1 Öppnande, presentation Anne-Maj öppnade mötet och hälsade välkommen, därefter gjordes en presentationsrunda av närvarande deltagare.

Transkript

1 Protokoll fört vid sammanträde med FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Linköpings Missionsförsamling Konferens AB Linköping Närvarande: Anne-Maj Gustavsson, SLU Umeå, ämnesansvarig SLU, ordförande i kommittén vall och grovfoder Ola Hallin, region Försök i Väst, ämnesansvarig Hushållningssällskapet, sekreterare i kommittén vall och grovfoder Anders Ericsson, region Sveaförsöken, Hushållningssällskapet Anders H Gustafsson, Växa Anders Månsson, Hushållningssällskapet Anna Carlsson, Svenska Vallföreningen Anna Linell, Hushållningssällskapet Anneli Lundkvist, SLU Uppsala Cecilia Lindahl, Eurofins Christer Persson, Lantmännen Lantbruk Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Elisabet Nadeau, SLU Skara/Hushållningssällskapet Gunnar Danielsson, Olssons frö AB Karin Andersson, Hushållningssällskapet Karl-Oskar Andersson, Scandinavian Seed Ingemar Gruveaus, Yara Magnus Halling, SLU Uppsala, Växtproduktionsekologi Malin Lovang, Lovanggruppen Maria Wahlquist, Skånesemin Marie Rask-Johansson, Kalmar Lantmännen Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Sofia Kämpe, Agroväst -förhinder 1 Öppnande, presentation Anne-Maj öppnade mötet och hälsade välkommen, därefter gjordes en presentationsrunda av närvarande deltagare. 2 Föregående minnesanteckningar Föregående minnesanteckningar för möte den godkändes. 3 Meddelande Vallkonferens 7-8 februari 2017, Uppsala EGF 2016, 4-8 september Trondheim, Norge (Poster till EGF deadline 15 december, abstract 200 ord) Anna Carlsson är ny ordförande i Svenska Vallföreningen Anneli Lundkvist är ny samordnare på Fältforsk efter Björn Andersson 4 Tema för dagen: Utfodring, kvalitetsanalyser smältbarhet, för rörsvingel/rörsvingelhybrid jämfört med andra vallgräs; Bestämning av näringskvalitet kring och vid skördetillfället för vallsortprovning, Magnus Halling SLU Uppsala, bilaga 1. Rörsvingel och timotejensilage till mjölkkor, Elisabet Nadeau SLU Skara Fiberkvalitet och näringsvärde i olika gräsarter, Elisabet Nadeau SLU Skara

2 Vill ni få tillgång till Elisabets presentationer får ni ta en kontakt med Elisabet. Elisabet vill vänta med att sprida resultaten till att man har bearbetat resultaten mer och fått alla analyser klara. Pilotstudie, jämförelse mellan rörsvingel och timotej vid olika skördetidpunkter, Anne-Maj Gustavsson SLU Umeå, bilaga 2. 5 Hur och varför mäter man grovfodrets smältbarhet? Via länk presenterade Sophie Krizsan SLU Umeå, MilkGrass 2015/16; Förbättrat utnyttjande av vallensilage i mjölkproduktionen. Skördestrategi och fodervärde. Syfte att optimera utnyttjande av vallensilage i mjölkproduktionen genom att utveckla fodervärderingsverktyg och utfodringsmodeller i praktisk skala för gårdsbruk, bilaga 3. 6 Pågående vallförsök och förändringar inom Sverigeförsöken, Ola Hallin, Hushållningssällskapet. Sverigeförsöken utförde 76 försök under 2015 inom vall och grovfoder. Försöksserierna framgår i presentationen Sverigeförsöken nov 2015, bilaga 4. Förändringsarbete pågår för fältförsöksverksamheten mellan Hushållningssällskapet och SLF. Större förändringen som är under diskussion är att beställningen från SLF till Hushållningssällskapen blir treårig med start 2017och att SLF kommer att utse ett branschråd. Branschrådets uppgift är att bedöma framtida behov av fältförsök, ansvara för kommunikation och uppföljning av fältförsöksprogrammen mot Hushållningssällskapet. 7 Prioriteringslista, arbetsgrupper och ansökningar Varje deltagare fick framföra tre frågeställningar, sedan skulle man inom mindre grupper prioritera fram den viktigaste frågeställningen. De viktigaste prioriteringar är markerade med 1 i sammanställningen nedan. Sammanställning av förslag/priorteringslista från Ämneskommitté vall och grovfoder möte den 24 november =prioriterat förslag från varje grupp, 2=alla förslag, sammanslagit liknande förslag. Kvävegödsling markleverans 2, Kvävegödsling i vall, gräs, gräs + klöver, Nya kvävegödslingsrekommendationer till blandvall. 2, Delad N-giva i tidiga områden till förstasskörden, hur kan det ge högre och bra proteinkvalité i förstaskörden? 2, Markleverans/kväveupptag i vall under våren. Nollrutemätningar i vall! 2, Skördar efter förstaskörd, hur gödsla/göra så att kvaliteten blir bättre 2, Optimera gödsling, maximera avkastning, näringskvalitet, odlingssäkerhet Kaliumgödsling 1, Kaliumgödsling, olika jordar, magnesium, mikronäring, gödslingsrespons, växter, djur, lätta jordar/lerjord K-AL/ K i fodret/k-gödslingsnivåer, föra ut Svavelgödsling 2, Svavelgödsling i slåttervall, olika nivåer, avkastning och kvalitet, fler eko + konv Vallsortförsök 1, Konkurrensförmåga i vallsortförsök, provning av sorter i konkurrens, systematiserad, nya sorter 2, Näringsanalyser i sortförsök, fortsätta med art/sort jämförelse, flera år 2, Stallgödsel i sortförsök, (motsvarar handelsgödsel i försöken verkligheten som stallgödslas?) 2, Prioritera analysparametrar i vallförsök för bra foderstat 2, Olika arters energitapp efter optimal skördetidpunkt 2, Utreda arters och sorters olika smaklighet i utfodringsförsök och koppla detta till parametrar som t ex socker och smältbarhet

3 Växtföljd 1, Klövertrötthet, varför, åtgärd, växtföljdsaspekter för blålusern 2, Vall i växtföljd, sjukdomsbärare gentemot övriga grödor 2, Odlingsteknik blålusern, säkrare odling, 2, Växtföljd på vallpressade jordar Jordbearbetning markpackning 2, Markpackning inverkan på arter och sorter? fasta körspår, påverkan på skörd och artsammansättning 2, Minskad jordbearbetning i vallväxtföljd/minimerad bearbetning, plöjning Vallprognos, analyser, näringskvalité 1, Prognoser temperatursummor, temperatursummor/vallprognos, vallprognoser samband väder utveckling kvalitet, vallkvalitet och temperatur 2, Vallprognos ny eller se över Modell för hur protein, NDF och energi förändras inför skörd/utvecklingsstadie 2, Kan vi få ordning på vallanalyser? Fodervärdering 2, Smältbarhetsanalyser, Vad kan vi tro på? Hur gör övriga Europa? Management 1, Rationella produktionssystem, grovfoderkedja, lönsamma foderstater, ökad samverkan husdjur/växtodlare 2, Att försöka samordna de resultat man får fram och ge stöd för lantbrukaren t ex Hur mycket mer man tjänar om smältbarheten ökar. 2, Strategier för ökad koppling och helhetssyn mellan växtodling och husdjursproduktion, fodervärdering 2, Rationella och säkra hanteringssystem för vallkedjan på enskilda gården eller i samverkan med grannar 2, Modell för tolkning och tillämpning på gård av vallodling/sorter mm över till en lönsam foderstat 2, Effekter av årsmån, medeltemperatur (norr/syd) och nederbörd (väst/öst) på vallodling, sortval mm 2, Klimatsmart mjölkproduktion av vall grovfoder, vilket system ger minst footprint 2, Syntisera det som redan finns även populärvetenskapligt Övrigt 2, Höstgödsling av nötflyt, tidpunkt, påverkan på övervintring och sammansättning av vallens förstaskörd. Bladandel etc. 2, Bete, System för kombinationer av slåtter och bete 2, Långliggande jämfört med kortliggande vallar. 2, Blandvallar alt. renbestånd, betydelse för foderintag/konsumtion 2, Ensileringsmedel, salter, bakterier, syror, nyttan, avkastning, hygien, kvalitet, konsumtion 8 Övriga frågor Inga övriga frågor. 9 Nästa möte Preliminärt den 15 mars 2016 i Linköping. Förslag på tema; vallen under mark markpackning, jordbearbetning, rotutveckling, näringsupptag. Sekreterare: Ola Hallin Justeras: Anne-Maj Gustavsson

4 Bestämning av näringskvalitet kring och vid skördetillfället för vallsortprovning Magnus Halling Forskningsledare, SLU, Växtproduktionsekologi Linköping

5 Projekt: Bestämning av näringskvaliteten kring och vid skördetillfället för marknadssorter provade i vallsortförsök Målsättning: Följa utvecklingen av näringsvärdet kring första och andra skörd för ett antal marknadssorter i sex gräsarter: timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrid, rajsvingel och engelskt rajgräs i officiella sortförsök på fyra platser i södra och mellersta Sverige. Metodik Första årets vall valdes Provtagning en vecka innan första skörd, vid första skörd, en vecka efter första skörd samt en vecka innan andra skörd och vid andra skörd Analys av näringsinnehåll Fördelning blad och strå

6 L försöksplan Kvävegödsling i alla led = 200 kg N/ha Ledbeteckn. Vit Röd Timotej Ängs- Engelskt Hybrid Raj- Rörklöver klöver svingel rajgräs rajgräs svingel svingel (VK) (RK) (TI) (ÄS) (ER) (HR) (RS), (RS), T40Ä35E15 (A) T30Ä55 (B) Ä40E45 (C) Ä40H45 (D) Ä40RA45 (E) Ä40RÖ45 (F) T30Ä40E15 (G) T30Ä40H15 (H) T30Ä40RA15 (I) T30Ä40RÖ15 (J) T40Ä35E30 (K) T40Ä35E15H15 (L) T40Ä35E15RA15 (M) E30H30RA30 (N) De följande figurerna baseras på 17 st L försök under perioden

7 Raj- och rörsvingel L Procent i skörden Ä40RA45 (E) Ä40RÖ45 (F) T30Ä40RA15 (I) T30Ä40RÖ15 (J) T40Ä35E15RA15 (M) 10 0 Vall I, sk 1 Vall I, sk 2 Vall I, sk 3 Vall II, sk 1 Vall II, sk 2 Vall II, sk 3 Vall III, sk 1 Vall III, sk 2 Vall III, sk 3 Källa: 4429_botgräs _ny.xls

8 Sortförsök som ingått i projekt Art Serie Plats Skördeår E. rajgräs 204 Jönköping, Riddersberg 2009 E. rajgräs 204 Varberg, Tvååker 2009 E. rajgräs 204 Varberg, Tvååker 2010 E. rajgräs 204 Borås, Rådde 2009 E. rajgräs 204 Borås, Rådde 2010 Timotej 201 Jönköping, Riddersberg 2009 Timotej 201 Jönköping, Riddersberg 2010 Timotej 201 Gotland, Hallfreda 2009 Timotej 201 Gotland, Hallfreda 2010 Timotej 201 Borås, Rådde 2009 Timotej 201 Borås, Rådde 2010 Timotej 201 Borås, Rådde 2011 Ängssvingel 202 Enköping, Hacksta 2009 Ängssvingel 202 Enköping, Hacksta 2010 Ängssvingel 202 Enköping, Hacksta (vall 2) 2010 Ängssvingel 202 Kalmar 2009 Ängssvingel 202 Borås, Rådde 2009 Ängssvingel 202 Borås, Rådde 2010 Ängssvingel 202 Borås, Rådde 2011 Totalt 19 st

9 Kvalitetsanalyser Analys VOS referensmetod OE gräs MJ/kg ts Aska g/kg ts - Metod/ref 71/393/EEG NDF fiber - Metod/ref enligt Mertens ISO/CD indf g/kg NDF - Metod NIR/NorFor in Råprotein - NIR metod

10 Timotej NDF NDF, g/kg ts :e juni Grindstad Lischka Ragnar Switch Skörd 1 vid axgång (axet/vippan synlig 50 % på 50 % av fertila skott) på mätaren Switch Skörd 2 i genomsnitt 40 dagar efter skörd 1 i timotej dagar före 1 Skörd 1 7 dagar efter 1 7 dagar före 2 Skörd 2 Provtagningstillfälle Skörd 1 vid axgång (axet/vippan synlig 50 % på 50 % av fertila skott) på mätaren Sigmund Skörd 2 i genomsnitt 39 dagar efter skörd 1 i ängsvingelförsöken NDF, g/kg ts Ängssvingel NDF Felina (RSH) Hykor (RSH) Kora (RÖS) NDF analyserat med referensmetod enligt Mertens 2:a juni dagar före 1 Skörd 1 7 dagar efter 1 7 dagar före 2 Skörd 2 Sigmund Swaj (RÖS) Provtagningstillfälle

11 NDF, ängssvingel Rådde 2009 (ett försök) Ängssvingel, Rådde 2009 Skillnad mellan provtagningar och samspel provtagning och sort NDF, g/kg ts Provtagningstillfälle Sigmund Hykor, rörsv.hyb. Felopa, rajsv. Swaj, rörsv. Felina, rörsv.hyb. Kora, rörsv.

12 Slutsatser 1 Timotej NDF : skörd 1 hade Ragnar och Switch lägst halt. Skörd 2 inga skillnader sorterna uppförde sig enhetligt över skördetid, plats och år Ängsvingel NDF : Hykor, Felina, Swaj och Kora lika halt alla tillfällen Sigmund högre halt 1 vecka före skörd 1 och lägre halt runt skörd 2 ett tydligt samspel mellan plats*skördeår*tillfälle

13 NDF, g/kg ts :e juni E. rajgräs NDF Felopa (RS) Malta Perun (RS) SW Birger Skörd 1 vid axgång (axet/vippan synlig 50 % på 50 % av fertila skott) på mätaren SW Birger Skörd 2 i genomsnitt 37 dagar efter skörd 1 i e. rajgräs dagar före 1 Skörd 1 7 dagar efter 1 7 dagar före 2 Skörd 2 Provtagningstillfälle indf första skörd indf analyserat med NIR indf, g kg-1 ts Hykor (RSH) Swaj (RÖS) Switch (TIM)

14 Slutsatser 2 E. rajgräs NDF : rajsvinglarna Felopa hade högst halt runt skörd 1 och Perun runt skörd 2 E. rajgräs Malta (tidig) låg halt 1 vecka före skörd 1 Ett tydligt samspel mellan plats*skördeår*tillfälle indf första skörd : timotej hade högre halt än de andra två arterna rörsvingelhybrid och rörsvingel rörsvingelhybrid och rörsvingel lika alla år (ett undantag) Årsmånsskillnader

15 Ängsvingel rörsvingel NDF (g/kg ts) sortförsök 2014 Två värden utan gemensam bokstav skiljer sig åt på nivå p=0,05

16 indf Beräknad med NIR hos Eurofins idag räknas fram Den del av fibern (NDF) som inte är smältbar i vommen Mycket starkt negativt samband mellan indf och VOS Används för beräkning nedbrytningshastighet och passagehastighet av fibern (NDF) genom vommen Påverkar foderstaten kraftigt genom att ett höjt indf leder till att kon äter mindre vallfoder Beräkningar med NIR har viss osäkerhet Källa: Rolf Spörndly, HUV, SLU

17 Tack för uppmärksamheten Tack framföres till Stiftelsen Lantbruksforskning som beviljat medel under perioden till projekt H , försöksledare Jan Jansson, Hushållningssällskapet/Rådgivarna i Sjuhärad Hushållningssällskapen som utfört försöken

18 Pilotstudie av rörsvingelkvalitet Maj Gustavsson, SLU Umeå Anne Resultat från: Rörsvingel i vallen Pilotstudie sommaren 2010 Litteraturstudie Anne Maj Gustavsson, SLU Nu har rörsvingel blivit aktuell igen i Sverige Alltid varit intressant i USA tall fescue Kora (Ohlssons frö) Swaj (Lantmännen) Bra avkastning Vi vet mindre om fodervärdet Vi vet inte vad den avkastar i ett 3 skördesystem Upplever den som sträv och gummiartad Sorter USA använt tall fecue länge REN RÖRSVINGEL Swaj (SWSeed) Kora (Olssons frö) FÖRDELAR Mycket uthållig Klarar en stor variation av jordar och klimat Tål avbetning väl Hög avkastning NACKDEL Kan innehålla endofyter Starka gifter för nötkreatur Europeiska sorter ska dock vara kontrollerade Kan även finnas i ängssvingel (dock ej giftig bara osmaklig) Även i engelskt rajgräs 1

19 Pilotstudie av rörsvingelkvalitet Maj Gustavsson, SLU Umeå Anne Rörsvingel jämfört med ängssvingel litteraturen Rörsvingel Ängssvingel Källa: Wurtzeatlas Djupa rötter Torktålig Tål fuktiga marker stående ytvatten kort tid Tål lägre ph än timotej och ängssvingel Långlivad Bra vinterhärdighet Mycket bra återväxtförmåga = 3 skördar Kraftig konkurrent år 2 Svag konkurrent under etableringsfasen Kommer igång lite sent i 1:a skörd i vall I Utvecklingen 8 kg timotej 12 kg ängssvingel 20 kg rörsvingel Kräver en period av kyla som följs av långdagsförhållanden för att bilda strå (alla bladgräs) Källa: Virkajärvi, 2008 Proportion Svaj rörsvingel vall Synlig axtopp 1:a mellanrummet = 2:a mellanrummet axansvällning Nodstadie Bladstadie Bladstadie jun 12-jun 19-jun 26-jun 03-jul 10-jul 17-jul 24-jul 31-jul 07-aug Datum Axelrubrik Grindstad timotej vall Hela axet/vippan synligt Hela axet/vippan synligt 0.90 Synlig axtopp 0.80 Synlig axtopp 1:a mellanrummet = :a mellanrummet axansvällning :a mellanrummet = 0.50 Flaggbladstadiaxansvällning Nodstadie e Nodstadie 0.10 Bladstadie 0.00 Bladstadie 05-jun 12-jun 19-jun 26-jun 03-jul 10-jul 17-jul 24-jul 31-jul 07-aug Date 2

20 Pilotstudie av rörsvingelkvalitet Maj Gustavsson, SLU Umeå Proportion Anne Kasper ängssvingel vall :a Synlig axtopp 0.90 mellanrummet 1:a mellanrummet = 0.80 axansvällning 0.70 Nodstadium 0.60 Bladstadium Bladstadium jun 12-jun 19-jun 26-jun 03-jul 10-jul 17-jul 24-jul 31-jul 07-aug Date Kora vall 2 Kasper vall 2 Axelrubrik Kora rörsvingel vall :a 1:a mellanrummet = Synlig axtopp mellanrummet axansvällning Nodstadium Bladstadium Bladstadium jun 12-jun 19-jun 26-jun 03-jul 10-jul 17-jul 24-jul 31-jul 07-aug Date Första skörd Axansvällning samtidigt Grindstad 2 % bladstadium Kasper 50 % bladstadium Swaj 69 % bladstadium Kora 77 % bladstadium Svinglar: Hög andel i bladstadiet får aldrig några strån Kasper varierade mellan 8 % och 51 % skott utan strån Återväxt Bara timotej bildar strån Grindstad 20 % bladstadium Kasper 0 % bladstadium Swaj 0 % bladstadium Kora 0 % bladstadium Vi har bara kollat ett år Planthöjd Vet ej om näringsvärdet är normalt Måste ha uppgifter från fler år Pilotstudie för att se om rörsvingel är intressant 3

21 Pilotstudie av rörsvingelkvalitet Maj Gustavsson, SLU Umeå Anne Bladskiveandel Smältbarhet 2010 Energihalt Askhalt NDF

22 Pilotstudie av rörsvingelkvalitet Maj Gustavsson, SLU Umeå Anne INDF med NIRS Slutsatser Rörsvinglarna är definitivt intressanta KOM IHÅG! Pilotstudie bara ett år farligt att tro att det alltid är så här! Axansvällning samtidigt ovanligt svinglarna brukar vara tidigare än timotejen måste kolla fler år borde vara bra att förklara varför det skiljer sig mellan år Stor andel kvar i bladstadiet i första skörd (50 77 %) är det normalt? (annan studie Kasper 8 51 %) Alltid bara bladstadium i återväxten hos svinglar trots det minskar smältbarheten/energihalten Högre smältbarhet än timotej i första skörd och återväxt Lägre NDF än timotej i första skörd Både högre och lägre NDF i andra skörd Vi måste undersöka detta när man skördar 3 gånger rörsvingel ska aldrig skördas mindre än 3 gånger! Annars ska man inte ha den!! Tack till länsstyrelserna i de nordliga länen för att ha finansierat denna pilotstudie. 5

23 Möte Svenska Vallföreningen Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap SLU Umeå

24 Kungliga skogs och lantbruksakademien i 2011 Utvärdering av laboratoriemetoder för bestämning av in vivo smältbarheten av organisk substans för olika grovfoder Sophie Krizsan Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU Umeå

25 MilkGrass i 2015/16 Förbättrat utnyttjande av vallensilage i mjölkproduktionen - skördestrategi och fodervärde Samarbetsprojekt med Valio Ltd. och MTT Agrifood Research Finland

26 Syfte Att optimera utnyttjandet av vallensilage i mjölkproduktionen genom att utveckla fodervärderingsverktyg & utfodringsmodeller i praktisk skala för gårdsbruk

27 Bra grovfoder Smältbarhet viktigaste kvalitetskriteriet på analysbevis Foderstatens näringsvärde och produktionsresultat Hög andel grovfoder och mest varierande näringsvärde Energiinnehåll & i NorFor för att beräkna grovfodrets fyllnadsvärde Vallprognos.se Smältbarhetskoefficienter bestämda in vivo med underhållsutfodrade får

28 Bra grovfoder i produktionen Det är inte möjligt att kompensera ett sämre ensilage genom att öka mängden kraftfoder för att uppnå likvärdig mjölkproduktion som med ett tidigt skördat ensilage i foderstaten (Randby et al., 2012).

29 In vitro metoder i Norden Sverige: Vomvätskelöslig organisk substans (VOS) en in vitro digestion i vomvätska i 96 tim Norge: Klassisk 2-stegs in vitro metod (Tilley & Terry, 1963) Danmark: Tilley & Terry mest använd, men också EFOS (=enzymfordøjeligt organisk stof) Finland: Enzymbaserad in vitro digestion i 2-steg med pepsin och cellulase och osmältbar NDF NIRS kalibrerad mot in vitro resultat, som är relaterade till in vivo data

30 Laboratorier Sverige Danmark Norge Finland Eurofins, Lidköping Agrilab, Uppsala SLU, Kungsängen, Uppsala Eurofins, Holstebro BLGG, Oosterbeek DJF, Århus Eurofins, Moss Felleskjøpet (BLGG), Stavanger UMB, Ås Valio, Helsingfors NorFor parametrar räknas ut via Feed Analysis System (FAS; Svensk Mjölk) erbjuds via Eurofins

31 Analysrapporter i Norden Kan också vara IVOS eller EFOS

32 Värdera olika laboratoriemetoder som referensmetod för NIRS kalibrering av smältbarheten av organisk substans för flera olika typer grovfoder

33 Grovfodermedel In vivo data från smältbarhetsförsök med får utförda som kontinuerliga utfodringsförsök eller som latinska kvadrater Nederländska prover: Majsensilage (9) Gräsensilage (9) Hö (5) Halm (5) Lusern (3) Majsstrå (2) Finska prover: Helsädesensilage (8) Gräsensilage (2) Rödklöverensilage (7)

34 Vomvätskelöslig organisk substans (VOS) Ett malt prov inkuberas i 49 ml buffert och 1 ml vomvätska i 38 C i 96 timmar Den olösliga resten tvättas med vatten och aceton Filterröret torkas i 103 C i 3 timmar Provet föraskas vid 500 C i 40 minuter

35 Enzymbaserad in vitro analys (PC) Förbehandling i pepsin-hcl lösning (1000 ml 0.5 N HCl och 2 g pepsin) vid 40 C i 24 timmar Inkubering i cellulas-buffert lösning vid 40 C i 48 timmar Tvättade, torkade över natten och föraskade vid 520 C i 3 timmar

36 Tilley & Terry (TT) En in vitro digestion med vomvätska i 2 steg:

37 Osmältbar NDF (indf) Påsar i 288 timmar igen..

38 Empiriska förhållanden OMD VOS = VOS OMD VOS = VOS (>50% baljväxter) OMD TT = TT OMD TT = TT (majsensilage) OMD PC = PC (alla grovfoder) OMD indf = indf (alla grovfoder)

39 Enzymbaserad in vitro analys (PC) OMD PC (hö & gräsensilage) = PC OMD PC (förstaskörd GS) = PC OMD PC (baljväxtensilage) = PC OMD PC (helsädesensilage) = PC Swedish University of Agricultural Sciences

40 Osmältbar NDF (indf) OMD indf (hö & gräsensilage) = indf OMD indf (förstaskörd GS) = indf OMD indf (baljväxtensilage) = indf OMD indf (helsädesensilage) = indf Swedish University of Agricultural Sciences

41 Kemisk sammansättning TS RP NDF indf In vivo OMD Halm Lusern Majsstrå Majsensilage Gräsensilage Hö Helsäd Rödklöver Alla SD Minimum Maximum Swedish University of Agricultural Sciences

42 Residual Halm Lusern Resultat Tabell 2. Effekt av grovfoder på differensen mellan observerad och skattad smältbarhet Majs GS Hö HS Majsstrå Rödklöver OMD-OMD indf OMD-OMD indf OMD-OMD GP OMD-OMD OMS OMD-OMD OMS OMD-OMD VOS OMD-OMD TT Swedish University of Agricultural Sciences

43 Resultat Tabell 3. Väntevärdesfel för in vitro och in situ baserade skattningar av smältbarheten Metod Nivåbias P-värde Lutningsbias P-värde Swedish University of Agricultural Sciences RMSEP OMD indf OMD indf OMD GP < OMD OMS1-22 < OMD OMS OMD VOS OMD TT <

44 Outliers Halm & lusern In vivo OMD, % y = x R² = indf, g/kg of DM All forages Alfalfa Straw Swedish University of Agricultural Sciences

45 Utan halm & lusern Minskade väntevärdesfelet till 26.9, 29.2 & 36.5 g/kg vid skattningar av in vivo smältbarheten med OMD indf, OMD VOS & OMD PC Swedish University of Agricultural Sciences

46 Implikation Ett väntevärdesfel på 2-3 % innebär cirka 3-5 MJ OE/ko/dag Marginell respons 100 g mjölk/mj OE Accepterar ett fel på < 0.5 kg mjölk/ko/dag

47 Metabolizable energy in grass and red clover silage fed to sheep Sophie J. Krizsan 1*, Farhang Fatehi 1, 2, Degong Pang 1, Marketta Rinne 3 and Pekka Huhtanen 1

48 Målsättning Att bestämma OE-värdet för gräs - & klöverensilage som utfodrats till får i smältbarhetsförsök. Att utvärdera olika OE ekvationer: Barber et al. (1984) eller ARC/MAFF referenser, Yan & Agnew (2004), Volden & Nielsen (2011) & NRC (2001). Att uppdatera foderrådgivningsverktygen.

49 Energy metabolism Gross energy (=heat of combustion) Faecal energy Digestible energy (=energy of digested food) Urine energy CH 4 energy Metabolizable energy

50 Regional Jordbruksforskning för norra Sverige & Valio Ltd. & Yara Finland Ltd.

51 Vallförsök inom Sverigeförsöken och samverkan SLU FältForsk

52 SLU FältForsk FältForsk är ett kontaktorgan mellan SLU och externa intressenter gällande fältforskning inom jordbruksområdet. Huvuduppgiften för FältForsk är att samordna och utveckla fältforskningen ifråga om såväl planering och resultatbearbetning som metodik och teknik i fält och på laboratorier.

53 Ämneskommittéer (Forskning) Ämneskommittéerna ska vara mötesplatser för intressenter inom resp. kommittés ämnesområde och arbeta med idé- och behovsformulering samt information och resultatspridning. Kommittéerna kan även medverka till att initiera projektansökningar och att finna finansieringsvägar för verksamheten inom resp. ämnesområde.

54 Ämneskommittéer 8 stycken Vatten Växtnäring Ogräs Växtskydd Odlingsmaterial (sortprovning) Jordbearbetning och hydroteknik Odlingsteknik och växtföljd Vall och grovfoder

55 Sverigeförsöken I Sverigeförsöken ingår försöksregionerna Skåneförsöken, Animaliebältet, Försök i Väst, Östra Sverige Försöken, Sveaförsöken och Norrlandsförsöken Sverigeförsökens vision: Fältförsöksverksamheten skall med effektivitet, god kvalitet och oberoende vara en drivande kraft för att omsätta forskning och innovationer till en konkurrenskraftig utveckling av svenskt lantbruk. Detta gör vi genom att: Utföra officiella fältförsök med hög kvalitet och precision Med en bred kontaktyta nå hela Sveriges växtodlingsintressenter, från lantbruk till forskning i alla riktningar

56 Vall- och grovfoderförsök inom Sverigeförsöken Försöksserie L6-111 Rödklöversorters konkurrensförmåga 3 L Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel 3 L6-703 Fodermajs, sort 9 L Svavelgödsling till ekologisk blandvall 2 L Vallväxtsortprovning komplettering, vallår I-II 18 L Vallväxtsortprovning komplettering, anläggning 9 R8-21,22/23 Sortprovning Vallväxter i Norra Sverige 24 R8-21,22/23 Sortprovning Vallväxter i Norra Sverige, anläggning 8 Antal Summa 76 Sortprovning Vallväxter Norra Sverige ett samarbete mellan Regional Jordbruksforskning för Norra Sverige, RJN, sortföreträdare och institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, NJV, vid SLU i Umeå.

57 Förändringar av Sverigeförsöken

58