Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2

Transkript

1 Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2 Magnus Halling Växjö möte 7 december 2011 Planering för denna ppt (dölj senare) Mål klart Litteratur Jämförelse Karl-Erik och Linda - delvis Metod förteckning sorter - klart Resultat två omgångar figurer - klart Ta också med blad strå separering Tydliga slutsatser -klart 1

2 Målsättning Följa utvecklingen av näringsvärdet kring första och andra skörd för ett antal marknadssorter i sex arter: timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybride, rajsvingel och engelskt rajgräs i officiella sortförsök på ett antal platser i södra och mellersta Sverige. Frågeställningar 1. Finns det skillnader i näringskvalitet mellan olika vallgrässorter inom samma art 2. Finns det samspel mellan sort och plats? 3. Finns det skillnader mellan platser? 4. Finns det skillnader mellan år? 2

3 Metodik Första årets vall valdes Provtagning en vecka innan första skörd, vid första skörd, en vecka efter första skörd samt en vecka innan andra skörd och vid andra skörd Analys av näringsinnehåll Fördelning blad och strå Provtagning genom klippning av 12 st. slumpmässigt valda delprov om vardera ca 1 dm 2 Plantutvecklingen bestäms genom att dela upp 100 skott i blad och i strån Tidigare erfarenheter Engelskt rajgräs, italienskt rajgräs hybridrajgräs och vissa rajsvinglar; bäst på att behålla energivärdet och låga fiberhalter kring axgång (Johansson, 1995) Ofta fanns det inte några påtagliga kvalitetsskillnader hos sorter inom samma vallart (Jönsson, 1981) Sorter av timotej, ängssvingel och engelskt rajgräs kan vid samma utvecklingsstadium ha skillnader i energi- och fiberhalt (speciellt engelskt rajgräs) (Johansson, 1995) 3

4 Analys VOS referensmetod - OE gräs MJ/kg ts Aska g/kg ts - Metod/ref 71/393/EEG NDF fiber - Metod/ref enligt Mertens ISO/CD indf g/kg NDF - Metod NIR/NorFor in Råprotein - NIR metod Energi för nöt - NIR metod NDF g/kg ts - NIR metod Sortförsök som ingått i projekt Art Serie Plats Skördeår E. rajgräs 204 Jönköping, Riddersberg 2009 E. rajgräs 204 Varberg, Tvååker 2009 E. rajgräs 204 Varberg, Tvååker 2010 E. rajgräs 204 Borås, Rådde 2009 E. rajgräs 204 Borås, Rådde 2010 Timotej 201 Jönköping, Riddersberg 2009 Timotej 201 Jönköping, Riddersberg 2010 Timotej 201 Gotland, Hallfreda 2009 Timotej 201 Gotland, Hallfreda 2010 Timotej 201 Borås, Rådde 2009 Timotej 201 Borås, Rådde 2010 Timotej 201 Borås, Rådde 2011 Ängssvingel 202 Enköping, Haga 2009 Ängssvingel 202 Enköping, Haga 2010 Ängssvingel 202 Enköping, Haga 2010 Ängssvingel 202 Kalmar 2009 Ängssvingel 202 Borås, Rådde 2009 Ängssvingel 202 Borås, Rådde 2010 Swedish University of Agricultural Sciences Ängssvingel 202 Borås, Rådde

5 Platser och år BC F H I NN PS Serie och sort Alla 201 Grindstad X Alexander Ragnar X Lischka X Switch X SW TT Sigmund X Minto Hykor, rörsv.hyb X Lifara 1 Felopa, rajsv. 1 1 Swaj, rörsv X Felina, rörsv.hyb X Kora, rörsv Fojtan, rörsv.hyb Birger X Calibra Hykor, rörsv.hyb Felopa, rajsv X Malta X Perun, rajsv Merkem 1 1 Swedish University of Agricultural Sciences Picaro Mathilde 1 1 Andelen blad, e. rajgräs, Tvååker E. rajgräs, Tvååker Blad, % SW Birger Calibra Hykor, rörsv.hyb. Felopa, rajsv. Malta Perun, rajsv. Picaro 0 6 Swedish University of Agricultural Sciences 5

6 NDF, e. rajgräs Tvååker Skillnad mellan provtagningar E. rajgräs, Tvååker och samspel 2010 provtagning och sort SW Birger Felopa, rajsv. Malta Perun, rajsv. Merkem Mathilde Swedish University of Agricultural Sciences NDF, timotej Rådde Skillnad mellan provtagningar, Timotej, Rådde men 2011 ej mellan sorter; ej samspel Grindstad Ragnar Lischka Switch SW TT

7 NDF, ängssvingel Rådde Ängssvingel, Rådde 2009 Skillnad mellan provtagningar och samspel provtagning och sort Sigmund Hykor, rörsv.hyb. Felopa, rajsv. Swaj, rörsv. Felina, rörsv.hyb. Kora, rörsv. E. rajgräs NDF, två år och två platser E. rajgräs NDF Samspel plats*år*tillfälle; samspel tillfälle*sort Urval tre sorter som funnits på alla platser NN 2009 NN 2010 PS 2009 PS

8 Timotej NDF, två år och tre platser Timotej NDF Samspel plats*år*tillfälle; INTE samspel tillfälle*sort Urval fyra sorter som funnits på alla platser F 2009 F 2010 I 2009 I 2010 PS 2009 PS 2010 Slutsatser hela materialet 1. Inom e. rajgräs och rajsvingel finns det skillnader mellan sorter 2. Inga tydliga samspel mellan sort och plats 3. Ett tydligt samspel mellan plats*skördeår*tillfälle för alla arter 4. Se 3 5. Timotej: sorterna uppför sig lika över tillfällena. De andra arterna finns det samspel sort*tillfälle 8

9 Referenser Jönsson, N Kvalitetsförändringar hos vallväxter. Institutionen för växtodling. Rapport 93, 26 s Johansson, L Utveckling, tillväxt och fodervärde i gräsvall från vegetativt stadium till blomning SLU. Institutionen för växtodlingslära. Seminarier och examensarbeten 914. Uppsala. 9