1 Öppnande, presentation Bodil öppnade mötet och hälsade välkommen. Därefter skedde en presentationsrunda.

Transkript

1 Protokoll fört vid sammanträde med FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Nässjö Hotell Högland Närvarande: Bodil Frankow- Lindberg, SLU Uppsala, Växtproduktionsekologi. ämnesansvarig SLU, ordförande Jan Jansson, HS Sjuhärad, region Försök i Väst, ämnesansvarig HS, sekreterare i kommittén Magnus Halling, SLU Uppsala, Växtproduktionsekologi Björn Andersson, SLU Fältforsk, Uppsala Johan Roland, SLU Skara, Markvetenskap Precisionsodling och pedometri Elisabeth Nadeau, SLU Skara, inst för Husdjurens Miljö och Hälsa Annika Arnesson, SLU Skara, inst för Husdjurens Miljö och Hälsa Kjell Martinsson, SLU Umeå, NJV Grovfodercentrum Bengt Andersson, SW Seed Christer Persson,SW Seed Mattias Lennartsson, SW Seed Johan Lagerholm, Lantmännen Växt Råd, Norrköping Per-Anders Andersson, Agro Råd AB Sävsjö Gunnar Danielsson, Olsson Frö Yngve Dahlström, Kastellegårdens Lantbruksprodukter, Kungälv Charlotte Åkerlind, Eurofins Food/Agro Sweden, Linda Karlsson, HIR Vall, Växa Halland Eva Stoltz, HS Konsult AB, HS Örebro Karin Andersson, HS Jönköping, region Animaliebältet Ola Hallin, HS Sjuhärad, region Försök i Väst Klas Eriksson, region Animaliebältet, HS Rådgivning Agri AB, Kalmar Anders Ericsson, region Sveaförsöken, HS Konsult AB, Brunnby Västerås Erik Ekre, region Animaliebältet, Växa Halland Arne Ljungars, region Skåneförsöken, HS Kristianstad Ej närvarande: Representant från Scandinavian Seed eller Svenska Foder. 1 Öppnande, presentation Bodil öppnade mötet och hälsade välkommen. Därefter skedde en presentationsrunda. 2 Förra mötets protokoll (Nässjö ) Protokollet godkändes. 3 Hur skall vi benämna svingelhybrider på svenska? Vid förra sammanträdet fick Magnus Halling i uppdrag att, efter behövliga kontakter, utarbeta ett förslag till praktisk benämning på rörsvingelhybriderna. Halling tecknande en bakgrundsbeskrivning över problemområdet och förslog avslutningsvis att: rajsvinglar av korsningen rörsvingel x italienskt rajgräs (RsIr) kallas för rörsvingelhybrid i Sverige och övriga korsningstyper av rajsvingel kallas för rajsvingel. I dagsläget skulle alltså sorterna Felina, Fojtan och Hykor kallas för rörsvingelhybrider. Efter livlig diskussion beslutade ämnesgruppen, att i enlighet med Hallings förslag, verka för att rådgivare, säljare, lantbrukare och övriga i dagligt tal använder beteckningen rörsvingelhybrider. Vetenskapligt anges arterna som xfestulolium + föräldrarna (EU-direktiv 2004/55/EC).

2 4 Kostnadseffektiv sortprovning Vid förra sammanträdet tillsattes en grupp som fick i uppdrag att göra en översyn av den samlade vallväxtsortprovningen (VCU- EU- för- och marknadssortprovning): Är nuvarande provning tillfyllest eller bör/kan vi ändra något inom ramen för vad som är ekonomiskt möjligt? Gruppen består av: Björn Andersson SLU Fältforsk sammankallande, Bengt Andersson SW Seed, Johan Klingspor Scandinavian Seed, Magnus Halling SLU VPE, Jan Jansson Ämnesgrupp Vall- och grovfoder och Representant från Statens Jordbruksverk. Gruppen är inte färdig med sitt arbete. Intresset från SJV verkar svalt. Björn presenterade en del förslag och synpunkter som kommit upp. Diskuterades bl.a. försöksadministrationen vid SLU där både VPE Ultuna och NJV Umeå är verksamma. Ämnesgruppens mening var att försöksredovisningen bör samordnas och att alla resultat läggs ut på Björn påpekade att den nya utförartaxan i jämförelse med den gamla är kostnadsneutral vid ca 30 parceller per försök. Diskuterades möjligheten till art/sortförsök för att få upp antalet sorter i vissa försök. Den tillsatta gruppen fortsätter sitt arbete. (telefonmöte hölls den 18 dec JJ anm) 5 Inlämnade ansökningar till SLF:s vallsatsningar Vid förra sammanträdet med ämnesgruppen hade mötesdeltagarna möjlighet att lämna synpunkter på prioriterade områden till en utlysning av SLF särskilda satsning, Närproducerat foder - grovfoder och andra proteingrödor. Ansökningsdag var den 1 oktober. Jan Jansson redogjorde i rubrikform vilka SLF- ansökningar som inkommit med inriktning på Vall och grovfoder. 25 nya ansökningar fanns inne för området Närproducerat med tillgängligt belopp på 10,8 milj kr. Med hänvisning till Prioriteringslistan (bilaga 1 i protokoll från ) har följande projektförslag resulterat i ansökningar. Se bilaga 1. För vilka projekt som beviljats medel hänvisas till 6 Tillväxtmodell i vall Magnus Halling väckte en övrig fråga angående behovet av nätbaserade tillväxtmodeller för ensilagevallar. Ett ganska stort grundarbete i denna fråga skedde under senare del en av 80-talet av bl.a. Bengt Torssell SLU. Denna form av hjälpmedel finns utomlands, Diskussionen ledde inte fram till någon enhetlig uppfattning. Påpekades att en utvärdering av Vallprognoserna på hemsidan borde ske innan nya projekt startas. Den som har intresse av tillväxtmodeller i vall ombads kontakta Magnus Halling. 7 Ämnesgruppens uppdrag, samarbete med SLU och andra aktörer via ämnesgruppen Bodil tog som övrig fråga upp till diskussion ämnesgruppens uppdrag. I beskrivningar av ämneskommitténs och ämnesansvarigas uppgifter anges information och resultatspridning och överföring av nya forskningsrön inom området som arbetsområden. Bodil förslog att detta arbete även borde omfatta att sammanfatta nya uppsatser inom ämnesområdet och göra dessa tillgängliga på hemsidan. Inga beslut togs. Väcktes också frågan om ämneskommitténs roll när det gäller vidareutbildning för försökspersonal. Beslutades att genomföra en kurs i gradering och provuttagningsteknik i vallförsök i mitten av maj Som kursplats förslogs Rådde försöksgård, Länghem. Jan Jansson fick i uppdrag att planera kursen.

3 8 Höstskörd av vall- vad betyder tidpunkten för övervintring och vårskörd Kjell Martinsson presenterade resultat från två försök i serien R8-546, skördesystem i vall. Ett försök i Umeå och ett i Jönköpings län åren har belyst två eller treskördesystem där led A har omfattat två skördar per år med hög kvalitet (utelämnad tredjeskörd). Systemen innebär tre olika tidpunkter för sista skörden. Resultaten sammanfattades som: Treskördessystemet gav högst avkastning Ingen markant skillnad i hygienisk kvalitet Högre klöverandel i system A De billigaste foderstaterna fås vid skördesystem med tidig skörd Treskördessystemet kombinerar låg optimeringskostnad med hög markavkastning Magnus Halling redogjorde för två försök från de nyss avslutade försöksserierna R och R skördetid och övervintring i engelskt rajgräs genomförda på totalt sex platser. Där ingår tre olika tidpunkter för första skörd och tre olika tidpunkter för sista skörd för ett treskördesystem samt ett led med fyra skördar med skördetid i mitten av oktober. De hittills presenterade resultaten visar ingen entydig bild av skördetidpunkternas påverkan på nästa års förstaskörd. Bodil Frankow-Lindberg gjorde en genomlysning av tidigare genomförda studier kring Effekt av skörd på hösten på avkastningen påföljande vår. I presentationen ingick slutsatser från äldre svenska studier, försök från norra Sverige (Sven Andersson, 1997), försök från södra Sverige (Frankow- Lindberg, 1985), försök från Uppsala (Svanäng m.fl., 1997) samt utländska resultat. Bodil påpekade att det är viktigt att skilja på effekten av antalet skördar och tidpunkt för sista skörd. Skörd medför alltid en störning för beståndet. Ju större biomassa som slås av desto mer måste växten ställa om. Slutsatsen av slutsatserna sammanfattades som: En känslig tidpunkt verkar finnas Mindre effekter i norr än i söder Sen skörd, strax innan tillväxten avstannar, är generellt bättre än skörd under perioden när reservnäring upplagras Rödklöver och lusern kan utvintra pga felaktig skördetidpunkt på hösten Våra vanligaste gräs och vitklöver svarar mer med minskad avkastning påföljande år Flerskördesystem minskar effekten av olika skördetidpunkter under hösten 9 Nästa möte Föreslogs till den 27 april Vid protokollet Justeras Jan Jansson Bodil Frankow-Lindberg

4 Bilaga 1 till protokoll SLF Program Närproducerat foder Ansökningar med inriktning Vall o Grovfoder 25 nya ansök. Ca 30 milj kr Tillgängligt 10,8 milj kr. Rubrik i "Prioriteringslistan" 1 Vallväxter arter sorter kvalitet *Blålusern-sorter växtnäring(mikro) 3. Stallgödsel, växtnäring * ytmyllning av flyt till vall-när kommer N-effekten (tilläggsansök) 5-6 Fröblandingar,skördestrategier * Blålusern i samodling med rörsvinglar * Tre eller fyra skördar (Fältförsöks programmet) 8 Majs*samodling majs och foderbeta, ensilagestudier *samodling majs och åkerböna, två ekoförsök, N-nivåer 9 Mikronäring/mineraler * Cu/Mo,kärlförsök med olika arter/sorter odlade i jord med hög Mo- halt * Screening av min.statusen 10 ekogårdar/10 konv.analys jord foder blod mjölk 10 Biogas*Första skörd =högmjölkarfoder, återväxter biogas. Beräkningar 11 Växthusgaser * Nettoreduktioner vid närproducerade prot.grödor kontra soja import * LCA foder Uppdatering databas (bete majsens mm) 12 Vallens växtskydd * vildsvin,val av olika arter fröbl för att undvika skador Bete * hästbete olika arter och blandningar * Bete, bevattning och gödsling. Sim.betesförsök, bevattning N-strategier Övrigt med grovfoderinslag * Mögel i vallfoder med höga ts halter-inventering, nya analysmetoder (DNA) * fullfoder med vallensilage till slaktsvin * planeringsansökan -djurhållningens miljöpåverkan * Dimensionering av plansiloväggar * "Databas för genomförda ensilageförsök" --metaanalys Sökta projekt hos SLF under hösten 2009 med anknytning till vall och grovfoder utöver gruppen vall och grovfoder Grupp Titel Växt Sådd av majs i flytgödsel för bättre etablering och ogräskonkurrens Inverkan av olika andelar vall i växtföljden på markens kolbalans Fältförsök Avkastning, kvalitet, uthållighet och ekonomi hos intensivt skördade vallar Snabb och säker diagnos av patogener på rödklöver i jord och rot samt värmebehandling av rödklöverfrö för ökad utsädeskvalitet Rådgivande sortprovning i Norrland Mjölk Ökad konsumtion hos mjölkkor genom anpassning av stärkelsekvaliteten till gräsensilagets nedbrytning i vommen Blandningar av ärt/havreensilage med vallensilage till mjölkkor: en väg till kraftfodersparande foderstat i mjölkproduktionen Effekter av korta inläggningstider i plansilor Kött Majsensilage till köttrastjurar och lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på köttkvalitet Fullfoder i produktionssystem med tackor och lamm Närproducerade proteinfodermedel till kalvar Närproducerade proteinfodermedel till kalvar del 2 Häst Svampflora och förekomst av mykotoxiner i inplastat vallfoder för hästar Skyddstäckning av hö för att motverka mögeltillväxt under vinterlagring God och lagringsstabilt ensilage till häst för ökat värde och bättre hälsa

5

6 Skördesystem i vall- skördens storlek och foderkvalitet Sammandrag av presentation Kjell Martinsson Nässjö 17 november 2009

7 Skördesystem i vall Fältförsök: Röbäcksdalen Riddersberg Finansierat av SLF

8 SYFTE Att identifiera vallskördesystem för olika klimatiska förutsättningar som ger god avkastning, kvalitet, övervintring och ekonomi.

9 Disposition Fältförsöket Ensileringsstudien Foderstatsberäkningar Ekonomisk värdering Slutsats

10 Skördesystem A B C Två skördar med hög kvalitet, återväxten efter andra skörd lämnas Tre skördar med hög kvalitet Två skördar, med något senare skördetidpunkter

11 Fältförsöket, Röbäcksdalen, Insådd kg Rödklöver Betty 12 kg Timotej Grindstad 8 kg Ängssvingel Kasper N-gödsling, kg System A System B System C

12 Fältförsöket, Skördetidpunkter Skörden för A- och B-ledets förstaskörd bestämdes med prognosprover Förstaskörden i led C togs ca 1 vecka senare Återväxten i led B skördas 5 veckor efter första skörd Återväxten i led A skördas 6 veckor efter första skörd Återväxten i led C skördas ca 10 dagar efter återväxtskörden i led A Tredjeskörden i led B tas ca 6 veckor efter andraskörden

13 Fältförsöket, skördemängder, system 1:a skörd 2:a skörd 3:e skörd Totalskörd ts Kg/ha datum ts Kg/ha datum ts Kg/ha datum ts Kg/ha År1 System A jun jul a System B jun jul sep c System C jun aug b År 2 System A jun jul a System B jun jul sep c System C jun aug b År 3 System A jun jul System B jun jul sep System C jun aug 8 834

14 Fältförsöket- fodervärde, systemet -medeltal av 3 år Skörd 1 Energi i MJ Rp, i % av ts NDF i % av ts indf i % av NDF System A 11,0 15,6 49,0 13,2 System B 11,2 14,3 51,5 13,7 System C 10,8 12,3 52,7 16,0 Skörd 2 Energi i MJ Rp, i % av ts NDF i % av ts indf i % av NDF System A 10,3 12,8 49,1 19,2 System B 10,8 12,8 47,7 16,2 System C 10,3 11,0 50,7 20,7 Skörd 3 Energi i MJ Rp, i % av ts NDF i % av ts indf i % av NDF System B 10,4 14,1 50,6 17,1

15 Fältförsöket, systemet Totalskörd Totalskörd Medeltal alla år Medeltal alla år ts Kg/ha Relativ tal System A System B System C

16 Fältförsöket, botanisk sammansättning-systemet 1:a skörd 2:a skörd 3:e skörd Gräs/klöver Gräs/klöver Gräs/klöver År 1 System A System B System C År 2 System A System B System C År 3 System A System B System C

17 Fältförsöket, efterverkansrutorna 1:a skörd 2:a skörd Totalskörd År 2 ts Kg/ha datum ts Kg/ha datum ts Kg/ha System A jun jul 6 784a System B jun jul 7 203a System C jun jul 7 769a 1:a skörd 2:a skörd Totalskörd År 3 ts Kg/ha datum ts Kg/ha datum ts Kg/ha System A jun aug System B jun aug System C jun aug 7 906

18 Fältförsöket, efterverkansrutorna, Totalskörd Totalskörd Medeltal alla år Medeltal alla år ts Kg/ha Relativ tal System A System B System C

19 Fältförsöket- fodervärde, efterverkansrutor Skörd 1 Energi i MJ Rp, i % av ts NDF i % av ts indf i % av NDF System A 10,9 15,6 47,9 12,9 System B 11,2 14,0 48,6 12,9 System C 11,1 15,5 48,2 13,0 Skörd 2 Energi i MJ Rp, i % av ts NDF i % av ts indf i % av NDF System A 9,7 12,0 50,7 21,7 System B 10,4 11,2 51,2 18,2 System C 10,3 11,7 49,4 20,9

20 Fältförsöket- botanisk sammansättning, efterverkansrutor 1:a skörd 2:a skörd Gräs/klöver Gräs/klöver År 2 System A System B System C År 3 System A System B System C

21 Ensileringsstudien-mikrobiell kvalitet 2007 Prov Enterobakter Bacillussporer Smörsyrasporer Mjölksyrabakterier log cfu/g log cfu/g log cfu/g log cfu/g A <2,0 <3,0 4,6 4,6 B <2,0 <3,0 2,3 4, Prov Enterobakter Bacillussporer Smörsyrasporer Mjölksyrabakterier log cfu/g log cfu/g log cfu/g log cfu/g A S <2,0 <3,0 2,6 6,3 B S <2,0 <3,0 3,5 1,5 A V <2,0 1,1 4,5 1,8 B V <2,0 1,5 4,2 3,3

22 Ensileringsstudien- ensileringskvalitet 2007 g/kg ts % av prov Prov ph NH4-N /tot N Mjölksyra Ättiksyra Propionsyra Etanol Myrsyra Smörsyra A 4,1 5,3 15,1 9,3 1,8 16,4 <0,5 0,07 B 4,3 8,3 1,9 18 4,8 24,4 <0,5 0, g/kg ts % av prov Prov ph NH4-N /tot N Mjölksyra Ättiksyra Propionsyra Etanol Myrsyra Smörsyra A S 4,4 4 12,8 4,4 3,6 4,1 5,7 0,1 B S 4,4 9,4 20,2 10,6 4,3 6,5 8,3 0,2 A V 4, ,4 <0,6 18,9 <0,6 0,7 B V 4,2 6,5 55,1 9,4 <0,6 16,2 0,6 0,4

23 Foderstatsberäkningar-foderstatskontroll - enligt NorFor System C Foderstatskontroll 20 kg ECM 30 kg ECM 40 kg ECM 50 kg ECM Opt. Kostnad kr/d 34 41,2 50,33 60 Ts-intag kg ts/d 16,3 20,7 25,4 30,2 Krf-intag kg ts/d 3,8 7,6 13,1 18,6 NEL tot MJ/d 102,7 133,2 164,7 195,9 NEL MJ/kg ts 6,31 6,43 6,49 6,49 NEL-bal % AAT/NEL g/mj 19,4 18,8 18,5 18,5 AAT-bal % 101,2 100,7 100,6 100,6 PBV g/kg ts Fettsyr, g/kg ts NDFg/kg ts Vombelast g/g NDF 0,12 0,19 0,32 0,42 Stä g/kg ts Tuggtid min/kg ts FV tot FV 6,59 7,77 8,66 9,53 Ca g/kg ts 10,1 7,7 7,1 6,7 P g/kg ts 5 3,7 3,9 4,1 Mg g/kg ts 5 2,6 2,6 2,6

24 Foderstatsberäkningar-optimerade System A System B Kg foder kg ECM 30 kg ECM 40 kg ECM 50 kg ECM Mjölkavkastning Korn, kärna Unik 82 Unik 05 Blandvall 1:a skörd Kg foder kg ECM 30 kg ECM 40 kg ECM 50 kg ECM Mjölkavkastning Korn, kärna Unik 77 Unik 05 Blandvall 1:a skörd Blandvall, 3:e skörd System C 50 Kg foder Korn, kärna Unik 82 Unik 05 EFEKT MIDI ZN Blandvall 1:a skörd 0 20 kg ECM 30 kg ECM 40 kg ECM 50 kg ECM Mjölkavkastning

25 Foderstatsberäkningar-optimerade - 40 kg mjölk Fodermedel System A System B System C Korn, kg 9,3 10,2 5,6 Unik 05, kg 4,4 3,5 9,2 Blandvall., kg TS 12,6 12,6 12,3

26 Ekonomisk värdering Optimeringskostnad per ko och dag SEK kg 30kg 40kg 50kg Kg ECM System A System B System C

27 Ekonomisk värdering- forts System Antal kor per 100 ha System A 53 System B 69 System C 71

28 Slutsatser Treskördessystemet gav högst avkastning Ingen markant skillnad i hygienisk kvalitet Högre klöverandel i system A De billigaste foderstaterna fås vid skördesystem med tidig skörd Treskördessystemet kombinerar låg optimeringskostnad med hög markavkastning

29 Fältförsöket, Riddersberg, Insådd i renbestånd 17 maj 2006 SW 932, 25 kg/ha 10 % Rödklöver SW Ares 65 % Timotej Ragnar 25 % Ängssvingel Sigmund N-gödsling, kg System A System B System C

30 Fältförsöket, skördemängder, Riddersberg 1:a skörd 2:a skörd 3:e skörd Totalskörd Ts Kg/ha datum ts Kg/ha datum ts Kg/ha datum ts Kg/ha År 1 System A maj juli System B maj juli sept System C juni juli År 2 System A maj juli System B maj juli aug System C juni juli År 3 System A juni juli System B juni juli sept System C juni juli 9 630

31 Fältförsöket, fodervärde, Riddersberg, 2 år Energi, Rp, NDF indf MJ % av ts % av ts % av NDF Skörd 1 System A 11,0 14,1 51,0 17,4 System B 11,1 14,1 49,8 17,2 System C 10,1 12,2 54,3 21,0 Skörd 2 System A 10,6 17,7 43,5 18,4 System B 10,9 21,2 39,3 17,6 System C 10,4 17,1 43,3 21,6 Skörd 3 System B 9,5 17,1 47,3 30,4

32 Fältförsöket, systemrutorna, Riddersberg Totalskörd Totalskörd Medeltal alla år Medeltal alla år ts Kg/ha Relativ tal System A System B System C

33 Fältförsöket, botanisk sammansättning 1:a skörd 2:a skörd 3:e skörd Gräs/klöver Gräs/klöver Gräs/klöver År 1 System A System B System C År 2 System A System B System C År 3 System A System B System C

34 Fältförsöket, efterverkansrutorna, Riddersberg 1:a skörd 2:a skörd Totalskörd Ts Kg/ha datum ts Kg/ha datum ts Kg/ha År 2 System A maj juli System B maj juli System C maj juli År 3 System A juni juli System B juni juli System C juni juli 9 510

35 Fältförsöket, efterverkansrutorna, Riddersberg Totalskörd Totalskörd Medeltal alla år Medeltal alla år ts Kg/ha Relativ tal System A System B System C

36 Tack för att Ni lyssnade! 2006 Johanna Wallsten

37 Skördetid och övervintring - höstskörd Magnus Halling Nässjö

38 Syfte försöksserie R och 5542 Målet med detta projekt är att studera hur sambandet mellan tidpunkt och skördeintervall för tre skördar påverkar övervintring och uthållighet för engelskt rajgräs. Syftet är att genom förändrad skördestrategi förbättra villkoren för engelskt rajgräs att övervintra i södra och mellersta Sverige för att på så sätt bättre utnyttja artens potential. samband mellan tidpunkt för sista skörd (höstbehandling) och övervintring samband mellan intervall mellan andra och tredje skörd och övervintring samband mellan tidpunkt för första skörd och övervintring Sveriges lantbruksuniversitet Växtproduktionsekologi

39 Bakgrund Tidpunkten för första skörd påverkar stråskjutningsfrekvensen och skottätheten i återväxten och i förlängningen också övervintringen. En sen skörd (en vecka efter axgång) har bättre övervintring än en tidigare skörd (en vecka före axgång). Det som händer vid försenad förstaskörd är att de flesta skotten hinner gått i ax och samtidigt reducera bort en stor del av de vegetativa skotten i botten av beståndet. De nya skotten som bildas i återväxten har god övervintringsförmåga. En tidig första skörd innebär däremot att fler övervintrande skott bildar axbärande strån i återväxten och håller tillbaka ny skottbildningen i återväxten med sin apikala dominans Sveriges lantbruksuniversitet Växtproduktionsekologi

40 Skördesystem R Led Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 4 A. Tidig 1 30 maj + 6 v 11 juli + 8 v 5 sep B. Normal 1 6 juni + 6 v 18 juli + 8 v 12 sep C. Sen 1 13 juni + 6 v 25 juli + 8 v 19 sep D. Tidig 2 30 maj + 6 v 11 juli + 8 v 5 sep + 6 v 17 okt E. Tidig 3 30 maj + 7 v 18 juli + 7 v 5 sep F. Normal 2 6 juni + 6 v 18 juli + 7 v 5 sep G. Sen 2 13 juni + 5 v 18 juli + 7 v 5 sep H. Sen 3 13 juni + 6 v 25 juli + 6 v 5 sep R genomfördes på två platser R innehöll led A-D och genomfördes på fyra plaster Sveriges lantbruksuniversitet Växtproduktionsekologi

41 Tillväxtperioder R H. G. F. E. D. Tillväxt 1 Tillväxt 2 Tillväxt 3 Tillväxt 4 C. B. A = 20 april Sveriges lantbruksuniversitet Växtproduktionsekologi

42 R anlagt 2006 Rådde behandling 2007 Rådde Cut 4 Cut 3 Cut 2 Cut A. Early 3 cuts B. Normal 3 cuts C. Late 3 cuts D: Early 4 cuts E. Early 3 cuts F. Normal 3 cuts G. Late 3 cuts H. Late 3 cuts Sveriges lantbruksuniversitet Växtproduktionsekologi

43 R anlagt 2006 Rådde efterverkan 2008 Obs två skördar Rådde 2008 efterverkan Cut 2 Cut A. Early 3 cuts B. Normal 3 cuts C. Late 3 cuts D: Early 4 cuts E. Early 3 cuts F. Normal 3 cuts G. Late 3 cuts H. Late 3 cuts Sveriges lantbruksuniversitet Växtproduktionsekologi

44 R anlagt 2006 Tvååker behandling 2007 Tvååker Cut 4 Cut 3 Cut 2 Cut A. Early 3 cuts B. Normal 3 cuts C. Late 3 cuts D: Early 4 cuts Sveriges lantbruksuniversitet Växtproduktionsekologi

45 R anlagt 2006 Tvååker efterverkan 2008 Obs två skördar Tvååker 2008 efterverkan Cut 2 Cut A. Early 3 cuts B. Normal 3 cuts C. Late 3 cuts D: Early 4 cuts Sveriges lantbruksuniversitet Växtproduktionsekologi

46 Effekt av skörd på hösten på avkastningen påföljande vår Bodil Frankow-Lindberg Möte i Ämneskommitte vall och grovfoder

47 Äldre svenska studier Det gäller att skilja på effekter av antal skördar och tidpunkt för sista skörd Skörd medför alltid en störning I plantans fysiologi, ju större biomassa som slås av desto mer måste växten ställa om De flesta äldre studier utförda i Sverige rör timotej, ängssvingel och rödklöver

48 Norra Sverige rapporterat av Sven Andersson 1997 Tvåskördesystem Första skörd 23/6 alt. 6/7 Tidpunkter för andra och sista skörd 10/8, 17/8, 24/8, 31/8, 7/9, 14/9, 21/9, 28/9 och 5/10 Totalt ca 40 försök Genomförda

49 I genomsnitt liten effekt av skörd under hösten, minskning med kg/ha, mest vid skörd första halvan av september Känslighet: rödklöver>ängssvingel>timotej

50 Södra Sverige rapporterat av Frankow-Lindberg Två, tre, fyra eller fem skördar m. sista skörd 29/8, 19/9 eller 10/10 Vid tre och fem skördar går det inte att göra jämförelser Första skörd alltid 20/6 Totalt 12 försök Genomförda 1977 och 1978

51 Gräsens respons Timotej (Vanadis): om två eller fyra skördar, skörd i mitten av september sämst, skörd 10/10=29/8 Ängssvingel (Sv. Sena): om två eller fyra skördar, skörd i mitten av september sämst, skörd 10/10=29/8, men mindre skillnader än för timotej

52 Rödklöver och blandvall Rödklöver (Hermes II):om två skördar skörd 19/9=10/10, om fyra skördar skörd i mitten av september sämst Blandvall med de tre arterna: om två skördar skörd 19/9=10/10, om fyra skördar skörd i mitten av september sämst, men mindre skillnader än för rödklöver

53 Uppsala, vitklöver/ängssvingel, rapporterat av Svanäng m fl., 1997 Skördetidpunkter: 8/6, 5/7, 2/8, 29/8, +ingen mer skörd, +26/9, +24/10 De två extraskördarna minskade inlagringen av reservnäring i vitklöver, och förstaskörd året därpå, skörd 26/9 mest negativ effekt Ingen utvintring Ängssvingel mer påverkad än vitklöver.

54 Utländska resultat Fokus på lusern, mest gjort i Kanada Normalt skördesystem är två skördar (tidig blomning) per säsong, ytterligare en skörd under hösten har studerats. Skörd under september ledde till minskad inlagring av reservnäring, mera skador av Fusarium och utvintring av plantor Den allra senaste tidpunkten (början av oktober) hade minst eller inga negativa effekter

55 Slutsatser En känslig tidpunkt verkar finnas Mindre effekter i norr än i söder Sen skörd, strax innan tillväxten avstannar, är generellt bättre än skörd under perioden när reservnäring upplagras Rödklöver och lusern kan utvintra pga felaktig skördetidpunkt på hösten Våra vanligaste gräs och vitklöver svarar mer med minskad avkastning påföljande år Flerskördesystem minskar effekten olika skördetidpunkter under hösten