Rörflen som foder till dikor

Transkript

1 Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Rörflen som foder till dikor Anna Hessle Mikaela Jardstedt 24 mars 2015 Anders Elofsson s fond

2 Bakgrund Många dikor överutfodras under stallperioden Lågt näringsbehov Utfodring i fri tillgång Vanligt vallensilage för bra Överutfodring ger Hög foderkostnad Feta kor Onödig miljöbelastning Kan vi hitta ett grovfoder som är tillräckligt fiberrikt för att ge en lagom konsumtion?

3 Två utfodringsförsök Studie 1 Korttidsförsök Höst 2012 Två raser Tre foder Studie 2 Kontinuerligt försök Stallperiod 2013/14 En ras Fyra foder

4 Foder Tre sent skördade grovfoder, balar Blandvall, skördad i blomning Rörflen, skördad i blomning Helsäd av havre, skördad i sen degmognad Rörflen Ts, % 53 Oms. energi, MJ/kg ts 7,7 Råprotein, g/kg ts 120 AAT, g/kg ts 62 NDF, g/kg ts 651 Osmältbar NDF, g/kg NDF 340 Smältbarhet, % 63

5 Resultat studie 1 Samtliga foder ledde till överutfodring Rörflen gav ett energiintag nära behovet % av behov (Spörndly, 2003) Gräs Helsäd Rörflen 0 Energi AAT

6 Två utfodringsförsök Studie 1 Korttidsförsök Höst 2012 Två raser Tre foder Studie 2 Kontinuerligt försök Stallperiod 2013/14 En ras Fyra foder

7 Foder Tre gräsensilage skördade i blomning Hykor Blandvall Rörflen Kornhalm Komplettering med rapsmjöl Rörflen Ts, % 46 Oms. energi, MJ/kg ts 7,2 AAT, g/kg ts 60 Råprotein, g/kg ts 134 NDF, g/kg ts 639 Smältbarhet, % 51

8 Energiintag % av behov (Spörndly, 2003) Period 1 Period veckor innan kalvning 3-0 veckor innan kalvning Hykor Blandvall Rörflen Halm

9 Ekonomisk kalkyl - antaganden 112 dagar före kalvning åt korna fyra olika grovfoder: hykorensilage, blandvallsensilage, rörflensensilage och kornhalm. Halmkorna fick också 0,65 kg rapsmjöl/dag. Efter kalvning samma ensilage i samtliga fyra försöksled och försumbara skillnader i konsumtion mellan försöksleden Viktförlust under stallperioden för rörflen- och halmkorna jämfört med hykoroch blandvallskorna antas bli helt kompenserade under efterföljande betesperiod Beteskonsumtionen mättes ej men betesarealen per ko antas vara densamma eller 10 % högre för kor som ätit rörflen eller halm. Kalvarnas avvänjningsvikter antas vara desamma i samtliga försöksled Alltså, det enda som skiljer mellan försöksleden är konsumtionen före kalvning och (eventuellt) arealen betesmark efterföljande sommar.

10 Räkneexempel: Betesnetto minus foderkostnad före kalvning, kr/ko vid 10% större betesareal för rörflen- och halmkorna Hykor Blandvall Rörflen Halm (1) Ensilage/halm 1520*1,18= *1,18= *0,92= *1,18=1100 (2) Rapsmjöl 70*3,00=210 (3) Betesnetto vid samma kons. (4) Betesnetto vid 10% skillnad Resultat 1 (3) (1) (2) Resultat 2 (4) (1) (2) 1,04*1920=2000 1,04*1920=2000 1,04*1920=2000 1,04*1920=2000 1,0*1920=1920 1,0*1920=1920 1,1*1920=2110 1,1*1920=

11 Resultat studie 2 Överutfodring med energi på hykor och blandvall. Korna försågs med 80% av sitt energibehov när rörflen och halm utfodrades. Utfodring med rörflen under lågdräktighet gav i detta försök bäst ekonomiskt resultat.

12 Tack!

13 Datainsamling Smältbarhet Kväveutnyttjande Datainsamling Foderintag Idisslingstid

14 Foder Näringsinnehåll i försöksfodren Blandvall Helsäd Rörflen TS, % Oms. Energi, MJ/kg ts 9,8 8,8 7,7 Råprotein, g/kg ts AAT, g/kg ts NDF, g/kg ts Osmältbar NDF, g/kg NDF Smältbarhet, % Helsäd och rörflen verkar vara lämpliga foder

15 Foderintag Hereford vägde 702 kg och charolais 782 kg Charolais hade högre ts-intag jämfört med hereford Samma ts-intag per kg kroppsvikt för båda raserna Högst konsumtion av blandvall, följt av helsäd och rörflen ,5 Ts-intag kg/dag ,5 2 1,5 1 Ts-intag i % av kroppsvikt 2 0,5 0 Gräsvall Helsäd Rörflen 0 Charolais Hereford % av kroppsvikt C och H

16 Genomförande Smältbarhet Foderintag och idissling Kväveutnyttjande Födelsevikt och tillväxt Energistatus Vikt och hull

17 Foder Hykor Blandvall Rörflen Halm Ts, % Oms. energi, MJ/kg ts 9,9 8,6 7,2 7,2 AAT, g/kg ts Råprotein, g/kg ts NDF, g/kg ts Smältbarhet, % Förväntar oss högst konsumtion av hykor och blandvall och lägst av halm och rörflen

18 D -112 D -109 D -106 D -103 D -100 D -97 D -94 D -91 D -88 D -85 D -82 D -79 D -76 D -73 D -70 D -67 D -64 D -61 D -58 D -55 D -52 D -49 D -46 D -43 D -40 D -37 D -34 D -31 D -28 D -25 D -22 D -19 D -16 D -13 D -10 D -7 D -4 D -1 TS-intag (kg/d) Foderintag Ts-intag under låg- och högdräktighet 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 Hykor Blandvall Rörflen Halm 2,0 0,0 Dag från kalvning Period 1 Period 2

19 Viktförändring under dräktighet 950 Viktförändring under 16 veckor innan kalvning Vikt (kg) Hykor Blandvall Rörflen 750 Halm Dag innan kalvning Kalvning

20 Viktändring Grovfoder Period 1. Dag -112 till -21 Period 2. Dag -21 till -1 Total Medel kg Ändring kg Ändring kg/dag Medel kg Ändring kg Ändring kg/dag Ändring kg Hykor , , Blandvall , , Rörflen , ,4 +41 Halm , ,7 +32 Fostertillv , ,7 +80

21 Hullförändring 16 v innan kalvning Hullpoäng vid start och slut av försöksperioden, samt skillnaden i hull mellan start och slut 4,0 3,5 3,0 2,5 Hullpoäng (1-5) 2,0 1,5 1,0 Start (dag -112 före kalvning) Slut (dag -1) före kalvning Differens 0,5 0,0-0,5 Hykor Blandvall Rörflen Halm -1,0