Sveakonferensen januari 2015
|
|
|
- Alexandra Åberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sveakonferensen januari 2015
2 Etableringstekniker i ekologiska klöver- och gräsfröodlingar Ann-Charlotte Wallenhammar 1 Per Ståhl 2 Bo Cristianson 3 Lars Andersson 4 Lars Eric Anderson 1 HS Konsult AB 1, HS Rådgivning Agri AB 2, Skånefrö 3, SLU, Inst f växtproduktionsekologi 4
3
4 Rödklöverfrö (SLU- EkoForsk, ) Vitklöverfrö (SLU- EkoForsk, ) Gräsfrö (SLU- EkoForsk, , ) Etablering av gräsfrö på hösten i höstvete (Jordbruksverket, )
5
6
7 A. Radsådd 12 cm, ingen mekanisk bekämpning B. Radsådd 12 cm, ogräsharvning efter skörd av skyddsgröda och på våren vid tillväxtstart C. Radsådd 36 cm, radhackning efter skörd och på våren D. Samsådd 24 cm både spannmål och klöver, radhackning efter uppkomst, efter skörd och på våren
8 D. Samsådd 24 cm spannmål och klöver, radhackning efter uppkomst, efter skörd och på våren
9 Etableringstekniker rödklöverfrö (R6-9112). Skörd, avrens- %, biomassa baldersbrå. Medeltal av sex försök i Syd och Mellansverige Försöksled Skörd kg ha -1 Avrens % Baldersbrå g m -2 A. Radsådd 12 cm, ingen mek bek 220 (100) B. Radsådd 12 cm, ogräsharvn e skörd och vår C. Radavst. 36 cm, radhackn e skörd och vår D. Radavst. 24 cm samsådd, radhackn e uppkomst, skörd och vår 240 (108) 230 (104) 230 (105) ns ns
10
11 A. Radsådd, 12 cm, ingen mekanisk bekämpning B. B. Radsådd 12 cm, ogräsharvning efter skörd av skyddsgröda och på våren fröskördeår C. Radsådd 24 cm D. Radsådd 36 cm E. Radsådd 48 cm Led C-E radhackning efter skörd av skyddsgröda och på våren fröskördeår.
12 Etableringstekniker (R6-9118) i vitklöverfrö. Medeltal av tre försök i Östergötland och Skåne Skörd 15 % och biomassa av baldersbrå Försöksled Skörd (kg ha -1 ) Rel tal Baldersbrå g m -2 A Radavst. 12 cm, ingen mek. bekämpning B Radavst. 12 cm,. ogräsharvn. e skörd * av skyddsgröda och på våren fröskördeår C. Radavst., 24 cm radhackning e skörd av skyddsgröda och på våren fröskördeår D Radavst. 36 cm,. radhackning e skörd av skyddsgröda och på våren fröskördeår E. Radavst. 48 cm, radhackning e skörd av skyddsgröda och på våren fröskördeår CV% Prob LSD ,2 0, ,9 0,6550
13 Samsådd har fungerat bra i rödklöver Ogräsförekomsten styr valet av såteknik
14
15
16 A. Radavstånd 12 cm, ingen mekanisk bekämpning B. Radavstånd 12 cm, ogräsharvning efter skörd av skyddsgröda och på våren vid tillväxtstart C. Radavstånd 12 cm, ingen mekanisk bekämpning D. Radavstånd 12 cm, ogräsharvning efter skörd av skyddsgröda och på våren vid tillväxtstart E. Samsådd 24 cm korn och gräsfrö, radhackning efter uppkomst, efter skörd och på våren Led A och B sås in i korn, led C och D sås in i ärt
17 E. Samsådd 24 cm korn och timotej, radhackning efter uppkomst, efter skörd och på våren
18 Etableringsteknik i timotejfrö (R Eriksstad, Dalsland Skörd 15 % vh Försöksled Skörd kg ha -1 Rel tal A. Radsådd 12 cm i korn, ingen mek bek B. Radsådd 12 cm i korn, ogräsharvn e skörd och vår tillväxtstart C. Radsådd i ärter, ingen mek bek D. Radsådd i ärter, ogräsharvn e skörd och vår tillväxtstart E. Radsådd 24 cm, korn och gräsfrö LSD: 68
19 Ängssvingel
20 A. Radsådd 12 cm, ingen mekanisk bekämpning B. Radsådd 12 cm, ogräsharvning efter skörd av skyddsgröda och på våren vid tillväxtstart C. Radsådd 12 cm, ogräsharvning på våren vid tillväxtstart D. Radsådd 36 cm, radhackning efter skörd av skyddsgröda och på våren vid tillväxtstart E. Samsådd 24 cm korn och gräsfrö, radhackning efter uppkomst, efter skörd och på våren
21 Etableringsteknik ängssvingelfrö (R6-9214). Skörd, biomassa baldersbrå. Medeltal av två försök, Bråland och Skänninge 2004 Försöksled Skörd kg ha -1 Baldersbrå g m -2 A. Radsådd 12 cm, ingen mek bek B. Radsådd 12 cm, ogräsharvn e skörd och vår fröskördeåret 318 (100) (117) 107 C. Radsådd 12 cm, ogräsharvn på våren fröskördeåret 400 (126) 90 D. Radsådd 36 cm, radhackn e skörd och på våren fröskördeåret 284 (89) 290 E. Radsådd 24 cm, samsådd korn och gräsfrö, hackning e uppkomet, e skörd o fröskördeår 390 (122) LSD
22 Samsådd har fungerat bra i samtliga fröslag Ogräsharvning på våren förbättrar skördeutbytet och renheten i samtliga fröslag
23 A. Insådd i korn B. Insådd i grönfoder C. Insådd i renbestånd, samtidigt som led A, putsning 3 ggr D. Insådd i renbestånd slutet av juni, putsning 2 ggr, bearbetning före sådd E. Insådd i renbestånd 15 juli, putsning 1-2 ggr, halvträda före sådd
24 Etableringsteknik i ängssvingelfrö (R2-9120), Högåsa, Vreta Kloster, 2006 och Medeltal av två försök. Försöksled Skörd kg Rel tal Baldersbrå ha -1 g m -2 A. Insådd korn, samtidig frösådd. Putsn 1 gång höst B. Insådd i grönfoder, Samtidig frösådd. Putsn 1 gång höst C. Ins i åkerböna eller ärt/spannmål, samtidig frösådd. Putsn 1 gång höst D. Ins i renbestånd, Putsn 3 ggr E.Ins.i renbest i slutet av juni, bearb innan sådd. Putsn 2ggr F. Ins. I renbest 15 juli, Halvträda innan sådd. Putsn 1-2 ggr CV% Prob ,3 0,79
25 Etableringsteknik i timotejfrö (R6-9120), Norrgårda, Örebro, 2007 Försöksled Skörd kg Rel tal Baldersbrå g m -2 ha Renvaruhalt % A. Insådd korn, samtidig frösådd. Putsn 1 gång höst B. Insådd i grönfoder, Samtidig frösådd. Putsn 1 gång höst , ,9 D. Ins i renbestånd, Putsn 3 ggr ,8 E..Ins.i renbest i slutet av juni, bearb innan sådd. Putsn 2ggr F. Ins. I renbest 15 juli, Halvträda innan sådd. Putsn 1-2 ggr , ,6 CV% Prob LSD 10,4 0, ,4 0,
26 Slutsatser Gräsfrövall-etableringsteknik Insådd i renbestånd har gett högre skörd än normal insådd Renbeståndsinsådd tidigt har gett högst renvaruhalt Tidig renbeståndsinsådd (led D och E) har gett statistiskt säkerställd lägre biomassa av baldersbrå i frövallen
27 Per Ståhl, Ann-Charlotte Wallenhammar, Eva Stoltz
28 Insådd på hösten: - gynnar vissa gräsarter - Ger en kraftig förstaårsvall som konkurrerar bra mot ogräs och ger låga ogräsförekomster i första årets fröskörd
29 . Led Art Sort Utsädesmängd A Ängssvingel Minto 12 kg/ha B Timotej Lischka 6 kg/ha C Rörsvingelhybrid Hykor 10 kg/ha D Rörsvingel Swaj 10 kg/ha E Eng rajgräs Birger 10 kg/ha Olika såtidpunkter: Tre försök såddes i mitten av september och tre i slutet av september/ början av oktober
30 Timotej till vänster och en svingel till höger våren Foto: Per Ståhl
31 Skörd av ängssvingel (Äs), timotej (Tim), rörsvingelhybrid (Rsh), rörsvingel (Rs) och engelskt rajgräs (Er). Medeltal av sex försök i Östergötland och Örebro län, uppdelade på tidig och sen såtidpunkt
32 Insådd på hösten: - Kan ge bra frövallar med hög skörd och små ogräsproblem Såtidpunkten är viktig! - ängssvingel, rörsvingelhybrid och rörsvingel bör sås i mitten av september - timotej och engelskt rajgräs sås i slutet av september.
33 SLU-EkoForsk Jordbruksverket Försöksutförare vid Hushållningssällskapen
Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.
Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Försöken har lagts ut med följande försöksplan: Försöksplan: A Ängssvingel Minto 12 kg/ha B Timotej Lischka 6 kg/ha C
ETABLERINGSTEKNIK OCH OGRÄSREGLERING I SLUTRAPPORT EKOLOGISKA UTSÄDESODLINGAR AV VITKLÖVER, RÖDKLÖVER OCH GRÄSFRÖ. Finansierat av SLU EkoForsk
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID. ETABLERINGSTEKNIK OCH OGRÄSREGLERING I EKOLOGISKA UTSÄDESODLINGAR AV VITKLÖVER, RÖDKLÖVER OCH GRÄSFRÖ SLUTRAPPORT Finansierat av SLU EkoForsk Ann-Charlotte Wallenhammar 2,
Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad
Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad Publicerat 215-1-3 Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland. Finansierat av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin via Anders Elofssons
EKOLOGISK VALLFRÖODLING
EKOLOGISK VALLFRÖODLING 2002-2003 Ett samarbetsprojekt mellan Hushållningssällskapen i Östergötland, Kristianstad, Örebro och Skaraborg. Finansierat av EU och svenska staten via KULM-programmet. Författare:
Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Arbetssätt Ogräsharvning jobbar med jordtäckning: - torr finbrukad jord ska finnas
Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Försök med radhackningsteknik och radavstånd Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB per.stahl@hush.se Försök med radhackning 2006-2010 Fastliggande försök med tre radavstånd Följer gårdens
Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111
Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Syftet med serien är att studera ett antal rödklöversorters konkurrensförmåga i samodling antingen med rörsvingel (Swaj) eller engelskt rajgräs (Birger) Sverigeförsöken
Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner Ogräsharv Radhacka Vegetationsskärare Arbetssätt, mekanisk
Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård
Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård Ola Hallin, Rådgivarna Sjuhärad Sammanfattning Vallfröblandningar med 45 % rörsvingel Swaj eller rörsvingelhybrid Hykor har
En ökad utsädesmängd, med tre kilogram
OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel Vallfröblandningar med gräsarterna rörsvingelhybrid och timotej har gett högre
Etableringstekniker i rörflen
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Etableringstekniker i rörflen Slutrapport-35229-1 Ann-Charlotte Wallenhammar & Eva Stoltz, Hushållningssällskapet/HS 1 Konsult AB, 2014 1 Förord Rörflen är en enegrigröda med
Val av skydsgröda och behandling av. t och ängssvingel
Val av skydsgröda och behandling av skyddsgrödans halm vid insådd av timotej t och ängssvingel Lars T. Havstad Bioforsk Øst Landvik Etablering av timotej och ängssvingel Val av skyddsgröda och utsädesmängd
Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver
Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver Klas Eriksson, Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg Bakgrund Försöksserierna avser att studera hur olika ogräsbekämpningar inverkar
Ann-Charlotte Wallenhammar 1, Eva Stoltz 1 Åsa Käck 2
Kvävegödslingsstrategier I ekologisk fröproduktion av timotej (Phleum pratense L.) och rörsvingelhybrid (Festuca arundenacea x Lolium multiflorum) Hykor Ann-Charlotte Wallenhammar 1, Eva Stoltz 1 Åsa Käck
Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling
Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Ståhl P. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet
Resultaten visar i ett medeltal för de fyra
JAN JANSSON, Hushållningssällskapet/Rådgivarna i Sjuhärad OGRÄS Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Fyra försök fi nns i serien som belyser fem olika rödklöversorters förmåga att hävda sig vid samodling
Näringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december Magnus Halling Forskningsledare Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala
Näringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december 2016 Magnus Halling Forskningsledare, SLU, Uppsala Bakgrund och metodik Näringsinnehållet analyseras rutvis i skörd 1 första vallåret på de
Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling
Linköping 2011-01-27 Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Delprojekt för att jämföra olika radavstånd i en växtföljd Sammanfattning I ett fastliggande försök har odling
Radhackning i robusta odlingssystem
Radhackning i robusta odlingssystem Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Projekt med 50 cm radavstånd 2012-2014 Två försöksserier: raduppbyggnad och tistelbekämpning 12 försök i vårvete, 8 försök
Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.
Linköping 2012-01-18 Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Delrapport: Utvecklad beståndsetablering vid radhackning på 50 cm radavstånd Sammanfattning Två försök med
Utveckling av ekologisk vallfröproduktion genom deltagardriven forskning för lärande och utveckling
SLU EkoForsk Lägesrapport 16 mars 2009 Utveckling av ekologisk vallfröproduktion genom deltagardriven forskning för lärande och utveckling 2008-2010 Projektansvarig: Johanna Björklund, Centrum för uthålligt
Hushållningssällskapet Rådgivning Agri
Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Östergötland, Kalmar, Kronoberg, Blekinge 35 personer Rådgivning, fältförsök, utvecklingsprojekt HIR-individuell rådgivning, grupprådgivning, Greppamiljörådgivning
Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver
Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver Klas Eriksson, Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge Försöksserien avser att studera hur olika ogräsbekämpningar inverkar på
Fröblandningar med rörsvingel och Hykor
Fröblandningar med rörsvingel och Hykor Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Genom att byta ut ängssvingeln mot rörsvingel eller Hykor (en hybrid mellan rörsvingel och italienskt rajgräs) har avkastningen
En ökad utsädesmängd, med tre kilogram
OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel Försöket visar att vallfröblandningar med rörsvingelhybrid ger tre till åtta procent
EKOLOGISK VALLFRÖSKOLA
EKOLOGISK VALLFRÖSKOLA 2005-2006 Ett samarbetsprojekt mellan HS Konsult AB, Örebro, Hushållningssällskapet Väst och Hushållningssällskapet Kristianstad Finansierat av EU och svenska staten genom KULM-
Praktisk vallbotanik och klöverhaltsbedömning
Praktisk vallbotanik och klöverhaltsbedömning Magnus Halling Kurs Greppa näringen Rådde 217519 Harvets system Perennial ryegrass harvest systems growing periods Number of days from 2th April 2 4 6 8 1
VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen
VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU Uppsala och Linda af Geijerstam, HS Rådgivning Agri AB, Kalmar Sammanfattning
Ogräsharvning. - danska erfarenheter. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket
Ogräsharvning - danska erfarenheter Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Ogräsharvning i höstvete Ogräsharvning på hösten Ogräsharvning i korn och annan
OGRÄSBEKÄMPNING I KORN MED VALL- INSÅDD AV GRÄS, RÖD- OCH VITKLÖVER. av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg-Blekinge
Ogräs OGRÄSBEKÄMPNING I KORN MED VALL- INSÅDD AV GRÄS, RÖD- OCH VITKLÖVER av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg-Blekinge Försöksserien avser att studera hur olika ogräsbekämpningar inverkar på ogräsförekomst
- Basagran SG + olja är dyrt men effektivt och mest skonsamt mot vitklöver.
L5-6602. Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd och vitklöver Av Klas Eriksson Försöksledare Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge Flottiljvägen 18, 392 41 Kalmar. E-post: Klas.Eriksson@hush.se
Kvalitetsbrödsäd. IV: 1) ogödslat 2) 60 kg/ha i nötflytgödsel DC 30
Kvalitetsbrödsäd Projektansvarig: Ann-Charlotte Wallenhammar, Projektredovisning: Lars Eric Anderson, HS Konsult AB, Box 271, 71 45 Örebro E-post: ac.wallenhammar@hush.se, le.anderson@hush.se Material
Uttunning av ängsgröe med Roundup!? Lars T. Havstad, Bioforsk Landvik
Uttunning av ängsgröe med Roundup!? Lars T. Havstad, Bioforsk Landvik Bakgrund: Fröskörden minskar ofta kraftigt från första till andra fröåret i väletablerade frövallar av ängsgröe. Rätt strategi för
Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län.
Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län. En LRF-finansierad Kraftsamlingsundersökning på gårdsnivå av fyra
Forskning och Utveckling på Hushållningssällskapet. Eva Stoltz Sveakonferensen 13 jan 2016
Forskning och Utveckling på Hushållningssällskapet Eva Stoltz Sveakonferensen 13 jan 2016 FoU på HS Konsult AB Ann-Charlotte Wallenhammar Zahra Omer Jens Levenfors Eva Stoltz Ann-Charlotte Wallenhammar
Mekanisk ogräsbekämpning. Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster.
Mekanisk ogräsbekämpning Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster Mekanisk ogräsbekämpning Åtgärder i växande gröda Radhackning Ogräsharvning Övriga åtgärder Åtgärder före sådd Stubbearbetning, plöjning
Samodling av majs och åkerböna
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB Örebro och Elisabet Nadeau, SLU, Skara. Resultaten visar att samodling av majs och åkerböna kan resultera i högre jämfört med om grödorna odlades
I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB, Örebro, och Elisabet Nadeau, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se Sammanfattning
Vallsortprovning. Timotejsorters konkurrensförmåga, L Rödklöversorters konkurrensförmåga, L6-111
Vallsortprovning Timotejsorters konkurrensförmåga, L6-6301 Rödklöversorters konkurrensförmåga, L6-111 Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel, L6-4430, pågående Ola Hallin Hushållningssällskapet L6-4430,
Frö- och Oljeväxtodlarna
Putsning av olika sorter av ekologisk rödklöver Sammanfattning Fröodling är en utsädesodling och måste resultera i en fröråvara som efter rensning är certifieringsbar enligt gällande regler. Ogräs i rödklöverfrövallen
Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara
Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara Projekt finansierat av SLU EkoForsk, 217-219 Projektledare: Georg Carlsson, SLU, inst. för biosystem och
Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland
Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan
Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige
Mellangrödor i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion Växtodlingsgårdar Grönsaksodlingar och växthus/tunnlar Under omläggning
TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA
TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA av Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Syftet med serien L6-631 som avslutas under 211 är att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga vid samodling
VALL OCH GROVFODER. Timotejsorters konkurrensförmåga. Vall. Syftet med serien L som avslutas under 2011 är att studera sex olika timotejsorters
VALL OCH GROVFODER Timotejsorters konkurrensförmåga Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Syftet med serien L6-631 som avslutas under 211 är att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga
Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling
Jordbruksinformation 6 2015 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Försöksåret 2016 Ett axplock ur verksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad
Försöksåret 2016 Ett axplock ur verksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad (vintertest av gräsplantor) God Jul och Gott Nytt År önskar Hushållningssällskapet Sjuhärad och Rådgivarna i Sjuhärad Försök/växtodlingsåret
Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar
Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar Hushålllningsällskapet/ HS Konsult AB Örebro Greppa Näringen Linköping 21 november 2013 Disposition Genomgång av sjukdomar och symtom
Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker
Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker Projektansvarig Maria Stenberg (AgrD), Avdelningen för precisionsodling, Institutionen
Delrapport 2010 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.
21-1-26 Delrapport 21 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Odlingssystem med radhackning Fältförsök: Fältförsöket på Tegneby fortsatte med andra årets ängssvingel för fröproduktion.
Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus
Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt
Mellangrödor i växtföljden växtskyddsperspektiv
Mellangrödor i växtföljden växtskyddsperspektiv 1,2 Ann-Charlotte Wallenhammar 1 Hushållningssällskapet HS Konsult AB, Örebro 2 SLU, Institutionen för växtproduktionsekologi, Uppsala FoU-dagar ekologisk
Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar
1(6) Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Framtagen av Linda af Geijersstam 2017-10-19 Förutsättningar att utgå från Vilka djur ska äta fodret? Krav på energi och protein eller mängd foder.
Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas Finansierat av Vretafonden (SLF, Region Öst) Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland,
Jordbruksinformation Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling
Jordbruksinformation 1-2019 Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling Se upp för hästhov i ekologisk odling Hästhov (Tussilago farfara) kan bli ett ogräsproblem i ekologisk odling. Tidig blomning och fröspridning
Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser
Syfte med försöken Målet med den här försöksserien har varit att undersöka havrens kvävebehov samt att se om det är möjligt att dela kvävegivorna till havre och därmed förbättra möjligheten att årsmånsanpassa
Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde
Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde 2011-01-26 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Oljeväxter - Etablering och gödsling - Pollinering
Växjö möte 2014. Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2
Växjö möte 14 Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2 1 Sveriges lantbruksuniversitet, Inst. för växtproduktionsekologi, Uppsala 2
Vall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern. Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen
Vall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen 20180214 Val av vallblandning Vilka djur ska äta fodret Markens egenskaper Förutsättningar kring
Utvecklin ng av ekologisk klöverproduktion
Slutrapport för projektet (journalnr: 2011-1254): Utveckling av ekologisk klöverproduktion Ann-Charlotte Wallenhammar och Eva Stoltz HS Konsult AB, Box 271, 701 45 Örebro 2012-12-17 2 Sammanfattning Intresset
Uddevallakonferensen 2015
Uddevallakonferensen 2015 Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2 1 Sveriges lantbruksuniversitet, Inst. för växtproduktionsekologi,
Officiella provningsplatser vallsorter från 2013
Sortprovning i olika vallarter Växjö möte den 4 december 2014 Magnus Halling, SLU, Uppsala Officiella provningsplatser vallsorter från 2013 Hedemora a Uppsala Fast basplats Extra basplats Rådde, HS Tenhult
VALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara
VALL Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Genom att byta ut ängssvingeln mot rörsvingel eller (en hybrid mellan rörsvingel och italienskt
Växtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel
Växtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad I två orienterande försök på Rådde har upprepade insekticidbehandlingar på våren till vallanläggning utan
VALLFRÖ lyfter. VALLFRÖ ett utvecklingsprojekt från Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare
VALLFRÖ lyfter VALLFRÖ 10 000 ett utvecklingsprojekt från Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare 1 Vallfrö 10 000 ett utvecklingsprojekt från Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare I din hand håller du just nu ett
Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall
Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall 2017-03-22 FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Medverkande: Anne-Maj Gustavsson, SLU Umeå, ämnesansvarig SLU, ordförande
Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU
Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU Marknad och markförbättring Skövde 15 oktober 2014 Ogrässanering Förebyggande metoder: Konkurrens från gröda Växtföljd Jordbearbetning och sådd Dränering
Gödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar
Gödslingsstrategier till vall Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar 0706-15 67 70 linda.af.geijersstam@hush.se Vallgödsling Kalium Kväve Svavel Koll på kalium Markkartering. Avkastning. Vallålder.
Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar
Sida 1(6) Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Framtagen av Linda af Geijersstam 2017-10-19 och redigerad av Torbjörn Henningsson Förutsättningar att utgå från Vilka djur ska äta fodret?
Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad
Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Ett orienterande försök med tre eller fyra skördar med fyra olika gräsarter
Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd
Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd SLU EkoForsk 2002 Projektansvarig: Ullalena Boström, EVP, SLU. E-post: Ullalena Bostrom@vpe.slu.se Bakgrund Trots att vårsådd stråsäd ofta är relativt konkurrenskraftig
Ogräsregering i ekologisk odling en studie av åkermolke (Sonchus arvensis L.) Lägesrapport 2007
Ogräsregering i ekologisk odling en studie av åkermolke (Sonchus arvensis L.) Projektansvarig: Anneli Lundkvist, Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, Box 743, 75 7 Uppsala Mål Lägesrapport 27
Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus
Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Intresset för fånggrödor fortsätter att öka. Fjolårets försök visade att det är viktigt att så
Redovisning 2009: Utveckling av ekologisk utsädesproduktion av vallfrö genom deltagardriven forskning
Redovisning 2009: Utveckling av ekologisk utsädesproduktion av vallfrö genom deltagardriven forskning 2008-2010 Projektansvarig: Johanna Björklund, Centrum för uthålligt lantbruk (CUL), SLU Projektgrupp:
Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem
Erfarenheter av 2 års integrerad odling på Logården Brunnby 211-1-18 Björn Roland Hushållningssällskapet Skaraborg Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem Projektet startade 1991,
Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling
Uppdaterade gödslingsrekommendationer 2017 Pernilla Kvarmo Katarina Börling Planera gödslingen - rätt mängd på rätt plats Foto: Mårten Svensson Vad är ändrat? Stråsäd- Nya beräkningar med proteinreglering
Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?
Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Per-Erik Larsson och Per Widén Renkavlens utbredning i Europa I 14 länder Totalt 9 milj ha Varav resistens 53 % 1,5 milj ha 80 % 4,2 milj ha
Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling
Uppdaterade gödslingsrekommendationer 2017 Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Planera gödslingen - rätt mängd på rätt plats Foto: Mårten Svensson Vad är ändrat? Stråsäd- Nya beräkningar med
RÖDSVINGEL Odlingsvägledning
RÖDSVINGEL Odlingsvägledning ODLINGSKALENDER Insåningsåret Insådd i vårstråsäd Insådd i höstvete April: Insådd samtidigt med skyddsgrödan. Maj: Ogräsbekämpning Augusti: Vårsädens stubb putsas vid behov.
Ogräsreglering genom avpustning i ekologiska utsädesodlingar av rödklöver (Trifolium pratense ) och vitklöver (Trifolium repens)
From NJF seminar 395 on Herbage Seed Production, 1-14 June 006 in Denmark, Section 3.6 page 1-7 Ogräsreglering genom avpustning i ekologiska utsädesodlingar av rödklöver (Trifolium pratense ) och vitklöver
Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar
Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap,
Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten
Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten Vad händer med skördarna? Höstvete + 0,2 % Råg + 1,0 % Korn + 0,7 % Havre + 0,3 % Höstraps + 1,7 % Vårraps - 0,2
Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:
Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hush.se Försöksvärdar L7-618 2011 Lars Håkansson, Tågarp sort: Alexia Lars Brunnström, Ödåkra sort:
Vallfröblandning för breddat skördefönster
Vallfröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under 2005-2006 har ett försök (L6-456 F36065/66 ) i vall I-II på Rådde försöksgård belyst möjligheterna att genom
L Vallfröblandningar för ökad baljväxtandel Gäller säsong 2016 Version , Magnus Halling/Ola Hallin
Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences L6-4430 Vallfröblandningar för ökad baljväxtandel Gäller säsong 2016 Version 2014-03-31, Magnus Halling/Ola Hallin
Skördeteknik i vallfrö
Skördeteknik i vallfrö Denna presentation innehåller sammanställningar av försök och demonstrationer om skörd och skördeteknik i ängsgröe, rödsvingel, rajsvingel, rörsvingel, timotej, engelskt rajgräs,
Slutrapport för projekt SLV finansierat av SLO-fonden
Slutrapport för projekt SLV2016-0029 finansierat av SLO-fonden Radsprutning för minskad miljöbelastning och exponering av bekämpningsmedel i höstraps Per Ståhl och Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet
Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer
Miljömedvetan och uthålliga Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer 1987 2005 Rapport från tredje växtföljdsomloppet 2000 2005 i de skånska odlingssystemförsöken Seminarium på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien
Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences
Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences PM Plan R6- och L6-0101. Sortförsök med tidig, medelsen och sen rödklöver. Version 2018-04-09n och gäller säsongen
Ekologisk höstoljeväxtodling. Etableringens tre hörnstenar. Sådd i tid. N-gödsling. Etableringsteknik. Moderna sorter
Ekologisk höstoljeväxtodling Etableringens tre hörnstenar Sådd i tid N-gödsling Etableringsteknik Moderna sorter Höstrapsetablering OS 188 Hemmesdynge M-län 28-11-28 Höstraps skall gödslas på hösten Förbättrar
Stråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda
Stråsädesväxtföljder med gröngödslings/mellangröda Lennart Johansson, Hushållningssällskapet Östergötland I samband med införande av den nya jordbrukspolitiken, Agenda 2000 sänktes arealersättningen för
Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2
Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2 Magnus Halling Växjö möte 7 december 2011 Planering för denna ppt (dölj senare) Mål klart Litteratur Jämförelse Karl-Erik och Linda - delvis Metod förteckning
Hjälpsådd av vallar kunnskapsstatus och vägen vidare. Mats Höglind
Hjälpsådd av vallar kunnskapsstatus och vägen vidare Mats Höglind Hjälpsådd Insådd av nytt vallfrö i befintlig vall Plöjningsfri kompletteringssådd Foto: Geir Paulsen og Mats Höglind 2 Varför hjälpsådd/direktsådd?
Förädling av spannmål viktiga egenskaper testas i nya försök
Förädling av spannmål viktiga egenskaper testas i nya försök Nils-Ove Bertholdsson Inst. f. Växtförädling SLU, Alrp Weeds biomass (rel) Sbb tillväxt och ogräskonkurrens i korn Övre figuren: sambandet mellan
ÅR ODLINGS- Konventionell PLATS: PLAN: FÖRSÖKS- ADB SYSTEM: utan kreatur NUMMER: NUMMER:
ÅR ODLINGS- Konventionell PLATS: PLAN: FÖRSÖKS- ADB- A gröns o klfrö ÖNNESTAD L4-3410 133/86 HL4365 RUTNUMMER 10 14 1 30 27 23 Förfrukt Vårkorn Morötter Plantlök Potatis Råg Vitklöver GRÖDA Morötter Plantlök
Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken
Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren
(SAS Mixed Procedure)
R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Skörd Omr A D+E Omr F A-B D-F 2011 2012 15%vh 15%vh 15%vh 15%vh 15%vh 15%vh /frö /frö kg/ha Rel. Antal kg/ha Rel. Antal kg/ha Rel. Antal kg/ha Rel. Antal kg/ha Rel.
Aktuella ogräsförsök 2015
Av Henrik Hallqvist, SJV Rådgivningsenheten, Alnarp E-post: henrik.hallqvist@jordbruksverket.se Aktuella ogräsförsök 2015 Sammanfattning och slutord De viktigaste resultaten av sammanlagt 18 försök i spannmål,
Försöksåret 2009 Ett axplock ur försöken och demonstrationer på Hushållningssällskapet Sjuhärad Rådde gård Länghem
Sortförsök Rågvete 29-12-1 Försöksåret 29 Ett axplock ur försöken och demonstrationer på Hushållningssällskapet Sjuhärad Rådde gård Länghem www.hush.se/sjuharad Sortförsök stråsäd Resultat från sortförsöken
R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur
Senast reviderat 20180503/BS R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Syfte Försökets syfte är att undersöka den ensidiga odlingens inverkan på avkastning, kvalitet och sundhet