsekologi 2 JTI Institutet för jordbruks- och

Läs mer

Att sälja närproducerat kött i gårdsbutiker. En studie av butikens kunder,

Att sälja närproducerat kött i gårdsbutiker. En studie av butikens kunder, Att sälja närproducerat kött i gårdsbutiker. En studie av butikens kunder, mervärde och köttförsäljning. To sell locally produced meat in farm shops. A study of the store's customers, value added and meat

Läs mer

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Läs mer

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loans 2005

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loans 2005 Återbetalning av studiestöd 2005 Repayment of student loans 2005 UF 70 SM 0601 Återbetalning av studiestöd 2005 Repayment of student loans 2005 I korta drag Obetydlig ökning av antalet låntagare Antalet

Läs mer