Tabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001

Transkript

1 Ekologisk mjölkproduktion med 100% ekologiskt foder på Tingvalls försöksgård. Delredovisning av projekt med diarienummer /00 Grovfoderrik foderstat utan konventionella proteinfodermedel Ekologisk rapskaka till mjölkkor. B. Johansson, B-O. Rustas, E. Nadeau, L. Johansson & A. Arnesson. Sveriges Lantbruksuniversitet, Inst. för Jordbruksvetenskap Skara, Box 234, Skara. Projektet beviljades 2001 bidrag från Jordbruksverkets medel för försök och utveckling av ekologisk produktion för att driva försök med 100 % ekologiska fodermedel och en större andel rapskaka till mjölkkor. Projektet startades den 1 november 2001 och pågick under stallperioden 2001/2002. Ett andra försöksår startade i november Denna redovisning gäller år 1, medan en slutredovisning av försöket kommer att göras efter år 2. Försöken genomförs som ett samarbetsprojekt mellan Hushållningssällskapet i Göteborg och Bohuslän och SLU Skara. Bakgrund Kraven på ekologisk mjölkproduktion ökar i och med nya EU-regler. Hexanextraherade fodermedel förbjöds år 2000, vilket medförde att många proteinfodermedel (mjöl) inte kunde användas i en ekologisk foderstat. Idag får foderstaten innehålla 5 % konventionellt foder, men år 2005 kommer troligen kravet på en 100 % ekologisk foderstat att införas i Sverige. Försörjningen av protein kan bli ett problem vid en övergång till enbart ekologiskt foder. Tidigare studier har visat att risken för en överutfodring av energi, och därmed en hulluppbyggnad, är stor i en ekologisk foderstat med fullfoder (Sundås & Olrog, 1997). Korna kan då bli feta, vilket ofta leder till en mer begränsad konsumtionsförmåga. En proteinkälla som kan odlas och framställas lokalt är kallpressad rapskaka. Råproteinet i kallpressad rapskaka har dock hög nedbrytbarhet i vommen, vilket kan medföra en låg andel vomstabilt råprotein i foderstaten. För låg andel vomstabilt råprotein i foderstaten kan medföra sänkt mjölkavkastning (Wu & Satter, 2000). Ekologiska foderstater med låg andel konventionella fodermedel (0-3 %) har även visats ge högre andel smakfel i mjölken än de som utnyttjat 4-5 % konventionellt foder (Gelinder & Spörndly, 2000). Syftet med vår pågående studie är att under två år undersöka möjligheterna att bibehålla mjölkavkastningen och mjölkkvalitén (sammansättning, lukt- och smakfel, cellhalt) med en helsvensk 100 % ekologisk foderstat, som innehåller kallpressad rapskaka. Dessutom undersöks: Hur påverkas kons levande vikt och hull? Hur påverkas fruktsamhet och hälsa? Är rapskakan smaklig, eller får vi konsumtionsproblem? Vilken mängd rapskaka är lämplig att ge i foderstaten? 1

2 Metodik Försöket utfördes på 40 första- och flergångskalvade kor av SLB ras, på Tingvalls ekologiska försöksgård i Bullaren. Första försöksåret pågick under stallperioden 01/02. Korna vistades i en lösdrift, där de två försöksgrupperna med 20 kor vardera, vistades i var sin fålla. Korna fördelades på grupperna så att potentialen för mjölkproduktionen skulle vara likartad, d.v.s. de parades efter kalvningsdatum, laktationsnummer, tidigare mjölkproduktion samt härstamningsindex för förstakalvarna. Korna mjölkades två gånger per dag i en mjölkgrop med Alfa Laval Duo Vac mjölkmaskiner. Mjölkavkastningen mättes och mjölken analyserades med avseende på fett, protein, laktos, urea och celltal, dels via den officiella kokontrollen dels med extra provmjölkningar, totalt 2 ggr per månad under kornas 3 första laktationsmånader. Vid fyra tillfällen under stallperioden utfördes lukt- och smakfelsbedömning av Mjölkbedömningens service AB på samlingsprover från respektive grupp. Korna vägdes och hullbedömdes en gång i månaden. Alla avvikelser i hälsa noterades kontinuerligt. Fruktsamhet följdes via antal semineringar och antal dagar från kalvning till 1:a insemination. Foderstat Korna fördelades på två grupper, rapsgruppen (R-gruppen) där 20 SLB kor utfodrades med 100 % ekologiskt foder, innehållande kallpressad rapskaka, samt koncentratgruppen (K-gruppen) där 20 kor utfodrades med 95 % ekologiskt foder och 5 % konventionellt foder, innehållande Lantmännens Eko Unik 50. Rapsfrö pressades till rapskaka hos en lokal producent, Bengt Olsson i Dingle. Som exempel visas foderstaten samt näringsinnehållet i fodret i november 2001, då korna var i tidig laktation och utfodrades med 50% kraftfoder (Tabell 1 och 2). Fodret gavs i fri tillgång som ett blandfoder, vilket blandades i en mixervagn. Under stallperioden vägdes allt foder till grupperna dagligen. Båda grupperna utfodrades enligt KRAVs regler med begränsad mängd kraftfoder (max 50% per dag under de tre första laktationsmånaderna, därefter ca 40 %). Korna i tidig laktation utfodrades manuellt med 10 % kraftfoder utöver de 40 % som fanns i blandningen. Eftersom rapskakan innehåller mycket fosfor fick R-gruppen ett specialblandat mineralfoder utan fosfor, medan K-gruppen fick ett standardmineral (effekt normal). Tabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november % Ekologisk foderstat 95 % ekologisk foderstat 13 kg ts ensilage 13 kg ts ensilage 4.6 kg ärter 5.2 kg ärter 4.6 kg korn 5.2 kg korn 4 kg kallpressad rapskaka 2.7 kg Unik 50 Eko-koncentrat foderkalk o mineral mineral 2

3 Tabell 2. Näringsinnehåll i foderstaten i november % Ekologisk foderstat 95 % ekologisk foderstat Konc.grad (MJ/kg ts) Protein/energi (AAT/MJ) Beräknat räcker till kg mjölk, map energi Beräknat räcker till kg mjölk, map protein Kraftfoder % Konventionell % Torrsubstans % Rp% NDF % Fett % Stärkelse % Preliminära resultat för år 1 Fodermedel Genomsnittliga analysvärden för de fodermedel som användes i studien framgår av tabell 3. Tabell 3. Näringsvärde hos foder som använts i försöket 2001/2002 Foder Ts (%) Energi (MJ/kg ts) Råprotein AAT PBV NDF Råfett Hö Ensilage Korn Vete Ärter Rapskaka Unik 50 Eko Mjölkmängd och sammansättning Under de tre första laktationsmånaderna fann vi ingen signifikant skillnad i mjölkavkastning mellan de båda grupperna. Mjölksammansättningen skilde sig däremot. Korna som utfodrades med rapskaka hade en lägre fetthalt (3,78 % resp. 4,15 %, P=0.005) och en något lägre proteinhalt (3,12 % resp. 3,23 %, P=0.03) i mjölken än korna i koncentratgruppen. Fett- respektive proteinmängderna (kg) skilde 3

4 sig dock inte åt mellan grupperna (Tabell 4). Det fanns heller inte några skillnader i mjölkurea eller celltal. Tabell 4. Mjölkavkastning och mjölksammansättning i medeltal under de 90 första dagarna efter kalvning, 20 kor per grupp 100 % Ekologisk foderstat 95 % ekologisk foderstat Signifikans Mjölk, kg ej sign ECM ej sign Fett, % ** Fett, kg ej sign Protein, % * Protein, kg ej sign Lukt- och smakfel i mjölken Vid den första av de fyra lukt- och smakfelsbedömningarna som utfördes, fick mjölken i båda grupperna anmärkning för stallsmak. För övrigt förekom inga anmärkningar. Vikt och hull Under senare delen av stallperioden vägde korna i R-gruppen något mer är korna i K- gruppen. Däremot följdes de båda grupperna åt i hullpoäng (Figur 1, Tabell 5) raps vikt konc vikt nov dec jan feb mars april maj Figur 1. Viktsutveckling för kor utfodrade med en 100 % ekologisk foderstat innehållande kallpressad rapskaka och för kor utfodrade med 95 % ekologiskt foder i foderstaten, från november 2001 till maj 2002 (anges som medeltal). Novembervägningen utfördes före försökets början och anges som ingångsvikt. 20 kor per grupp. 4

5 Tabell 5. Vikt och hull för kor utfodrade med en 100 % ekologisk foderstat innehållande kallpressad rapskaka och för kor utfodrade med 95 % ekologiskt foder i foderstaten, anges som medeltal för respektive grupper. Novembervägningen utfördes före försökets början och anges som ingångsvikt. 20 kor per grupp 100 % Ekologisk foderstat 95 % ekologisk foderstat Månad Vikt (kg) Hullpoäng Vikt (kg) Hullpoäng November (011031) December Januari Februari Mars April Maj (020501) Fruktsamhet I R-gruppen blev 13 av de 20 korna dräktiga på nytt, medan 15 av de 20 korna i K- gruppen blev dräktiga igen. Antalet dagar mellan kalvning och första insemination var 80 och 81, antalet inseminationer per dräktighet var 1,77 och 1,53 för R-gruppen respektive K-gruppen. Hälsa Bland de 20 korna i R-gruppen förekom två mastiter, två livmoderinflammationer en löpmagsförskjutning och en övriga sjukdomar under registeringsperioden. I K- gruppen förekom en mastit, en livmoderinflammation och en cysta under samma period. Utöver de 20 korna i respektive grupp slogs två kor i R-gruppen och fyra kor i K- gruppen ut under försökets gång p.g.a. sjukdom. Utvärdering Med en 100 % ekologisk foderstat innehållande 4 kg kallpressad rapskaka verkade mjölkavkastningen kunna bibehållas, medan fetthalten sjönk, jämfört med då 5 % konventionellt foder utnyttjades. Studien kunde inte påvisa några problem med lukt- och smakfel i mjölken, utom för en anmärkning för stallsmak i båda grupperna. Denna anmärkning berodde inte på foderstaten, utan på sättet som provet tagits. Vi fann heller inga skillnader i ureahalt och celltal. R-korna blev något tyngre än korna i den andra gruppen, vilket var en naturlig följd av att foderstaten med rapskaka innehöll mer fett än den andra foderstaten. Däremot 5

6 fanns inga direkta skillnader mellan grupperna i hullpoäng, vilket visar att även om rapskorna vägde något mer verkade de inte bli feta. I det här stadiet är det svårt att utvärdera om den ena gruppen hade bättre hälsa och fruktsamhet än den andra gruppen. Skillnaderna verkade dock inte stora. Det har inte varit några problem att få korna att konsumera 4 kg rapskaka, då rapsen har blandats i ett blandfoder. En giva på 4 kg rapskaka, som innehåller ca 28 % råprotein av torrsubstansen (ts) och 20 % fett av ts, resulterar i en foderstat med 4,5-5 % fett av ts och ca 6,5 g AAT/MJ, med den grovfoderkvalitén som används i försöket. Fetthalten, vid maximalt 5 % av ts, begränsar mängden protein i foderstaten. Det är inte möjligt att helt balansera de olika foderstaterna, med avseende på näringsinnehållet (jämför tabell 2). Det är framförallt den teoretiskt beräknade möjligheten att få proteinkvalitén (AAT/MJ) att räcka till i rapsfoderstaten, samt fett och stärkelseinnehållet som skiljer sig åt mellan grupperna. Referenser Gelinder, Å. & Spörndly, R Smakfel i leverantörsmjölken vid ekologisk mjölkproduktion förekomst och möjliga orsaker. Institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU. Uppsala. Sundås, S. & Olrog, L Ekologisk mjölkproduktion på Tingvall. HushållningsSällskapet i Göteborg och Bohuslän. Wu, Z. & Satter, L.D Milk production during the complete lactation of dairy cows fed diets containing different amounts of protein. J. Dairy Sci. 83: