NÄRINGSVÄRDE HOS VALLGRÄS KRING SKÖRD 1 OCH 2
|
|
- Kjell Magnusson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 NÄRINGSVÄRDE HOS VALLGRÄS KRING SKÖRD 1 OCH 2 av Magnus A. Halling, Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala och Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Sammanfattning Syftet med projektet var att noga följa utvecklingen av näringsvärdet kring första och andra skörden för ett antal marknadssorter i timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrider, rajsvingel och engelskt rajgräs i officiella sortförsök på ett antal platser i södra och mellersta Sverige. Omfattande analyser av olika parametrar för näringskvalitet har gjorts rutvis vid fem olika tillfällen. Resultaten som redovisas här är preliminära och endast ett urval, eftersom den statistiska analysen inte slutförts. Ett försök med timotej och ett med e. rajgräs jämförs. Innehållet av NDF förändras snabbt vid skörd 1, men också vid skörd 2. Skillnader mellan sorter var mer uttalad i rajgräsförsöket än i timotejförsöket. I rajgräsförsöket hade återväxten ett större innehåll av NDF jämfört med första skörd. I timotej var det tvärt om. Frågeställning Frågeställningar som skall besvaras i projektet: Finns det skillnader i smältbarhet och fiberhalt mellan olika vallgrässorter (inom samma art) i de marknadssorter av timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrider, rajsvinglar och engelskt rajgräs som idag odlas och provas i de svenska officiella sortförsöken? Finns det skillnader mellan sorterna om de odlas i södra Sverige eller i Mellansverige? Inledning och bakgrund Olika vallväxtarter har olika tidpunkt för axgång och därmed i regel olika tidpunkter för optimalt skördetillfälle. Tidigast av de vanligaste använda gräsarterna är hundäxing följt av ängssvingel/rörsvingel/rörsvingelkorsningar, tidigt rajgräs, medelsent rajgräs/rajsvingel/hyb ridrajgräs, timotej och sent engelskt rajgräs. Olika arter/sorter har olika förmåga att behålla energivärdet kring axgång. Engelskt rajgräs och hybridrajgräs framstår som bäst i detta avseende. Speciellt hybridrajgräs, italienskt rajgräs och vissa rajsvinglar verkar behålla bra energivärde med relativt låga fiberhalter vid och strax efter axgång (Johansson, 1995). Det förekommer tidighetsskillnader mellan sorterna i alla arter. Den skillnaden är inte så stor i t.ex. ängssvingel och rörsvingel men betydande i t.ex. engelskt rajgräs. Inom timotej finns i dag på marknaden såväl tidiga som sena sorter avseende axgång. Johansson (1995) studerade två sorter av vardera timotej, ängssvingel och engelskt rajgräs och fann skillnader mellan sorterna i energi- och fiberhalt vid ett och samma utvecklingsstadium, speciellt för engelskt rajgräs. Jönsson (1981) anger att det med några få undantag inte fanns några påtagliga kvalitetsskillnader inom samma art. Dessa försök genomfördes i huvudsak i Skåne med även i Uppland. Sortmaterialet har förändrats mycket på dessa 35 år. På den tiden fanns det i stort sett endast svenskförädlade sorter på marknaden, medan det nuförtiden är ett stort inslag av utländskt sortmaterial. Vid första skörden 2007 genomförde agronom Karl-Fredrik Olsson ett examensarbete där han studerade två rajsvinglar (Perun och Paulita, hybrider mellan italienskt rajgräs och ängssvingel) och en rörsvingel 12
2 hybrid, Hykor. Den näringsmässiga kvaliteten följdes vid tre tillfällen kring axgång (Frankow-Lindberg, 2008). Material och metoder Projektet utfördes i 19 st officiella sortförsök på ett antal platser i södra och mellersta Sverige enligt tabell 1. Rutvis provtagning skedde en vecka innan första skörd, vid första skörd, en vecka efter första skörd samt en vecka innan andra skörd och vid andra skörd. Provtagningen gjordes i ett antal marknadssorter av timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrid, rajsvingel och engelskt rajgräs på tre platser. Sorterna ingår i den officiella sortprovningen och är antingen riksförsök (R), beställningsförsök till SLU (B) eller länsförsök (L). Tre försök studeras på olika platser inom varje art. Studien skedde i första årets vall under de tre åren Alla sorter skördas samtidigt och första ordinarie skörd togs vid mätarens ax/vippgång, vilket innebär att halva axet var synligt på hälften av skotten. Metodik för provtagning var att i varje ruta klippta 12 st slumpmässiga delprov om vardera ca 1 dm2. Vid en ts-skörd på 4 ton motsvarade 12 dm2 0,25 kg grönmassa eller 50 g ts vid en ts-halt på 20 procent. Efter uttagning av de 100 skotten enligt nedan torkades provet i 60 0C under ett dygn. Därefter skickades proven till Eurofins i Lidköping som malde proven och utförde analyserna enligt tabell 2. (Se nästa sida) Tabell 1. Sortförsök som ingått i projekt Bestämning av näringskvaliteten Art Serie Plats Skördeår Adb-nummer E. rajgräs 204 Jönköping, Riddersberg E. rajgräs 204 Varberg, Tvååker E. rajgräs 204 Varberg, Tvååker E. rajgräs 204 Borås, Rådde E. rajgräs 204 Borås, Rådde Timotej 201 Jönköping, Riddersberg Timotej 201 Jönköping, Riddersberg Timotej 201 Gotland, Hallfreda Timotej 201 Gotland, Hallfreda Timotej 201 Borås, Rådde Timotej 201 Borås, Rådde Timotej 201 Borås, Rådde Ängssvingel 202 Enköping, Haga Ängssvingel 202 Enköping, Haga Ängssvingel 202 Enköping, Haga Ängssvingel 202 Kalmar Ängssvingel 202 Borås, Rådde Ängssvingel 202 Borås, Rådde Ängssvingel 202 Borås, Rådde
3 Tabell 2. Analyser som utfördes i projektet Bestämning av näringskvaliteten Analys VOS referensmetod OE gräs MJ/kg ts Aska g/kg ts Metod/ref 71/393/EEG NDF fiber Metod/ref enl. Mertens ISO/CD indf g/kg NDF Metod NIR/NorFor in Råprotein NIR metod Energi för nöt NIR metod NDF g/kg ts NIR metod Ur de rutvisa uttagna proven valdes slumpvis ut ett ledvis prov om 100 skott vid varje provtagning. Plantutvecklingen bestäms genom att dela upp de 100 skotten i blad (nyps eller klipps vid snärpet) och i strån. Även om strået saknade noder, och inte morfologiskt kunde betraktas som ett strå, togs bladet av vid bladbasen i området för bladöron/snärp. Blad definieras som del av skottet som befann sig utanför bladöron/snärp. De två fraktionerna torkades i torkskåp (110 0C i minst 3 timmar) och tsvikten i gram av de olika fraktionerna bestämdes. Resultat och diskussion Datamaterialet är mycket omfattande med nästan analyser av näringskvalitet och den statistiska analysen är inte slutförd. Därför redovisas här resultat av NDF-analysen i ett urval av två försök. Timotejförsöket år 2011 i Rådde representerar ett försök där inget statistiskt samspel fanns mellan sort och provtagningstillfälle (figur 1). Enligt figuren verkar det vara skillnader i förändringen av NDF hos olika sorter, men det gav inte genomslag i den statistiska analysen. I genomsnitt över de fem tillfällena fanns ingen skillnad mellan sorter, men däremot var det skillnad mellan de fem tillfällena för de olika sorterna. Generellt ökar NDF-innehållet över tiden, särskilt vecka innan första skörd som genomfördes 8:e 710 Timotej, Rådde NDF, g/kg ts SW TT Provtagningstillfälle Figur 1. Förändring av NDF-innehållet i timotejförsöket i Rådde år
4 juni. Viss nedgång sker efter första skörd, men osäkert hur signifikant den är. NDFinnehållet är lägre runt andra skörd, men förändras nästan lika snabbt som runt första skörd. Nummersorten TT2567, som är under provning, är av typ, dvs. en sort med senare utveckling. Rajgräsförsöket år 2010 i Tvååker representerar ett försök där statistiskt samspel fanns mellan sort och provtagningstillfälle (figur 2). Förändringen i NDF-innehållet är snabbare vid andra än första skörd till skillnad från timotejförsöket. Men bland sorterna i rajgräsförsöket var NDF-innehållet större vid andra skörd, jämfört med första skörd. Över de fem tillfällena fanns en skillnad på 8 procent-nivån (P<0.079) mellan sorter och liksom för timotej var det skillnad mellan de fem tillfällena för de olika sorterna. Sorterna Birger och Malta ligger lägst i NDF-innehåll runt båda skördarna. Sorterna av rajsvingel varierar mera. 650 Engelskt rajgräs, Tvååker NDF, g/kg ts SW Birger Felopa, rajsv. Malta Perun, rajsv. Merkem Mathilde Provtagningstillfälle Figur 2. Förändring av NDF-innehållet i rajgräsförsöket i Tvååker år 2010 Referenser Halling, M.A Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter Sortval för södra och mellersta Sverige 2008/ s. Jönsson, N Kvalitetsförändringar hos vallväxter. Institutionen för växtodling. Rapport 93, 26 s Johansson, L Utveckling, tillväxt och fodervärde i gräsvall från vegetativt stadium till blomning SLU. Institutionen för växtodlingslära. Seminarier och examensarbeten 914. Uppsala. Frankow-Lindberg, B Kvalitet hos rajsvinglar Svenska Vallbrev Nr 1 februari. Tack Tack framförs till Stiftelsen lantbruksforskning (SLF) för finansiering av projekten: Bestämning av näringskvaliteten kring och vid skördetillfället för marknadssorter provade i vallsortförsök med projektnummer H
5 LÅNGLIGGANDE RÖRSVINGELVALL PÅ MULLJORD av Bodil Frankow-Lindberg, SLU, Inst. för växtproduktionsekologi De två försöken i länsförsöksserien L6-471, Långliggande rörsvingelvall på mulljord avslutades år I serien jämförs en fröblandning med rörsvingelhybriden Hykor med fröblandningar innehållande timotej, ängssvingel eller foderlosta i två olika skördesystem. Skördesystemen var två eller tre skördar per år, där de två första skördarna togs vid samma skördetillfälle, medan den tredje skörden utelämnades i leden med två skördar. Sammanfattande resultat: Totalavkastningen blev högre med tre skördar jämfört med två Fröblandningen hade liten effekt på totalavkastningen Timotej hävdade sig bäst av de prövade arterna i det extensiva skördesystemet Rörsvingelhybriden drabbades av snömögel ett år vilket påverkade förstaskörden negativt Rörsvingelhybriden kan inte rekommenderas som en lämplig art för extensivt skötta vallar. Inledning Omläggning av vall på mulljord är besvärlig och kostsam och det är därför önskvärt med en långliggande vall på dessa jordar. Fröblandningar för mulljord är ofta baserade på timotej, men den goda uthålligheten hos rörsvingelhybrider gör att det är intressant att undersöka om sådana sorter också passar på mulljordar. Då vall på mulljord ofta bara skördas två gånger uppstår frågan om rörsvingelhybrider, vilka har en stark återväxt, passar i ett extensivare skördesystem. För att få svar på dessa frågor anlades serien L Försöksplan Försöksplanen för L6-471 var följande: Vallfröblandningar A. Timotej (T) 13 kg/ha + ängssvingel (ÄSV) 7 kg/ha B. Timotej 14 kg/ha C. Rörsvingelhybrid (RSVH) 28 kg/ha D. Timotej 5 kg/ha + Rörsvingelhybrid 15 kg/ha E. Timotej 5 kg/ha + Foderlosta (FL) 15 kg/ha Skördesystem S1.Två skördar, med samma skördetidpunkter som sk1 och sk2 i S2, utebliven tredje skörd S2.Tre skördar, skörd vid MJ/ kg ts i led A. Två försök anlades åren 2006 (Reftele) och 2007 (Länghem) och skördades under åren 2007 till 2010 (Reftele, fyra vallår) och 2008 till 2010 (Länghem, tre vallår). De använda sorterna var (timotej), Sigmund (ängssvingel), Hykor (rörsvingelhybrid), och Magna (foderlosta). Kvävegödslingen varierade något mellan år och platser. Skördesystem S2 fick kg ha-1 och år medan skördesystem S1 i regel fick 40 kg ha-1 mindre. 16
6 Ton ts per ha Vall 1 Vall 2 Vall 3 Vall S1 S2 S1 S2 S1 S2 S1 S2 S1 S2 T+ÄSV T RSVH T+RSVH T+FL Figur 1. Torrsubstansavkastning i L S1= två skördar och utebliven tredje skörd, S2= tre skördar per år. Medeltal av två försök i Vall 1 t.o.m. Vall 3, och ett försök i Vall Ton ts per ha T+ÄSV T RSVH T+RSVH T+FL 0 S1,Sk1 S2, Sk1 S1,Sk1 S2, Sk1 S1,Sk1 S2, Sk1 S1,Sk1 S2, Sk1 Vall 1 Vall 2 Vall 3 Vall 4 Figur 2. Avkastning i förstaskörden i L S1= två skördar och utebliven tredje skörd, S2= tre skördar per år. Medeltal av två försök i Vall 1 t.o.m. Vall 3, och ett försök i Vall 4. 17
7 Resultat Första skörd togs i genomsnitt den 11 juni (timotej: begynnande axgång axgång), andra skörd den 26 juli och tredje skörd den 27 september. Totalavkastningen var genomgående signifikant större i skördesystemet med tre skördar per år jämfört med två skördar per år (Fig. 1). Skillnaderna mellan fröblandningarna var dock små och inte signifikanta, med undantag för fröblandningen med timotej och rörsvingelhybrid som avkastade mest med tre skördar i 4.e årets vall. Andelen sått gräs var genomgående hög i alla led utom ledet med rörsvingelhybrid skördad två gånger där den var signifikant lägre alla vallår utom det första. När timotej ingick i fröblandningen dominerade den alla skördar oavsett vallår och skördesystem. Förna ansamlades speciellt i leden med rörsvingelhybrid och utebliven tredje skörd. Effekten av den uteblivna tredjeskörden på nästa års förstaskörd var genomgående måttlig, och endast signifikant i vall 3 och vall 4 (Fig. 2). Leden med enbart rörsvingelhybrid hade då en lägre avkastning än övriga fröblandningar speciellt i skördesystem S2. Åtminstone i tredje årets vall berodde detta på mycket kraftiga angrepp av snömögel i leden med rörsvingelhybrid, oavsett skördesystem, i försöket i Länghem. Det är troligt att snömögelangrepp i rörsvingelhybriden också är förklaringen till den lägre avkastningen i led S2 i fjärde årets vall. Observera att Vall 3 i Länghemförsöket var år 2010, vilket är samma år som Vall 4 i Refteleförsöket. Ledet med rörsvingelhybrid och utebliven tredje skörd våren
8 Timotejsorters konkurrensförmåga av Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Syftet med serien var att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga vid samodling med ängssvingel eller rörsvingelhybrid. Sorterna som ingick var (SW), SW, SW, SW, (SSD) och (SSD). Resultaten för fyra försök i vallår 1-3 visar att: och har betydligt bättre konkurrensförmåga än sorterna och. Sorterna och intar en mellanställning och är svaga i konkurrensen även vid samodling med ängssvingel. Högst avkastning hade sorterna, och vid samodling med rörsvingelhybriden Hykor Högst timotejavkastning hade och vid samodling med ängssvingel Timotejen klarar ett treskördesystem under tre vallår. Alla sorter utom och hade minst lika hög timotej-avkastning-andel vall år 3 som vallår 1 och bör inte samodlas med rörsvinglar/rörsvingelhybrider. är bäst i detta avseende, och är de lämpligaste timotejsorterna av de undersökta att samodla med andra gräs. I sortbeskrivningar för timotej redovisas skillnader i smältbarhet mellan sorterna. För att fullt ut kunna utnyttja en sort med bra kvalitetsegenskaper bör timotejen kunna hävda sig gentemot andra arter i en blandning vid ett vanligt förekommande skördesystem med tre skördar per år. Försöksserien L Timotejsorters konkurrensförmåga - startade 2007 med insådd av ett försök på Rådde gård, Ps-län (FiV). Ytterligare tre försök las ut våren 2008 på Riddersberg Jönköping (Animaliebältet), Hedemora (Svea) och Lillerud Värmland (FiV). Grundplanen bestod av fyra marknadssorter av timotej:,, och. Sortföreträdarna erbjöds att lägga till kommande marknadssorter. SW Seed valde SW (SWTT2528) och Scandinavian Seed valde. blev intagen i svenska sortlistan 2007 och finns på marknaden. kommer troligtvis inte att komma på den svenska marknaden. och är sena sorter, ca tre dagar senare än, och. De sex sorterna samodlades antingen med ängssvingeln Sigmund (ÄS) eller med rörsvingelhybriden Hykor (RS). Ängssvingel antogs vara förhållandevis svag i konkurrensen med andra arter medan rörsvingelhybriden är stark. Försöket las som ett tvåfaktoriellt randomiserat fältförsök, totalt 12 led med fyra upprepningar. Utsädesmängden var 10 kg/ha vardera av timotej och aktuellt samodlingsgräs. Kvävegödslingen var 100, 80, 60 kg N/ ha till resp. delskörd med undantag för första skörd 2009 som bara gödslades med 80 kg N/ha. Botanisk analys utförs rutvis i tre av blocken. Ingen kvalitetsanalys sker. SW Seed och Scandinavian Seed har tillsammans bekostat hälften av Rådde försöket, övriga kostnader i serien har tagits av Sverigeförsöken. 19
9 Tabell 1 Skördetidpunkter i L Plats år skörd 1 skörd 2 skörd 3 Ps Rådde, Vall I maj 15-jul 05-sep Vall II jun 14-jul 24-sep Vall III jun 15-jul 30-aug S-län Lillerud, Vall I jun 11-aug 30-sep Vall II jun 03-aug 07-okt Vall III jun 19-jul 04-okt F-län Riddersberg, Vall I jun 11-sep ej utfört Vall II jun 12-aug 21-okt Vall III jun 04-aug 12-okt W-Län Hedemora, Vall I jun 16-jul 17-sep Vall II jun 15-jul 10-sep Vall III jun 20-jul 16-sep Resultat Timotej och totalavkastning medeltal av fyra försök i vallår 1-3 figur 1 I figur 1 nedan visar totalavkastning och timotejavkastning för summan av de tre delskördarna som ett medeltal för tre år och fyra platser. Timotejavkastningen för leden med ängssvingel är ca 1300 kg/ha/år högre än vid samodling med rörsvingelhybrid (RS). I totalavkastningen däremot ligger rörsvingelleden 15 % eller ca 1900 kg högre än ängssvingelleden. Om man ser på de ingående kg ts/ha/år Tot. kg ts/ha Tim avk. kg ts/ha ÄngsSvingel RörSvhy Figur 1. L Totalavkastning och timotejavkastning för tre delskördar. Medeltal för vallår1-3 för fyra platser. 20 m-tal ÄS/RS ÄS RS
10 timotejsorternas inbördes förhållande vad beträffar timotejavkastning så uppvisar de samma bild antingen de samodlas med rörsvingelhybriden Hykor (RS) eller ängssvingel Sigmund (ÄS). och har alltså svårt att hävda sig även vid samodling med ängssvingel. och tillsammans med har högst timotejavkastning och högst totalavkastning. Delskörd 1. Timotej - och totalavkastning Medeltal av fyra försök i vallår 1-3, figur 2 Under vallår1-2 låg förstaskörden för ängssvingelleden och rörsvingelleden på samma totalavkastning men timotejavkastningen var högre för rörsvingelleden. Lägger vi till vall 3 så kommer rörsvingelleden upp i högre totalavkastning med lägre timotej skörd än ängssvingelleden. Denna skillnad i timotejskörd är inte statistisk säker. och har högst timotejavkastning följt av och. Skillnaden är statistisk säker vid samodling med ÄS men inte med RS. har statistisk säkert lägst totalavkastning och timotejavkastning. Delskörd 2. Timotej och totalavkastning Medeltal av fyra försök i vallår 1-3, figur 3 I andra skörden visar rörsvingelhybriden Hykor sin starka avkastningsförmåga gentemot ängssvingeln, 22 % eller ca 800 kg/ ha högre avkastning. och har högst totalavkastning med de högsta timotejskördarna. Skillnaden i timotejavkastning mellan / i förhållande till övriga sorter är statistiskt säker. Jämfört med förstaskörden sjunker timotejandelarna mer i Hykorleden än i ängssvingelleden Tot. kg ts/ha sk 1 Tim avk. kg ts/ha sk ÄngsSvingel RörSvhy m-tal ÄS/RS ÄS RS Figur 2. L Totaltavkastning och timotejavkastning för delskörd 1. Medeltal för vallår1-3 för fyra platser. 21
11 Tot. kg ts/ha sk 2 Tim avk. kg ts/ha sk ÄngsSvingel RörSvhy m-tal ÄS/RS ÄS RS Figur 3. L Totalavkastning och timotejavkastning för delskörd 2. Medeltal för vallår1-3 för fyra platser Tot. kg ts/ha sk 3 Tim avk. kg ts/ha sk 3 ÄngsSvingel RörSvhy Figur 4. L Totalavkastning och timotejavkastning för delskörd 3. Medeltal för vallår 1-3 för fyra platser 22 m-tal ÄS/RS ÄS RS
12 Delskörd 3. Timotej och totalavkastning Medeltal av fyra försök i vallår 1-3, figur 4 I tredjeskörden sjunker timotejavkastningen ytterligare. Den inbördes rangordningen mellan sorterna följer mönstret från skörd 1-2- och lägst konkurrensförmåga, och högst. Högst timotejavkastning finns hos i samodling med ängssvingel (49 %) och lägst hos i samodling med rörsvingelhybrid (14 %). Timotejandel Tabell 2 nedan visar timotejandelen i procent av hela grässkörden uppdelat på tre delskördar i ett medeltal för tre år och fyra platser. I alla delskördar och samodlingsalternativ är det statistiskt säkert att och har svagast konkurrensförmåga bland de undersökta sorterna. Tabell 2 L Timotejandel sk1-3 Medeltal för vall I- III fyra platser Sam Timotej andel,botanisk analys rutvis odl sk1 sk 2 sk 3 Total art Sort % Rel % Rel % Rel % Rel A ÄS B RS 48 90** 34 62*** 20 51*** 37 51*** 1 GRINDSTAD RAGNAR 38 59*** 32 53*** 23 60*** 32 60*** 3 LISCHKA 49 76*** 43 70*** 29 77* 42 77* 4 JONATAN 53 83*** 42 68*** 29 76* 44 76* 5 AURORA 40 63*** 34 55*** 25 66** 35 66** 6 SWITCH A1 ÄS GRINDSTAD A2 ÄS RAGNAR 39 59*** 41 59*** 32 69* 38 69* A3 ÄS LISCHKA 52 79** 55 79** A4 ÄS JONATAN ** A5 ÄS AURORA 43 65*** 44 64*** 35 76* 42 76* A6 ÄS SWITCH B1 RS GRINDSTAD ** 30 64** 52 64** B2 RS RAGNAR 37 56*** 23 33*** 14 29*** 27 29*** B3 RS LISCHKA 46 70*** 30 43*** 19 41*** 34 41*** B4 RS JONATAN 50 76*** 23 43*** 20 43*** 36 43*** B5 RS AURORA 38 58*** 46 33*** 15 31*** 27 31*** B6 RS SWITCH 54 82* 50 66*** 26 55*** 45 55*** CV% 22,6 28,0 43,4 25,2 LSD Prob F1 (Sam odl art) 4 ** 4 *** 5 *** 4 *** LSD Prob F2 (Sort) 6 *** 7 *** 8 ** 6 *** LSD Prob F1*F2 ns ns ns ns 23
13 Timotejavkastning Tabell 3 nedan visar timotejavkastningen uppdelat på de tre vallåren i ett medeltal för de fyra platserna. I alla vallår och samodlingsalternativ är det statistiskt säkert att och har lägst timotejavkastning bland de undersökta sorterna. I vallår 1 gav samodling med rörsvingelhydrid högre timotejskörd än vid samodling med ängssvingel. Detta gällde samtliga sorter. Figur 5 visar andelen timotej från vall I sk1 till vall III sk 3 som medeltal för samodling med (ÄS) och (RS). Andelen timotej är hög från starten och faller starkt under första vallåret. Andelen ökar igen till efterföljande års förstaskörd. Detta gäller speciellt till skörd 1 vallår III. En tänkbar anledning till denna höga timotejandel kan vara att svinglarna under vintern 2009/2010 drabbades av Tabell 3 L Timotejavkastning kg /ha vallår 1-3 Medeltal för fyra platser Sam vall I vall II vall III odl timotej Rel timotej Rel timotej Rel art Sort kg ha tal kg ha tal kg ha tal A ÄS B RS * * *3 1 GRINDSTAD RAGNAR * * *3 3 LISCHKA * * *3 4 JONATAN * * *3 5 AURORA * * *3 6 SWITCH A1 ÄS GRINDSTAD A2 ÄS RAGNAR * * *3 A3 ÄS LISCHKA * * *2 A4 ÄS JONATAN * * * A5 ÄS AURORA * * *3 A6 ÄS SWITCH B1 RS GRINDSTAD * *3 B2 RS RAGNAR * * *3 B3 RS LISCHKA * *3 B4 RS JONATAN * * *3 B5 RS AURORA * * *3 B6 RS SWITCH *3 -X- CV% REP LSD PROB F1 (Samodl art) 500 ** 510 ** 840 *** LSD PROB F2 (Sort) 870 *** 890 *** 1450 *** LSD PROB F1*F2 ns ns ns 24
14 Timotejandelens utveckling under tre vallår GRINDSTAD RAGNAR LISCHKA 80 JONATAN AURORA SWITCH Andel timotej % av ts sk1 V I sk2 V I sk3 VI sk1 VII sk2 VII sk3 VII sk1 VIII sk2 VIII sk3 VIII Figur 5 L Medeltal fyra försök. Timotejandelens utveckling över VI-VIII Medeltal för samodling med Sigmund (ÄS) eller Hykor (RS) GRINDSTAD RAGNAR LISCHKA JONATAN AURORA SWITCH Andel timotej % av ts sk1 V I sk2 V I sk3 VI sk1 VII sk2 VII sk3 VII sk1 VIII sk2 VIII sk3 VIII Figur 6 L Medeltal för fyra försök. Timotejandelens utveckling över VI-VIII. Medeltal för samodling med Sigmund 25
15 snömögel. Sorten hade hög andel timotej i denna skörd. Figur 6 visar andelen timotej från vall I sk1 till vall III sk 3 samodling med (ÄS) och figur 7 vid samodling med (RS). Andelen timotej är hög från starten och faller starkt första vallåret. Andelen ökar igen till efterföljande års förstaskörd. Vid samodling med ÄS har alla timotejsorter utom och högre andel i vall III än i vall I. Timotejen klarar sig alltså bra att skördas tre gånger per år. Vid samodling med den konkurrensstarka RS sjunker timotejandelen år från år och snabbare än vid samodling med ÄS. Vid tredjeskörden vall år 3 är timotejandelen för 6 %. har vid alla 9 delskördarna haft den högsta timotejandelen och hade 23 % vid den sista. Andelen timotej var vid förstaskörden i vall I klart högre vid samodling med RS än med ÄS. Rörsvinglarna och rörsvingelhybriderna är svaga i starten. GRINDSTAD RAGNAR LISCHKA 80 JONATAN AURORA SWITCH Andel timotej % av ts sk1 V I sk2 V I sk3 VI sk1 VII sk2 VII sk3 VII sk1 VIII sk2 VIII sk3 VIII Figur 7 L Fyra försök. Timotejandelens utveckling över VI-VIII. Samodling med rörsvingelhybrid Hykor 26
16 Sortförsök i majs av Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad Inom Skåneförsöken och Animaliebältet låg fem försök med majs i år, ett i Kristianstadsområdet, ett på Österlen, ett i Halland, ett i Kalmar och ett på Gotland. Samma gällde 2008, 2009 och 2010 men 2008 och 2010 blev ett av försöken kasserade. Försöken var placerade på Hushållningssällskapets försöksgård Helgegården i Kristianstad, Bollerups Lantbruksinstitut i Tomelilla, Roland Rodebjer, Rodarve Hogrän, Visby, Mats Sjögren, Mörbylånga på Öland och hos Joakim Olsson, Torstorp, Falkenberg. Intresset för att prova majssorter under 2011 var fortfarande mycket stort totalt 36 sorter anmäldes till provning mot 58 st Nytt från 2008 är att alla sorter ingick i samma försök. En fördel med detta är en bättre och säkrare jämförelse mellan sorterna. Nackdelen är att vi kan få ojämnheter i försöken när de är så stora. Denna nackdel klarar vi av genom lattice design av rutfördelningen som ger möjligheter att kompensera de sorter som råkar illa ut och hamnar på sämre avkastande områden. Resultat från de enskilda försöken från Skåne finns på Skåneförsökens hemsida och de tre från Animaliebältet finns på slu.se. Årets medeltal finns i tabell 1 och fyraårs medeltal finns i tabell 2. Vi övergick till en ny bättre sammanställningsmodell under 2008 varför det är svårt att göra en 5-årssammanställning. Sorterna omsätts mycket snabbt och det är därför endast ett fåtal av sorterna som deltog i försöken före sorter har varit med i fyra år, 4 sorter i tre år, 10 i två år och 15 har provats första året i år. Nytt från 2009 är att sorternas FAO-tal finns med. Detta är i första hand en tysk gradering enklast förklarad som en tidighetsgradering. Överensstämmelsen med våra förhållanden kan man kontrollera genom att jämföra med ts-halterna. Ett lågt FAO-tal skall då motsvaras av en hög tshalt. Normalt siktar vi på att skörda vid tshalt 32-33% vilket anses vara det optimala. Tidiga sorter och sena sorter kommer alltid att missgynnas mer eller mindre i dessa försök. Vi ser också att mätarsorten Avenir som är tidig, har avkastat sämre även i år. Detta får till följd att nya sorter får mycket höga relativa ts-skördar och även mycket höga relativa stärkelseskördar. Även i år kan vi se att skördarna var mycket höga. Högsta skörd i år uppmättes till 22,69 ton ts för Jasmic på Bollerup. Nytt för 2007 var att NIR-analysen ansågs kunna ge tillförlitliga kvalitetsanalyser. Dessa är betydligt billigare än de som kunnat användas tidigare år. Vi får nu vattenhalt, proteinhalt, stärkelsehalt, NDF-värden och indf-värde till överkomliga kostnader. NDF-värdet är fiberinnehållet i provet och indf-värdet är andelen ej nedbrytbara fibrer t.ex. lignin. Ts-halt vid skörd kan ge en uppfattning om tidigheten hos sorterna. Vidare har majsens höjd mätts. Totalt provades 36 sorter och antalet företag som deltog i provningen var 7 st. SL står för Svenska Lantmännen, SSd för Scandinavian Seed, LIM för Limagrain, ett franskt företag som tagit över Advanta ADV i Danmark och Syn för Syngenta. DUP står för Pioneer, KWS, och HLAB för Hyllela Lantbruks AB som provar Tjeckiska majssorter. 27
17 Tabell 1. Årssammanställning 2011 av ensilageskörd i Skåne och Animaliebältet FAO- Ant TS Skörd Skörd Stärk.- Stärk.- Stärk.- NDF indf Råpro Strå SORT tal förs halt TS TS Rel halt skörd skörd Rel % av % av tein längd % ton/ha ton/ha tal % ton/ha ton/ha tal TS NDF % cm Avenir SL ,8 14, ,4 5, ,2 12,1 7,3 234 Beethoven Lim ,8 17, ,4 6, ,7 9,4 7,2 270 Saludo SL ,0 17, ,7 7, ,7 9,8 7,5 282 Artist Lim ,2 15, ,6 6, ,5 9,6 7,2 249 Atrium Lim ,2 16, ,9 6, ,6 10,8 7,5 243 Anvil KWS ,3 16, ,3 6, ,8 9,8 7,9 266 NK Jasmic NX0415 Syn ,3 17, ,0 6, ,3 10,3 7,2 263 NK Cheer NX00176 Syn ,3 17, ,7 6, ,7 12,4 7,4 252 NK Falkone Syn ,7 17, ,9 6, ,5 11,4 7,0 261 Ragt Tiberio SL ,5 18, ,1 7, ,6 9,2 7,6 273 Ampezzo Lim ,0 17, ,1 6, ,1 5,5 7,4 257 Kaspian KWS ,7 13, ,2 5, ,6 8,6 7,8 234 Kreel KWS ,7 15, ,4 7, ,0 9,4 7,9 259 Coryphee KWS ,4 16, ,1 7, ,2 9,3 8,0 263 Aritzo LZM 158/71 LIM ,9 16, ,9 6, ,0 7,4 7,8 250 SU Sulord SSd ,0 16, ,9 6, ,3 6,9 7,8 268 Ragt Mixxture SL 5 37,1 17, ,6 6, ,6 10,4 7,9 269 PR 39 V 43 DuP ,3 16, ,6 6, ,1 9,8 8,2 256 KWS Kolter ,8 16, ,5 6, ,6 7,8 8,3 264 KWS Amagrano ,0 16, ,5 7, ,2 9,1 7,4 267 Sustella SSd ,8 16, ,4 7, ,9 10,5 8,4 258 Cau Galbi SL ,7 17, ,3 7, ,5 12,9 8,6 276 LG Lim ,8 17, ,7 7, ,8 7,8 7,9 262 Activate Lim ,2 15, ,4 6, ,8 7,5 8,2 249 Ambition Lim ,8 16, ,1 7, ,5 9,6 7,9 264 Aastar Lim ,0 17, ,9 7, ,9 6,8 8,1 251 Kougar KWS ,4 16, ,7 7, ,5 9,2 7,5 250 Kroft KWS ,0 14, ,1 6, ,6 13,1 7,4 262 Lapriora KWS ,2 15, ,0 6, ,8 12,3 8,0 237 Ascender KWS ,6 15, ,6 5, ,2 9,9 7,6 245 Acture KWS ,1 16, ,5 7, ,3 12,9 7,7 268 SY Cooky ,0 17, ,9 6, ,3 13,5 8,0 254 SY Respect ,6 18, ,7 6, ,4 11,6 6,9 271 NK Baleric SY ,3 16, ,3 6, ,8 9,5 7,1 254 Os Cekob HLAB 5 29,7 17, ,8 6, ,9 11,3 7,8 277 P 8057 DUP ,5 16, ,6 7, ,9 7,2 7,4 272 P 6862 DUP ,3 15, ,2 6, ,8 12,1 7, X- CV% REP 5 36,7 16,56 6,8 5,2 40,4 6, ,1 36,0 9,9 7,7 259 LSD PROB F1 2,0 1, ,0 0, ,6 3,8 0,
18 Tabell 2. Fyra års sammanställning av ensilageskörd i Skåne och Animaliebältet Ant TS Skörd Stärkelse- Stärkelse- NDF indf Råpro Strå SORT försök halt TS Rel halt skörd Rel % av % av tein längd % ton/ha tal % ton/ha tal TS NDF % cm Avenir SL 18 41, , ,4 4, ,8 18,1 7,8 231 Beethoven Lim 18 35, , ,7 5, ,6 15,8 7,5 266 Saludo SL 18 34, , ,7 5, ,8 17,9 7,7 277 Artist Lim 18 40, , ,7 4, ,7 16,3 7,4 249 Atrium Lim 18 34, , ,3 5, ,7 14,0 7,8 249 Anvil KWS 18 35, , ,1 5, ,3 17,5 7,8 265 NK Jasmic NX0415 Syn 18 34, , ,1 5, ,2 15,8 7,7 260 NK Cheer NX00176 Syn 18 37, , ,9 5, ,7 16,5 7,7 252 NK Falkone Syn 14 33, , ,6 5, ,6 17,7 7,8 264 Ragt Tiberio SL 14 33, , ,8 5, ,7 16,8 8,0 275 Ampezzo Lim 14 34, , ,6 5, ,0 13,5 7,8 259 Kaspian KWS 14 41, , ,6 4, ,8 17,5 7,8 241 Kreel KWS 9 41, , ,9 5, ,2 16,7 7,9 255 Coryphee KWS 9 35, , ,8 5, ,0 15,9 8,4 262 Aritzo LZM 158/71 LIM 9 36, , ,0 5, ,7 14,2 8,0 254 SU Sulord SSd 9 33, , ,5 5, ,8 12,7 8,1 265 Ragt Mixxture SL 9 34, , ,4 5, ,6 15,5 8,0 273 PR 39 V 43 DuP 9 36, , ,8 5, ,5 17,0 8,1 255 KWS Kolter 9 38, , ,6 5, ,0 16,5 8,3 264 KWS Amagrano 9 35, , ,8 5, ,4 16,8 7,6 266 Sustella SSd 9 33,0 15, ,9 5, ,0 15,8 8,5 264 Cau Galbi SL 9 31,6 17, ,9 6, ,2 17,0 8, X- CV% REP 18 36, ,34 6,4 34,8 5,38 12,2 41,0 16,2 7,9 260 LSD PROB F1 1, , ,8 0, ,6 2,5 0,4 7 Ensilagemajs i Jönköping av Erik Ekre, HS Halland I Jönköpings län har sortförsök lagts ut i Animaliebältets regi under fyra år, ett försök per år. Syftet med serien är att undersöka nya sorters skördepotential under något kallare klimat. Därför redovisas denna försöksserie separat. Försöken har varit placerade på Hushållningssällskapets försöksgård Riddersberg i Tenhult. På nästa sida redovisas resultaten från denna period. 29
19 Tabell 1. L6-703, medeltal av ensilageskörd av majs i Jönköping. Mätare Avenir FÖRSÖKSLED Ant ts Skörd Stärkelse- NDF indf Råpro- Strå 30 för- halt ts, kg ha halt % % av ts % av NDF tein, % längd, cm sök % Rel. Rel Avenir SL 4 28, a 23,6 100a 48,4 17,3 8,8 225 Revolver SSd 2 25, ,9 67*3 55,7 18,5 9,2 245 Destiny Lim 2 26, , ,2 18,8 7,9 262 Isberi SL 1 24, * 13,9 59*2 57,8 18,6 8,3 266 Nerissa NX0724 Syn 2 22, *3 11,6 49*3 55,9 19,8 8,0 255 Paddy NX0034 Syn 1 24, *2 11,9 50*3 60,0 23,8 7,2 258 Beethoven Lim 1 25, *2 22, ,5 18,7 8,2 280 Artist Lim 2 29, * 23, ,9 16,8 8,4 250 Anvil KWS 1 24, * 16,7 71* 54,3 21,7 8,6 278 Ixxes SL 1 24, ,9 59*2 57,8 21,7 7,1 264 Selti CSM5101 SL 1 19, ,9 42*3 56,9 20,7 8,4 259 NK Jasmic NX0415 Syn 4 23, *3 15,6 66*3 52,9 18,9 8,5 267 NX00166 Syn 1 26, * 22, ,0 17,1 7,4 244 ES Flex SM 1 22, *2 17,2 73* 49,0 17,6 9,8 265 NK Cheer NX00176 Syn 3 23, * 20,1 85* 50,4 16,8 9,4 252 NK Falkone Syn 3 22, *3 14,4 61*3 51,3 17,1 8,5 257 Sapphire Lim 1 23, , ,8 15,1 8,2 273 Pyroxenia SSd 1 27, , ,4 17,0 8,4 252 NK Utopia Syn 1 24, , ,0 20,6 9,0 255 Delitop Syn 1 23, *2 15,0 64*2 50,8 19,0 8,8 282 Kaspian KWS 3 29, * 22, ,3 19,1 7,9 245 Kreel KWS 3 25, *2 21, ,9 17,9 8,4 263 Kentaurus KWS 1 28, , ,3 18,2 9,2 233 MAS09.A SM 1 26, , ,3 18,8 8,3 253 Aritzo LZM 158/71 LIM 1 24, *2 22, ,7 16,3 8,9 260 LZM 158/89 Garland LIM 1 26, , ,1 18,1 8,7 248 LZM 159/85 LIM 1 28, , ,6 22,3 7,4 240 LZM 159/86 LIM 1 26, *2 22, ,4 19,6 8,1 275 SU Sulord SSd 1 21, * 23, ,8 17,1 8,2 285 Activate Lim 1 31, , ,4 16,6 8,6 252 Kougar KWS 1 25, , ,9 15,9 8,6 262 Kroft KWS 1 26, * 21, ,1 21,4 8,4 266 NK Baleric SY 1 21, , ,4 14,0 9,0 257 Yukon Lim 1 26, * 21, ,8 21,0 8,5 274 LZM 160/87 Lim 1 31, , ,2 17,7 8, X- CV% REP 4 25, ,7 19,8 10,3 51,2 18,6 8,4 259 LSD PROB F1 3, , ,7 6,4 1,7 26 Antal *: Signifikationsnivå
20 Utsädesmängd för fodermajs Vall och grovfoder av Linda af Geijerstam, HS Rådgivning Agri AB Majsens ts-avkastning ökar ofta med planttäthet. Det finns enstaka äldre svenska försök samt utländska försök som visar detta. Det saknas kunskap om vilka utsädesmängder som är optimala i vårt klimat. Sammanfattning Försök med olika utsädesmängder till majs (från 50 till 110 tusen frön/ha) och en tidig och en sen sort har genomförts under tre år på fyra platser. Ts-avkastningen ökade med en högre utsädesmängd. Höjd utsädesmängd från 75 till 110 tusen frön/ha höjde avkastningen med 1-2 ton ts/ha. Det var lönsamt att höja utsädesmängden till frön/ha 2009 och till frön/ha 2010 och Ts-halten ökade ibland med högre utsädesmängd men stärkelsehalten påverkades inte tydligt. Högre utsädesmängd gav mindre kolvar och färre kolvar per planta men fler per hektar samt mindre bestockning och högre planta. Bakgrund och syfte Majsens ts-avkastning ökar ofta med planttäthet. Det finns enstaka äldre svenska försök samt utländska försök som visar detta. Det saknas kunskap om vilka utsädesmängder som är optimala i vårt klimat. Optimal utsädesmängd för majs i Sverige är antagligen ofta högre än ofta praktiserade cirka plantor/ha. En kortare odlingssäsong kan dock kräva lägre utsädesmängd för att majsen ska hinna mogna, framförallt för sorter med högre FAO-tal (senare sorter). Torrt klimat kan också kräva lägre utsädesmängd för att vattnet ska räcka. Försöken ska visa på lämplig utsädesmängd för hos ensilagemajssorter med olika tidighet och för platser med lång resp. kort odlingssäsong och torka resp. god vattentillgång. Försöksupplägg Försöken (L6-720) genomförs på fyra platser. År 2009 Skåne: Karsholm Kristianstad Halland: Fagered Tvååker Öland: Mysinge Mörbylånga Östergötland: Vikingstad År 2010 & 2011 Skåne: Skepparslöv Kristianstad Västergötland: Bredgården Marbäck Öland: Mysinge Mörbylånga Östergötland: Vikingstad Försöksplanen innehåller åtta led: A. Sen sort (Saludo SL, FAO-tal 220) B. Tidig sort (Artist Lim, FAO-tal 170) frön/ha frön/ha frön/ha frön/ha 31
21 Försöksplatsen gödslades med motsvarande 40 ton nötflytgödsel i PK-giva, samt startgiva på ca 23 kg P och 12 kg N. Totalgivan var ca 150 kg kväve. Avsikten var att skörda majsen vid för varje sort optimal tid (30-35% ts-halt). Graderingar som gjordes var plantantal, bestockade plantor, höjd samt olika mått på kolvutveckling. Majsen analyserades bl. a. på stärkelse, NDF och indf. Resultat Avsevärt ökad avkastning Höjd utsädesmängd gav större ts-skörd. Avkastningsökningen var mindre 2011 än de övriga åren (figur 1, tabell 1) Halland Avkastning kg ts/ha Östergötland Öland Skåne Medel Sen Sen Sen Sen Tidig Tidig Tidig Tidig Saludo Saludo Saludo Saludo Artist Artist Artist Artist Västergötland Avkastning kg ts/ha Östergötland Öland Skåne Medel Sen Sen Sen Sen Tidig Tidig Tidig Tidig Saludo Saludo Saludo Saludo Artist Artist Artist Artist 32
22 Västergötland Avkastning kg ts/ha Östergötland Öland Skåne Medel Sen Sen Sen Sen Tidig Tidig Tidig Tidig Saludo Saludo Saludo Saludo Artist Artist Artist Artist Figur 1. Avkastningsökningen var mindre 2011 än 2009 och avtog ökningen efter 90 tusen frön/ha på vissa platser (ovan). Tabell 1. Medeltal avkastning ton ts/ha Sort Frön/ha Ts-avk ton/ha Rel.tal Ts-avk ton/ha Rel.tal Ts-avk ton/ha Rel.tal Saludo Sen , , , Saludo Sen , , , Saludo Sen , , , Saludo Sen , , , Artist Tidig , , , Artist Tidig , , ,4 99 Artist Tidig , , , Artist Tidig , , , En höjd utsädesmängd gav ett positivt ekonomiskt netto fortfarande vid frön/ ha för 2010 och Det kunde alltså varit ekonomiskt intressant att öka utsädesmängden ytterligare. År 2009 gällde att det var lönsamt att höja utsädesmängden upp till frön/ha. Detta räknat på medel av de fyra försöken varje år (tabell 2). Priset på majs sattes till 1 kr/kg ts och majsutsäde till 1000 kr/enhet (50000 frön). 33
23 Tabell 2. I medeltal för alla försök var det lönsamt att höja utsädesmängden till frön/ha eller mer 2010 och 2011 och frön/ha Medel Frön/ha Ts-avkastning ton/ha Netto kr/ha Ts-avkastning ton/ha Netto kr/ha Ts-avkastning ton/ha Netto kr/ha Ts-avkastning ton/ha Netto kr/ha ,34 10,02 13,24 12, , , , , , , , , , , , Innehållet påverkades lite Det var i flera försök signifikant högre tshalt vid den högsta utsädesmängden än vid den lägsta. Detta var tydligast i de sydostliga försöken 2009 och 2010 (Skåne, Öland) där skillnaden mellan högsta och lägsta utsädesmängd i ts-halt var 2-3 %. En förklaring kan vara att vattnet inte räcker till det större plantantalet. Stärkelsehalten påverkades signifikant negativt av höjd utsädesmängd endast i ett försök (Västergötland 2011). Hypotesen att stärkelsehalten skulle minska med en ökad utsädesmängd på försöksplatserna med kortare odlingssäsong, och detta framför allt i den senare sorten, gick inte att styrka. Plantegenskaper påverkades Plantans egenskaper påverkades på flera olika sätt av en ökad utsädesmängd (tabell 3). Andelen bestockade plantor minskade och plantan tenderade att bli högre. I medeltal över alla försök påverkades inte antal kolvar per kvadratmeter och kolvdiameter tydligt, men hade i enskilda försök färre kolvar per planta och mindre kolvar och år av högre utsädesmängd jämfört med lägre. Totala antalet kolvar per ytenhet var störst vid hög utsädesmängd. Tabell 3. Plantegenskaper påverkade av utsädesmängd Frön/ha Bestockade plantor % Kolvar antal/ planta Kolvar antal/m2 Planthöjd cm Kolvlängd cm Kolvdiameter cm ,22 6, , , ,6 4, ,96 7, ,1 4, ,88 8, ,6 4,7 Försöken finansieras av Stiftelsen lantbruksforskning. Slutrapport kan hittas på www-lantbruksforskning.se senast juni
TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA
TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA av Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Syftet med serien L6-631 som avslutas under 211 är att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga vid samodling
Läs merVALL OCH GROVFODER. Timotejsorters konkurrensförmåga. Vall. Syftet med serien L som avslutas under 2011 är att studera sex olika timotejsorters
VALL OCH GROVFODER Timotejsorters konkurrensförmåga Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Syftet med serien L6-631 som avslutas under 211 är att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga
Läs merNäringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2
Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2 Magnus Halling Växjö möte 7 december 2011 Planering för denna ppt (dölj senare) Mål klart Litteratur Jämförelse Karl-Erik och Linda - delvis Metod förteckning
Läs merTabell 1. Antal skördar och utsädesmängder (kg/ha) i R6-5010
Av Bodil Frankow-Lindberg,Växtproduktionsekologi, Uppsala E-post: bodil.frankow-lindberg@slu.se Vall och grovfoder INTENSIVT SKÖRDADE VALLAR sammanfattning Tre skördar per år har lett till ca. 12% högre
Läs merResultaten visar i ett medeltal för de fyra
JAN JANSSON, Hushållningssällskapet/Rådgivarna i Sjuhärad OGRÄS Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Fyra försök fi nns i serien som belyser fem olika rödklöversorters förmåga att hävda sig vid samodling
Läs merVallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad
Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Ett orienterande försök med tre eller fyra skördar med fyra olika gräsarter
Läs merBestämning av näringskvaliteten kring och vid skördetillfället för marknadssorter provade i vallsortförsök
Bestämning av näringskvaliteten kring och vid skördetillfället för marknadssorter provade i vallsortförsök Magnus A. Halling 1 och Jan Jansson 2 1 Växtproduktionsekologi, SLU, Ulls väg 16, 756 51 Uppsala,
Läs merVALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR
VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala På 4 försöksplatser under totalt 12 försöksår inom Animaliebältet och
Läs merVall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala
Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att hitta vallfröblandningar
Läs merVall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR
Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att prova
Läs merEn ökad utsädesmängd, med tre kilogram
OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel Vallfröblandningar med gräsarterna rörsvingelhybrid och timotej har gett högre
Läs merEn ökad utsädesmängd, med tre kilogram
OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel Försöket visar att vallfröblandningar med rörsvingelhybrid ger tre till åtta procent
Läs merTidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Kväveintensitet i långliggande vall med rörsvingelhybrid Författare Jansson J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2008
Läs merVallfröblandning för breddat skördefönster
fröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad I en pågående försöksserie R6/L6-4562 undersöks möjligheten att förlänga skördefönstret vid första vallskörden genom
Läs merVäxjö möte 2014. Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2
Växjö möte 14 Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2 1 Sveriges lantbruksuniversitet, Inst. för växtproduktionsekologi, Uppsala 2
Läs merVALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen
VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU Uppsala och Linda af Geijerstam, HS Rådgivning Agri AB, Kalmar Sammanfattning
Läs merFröblandningar med rörsvingel och Hykor
Fröblandningar med rörsvingel och Hykor Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Genom att byta ut ängssvingeln mot rörsvingel eller Hykor (en hybrid mellan rörsvingel och italienskt rajgräs) har avkastningen
Läs merUddevallakonferensen 2015
Uddevallakonferensen 2015 Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2 1 Sveriges lantbruksuniversitet, Inst. för växtproduktionsekologi,
Läs merBibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar
Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap,
Läs merRödklöversorters konkurrensförmåga L6-111
Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Syftet med serien är att studera ett antal rödklöversorters konkurrensförmåga i samodling antingen med rörsvingel (Swaj) eller engelskt rajgräs (Birger) Sverigeförsöken
Läs merR E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Växtproduktionsekologi. Skördeår: Plan: L6-703 Ensilagemajs. Sortförsök. Sådatum : Förfrukt: Vall
R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 ADB-nr: 067629 Län-fnr: LB-217- Ansvarig vid SLU: Magnus Halling +46 (0)18 671429 Sådatum : -05-02 Skörd Rel- TShalt Skörd Stärk- Rel- Stärk- Rel- Socker Socker Råpro-
Läs merR E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Växtproduktionsekologi. Skördeår: Plan: L6-703 Ensilagemajs. Sortförsök
R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 ADB-nr: 067628 Län-fnr: LA-26- Ansvarig vid SLU: Magnus Halling +46 (0)18 671429-06-19 170 NS 27-3 (Axan) 46 5-04-30 109 NP 12-23 13 25-04-21 1000 NPK 11-15-18 Sådatum
Läs merVallfröblandning för breddat skördefönster
Vallfröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under 2005-2006 har ett försök (L6-456 F36065/66 ) i vall I-II på Rådde försöksgård belyst möjligheterna att genom
Läs merVALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara
VALL Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Genom att byta ut ängssvingeln mot rörsvingel eller (en hybrid mellan rörsvingel och italienskt
Läs merBibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej
Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej Författare Frankow-Lindberg B. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet
Läs merMajs L7-703 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Majs L7-703 Artist och Activate har den högsta stärkelsehalten i Mellansverige, av de fl erårsprovade sorterna. Jasmic och Beethoven ger fortfarande
Läs merVallfröblandning för breddat skördefönster
fröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under 2005 har ett försök (L6-456 F36065) i vall I på Rådde försöksgård belyst möjligheterna att genom val av en tidig
Läs merBakgrund. Två försök. Hypoteser. Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej
Bakgrund Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej Bodil Frankow-Lindberg Växjö Möte 2008-12-11 11 I takt med att kraven på vallfodrets kvalitet ökar har frågan om det finns
Läs merVallfröblandning för breddat skördefönster
allfröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad I en pågående försöksserie R6/L6-4562 undersöks möjligheten att förlänga skördefönstret vid första vallskörden genom
Läs merVALL. Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande
VALL Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande Maria Stenberg, Avdelningen för precisionsodling, SLU, Skara, Ingemar Gruvaeus, HS Skaraborg,
Läs merUthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel. Magnus Halling Växjö möte 5 december 2012
Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel Magnus Halling Växjö möte 5 december 212 Målsättning Målsättningen med projektet var att testa uthålligheten hos sorter
Läs merNäringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december Magnus Halling Forskningsledare Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala
Näringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december 2016 Magnus Halling Forskningsledare, SLU, Uppsala Bakgrund och metodik Näringsinnehållet analyseras rutvis i skörd 1 första vallåret på de
Läs merSkördesystem i vall Delrapport för två vallår. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad
Skördesystem i vall Delrapport för två vallår Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Sammanfattning Att skörda timotej, ängssvingel och rödklöver tre gånger per år
Läs merVallblandningar för breddat skördefönster, Värmland
blandningar för breddat skördefönster, Värmland Ingemar Gruvaeus Hushållningssällskapet, Skara Ragnar timotej ger en klart lägre andel gräs i blandning med klöver än Grindstad. Ragnar har lägre skörd,
Läs merUthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel
vall och grovfoder Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel Av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU magnus.halling@slu.se Sammanfattning Målsättningen
Läs merVallinsåddens utveckling vid olika helsädesalternativ
insåddens utveckling vid olika helsädesalternativ Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under åren 2005-2008 genomfördes en försöksserie, L7-7001 omfattande tre försök som belyste hur olika så och
Läs merI projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB, Örebro, och Elisabet Nadeau, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se Sammanfattning
Läs merSamodling av majs och åkerböna
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB Örebro och Elisabet Nadeau, SLU, Skara. Resultaten visar att samodling av majs och åkerböna kan resultera i högre jämfört med om grödorna odlades
Läs merVallsortprovning. Timotejsorters konkurrensförmåga, L Rödklöversorters konkurrensförmåga, L6-111
Vallsortprovning Timotejsorters konkurrensförmåga, L6-6301 Rödklöversorters konkurrensförmåga, L6-111 Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel, L6-4430, pågående Ola Hallin Hushållningssällskapet L6-4430,
Läs merSKÖRDESTRATEGI OCH UTHÅLLIGHET I ENGELSKT RAJGRÄS
SKÖRDESTRATEGI OCH UTHÅLLIGHET I ENGELSKT RAJGRÄS av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU Uppsala Resultat från två projekt "Förlängd sortprovning i engelskt rajgräs" och "Skördetid och övervintring
Läs merVallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland
Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan
Läs merGödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar
Gödslingsstrategier till vall Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar 0706-15 67 70 linda.af.geijersstam@hush.se Vallgödsling Kalium Kväve Svavel Koll på kalium Markkartering. Avkastning. Vallålder.
Läs merOptimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12
Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling
Läs merVallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når vi önskad vallkvalitet Säkra kort i vallen Vallens liggtid Sv Wide 2 13/01/20
Vallar för Dina förutsättningar. Gård & Djurhälsa Nötseminarier 2018 Per-Anders Andersson, Lantmännens Odlingsrådgivning Sv Wide Vallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når
Läs merVallblandningsstrategi lathund för vallblandningar
1(6) Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Framtagen av Linda af Geijersstam 2017-10-19 Förutsättningar att utgå från Vilka djur ska äta fodret? Krav på energi och protein eller mängd foder.
Läs merBotanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län.
Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län. En LRF-finansierad Kraftsamlingsundersökning på gårdsnivå av fyra
Läs merMajs. Tabell 1. Skörd kg ts/ha 2013. L6-703 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB anders.ericsson@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Majs Activate har den högsta stärkelsehalten i Mellansverige. Artist och Activate
Läs merVallblandningsstrategi lathund för vallblandningar
Sida 1(6) Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Framtagen av Linda af Geijersstam 2017-10-19 och redigerad av Torbjörn Henningsson Förutsättningar att utgå från Vilka djur ska äta fodret?
Läs merVit- och rödklöver i två- och treskördesystem
Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem Maria Stenberg & Nilla Nilsdotter-Linde, Fältforskningsenheten, SLU Magne Tuvesson, Inst för ekologi och växtproduktionslära, SLU Hur skiljer sig rödklöver
Läs merEkologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård
Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård Ola Hallin, Rådgivarna Sjuhärad Sammanfattning Vallfröblandningar med 45 % rörsvingel Swaj eller rörsvingelhybrid Hykor har
Läs merDEMOODLING Urea till vall Rådde vall 1-2
DEMOODLING Urea till vall Rådde 2009-2010 vall 1-2 Jan Jansson Rådgivarna i Sjuhärad Bakgrund till demonstrationsförsöket Ett kg kväve i urea var ca 7-8 kr/kg billigare än i Axan NS 27:4 våren 2009. Frågan
Läs merFörsöksåret 2009 Ett axplock ur försöken och demonstrationer på Hushållningssällskapet Sjuhärad Rådde gård Länghem
Sortförsök Rågvete 29-12-1 Försöksåret 29 Ett axplock ur försöken och demonstrationer på Hushållningssällskapet Sjuhärad Rådde gård Länghem www.hush.se/sjuharad Sortförsök stråsäd Resultat från sortförsöken
Läs merOfficiella provningsplatser vallsorter från 2013
Sortprovning i olika vallarter Växjö möte den 4 december 2014 Magnus Halling, SLU, Uppsala Officiella provningsplatser vallsorter från 2013 Hedemora a Uppsala Fast basplats Extra basplats Rådde, HS Tenhult
Läs merFörsökseriens syfte är att undersöka. Kvävegödsling och strategi i vall. Tabell 1. Plats, region, mull och jordart, L3-2311
OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ANNE-MAJ GUSTAVSSON, Sveriges lantbruksuniversitet VALL OCH GROVFODER Kvävegödsling och strategi i vall Delredovisning av försöksserien Kvävegödsling och strategi
Läs merRörsvingel Vad vet vi om den?
Rörsvingel Vad vet vi om den? Elisabet Nadeau SLU Skara och Hushållningssällskapet Sjuhärad Christina Nyemad Lantmännen Lantbruk Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad Bakgrund Rörsvingel och dess
Läs merProtokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall
Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall 2017-03-22 FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Medverkande: Anne-Maj Gustavsson, SLU Umeå, ämnesansvarig SLU, ordförande
Läs merUthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel
Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel Av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU magnus.halling@slu.se SAMMANFATTNING Målsättningen med projektet var
Läs merSortprovning i olika vallarter
Av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala E-post: magnus.halling@slu.se Sortprovning i olika vallarter SAMMANFATTNING Utvecklingen av vallprovningen i södra och mellersta Sverige beskrivs
Läs merDelrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.
Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Försöken har lagts ut med följande försöksplan: Försöksplan: A Ängssvingel Minto 12 kg/ha B Timotej Lischka 6 kg/ha C
Läs merPraktisk vallbotanik och klöverhaltsbedömning
Praktisk vallbotanik och klöverhaltsbedömning Magnus Halling Kurs Greppa näringen Rådde 217519 Harvets system Perennial ryegrass harvest systems growing periods Number of days from 2th April 2 4 6 8 1
Läs merVall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern. Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen
Vall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen 20180214 Val av vallblandning Vilka djur ska äta fodret Markens egenskaper Förutsättningar kring
Läs merVäxtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel
Växtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad I två orienterande försök på Rådde har upprepade insekticidbehandlingar på våren till vallanläggning utan
Läs merSlåttervallens liggtid möjligheter och begränsningar
Slåttervallens liggtid möjligheter och begränsningar Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Inst. f växtproduktionsekologi Nilla.Nilsdotter-Linde@slu.se 070-662 74 05 Växjö möte 181205 Bakgrund Fodermängd och kvalitet
Läs merEnsileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall
Ensileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Delrapport i Ulricehamnsprojektet Sammanfattning Att skörda två vallskördar med bra näringskvalité
Läs merSyfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.
Redovisning av demonstrationsodling Kaliumgödsling till ekologisk vall med svag stallgödseltillförsel Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007-12-12 Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel
Läs merEnsileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall
Ensileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Delrapport i Ulricehamnsprojektet Sammanfattning Att skörda två vallskördar
Läs merOgräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver
Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver Klas Eriksson, Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg Bakgrund Försöksserierna avser att studera hur olika ogräsbekämpningar inverkar
Läs merLantmannens valltävling
Lantmannens valltävling li 2004-2007 Mål för deltagarna ( de tävlande) : Ge diskussionsunderlag för olika sätt att odla vall och värdet därav. Två deltävlingar Upplägg Treårig vall insådd i spannmål till
Läs merKVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE
KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE av Carl Blackert, HS Halland 2003 startade en försöksserie i animaliebältet som har till uppgift att undersöka ekonomiskt optimal kvävegiva till olika fodervetesorter. Serien
Läs merÅkerböna ökar betydligt mer än ärt i avkastning i slutet på växtsäsongen.
Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd - avkastning och fodervärde Lars Ericson/2005-05-26 Projektansvariga Lars Ericson, Hugo Hjelm och Kjell Martinsson Bakgrund Under åren 2002 och
Läs merFörsöksrapport 2007 Animaliebältet FÄLTFÖRSÖKSVERKSAMHETEN I ANIMALIEBÄLTET 2007
Försöksrapport 27 Animaliebältet FÄLTFÖRSÖKSVERKSAMHETEN I ANIMALIEBÄLTET 27 Hushållningssällskapens Multimedia ISSN 144-6262 ISBN 91-88668-4-6 Tryck: Halmstad Tryckeri AB, Halmstad 28 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merFörsök med vallfröblandningar Av Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsala E-post: Nilla.Nilsdotter-Linde@ffe.slu.
Försök med vllfröblndningr Av Nill Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsl E-post: Nill.Nilsdotter-Linde@ffe.slu.se Smmnfttning Målsättningen med försöksserien hr vrit tt sök
Läs merVallkonferens 2014. Sveriges lantbruksuniversitet Rapport nr 18 Institutionen för växtproduktionsekologi (VPE) Report No. 18
Vallkonferens 2014 Sveriges lantbruksuniversitet Rapport nr 18 Institutionen för växtproduktionsekologi (VPE) Report No. 18 Swedish University of Agricultural Sciences Uppsala 2014 Department of Crop Production
Läs merFörsöksrapport 2009 Animaliebältet FÄLTFÖRSÖKSVERKSAMHETEN I ANIMALIEBÄLTET 2009
Försöksrapport 29 Animaliebältet FÄLTFÖRSÖKSVERKSAMHETEN I ANIMALIEBÄLTET 29 Hushållningssällskapens Multimedia ISSN 144-6262 ISBN 91-88668-4-8 Tryck: Halmstad Tryckeri AB, Halmstad 21 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merSamodling av åkerböna och lupin med stråsäd
Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd SLU EkoForsk 2002 Projektansvarig: Ullalena Boström, EVP, SLU. E-post: Ullalena Bostrom@vpe.slu.se Bakgrund Trots att vårsådd stråsäd ofta är relativt konkurrenskraftig
Läs merSort såtidpunkt utsädesmängd i höstvete
Nils Yngveson, HIR Skåne, Bjärred E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Sort såtidpunkt utsädesmängd i höstvete SAMMANFATTNING I ett projekt inlett hösten 2014 provas två höstvetesorter, och,
Läs merGrovfodersortiment. Vall & Majs
Grovfodersortiment Vall & Majs 2010 Innehåll Vall & Majs 2010 Grovfoder i framkant 3 Konventionella slåttervallar 4 Slåttervallar som utnyttjar den nya Hykor-tekniken 5 Betesvallar 6 Gräsvallar 6 Vallfröblandningar
Läs merTabell 1. Enskilda havreförsök Skörd. Obehandlat och fungicidbehandlat. Behandlat = 0,5 Tilt Top + 0,25 Comet st
Sortförsök i havre Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad Under hösten 2007 har 3 sortförsök i havre skördats, tabell 1. I tabell 2 kan man studera medeltalen de olika åren
Läs merKvävegödsling av olika sorters höstvete
Kvävegödsling av olika sorters höstvete Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet, Skara har en hög skörd och ett lägre kväveoptimum och proteinhalt vilket gör att den borde vara en bra fodersort. har
Läs merFörsöksrapport Animaliebältet
Försöksrapport Animaliebältet Växtodlingsförsök 28 Resultat från regionala växtodlingsförsök utförda i Jönköping, Kalmar-Kronoberg, Blekinge, Gotland och Halland www.animaliebaltet.se www.ffe.slu.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merEtablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad
Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad Publicerat 215-1-3 Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland. Finansierat av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin via Anders Elofssons
Läs merFörsöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad
Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad God Jul och Gott Nytt År önskar Hushållningssällskapet Sjuhärad och Rådgivarna i Sjuhärad Försök/växtodlingsåret
Läs merSortförsök i höstvete Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet, Kristianstad E-post:
Sortförsök i höstvete Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet, Kristianstad E-post: arne.ljungars@hushallningssallskapet.se Under 2010 skördades 6 sortförsök inom Skåneförsöken i serie L7-101
Läs merL Vallfröblandningar för ökad baljväxtandel Gäller säsong 2016 Version , Magnus Halling/Ola Hallin
Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences L6-4430 Vallfröblandningar för ökad baljväxtandel Gäller säsong 2016 Version 2014-03-31, Magnus Halling/Ola Hallin
Läs merGrovfodersortiment. Vallfröblandningar & Majssorter. Vall & Majs
Grovfodersortiment Vallfröblandningar & Majssorter Vall & Majs 2011 Innehåll Vall & Majs 2011 Närproducerat i fokus 3 Konventionella slåttervallar 4 Slåttervallar som utnyttjar Hykor-tekniken 5 Betesvallar
Läs mernytt ekologisk odling Bestämning av rödklöverhalten i vall Anne-Maj Gustavsson från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap nr
nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap ekologisk odling nr 3 2001 Bestämning av rödklöverhalten i vall Anne-Maj Gustavsson Varför bestämma klöverhalten? Klöver kan fixera luftkväve med
Läs merFörmågan att motstå tramp hos fyra betesfröblandningar i ett rotationsbetessystem
Förmågan att motstå tramp hos fyra betesfröblandningar i ett rotationsbetessystem Eva Salomon, RISE Nilla Nilsdotter-Linde, SLU, VPE Eva Spörndly, SLU, HUV Research Institutes of Sweden Finansiär: SLF
Läs merFörsöksrapport 2003 Animaliebältet
Försöksrapport 23 Animaliebältet FÄLTFÖRSÖKSVERKSAMHETEN I ANIMALIEBÄLTET 23 Hushållningssällskapens Multimedia ISSN 144-6262 ISBN 91-88668-4-2 Tryck: Elanders Berlings, Malmö 24 Foto i rapporten: Erik
Läs merOGRÄSBEKÄMPNING I KORN MED VALL- INSÅDD AV GRÄS, RÖD- OCH VITKLÖVER. av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg-Blekinge
Ogräs OGRÄSBEKÄMPNING I KORN MED VALL- INSÅDD AV GRÄS, RÖD- OCH VITKLÖVER av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg-Blekinge Försöksserien avser att studera hur olika ogräsbekämpningar inverkar på ogräsförekomst
Läs merOdling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)
Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1) Sveriges lantbruksuniversitet, Box 44, 230 53 Alnarp 2) HIR Malmöhus, Hushållningssällskapet,
Läs merSortjämförelse av olika utsädesmängder i
Av Anders Bauer, HIR Skåne AB E.post: anders.bauer@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK jämförelse av olika utsädesmängder i vårkorn SAMMANFATTNING I treårssammanställningen har 00 grobara
Läs merEkologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan
Läs merSkördesystem i vall. Slutrapport för SLF projekt nr H0541203
Slutrapport för SLF projekt nr H0541203 Skördesystem i vall Kjell Martinsson och Lars Ericson Institutionen för Norrländsk Jordbruksvetenskap SLU 90183 Umeå 1. Bakgrund Denna rapport redovisar resultatet
Läs merSveakonferensen januari 2015
Sveakonferensen 13-14 januari 2015 Etableringstekniker i ekologiska klöver- och gräsfröodlingar Ann-Charlotte Wallenhammar 1 Per Ståhl 2 Bo Cristianson 3 Lars Andersson 4 Lars Eric Anderson 1 HS Konsult
Läs merOgräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver
Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver Klas Eriksson, Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge Försöksserien avser att studera hur olika ogräsbekämpningar inverkar på
Läs merTidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61
Bibliografiska uppgifter för Kupsådd, en intressant etableringsmetod i majs Författare Utgivningsår 2008 Halling M.A. Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår
Läs merVarför blev höstrapsskörden så stor 2012?
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland
Läs merÅkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde. Lägesrapport 2003
Åkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde Projektansvarig: Lars Ericson, NJV, SLU Lägesrapport 2003 Bakgrund Säsongen 2003 har vi genomfört två fältförsök i Värmland och ett i Västerbotten.
Läs mer(SAS Mixed Procedure)
R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Skörd Omr A D+E Omr F A-B D-F 2011 2012 15%vh 15%vh 15%vh 15%vh 15%vh 15%vh /frö /frö kg/ha Rel. Antal kg/ha Rel. Antal kg/ha Rel. Antal kg/ha Rel. Antal kg/ha Rel.
Läs merHöstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Höstråg Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Populationssorter fortsätter att avkasta väldigt bra i försöken men trots detta är hybriderna fortfarande ett intressant alternativ på
Läs mer