Försök med vallfröblandningar Av Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, Uppsala E-post:
|
|
- Ingegerd Viklund
- för 2 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Försök med vllfröblndningr Av Nill Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, Uppsl E-post: Smmnfttning Målsättningen med försöksserien hr vrit tt sök erhåll vllfröblndningr för intensiv skördesystem med stbil vkstning och jämn näringskvlitet över åren. I stort sett ll undersökt blndningr uppfyllde dess kriterier. Energiinnehållet vrierde melln 9,8 och 11,5 MJ/kg torrsubstns (ts). Vitklöver och enbrt engelskt rjgräs hr oft gett mindre vkstning än ll övrig led och vitklöver- smt proteininnehåll hr blivit reltivt hög med åren. Jämnst fördelning melln skördr erhölls dock med denn blndning. Led med rjsvingel hr vkstt signifiknt mer än led med engelskt rjgräs i vll II. En tendens finns till tt led med engelskt rjgräs och/eller hybridrjgräs eller rjsvingel hr gett större vkstning och mer blnserd proteinhlt än led med enbrt engelskt rjgräs. Någon signifiknt skillnd melln led med hybridrjgräs och led med rjsvingel eller melln led med engelskt rjgräs v en sort och med två olik sorter kunde inte säkerställs. Från och med det ndr vllåret hr den trditionell blndningen med timotej och ängssvingel vkstt signifiknt mer än blndningr utn timotej men med rjgräs/rjsvingel. Blndningr utn timotej hävdde sig bättre i återväxten jämfört med blndningr med timotej. Inblndning v timotej ökr fiberinnehållet. Någon signifiknt skillnd i totlvkstning melln led med enbrt rödklöver och led med både röd- smt vitklöver kunde vre sig viss under enskild vllår eller i delskördr men vitklöver vr en uthålligre bljväxt. Bljväxtndelen blev signifiknt större i skörd 1 2 under vll I med en blndning, men därefter syntes ing skillnder. I led med enbrt vitklöver ökde bljväxtndelen med åren och mer energi erhölls än från övrig led i tidig skördr. Inledning Försöksplnen L hr ingått i en stsning finnsierd v Animliebältet, Försök i Väst och Skåneförsöken (tbell 1). Avsikten med försöksserien vr tt undersök vllfröblndningens betydelse för kvlitet, vkstning respektive uthållighet. Undersökningen är en utveckling v tidigre studier med fröblndningr för intensiv skördesystem där ntingen röd- eller vitklöver ingått (Hlling & Stenberg, 2001). I föreliggnde studie nvändes en för området ktuell vllfröblndning med rödklöver som end bljväxt som mätre i jämförelsen med blndningr med både rödoch vitklöver. Avseende gräs vr fokus stt på engelskt rjgräs (även sortblndningr undersöktes), hybridrjgräs och rjsvingel men även timotej och ängssvingel ingick som referenser. I ett försök undersöktes även ett led med blålusern och hundäxing. Mteril och metoder Försöksserien omfttde totlt ått försök som låg i Smålnd, Skåne, Hllnd och södr Älvsborg (tbell 1). I plnen ingick 13 respektive 14 fröblndningr som oftst skörddes tre gånger per vllår t.o.m. först skörd i vll III (tbell 2 och 3). All led gödsldes med = 200 kg N/h fördelt på tre skördr. Försöken hde tre block. Följnde sorter ingick i försöket: vitklöver Rmon, rödklöver Fnny, timotej Grindstd, ängssvingel Sigmund, medelsen engelskt rjgräs Fnd (tetrploid), hybridrjgräs Storm och rjsvingel Pulit. I led I ingick förutom Fnd sen Lei (tetrploid). I led L blnddes Fnd + Lei + tidigt engelskt rjgräs Gunne (diploid). I försöket på Ölnd (led N) ingick blålusern Pondus och hundäxing Dctus. Dett försök gödsldes endst med 130 kg N/h under ndr vllåret. All led hr hft en totl utsädesmängd på 22 kg/h.
2 Tbell 1. Smmnställning över försökspltser i försöksserien L Försöksnummer Försöksplts Jordrt ph Antl vllår F 8/2000 Tenhult, Jönköping nmh Mä S 6,2 3 (sk 1 år 3) F 17/2001 Tenhult, Jönköping nmh Mä S 5,7 3 (sk 1 år 3) G 1/2002 Ingelstd, Växjö mr Mä Mj 6,4 2 HA 114/2000 Borgholm nmh Mä mj LL 7,7 3 (sk 1 år 3) LA 36/2000 Önnestd nmh LL 6,0 2 MB 900/2001 Skurup nmh Mo 7,2 3 (sk 1 år 3) NN 677/2000 Tvååker mmh svl Mo 6,3 3 (sk 1 år 3) PS 106/2000 Rådde, Länghem mmh mo LL 5,9 3 Tbell 2. Skördedtum för respektive försöksplts. Vll I Vll II Vll III Försök Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 1 Sk 2 Sk 3 F 8/00 1 jun 16 jul 12 sep 4 jun 17 jul 9 sep 6 jun F 17/01 5 jun 17 jul 6 sep 10 jun 15 jul 5 sep 27 mj G 1/02 5 jun 21 jul 2 sep 3 jun 26 jul 26 ug HA 114/00 1 jun 19 jul 7 sep 29 mj 9 jul 26 ug 3 jun LA 36/00 7 jun 24 jul 4 okt 27 mj 15 jul 27 ug MB 900/01 3 jun 17 jul * 3 jun 23 jul * 26 mj NN 677/00 1 jun 11 jul 17 okt 23 mj 9 jul 2 sep 5 jun PS 106/00 14 jun 19 jul 12 sep 5 jun 17 jul 2 sep 4 jun 16 jul 9 sep * Ingen tredjeskörd p.g.. tork. Tbell 3. Fröblndningrns smmnsättning (%). Försöksled Blå- Vit- Röd- Timo- Ängs- Engelskt Hybrid- Rj- Hundlusern klöver klöver tej svingel rjgräs rjgräs svingel äxing A RTÄE B VRTÄ C VRÄE D VRÄHy E VRÄR F VRTÄE G VRTÄHy H VRTÄR I VRTÄE * J VRTÄEHy K VRTÄER L VE * M VEHyR (N Ölnd) LHu * Engelskt rjgräs består i led I v Fnd + Lei och i led L v Fnd + Lei + Gunne.
3 Rutvis prover för bestämning v ts uttogs vid vrje skörd. Försökens botnisk smmnsättning bestämdes i llmänhet genom visuell rutvis grdering i fält på rtnivå. I viss skördr och försök grderdes endst ett block med en reducering till huvudgruppern bljväxter/ gräs. I försöket på Rådde kompletterdes fältuppskttningen med uttgning v ledvis prover för nlys v botnisk smmnsättning på lbortorium (insådd bljväxter och gräs smt ej insådd rter (ogräs). Det botnisk utvecklingsstdiet vid skörd bestämdes rtvis i merprten v försöken. Näringsinnehållet bestämdes genom ledvis nlyser gällnde råprotein, sk, VOS-tl för bestämning v omsättbr energi (MJ/kg ts) och fiberinnehåll (NDF, våtkemisk metod). I denn smmnställning hr ledmedeltl från enskild försök nvänts i den sttistisk nlysen. Procedur Mixed i progrmpketet SAS hr nvänts för de sttistisk beräkningrn. Plts inom pln hr nlyserts som block (upprepning) och som en slumpmässig fktor. Resultt och diskussion Torrsubstnsvkstning Den totl vkstningsnivån i dett treskördesystem vr mycket hög; kg ts/ h i vll I och kg ts/h i vll II. Signifiknt effekter v fröblndning på vkstningen kunde noters såväl totlt sett som i respektive delskörd. En tendens finns till tt led med engelskt rjgräs och/eller hybridrjgräs eller rjsvingel hr gett större vkstning än led med enbrt engelskt rjgräs. Skillnden är signifiknt gällnde led L och M i både vll I och vll II. Vidre hr led med rjsvingel (led E) vkstt signifiknt mer än led med engelskt rjgräs (led C) i vll II. Ledet med vitklöver och engelskt rjgräs (led L) hr gett signifiknt mindre vkstning än ll övrig led utom led B, C och I under först vllåret smt gett säkerställt minst vkstning under ndr vllåret. Under ndr vllåret hr den trditionell blndningen med timotej och ängssvingel (led B) vkstt signifiknt mer än blndningr utn timotej men med rjgräs/rjsvingel (led C, D, E, L och M). De flest försöken hr endst skördts en gång under vll III. Skillnden i vkstning melln blndningr med och utn timotej blir än större i först skörd det året, då det engelsk rjgräset utvintrt i större utsträckning än timotej och då det strtr sin vårtillväxt senre än timotej. Någon signifiknt skillnd i totlvkstning melln led med enbrt rödklöver (led A) och led med både röd- smt vitklöver (led F) med i övrigt smm gräskomponenter kunde dock inte viss under de enskild vllåren. Inte heller blev det någon signifiknt skillnd melln led med hybridrjgräs (led D, G och J) och led med rjsvingel (led E, H och K) eller melln led med engelskt rjgräs v en sort (led F) och med två olik sorter (led I). Det vr signifiknt skillnder i vkstning melln fröblndningrn också i delskördrn (tbell 5). Avkstningen vr störst i först skörd under ll vllåren. Blndningr utn timotej hävdde sig bättre i återväxten jämfört med blndningr med timotej. Jämnst fördelning melln skördr erhölls i led L med vitklöver och rjgräs. Led L utmärkte sig dock med signifiknt mindre vkstning än de flest övrig led i först skörd under ll vllår. Blndning H med rjsvingel gv under först vllårets först skörd signifiknt större vkstning än en blndning v engelskt rjgräs, hybridrjgräs och rjsvingel (led M). I ndr vllårets först skörd blev dock vkstningen signifiknt större i led M än i led med engelskt rjgräs v en, två eller tre sorter (led F, I respektive L) och även större än led A, B och C. Någon skillnd vseende med och utn vitklöver (led F jämfört med led A) kunde inte heller noters i de olik delskördrn.
4 Tbell 4. Effekt v fröblndning på totlvkstning (ts kg/h och reltivtl). Tre skördr per år. Vll I Vll II Vll III Försöksled Avkstning Rel.tl Avkstning Rel.tl Avkstning Rel.tl A RTÄE B VRTÄ C VRÄE *** *** D VRÄHy *** E VRÄR *** F VRTÄE G VRTÄHy H VRTÄR I VRTÄE J VRTÄEHy K VRTÄER L VE ** *** *** M VEHyR ** *** N LHu Antl 8 (1 ) 8 (1 ) 6 (1 ) Prob 0,0009 0,0001 0,0001 LSD 0, Gäller endst led N. Tbell 5. Effekt v fröblndning på vkstningen (ts kg/h) i skörd 1 3 under tre vllår. Vllår I Vllår II Vllår III Försöksled Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 1 Sk 2 Sk 3 A RTÄE B VRTÄ C VRÄE D VRÄHy E VRÄR F VRTÄE G VRTÄHy H VRTÄR I VRTÄE J VRTÄEHy K VRTÄER L VE M VEHyR N LHu Antl 8 (1 b ) 8 (1 b ) 7 (1 b ) 8 (1 b ) 8 (1 b ) 7 (1 b ) 6 (1 b ) 1 1 Prob 0,0031 0,0001 0,0051 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 LSD 0, Gäller endst försöket på Rådde. b Gäller endst led N.
5 Bljväxtndel Vritionen i bljväxthlt brukr vr ett problem i ll vllodling. I denn försöksserie höll sig bljväxthlten på melln 10 och 30 procent t.o.m. det ndr vllåret, vilket kn sägs vr en reltivt liten men stbil ndel. Ett undntg utgjorde ledet med blålusern och hundäxing, där hlten vrierde melln 36 och 66 procent. Allmänt kn sägs tt vitklöver med tiden täpper till de luckor som uppstår när det engelsk rjgräset utvintrr. Tydligst syns denn ökning i vitklöverndel i led L som gett signifiknt större bljväxtndel än ll övrig led i skörd 3 under vll II och större än de flest ndr led i först skörd under vll III. Bljväxtndelen blev signifiknt större med både röd- och vitklöver (led F) än med endst rödklöver (led A) i skörd 1 2 under vll I. Därefter syntes ing skillnder i dett vseende, vilket tyder på tt vitklövern till viss del ersätter även utvintrd rödklöver. Tbell 6. Effekt v fröblndning på botnisk smmnsättning (insådd bljväxter i % v totlskörd). Tre skördr per år. Vllår I Vllår II Vllår III Försöksled Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 1 Sk 2 Sk 3 A RTÄE B VRTÄ C VRÄE D VRÄHy E VRÄR F VRTÄE G VRTÄHy H VRTÄR I VRTÄE J VRTÄEHy K VRTÄER L VE M VEHyR N LHu Antl 8 (1 b ) 8 (1 b ) 7 (1 b ) 8 (1 b ) 8 (1 b ) 7 (1 b ) 6 (1 b ) 1 1 Prob 0,0001 0,0001 0,0001 0,0104 0,0040 0,0002 0,0001 LSD 0, Gäller endst försöket på Rådde. b Gäller endst led N.
6 Näringsinnehåll I tbell 7 9 redoviss innehållet v energi, råprotein och NDF. Fröblndningrn hde en signifiknt effekt på energiinnehållet i skörd 1 i vll I och skörd 1 2 i vll II. Energiinnehållet vrierde i vll I III:1 enligt följnde: 9,8 11,1; 10,1 11,0; 10,7 11,5 MJ/kg ts. Grönmssn från först skörd innehöll de störst energimängdern, vilket kn förklrs v högre gräshlter då. Energihlten i först skörd i vll III vr nmärkningsvärt hög, vilket tyder på skörd i tidigt utvecklingsstdium. Leden utn rödklöver utmärker sig även gällnde denn prmeter, men här på ett positivt sätt; led L gv signifiknt mer energi än övrig led skörd 1 i vll I II. Energiinnehållet vr signifiknt mindre i blndningr med rjsvingelinslg (led E och K) än med enbrt engelskt rjgräs (led C och I) i vll II skörd 2. Innehållet v råprotein låg i llmänhet inom det rekommenderde intervllet g råprotein per kg ts med undntg från först skörd i vll I som hde ett något lågt värde. Att proteininnehållet ökr senre på säsongen beror på en högre bljväxtndel då än tidigre under säsongen. Dett syns tydligt gällnde led L med vitklöver och tre olik sorters engelskt rjgräs. Denn blndning gv hög eller mycket hög råproteinvärden fr.o.m. tredje skörd i vll I. En blndning v engelskt rjgräs, hybridrjgräs och rjsvingel stbiliserde proteinhlten betydligt. Signifiknt effekter på NDF-hlten i de olik fröblndningrn kunde noters i ll skördr utom i vll I skörd 3. Generellt sett låg fiberinnehållet väl smlt inom de rekommenderde gränsern g/kg ts. Någr undntg finns dock: det blev mycket hög NDFvärden i ndr skörd på Rådde under vll III, blndningen med hundäxing gv hög värden i skörd 1 under vll I II och led L med tre sorters engelskt rjgräs gv låg värden fr.o.m. tredje skörd i vll I. Vid en jämförelse melln led med och utn timotej, visr det sig tt timotej ökde fiberinnehållet i blndningen. Vid en jämförelse melln de olik fröblndningrns energivkstning visr det sig tt led L med enbrt vitklöver och engelskt rjgräs v olik sorter även här utmärker sig med minst energimängd per hektr(figur 1). I övrigt ger de olik blndningrn reltivt lik energiskördr. Referenser Hlling, M.A. & Stenberg, M Vllfröblndningr i intensiv slåttersystem resultt från tre fältförsöksserier. I: Rpport från Växtodlings- och växtskyddsdgr i Växjö den december Sveriges lntbruksuniversitet, Meddelnde från södr jordbruksförsöksdistriktet 54, 9:1 9:9.
7 Tbell 7. Effekt v fröblndning på innehåll v energi, råprotein och NDF, vllår I. Energi (MJ/kg ts) Råprotein (g/kg ts) NDF (g/kg ts) Försöksled Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 1 Sk 2 Sk 3 A RTÄE 10,5 10,1 10, B VRTÄ 10,4 10,1 10, C VRÄE 10,5 10,0 10, D VRÄHy 11,0 9,9 10, E VRÄR 10,6 9,9 10, F VRTÄE 10,5 10,4 10, G VRTÄHy 10,6 10,0 10, H VRTÄR 10,4 10,1 10, I VRTÄE 2 10,6 10,3 10, J VRTÄEHy 10,6 10,1 10, K VRTÄER 10,5 10,0 10, L VE 3 11,1 9,9 10, M VEHyR 11,0 9,8 10, N LHu 9,9 10,3 10, Antl 7 (1 b ) 7 (1 b ) 6 (1 b ) 7 (1 b ) 7 (1 b ) 6 (1 b ) 7 (1 b ) 7 (1 b ) 6 (1 b ) Prob 0,0119 0,0961 0,3083 0,0941 0,0001 0,3263 0,0001 0,0013 0,0585 LSD 0,05 0, Endst 6 försök. b Gäller endst led N. Tbell 8. Effekt v fröblndning på innehåll v energi, råprotein och NDF, vllår II. Energi (MJ/kg ts) Råprotein (g/kg ts) NDF (g/kg ts) Försöksled Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 1 Sk 2 Sk 3 A RTÄE 10,5 10,6 10, B VRTÄ 10,5 10,6 10, C VRÄE 10,8 10,8 10, D VRÄHy 10,7 10,5 10, E VRÄR 10,5 10,3 10, F VRTÄE 10,5 10,6 10, G VRTÄHy 10,4 10,5 10, H VRTÄR 10,4 10,4 10, I VRTÄE 2 10,4 10,7 10, J VRTÄEHy 10,7 10,6 10, K VRTÄER 10,6 10,3 10, L VE 3 11,0 10,6 10, M VEHyR 11,0 10,1 10, N LHu 10,2 10,1 10, Antl 8 (1 ) 8 (1 ) 7 (1 ) 8 (1 ) 8 (1 ) 7 (1 ) 8 (1 ) 8 (1 ) 7 (1 ) Prob 0,0002 0,0315 0,0808 0,0013 0,0005 0,0006 0,0001 0,0001 0,0001 LSD 0,05 0,4 0, Gäller endst led N.
8 Tbell 9. Effekt v fröblndning på innehåll v energi, råprotein och NDF, vllår III. Energi (MJ/kg ts) Råprotein (g/kg ts) NDF (g/kg ts) Försöksled Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 1 Sk 2 Sk 3 A RTÄE 11,1 10,0 9, B VRTÄ 11,0 9,8 10, C VRÄE 11,2 10,3 10, D VRÄHy 11,4 9,6 10, E VRÄR 11,3 9,6 9, F VRTÄE 11,2 9,8 10, G VRTÄHy 11,2 10,2 10, H VRTÄR 11,1 9,8 9, I VRTÄE 2 11,2 10,3 10, J VRTÄEHy 11,1 10,2 10, K VRTÄER 11,2 9,9 9, L VE 3 11,3 10,6 10, M VEHyR 11,5 9,8 10, N LHu 10, Antl 6 (1 b ) (1 b ) (1 b ) 1 1 Prob 0,1358 0,0001 0,0001 LSD 0, Gäller endst försöket på Rådde. b Gäller endst led N. 120,0 100,0 Energivkstning, GJ/h 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 RTÄE VRTÄ VRÄE VRÄHy VRÄR VRTÄE VRTÄHy VRTÄR VRTÄE2 VRTÄEHy VRTÄER VE3 VEHyR LHu Vll I Vll II Vll III A B C D E F G H I J K L M N Figur 1. Effekt v fröblndning på energivkstning (10 3 MJ/h), vllår I III (oftst endst en skörd i vll III).
VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR
VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala På 4 försöksplatser under totalt 12 försöksår inom Animaliebältet och
Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR
Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att prova
Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar
Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap,
Slutrapport för projektet
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Slutrpport för projektet Etlering v ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete Puliert 214-3-1 Per Ståhl1, Ann-Chrlotte Wllenhmmr2, Ev Stoltz2, 1 Hushållningssällskpet, Vret Kloster
VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen
VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU Uppsala och Linda af Geijerstam, HS Rådgivning Agri AB, Kalmar Sammanfattning
TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA
TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA av Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Syftet med serien L6-631 som avslutas under 211 är att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga vid samodling
Slutrapport Jordbruksverket Dnr. 25-12105/10 Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär
Slutrpport Jordruksverket Dnr. 25-125/ Kontroll v sniglr i ekologisk produktion v grönsker och är Projektledre: Birgitt Svensson, Område Hortikultur, SLU Innehåll sid Smmnfttning 3 Bkgrund / Motivering
Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad
Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Ett orienterande försök med tre eller fyra skördar med fyra olika gräsarter
Vallfröblandning för breddat skördefönster
Vallfröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under 2005-2006 har ett försök (L6-456 F36065/66 ) i vall I-II på Rådde försöksgård belyst möjligheterna att genom
Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2
Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2 Magnus Halling Växjö möte 7 december 2011 Planering för denna ppt (dölj senare) Mål klart Litteratur Jämförelse Karl-Erik och Linda - delvis Metod förteckning
Långtidssjukskrivna. diagnos, yrke, partiell sjukskrivning och återgång i arbete. En jämförelse mellan 2002 och 2003 REDOVISAR 2004:7.
REDOVISAR 2004:7 Långtidssjukskrivn dignos, yrke, prtiell sjukskrivning och återgång i rbete En jämförelse melln 2002 och 2003 Smmnfttning Kvinnor svrr för 65 procent v de långvrig sjukskrivningrn som
Proteinkvalitet i vall
Proteinkvlitet i vll Eliset Ndeu 1,2 och Ol Hllin 2 1 Inst. för husdjurens miljö och häls, SLU Skr 2 Hushållningssällskpet Sjuhärd, Rådde Gård, Länghem Regionl Växtodlings- och växtskyddskonferens i Uddevll
Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem
Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem Maria Stenberg & Nilla Nilsdotter-Linde, Fältforskningsenheten, SLU Magne Tuvesson, Inst för ekologi och växtproduktionslära, SLU Hur skiljer sig rödklöver
Växjö möte 2014. Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2
Växjö möte 14 Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2 1 Sveriges lantbruksuniversitet, Inst. för växtproduktionsekologi, Uppsala 2
Månadsrapport juni 2014. Social- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsavdelningen
Måndsrpport juni 2014 Socil- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsvdelningen 1 Ekonomi och verksmhet 1.1 Resultt per verksmhet 1.1.1 Resultt juni 2014 Intäkter Kostnder Verksmhet Kom. ers. Fsg v verksm.
Vallinsåddens utveckling vid olika helsädesalternativ
insåddens utveckling vid olika helsädesalternativ Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under åren 2005-2008 genomfördes en försöksserie, L7-7001 omfattande tre försök som belyste hur olika så och
Månadsrapport september 2013. Individ- och familjeomsorg
Måndsrpport september 2013 Individ- och fmiljeomsorg Innehållsförteckning 1 Ekonomi och verksmhet... 3 1.1 Resultt per verksmhet... 3 1.2 Volymer, sttistik och kostndsnyckeltl... 5 Individ- och fmiljeomsorg,
Borcilac, en vasslebaserad foderkomponent i smågrisfoder
Borcilc, en vssleserd foderkomponent i smågrisfoder Smmnfttning - Tillsts v,5% Borcilc i ett konventionellt smågrisfoder ökde den dglig tillväxten under två veckor efter vvänjningen med melln 50 och 00
Campingpolicy för Tanums kommun
1(8) Cmpingpolicy för Tnums kommun 1. Bkgrund Strömstds och Tnums kommuner diskuterde gemensmt sin syn på cmpingverksmhetern i respektive kommun år 2003 och kunde då se ett stort behov v tt en likrtd syn
Plan för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet uppdrag till kommunstyrelseförvaltningen
2016-05-23 Sid 1/2 Tjänsteskrivelse Dnr: LKS 2016-235 Kommunstyrelseförvltningen Leif Schöndell, 0523-61 31 01 leif.schondell@lysekil.se Pln för lik rättigheter och möjligheter i rbetslivet uppdrg till
KOMMLIN FILIPSTADS. Fax: 0590-615 99 E-post: kommun@fi lipstad.se. Revisionsrapport angående gemensam administrativ nämnd
FILIPSTADS KOMMLIN Dtum 2013-03-12 För kdnnedom: Kommunstyrelsen Kommuffillmhige Revisionsrpport ngående gemensm dministrtiv nämnd Vi hr, tillsmmns med revisorem i Kristinehmns, Krlskog och Storfors kommuner
RAPPORT. Kontroll av dricksvattenanläggningar 2009/2010. Tillsynsprojekt, Miljösamverkan Östergötland. DRICKSVATTEN
DRICKSVTTEN RPPORT Kontroll v dricsvttennläggningr 2009/2010. Tillsynsprojet, Miljösmvern Östergötlnd. Bgrund Ett behov v ompetensutvecling och smsyn vid ontroll v dricsvttennläggningr hr påtlts v flertlet
Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län.
Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län. En LRF-finansierad Kraftsamlingsundersökning på gårdsnivå av fyra
Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007
SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svensk Mtemtikersmfundet Kvlifieringstävling den oktober 007 Förslg till lösningr 1 I en skol hr vr oh en v de 0 klssern ett studieråd med 5 ledmöter vrder Per är den ende v
V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].
Armin Hlilovic: ETRA ÖVNINGAR Generliserde integrler GENERALISERADE INTEGRALER När vi definierr Riemnnintegrl f ( ) d ntr vi tt följnde två krv är uppfylld: V. Intervllet [,] är ändligt, dvs gränsern,
Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus
Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Intresset för fånggrödor fortsätter att öka. Fjolårets försök visade att det är viktigt att så
Internetförsäljning av graviditetstester
Internetförsäljning v grviditetstester Mrkndskontrollrpport från Enheten för medicinteknik 2010-05-28 Postdress/Postl ddress: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsl, SWEDEN Besöksdress/Visiting ddress: Dg Hmmrskjölds
Skördesystem i vall. Slutrapport för SLF projekt nr H0541203
Slutrapport för SLF projekt nr H0541203 Skördesystem i vall Kjell Martinsson och Lars Ericson Institutionen för Norrländsk Jordbruksvetenskap SLU 90183 Umeå 1. Bakgrund Denna rapport redovisar resultatet
V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].
Armin Hlilovic: ETRA ÖVNINGAR Generliserde integrler GENERALISERADE INTEGRALER När vi definierr Riemnnintegrl f ( ) d ntr vi tt följnde två krv är uppfylld: V. Intervllet [,] är ändligt, dvs gränsern,
Materiens Struktur. Lösningar
Mteriens Struktur Räkneövning 1 Lösningr 1. I ntriumklorid är vrje N-jon omgiven v sex Cl-joner. Det intertomär vståndet är,8 Å. Ifll tomern br skulle växelverk med Coulombväxelverkn oh br med de närmste
Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Kväveintensitet i långliggande vall med rörsvingelhybrid Författare Jansson J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2008
Lusern och protein från vallen Projekt inom Agroväst Mjölkprogram
Vlldg Götl 21562 Eliset Ndeu och protein från vllen Projekt inom Agroväst Mjölkprogrm Eliset Ndeu, SLU Skr och Hushållningssällskpet Sjuhärd Syfte Att utvärder näringsvärde, främst proteinkvlitet smt ensileringsförmåg
Vallkonferens 2014. Sveriges lantbruksuniversitet Rapport nr 18 Institutionen för växtproduktionsekologi (VPE) Report No. 18
Vallkonferens 2014 Sveriges lantbruksuniversitet Rapport nr 18 Institutionen för växtproduktionsekologi (VPE) Report No. 18 Swedish University of Agricultural Sciences Uppsala 2014 Department of Crop Production
PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL
PASS. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL. Tl, bråktl och decimltl Vd är ett tl för någonting? I de finländsk fmiljern brukr det vnligtvis finns två brn enligt Sttistikcentrlen (http://www.tilstokeskus.fi/tup/suoluk/suoluk_vesto_sv.html).
Gödsling med svavel och kalium till lusern
Gödsling med svavel och kalium till lusern H14-0135-ALF Svavelbrist (t.v.) i slåttervall, Östergötland 2015. Foto: Louice Lejon Publicerat 2016-10-25 Anders Månsson, Hushållningssällskapet Östergötland
Tillämpning - Ray Tracing och Bézier Ytor. TANA09 Föreläsning 3. Icke-Linjära Ekvationer. Ekvationslösning. Tillämpning.
TANA09 Föreläsning 3 Tillämpning - Ry Trcing och Bézier Ytor z = B(x, y) q o Ekvtionslösning Tillämpning Existens Itertion Konvergens Intervllhlveringsmetoden Fixpuntsitertion Newton-Rphsons metod Anlys
Skyddseffekt mot snytbaggeskador för Merit Forest, Forester, Hylobi Forest och Conniflex
Skyddseffektt mot snytggeskdor för Merit Forest, Forester, Hyloi Forest och Conniflex Smmnställning v försök nlgd 2-92 9 på As och Tönnersjöhedens försöksprker Delrpport nr 3 Kristin Wllertz & Ulf Johnsson
Gör slag i saken! Frank Bach
Gör slg i sken! Frnk ch På kppseglingsbnn ser mn tävlnde båtr stgvänd lite då och då under kryssrn. En del v båtrn seglr för styrbords hlsr och ndr för bbords. Mn kn undr vem som gör rätt och hur mn kn
SPEL OM PENGAR FÖR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? VERKTYG, ÖVNINGAR OCH KUNSKAPSBANK FÖR ARBETE MED SPEL OM PENGAR I SKOLAN
Övningr och verktyg för år 7-9 och gymnsiet SPEL OM PENGAR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? ANPASSAT FÖR BLAND ANNAT SVENSKA, SPEL I KONSTHISTORIEN BILD, MATEMATIK OCH SAMHÄLLSKUNSKAP IILLEGALT SPEL VERKTYG, ÖVNINGAR
Sfärisk trigonometri
Sfärisk trigonometri Inledning Vi vill nvänd den sfärisk trigonometrin för beräkningr på storcirkelrutter längs jordytn (för sjöfrt och luftfrt). En storcirkel är en cirkel på sfären vrs medelpunkt smmnfller
Månadsrapport maj 2014. Individ- och familjeomsorg
Måndsrpport mj Individ- och fmiljeomsorg Innehållsförteckning 1 Ekonomi och verksmhet... 3 1.1 Resultt per verksmhet... 3 1.2 Investeringsuppföljning... 3 1.3 Volymer, sttistik och kostndsnyckeltl... 4
Bestämning av näringskvaliteten kring och vid skördetillfället för marknadssorter provade i vallsortförsök
Bestämning av näringskvaliteten kring och vid skördetillfället för marknadssorter provade i vallsortförsök Magnus A. Halling 1 och Jan Jansson 2 1 Växtproduktionsekologi, SLU, Ulls väg 16, 756 51 Uppsala,
Skriv tydligt! Uppgift 1 (5p)
1(1) IF1611 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 1 Tentmen Gäller även studenter som är registrerde på B1116 Torsdgen den 1 okt, 1, kl. 14.-19. Skriv tydligt! Skriv nmn och personnummer på ll inlämnde ppper!
OGRÄSBEKÄMPNING I KORN MED VALL- INSÅDD AV GRÄS, RÖD- OCH VITKLÖVER. av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg-Blekinge
Ogräs OGRÄSBEKÄMPNING I KORN MED VALL- INSÅDD AV GRÄS, RÖD- OCH VITKLÖVER av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg-Blekinge Försöksserien avser att studera hur olika ogräsbekämpningar inverkar på ogräsförekomst
EXAMENSARBETE. Modellkalibrering och läckagelokalisering för dricksvattennätet i Kalmar kommun med minsta kvadratmetoden.
EXAMESARBETE 29:49 CIV Modellklibrering och läckgeloklisering för dricksvttennätet i Klmr kommun med minst kvdrtmetoden Robert Wldem Luleå teknisk universitet Civilingenjörsprogrmmet Smhällsbyggndsteknik
Lena Holm och Eva Johansson Område Agrosystem SLU Alnarp 2011-06-15
Slutrpport för projektet Optimerd näringssmmnsättning och gödselplcering för ökd skörd och förbättrd kvlité hos mltkorn fältförsök (PA-projekt 147) Len Holm och Ev Johnsson Område Agrosystem SLU Alnrp
DATUM MÄNGD KG/HA N P K NPK
R E S U L T A T B L A N K E T T, SKÖRD 2012 SIDA 1 Grönm. Ts Rel- Ts Strå- Skräppa Skräppa Sluten- Sluten- Sluten- Mark- Markkg/ha kg/ha tal % styrka kvarv*) het het het täckn täckn 0-100 st/m2 Rel tal
Matematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister. Matematisk statistik slumpens matematik. Exempel: Utsläpp från Källby reningsverk.
Mtemtisk sttistik för B, K, N, BME och Kemister Föreläsning 1 John Lindström 1 september 2014 John Lindström - johnl@mths.lth.se FMS086/MASB02 F1 2/26 Exempel Tillämpningr Signlbehndling Mtemtisk sttistik
RÄTTNINGSMALL TILL KEMIOLYMPIADEN 2014, OMGÅNG 2
RÄTTNINGSMALL TILL EMIOLYMPIADEN 201, OMGÅNG 2 Nmn: Födelsedtum: Skol: Hemdress: e-post: Uppg. Endst svr ing uträkningr Poäng L 1 b c d e f 2 2 b c d e 2,1 cm 2 0,20 mol/dm 2 b 1 kp 2 5 2ClO 2 + 2OH ClO
Naturresurser. Vatten. Kapitel 10. Översiktsplan 2000
Kpitel 10 Nturresurser Att hushåll med jordens nturresurser är en viktig del i den översiktlig fysisk plneringen. Mål Tillgång till vtten v god kvlité sk säkrs för frmtiden. Läckge v näringsämnen och ndr
Det energieffektiva kylbatteriet
Croline Hglund, Civ.ing. SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Energiteknik, Borås, croline.hglund@sp.se Per Fhlén, Prof. Inst. för Instlltionsteknik, CTH, Göteorg, per.fhlen@hvc.chers.se Det
Rörsvingel Vad vet vi om den?
Rörsvingel Vad vet vi om den? Elisabet Nadeau SLU Skara och Hushållningssällskapet Sjuhärad Christina Nyemad Lantmännen Lantbruk Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad Bakgrund Rörsvingel och dess
x 12 12 = 32 12 x 11 + 11 = 26 + 11 x 20 + 20 = 45 + 20 x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x + 10 10 = 15 10 11 + 9 = 20 x = 65 x + 36 = 46
Vilket tl sk stå i rutn så tt likheten stämmer? + Lös ekvtionen så tt likheten stämmer. = + 9 = + = + = = Det sk stå 9 i rutn. Subtrher båd leden med. r -termen sk vr kvr i vänstr ledet. Skriv rätt tl
Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12
Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling
Avel för hållbarhet och produktiv livslängd hos de svenska köttraserna
Avel för hållbrhet och produktiv livslängd hos de svensk köttrsern Slutrpport för projekt H0850390 Ann Näsholm, docent vid Institutionen för husdjursgenetik (Hgen), SLU, Uppsl Christer Bergsten, professor
Appendix. De plana triangelsatserna. D c
ppendix e pln tringelstsern Pythgors sts: I en rätvinklig tringel gäller, med figurens etekningr: 2 = 2 + 2 1 2 evis: Vi utnyttjr likformigheten melln tringlrn, oh. v denn får vi, med figurens etekningr:
Repetitionsuppgifter i matematik
Lärrprogrmmet Ingång Mtemtik och Lärnde Repetitionsuppgifter i mtemtik Inför vårterminens mtemtikstudier kn det vr r tt repeter grundläggnde räknefärdigheter. Dett mteril innehåller uppgifter inom följnde
13.9.2006 Dnr 6/002/2006. Till pensionsstiftelser som bedriver tilläggspensionsskydd och är underställda lagen om pensionsstiftelser
FÖRESRIFT 13.9.2006 Dnr 6/002/2006 Till pensionsstiftelser som edriver tilläggspensionsskydd och är underställd lgen om pensionsstiftelser FÖRSÄRINGSTENIS BERÄNINGR OCH DERS BERÄNINGSGRUNDER FÖR PENSIONSSTIFTELSER
Tabell 1. Antal skördar och utsädesmängder (kg/ha) i R6-5010
Av Bodil Frankow-Lindberg,Växtproduktionsekologi, Uppsala E-post: bodil.frankow-lindberg@slu.se Vall och grovfoder INTENSIVT SKÖRDADE VALLAR sammanfattning Tre skördar per år har lett till ca. 12% högre
Slutrapport för anslag från Regional Jordbruksforskning för Norra Sverige, Dnr RJN 12/2007
Toms Rondhl Norrlndsprotein 2011-06-30 Slutrpport för nslg från Regionl Jordbruksforskning för Norr Sverige, Dnr RJN 12/2007 Norrlndsproducert protein för mjölk- och nötköttsproduktion Toms Rondhl & Kjell
9. Bestämda integraler
77 9. Bestämd integrler Låt f vr en icke-negtiv, begränsd funktion på [,b]. Vi hr lltså 0 f(x) ll x [,b] för någon konstnt B. B för Problem: Beräkn ren A v den yt som begränss v kurvn y = f(x), x b, x-xeln
Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl januari, 2015.
FÖRSÄTTSBLAD Institutionen för Nturgeogrfi och Ekosystemvetenskper Institutionen för Teknik och Smhälle Frågor för tentmen EXTA50 Smhällsmätning, 9 hp, kl. 8-13 12 jnuri, 2015. Denn tentmen rätts nonymt.
GOLV. Norgips Golvskivor används som underlag för golv av trä, vinyl, mattor och andra beläggningar. Här de tre viktigaste konstruktionerna
GOLV Norgips Golvskivor nvänds som underlg för golv v trä, vinyl, mttor och ndr beläggningr. Här de tre viktigste konstruktionern 1. Ett lg golvskivor på träunderlg 2. Flytnde golv med två lg golvskiv
24 Integraler av masstyp
Nr, mj -5, Ameli Integrler v msstyp Kurvintegrler v msstyp Vi hr hittills studert en typ v kurvintegrl, R F dr, där vi integrerr den komponent v ett vektorfält F som är tngentiell till kurvn ( dr) i punkter
LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1
LINJÄR ALGEBRA II LEKTION JOHAN ASPLUND INNEHÅLL. VEKTORRUM OCH DELRUM Hel kursen Linjär Algebr II hndlr om vektorrum och hur vektorrum (eller linjär rum, som de iblnd klls) beter sig. Tidigre hr mn ntgligen
Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej
Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej Författare Frankow-Lindberg B. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet
Undersökning av solcellpotentialen för golfverksamheter i Sverige
UPTEC ES 15001 Exmensrbete 30 hp Jnuri 2015 Undersökning v solcellpotentilen för golfverksmheter i Sverige Jons Lrsson Kontktuppgifter Epost:.lrsson@sweco.se Tel: 072-546 06 92 Abstrct Exmintion of the
FÄLTKORT 2003 OS3-926A E D010
FÄLTKORT 2003 OS3-926A E-90-2001 03D010 Försöksserie: N-gödsling till ängssvingelfrövall Försöksvärd: Per-Erik Gustafsson Björketorpet, Skänninge Försöksled Kg kväve per hektar F-led Höst Vår, tidigt Vår,
FÄLTKORT 2003 OS MA Skördeår Plannr ADB-nr
Skördeår Plannr ADB-nr FÄLTKORT 2003 OS6-9201 062348 Försöksserie: Timotejfrövall. Sortförsök 2003-05-13 Försöksvärd: Hushållningssällskapet Jbr.omr.: 1 Tel.: Gård/by/ort: Ormastorp försöksstation, VALLÅKRA
SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298
SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298 Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad, Box 5007, 514 05 Länghem E-post: Ola.Hallin@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ekologisk blandvall
Sådd av olika vårkornssorter. i syfte att bekämpa renkavle
Av Försöksledare Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se Sådd av olika vårkornssorter vid olika tidpunkter i syfte att bekämpa renkavle SAMMANFATTNING
Upplevda besvär av luftföroreningar, buller och inomhusmiljö
Upplevd besvär v luftföroreningr, buller och inomhusmiljö Socioekonomisk nlys bserd på Ntionell miljöhälsoenkäten www.fhi.se Rpport nr A 2005:12 Förord Riksdgen hr fttt beslut om ett övergripnde ntionellt
Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar
Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar Hushålllningsällskapet/ HS Konsult AB Örebro Greppa Näringen Linköping 21 november 2013 Disposition Genomgång av sjukdomar och symtom
Lantmannens valltävling
Lantmannens valltävling li 2004-2007 Mål för deltagarna ( de tävlande) : Ge diskussionsunderlag för olika sätt att odla vall och värdet därav. Två deltävlingar Upplägg Treårig vall insådd i spannmål till
Nya regler för plåtbalkar-eurokod 3-1-5
Bernt Johnsson 008-0-5 Ny regler för plåtlkr-eurokod --5 Bkgrund Med plåtlk mens en lk som är uppyggd v smmnsvetsde plåtr på engelsk plted structure. Plåtlkr nvänds när vlsde lkr inte räcker till eller
Frami transportbult 2,5kN
07/2012 Orginlbruksnvisning 999281910 sv Sprs för frmtid behov Frmi trnsportbult 2,5kN rt.nr 588494000 fr.o.m. tillverkningsår 2009 Orginlbruksnvisning Frmi trnsportbult 2,5kN Produktbeskrivning d Underhåll
Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson
Uppsl Universitet Mtemtisk Institutionen Thoms Erlndsson RÄTA LINJER, PLAN, SKALÄRPRODUKT, ORTOGONALITET MM VERSION MER OM EKVATIONSSYSTEM Linjär ekvtionssystem och den geometri mn kn härled ur dess är
TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler
TATA42: Föreläsning 4 Generliserde integrler John Thim 29 mrs 27 Vi hr stött på begreppet tidigre när vi diskutert Riemnnintegrler i föregående kurs. Denn gång kommer vi lite mer tt fokuser på frågn om
Väder april Väder maj Väder juni Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg VSC Alnarp. Växtskydds- centralen Alnarp
Väder pril 27 Fungiidförsök i stråsäd 27 Växjö 6 de 27 Torbjörn Ewldz oh Gunill Berg VSC DC 3 31 31 Väder mj 27 Väder juni 27 DC 32 37 41 49 DC 59 65 73 75 Väder juli 27 L15-111 Jämförelse v effekten mot
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet medicinsk vetenskap (Dnr /2017)
Allmän studiepln för utbildning på forskrnivå i ämnet medicinsk vetenskp (Dnr 3-3225/2017) Gäller fr.o.m. 1 jnuri 2018 Fstställd v Styrelsen för forskrutbildning 2017-09-11 2 Allmän studiepln för utbildning
Rapport gällande LUS- resultat under höstterminen 2011
Rpport gällnde LUS- resultt under höstterminen 2011 Kommunen hr sedn mång år tillk eslutt tt ll låg- och mellnstdieskolor sk gör ett läsutvecklingstest (LUS) på vrje rn en till två gånger per termin. Dett
IL1fNX L ÅRSBERÄTTELSE 2001 I. a a. iljlt :i
~R ~ L1fNX L ÅRSBERÄTTELSE 2001 iljlt :i lo LYNX ÅRSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSXRET 200J Styrelscn och ljcr/?stdllnde direktören/lir Silver KpiüdfbrlJiltningABfàr härmed vgefoljmldc ånbertïuelse forjrmdcn
Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad
Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad God Jul och Gott Nytt År önskar Hushållningssällskapet Sjuhärad och Rådgivarna i Sjuhärad Försök/växtodlingsåret
Jäst i frysta degar. Jämförelse av jästsorter, påverkan av infrysning och bakningens tillvägagångssätt. Louise Bergfeldt
Fkulteten för nturresurser och lntbruksvetenskp Jäst i fryst degr Jämförelse v jästsorter, påverkn v infrysning och bkningens tillväggångssätt Louise Bergfeldt Institutionen för livsmedelsvetenskp Självständigt
Evighetskalender. 19 a) nyårsdagen var år 2000 b) julafton kommer att vara på år 2010 c) de första människorna landade på månen, 20 juli 1969
Evighetsklender Vilken veckodg vr det när du föddes? På vilken veckodg fyller du 18 år? Med den här evighetsklendern kn du t red på det. Gör så här när du sk t red på veckodgen: Lägg ihop följnde fyr tl:
Integraler. 1 Inledning. 2 Beräkningsmetoder. CTH/GU LABORATION 2 MVE /2013 Matematiska vetenskaper
CTH/GU LABORATION MVE6 - / Mtemtisk vetenskper Inledning Integrler Iblnd kn mn inte bestämm integrler exkt utn mn får nöj sig med tt beräkn pproximtioner. T.ex. e x dx kn inte beräkns exkt, eftersom det
Röstens ålder. - en auditiv & akustisk studie. Susanne Schötz
D-uppsts i fonetik FON 44 Institutionen för lingvistik Lunds Universitet Juni 21 Hndledre: Prof. Göst Bruce Röstens ålder - en uditiv & kustisk studie Susnne Schötz Innehållsförteckning 1 Introduktion
Månadsrapport februari 2014
Måndsrpport februri Socil- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsvdelningen Innehållsförteckning 1 Ekonomi och verksmhet... 3 1.1 per verksmhet... 3 1.2 Investeringsuppföljning... 6 1.3 Volymer, sttistik
temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden
temung.se T E M AG RU P P E N U N G A I A R B E T S L I V E T n n u k k s g n u r All e d u t s r e l l e b job EUROPEISKA UNIONEN Europeisk socilfonden »GÅ UT GYMNASIET«Mång ung upplever stress och tjt
Lamellgardin. Nordic Light Luxor INSTALLATION - MANÖVRERING - RENGÖRING
INSTALLATION - MANÖVRERING - RENGÖRING Se till tt lmellgrdinen fästes i ett tillräckligt säkert underlg. Ev motor och styrutrustning skll instllers v behörig elektriker. 1 Montering Luxor monters med de
Gödselmedel i jordbruket
Sttistisk centrlbyrån SCBDOK 3.2 (5) Gödselmedel i jordbruket 202/203 MI00 Inneåll 0 Allmänn uppgifter... 2 0. Ämnesområde... 2 0.2 Sttistikområde... 2 0.3 SOS-klssificering... 2 0.4 Sttistiknsvrig...
GOODTIMES. teknikens framkant. Prisbelönat samarbetsprojekt i ONE.2014
Sidn 4 Avbrottsfritt för SVT Sidn 6-7 Full kontroll i Sidn 8 Hydro stsr på bättre styrning GOODTIMES ONE.2014 Prisbelönt smrbetsprojekt i teknikens frmknt Världens modernste forskningslbortorium byggs
Profilrapport. Erik Henningson. 21 oktober 2008 KONFIDENTIELLT
Profilrpport 21 oktober 2 KONFIDENTIELLT Profilrpport Introdution 21 oktober 2 Introduktion Denn rpport sk endst tolks v behörig nvändre under ikttgnde v professionell oh yrkesetisk övervägnden. De resultt
Analys grundkurs B lab 1. Stefan Gustafsson Per Jönsson Fakulteten för Teknik och Samhälle, 2013
Anlys grundkurs B lb 1 Stefn Gustfsson Per Jönsson Fkulteten för Teknik och Smhälle, 13 1 Viktig informtion om lbortionern Lbortionsdelen på kursen i kursen Anlys grundkurs B exminers genom tt mn gör två
Mat-1.1510 Grundkurs i matematik 1, del III
Mt-.50 Grundkurs i mtemtik, del III G. Gripenberg TKK december 00 G. Gripenberg TKK) Mt-.50 Grundkurs i mtemtik, del III december 00 / 59 Vribelbyte F gx))g x) dx = d F gx)) dx dx = / b F gx)) = F gb))
SF1625 Envariabelanalys
SF1625 Envribelnlys Föreläsning 13 Institutionen för mtemtik KTH 27 september 2017 SF1625 Envribelnlys Anmäl er till tentn Anmäl er till tentn nu. Det görs vi min sidor. Om det inte går, mejl studentexpeditionen
Erfarenheter av projekt och program i Västra Götaland
Utvärderingsrpporter 2012:04 Regionl utveckling Erfrenheter v projekt och progrm i Västr Götlnd En metnlys v utvärderingr v projekt och progrm inom tillväxtrbetet i Västr Götlnd. Anlysen är genomförd v
Tentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2016, kl. 8:00-12:00
Tentmen i Mtemtik, HF9 9 dec 6, kl. 8:-: Emintor: Armin Hlilovic Undervisnde lärre: Erik Melnder, Jons Stenholm, Elis Sid För godkänt betyg krävs v m poäng. Betygsgränser: För betyg A, B, C, D, E krävs,
Programmeringsguide ipfg 1.6
Progrmmeringsguide ipfg 1.6 Progrmmeringsklr i-ört pprter (CIC, knl, fullonh) Progrmmeringsklr kom-ört pprter CS-44 Phonk-version Progrmmeringsklr miropprter CS-44 Phonk-version 1 2 1 2 1 2 ipfg 1.6 stndrd
Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad
Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad Publicerat 215-1-3 Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland. Finansierat av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin via Anders Elofssons