Ekologisk rapskaka till mjölkkor är det ett bra fodermedel i en 100 % ekologisk foderstat?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ekologisk rapskaka till mjölkkor är det ett bra fodermedel i en 100 % ekologisk foderstat?"

Transkript

1 Ekologisk rapskaka till mjölkkor är det ett bra fodermedel i en 100 % ekologisk foderstat? Kraven på ekologisk mjölkproduktion ökar i och med nya EU-regler. Hexanextraherade fodermedel förbjöds år 2000, vilket medförde att många proteinfodermedel (mjöl) inte kunde användas i en ekologisk foderstat. Idag får foderstaten innehålla 5 % konventionellt foder, men år 2005 kommer troligen kravet på en 100 % ekologisk foderstat att införas i Sverige. Försörjningen av protein kan bli ett problem vid en övergång till enbart ekologiskt foder. Tidigare studier har visat att risken för en överutfodring av energi, och därmed en hulluppbyggnad, är stor i en ekologisk foderstat med fullfoder (Sundås & Olrog, 1997). Korna kan då bli feta, vilket ofta leder till en mer begränsad konsumtionsförmåga. En proteinkälla som kan odlas och framställas lokalt är kallpressad rapskaka. Råproteinet i kallpressad rapskaka har dock hög nedbrytbarhet i vommen, vilket kan medföra en låg andel vomstabilt råprotein i foderstaten. För låg andel vomstabilt råprotein i foderstaten kan ge sänkt mjölkavkastning (Wu & Satter, 2000). Ekologiska foderstater med låg andel konventionella fodermedel (0 3 %) har även visats ge högre andel smakfel i mjölken än de som nyttjat 4 5 % konventionellt foder (Gelinder & Spörndly, 2000). Syftet med vår studie var att under två år undersöka möjligheterna att bibehålla mjölkavkastningen och mjölkkvalitén (sammansättning, lukt- och smakfel, cellhalt) med en helsvensk 100 % ekologisk foderstat, som innehöll kallpressad rapskaka. Dessutom undersöktes effekter på kornas hull, vikt, hälsa och fruktsamhet. Birgitta Johansson, Institutionen för jordbruksvetenskap, SLU, tel: , e-post: Medarbetare: Elisabet Nadeau, & Bengt-Ove Rustas, Institutionen för Jordbruksvetenskap, SLU Tvåårigt försök på Tingvall Försöket genomfördes på Tingvall, en ekologisk försöks- och demonstrationsgård som ligger vid Bullaren i norra Bohuslän, och tillhör Hushållningssällskapet i Väst. Under två stallperioder (01/02, år 1; samt 02/03, år 2) studerades 40 kor av SLB-ras. Korna hölls i en kall lösdrift, där de två försöksgrupperna med 20 kor vardera, vistades i var sin fålla. Korna fördelades på grupperna så att potentialen för mjölkproduktionen skulle vara likartad, dvs. de parades efter kalvningsdatum, laktationsnummer, tidigare mjölkproduktion samt härstamningsindex för förstakalvarna. Korna mjölkades två gånger per dag i en mjölkgrop. Mjölkavkastningen mättes och mjölken analyserades med avseende på fett, protein, urea och celltal, totalt 2 ggr per månad under kornas 3 första laktationsmånader. Vid fyra tillfällen per stallperiod utfördes luktoch smakfelsbedömning på samlingsprover från respektive grupp. Under sista stallperioden analyserades dessutom samlingsproverna för fettsyresammansättning i mjölken vid tre tillfällen med en månads mel- 142 Ekologiskt lantbruk Konferens Ultuna November 2003

2 C 1. S J Ä L V F Ö R S Ö R J N I N G P Å D J U R G Å R D E N lanrum. Samtidigt togs prover på rapskaka och koncentrat, för fettsyreanalys. Korna vägdes och hullbedömdes en gång i månaden. Alla avvikelser i hälsa noterades kontinuerligt. Fruktsamhet följdes via antal semineringar och antal dagar från kalvning till 1:a insemination. Fodermedel och foderstater Korna fördelades på två grupper, rapsgruppen (R-gruppen) där 20 SLBkor utfodrades med 100 % ekologiskt foder, innehållande kallpressad rapskaka, samt koncentratgruppen (K-gruppen) där 20 kor utfodrades med 95 % ekologiskt foder och 5 % konventionellt foder, innehållande Lantmännens Eko Unik 50. Rapsfrö pressades till rapskaka hos en lokal producent, Bengt Olsson i Dingle. Genomsnittliga analysvärden för de fodermedel som användes i studien framgår av tabell 1. Fodret gavs i fri tillgång som ett blandfoder, vilket blandades i en mixervagn. Under stallperioden vägdes allt foder till grupperna dagligen. Båda grupperna utfodrades enligt KRAV:s regler med begränsad mängd kraftfoder (max 50 % per dag under de tre första laktationsmånaderna, därefter cirka 40 %). Eftersom rapskakan innehöll mycket fosfor fick R-gruppen ett specialblandat mineralfoder utan fosfor, medan K-gruppen fick ett standardmineral (effekt normal). Som exempel visas foderstaten samt det totala näringsinnehållet i fodret i mars 2002, då korna var i tidig laktation och utfodrades med 50 % kraftfoder (tabell 2 och 3). Det var inte några problem att få korna att konsumera rapskakan, då rapsen blandades i ett blandfoder. En giva på 4 kg rapskaka, som innehöll cirka 28 % råprotein av torrsubstansen (ts) och 20 % fett av ts, resulterade i en foderstat med 4,5 5 % fett av ts och cirka 6,5 g AAT/MJ, med den grovfoderkvalitén som användes i försöket. Fetthalten, vid maximalt 5 % av ts, begränsade mängden protein i foderstaten. Det var inte möjligt att helt balansera de olika foderstaterna, med avseende på näringsinnehållet (tabell 3). Framförallt var det den teoretiskt beräknade möjligheten att få proteinkvalitén (AAT/MJ) att räcka till i rapsfoderstaten, samt fett och stärkelseinnehållet som skilde sig åt mellan grupperna. Tabell 1. Näringsvärde hos foder som användes i försöket år 1 och år 2. Foder Ts (%) Energi Råprotein AAT PBV NDF Råfett (MJ/kg ts) (g/kg ts) (g/kg ts) (g/kg ts) (g/kg ts) (g/kg ts) Ensilage 1 år , Ensilage 1 år , Korn år , Korn år , Vete år , Vete år , Ärter år , Ärter år , Rapskaka år , Rapskaka år , Unik 50 Eko 89 15,

3 Resultat och diskussion Under de tre första laktationsmånaderna fann vi en signifikant högre mjölkavkastning i kg mjölk per ko och dag för R-gruppen jämfört med K-gruppen (38,4 kg resp. 35,3 kg. P<0,01). Däremot fann vi inga skillnader i kg energikorrigerad mjölk (ECM) per dag, mellan de båda grupperna (36,0 kg resp. 34,7 kg). Mjölksammansättningen skilde sig åt hos de äldre korna. Korna som var i sin fjärde laktation eller mer, samt utfodrades med rapskaka, hade en lägre fetthalt och en lägre proteinhalt i mjölken än korna i K-gruppen (tabell 4). Mellan yngre kor (laktation 1 3) fanns inte lika stora skillnader. Fett- respektive proteinmängderna (kg) skilde sig inte åt mellan grupperna (tabell 4). Det fanns heller inte några skillnader i mjölkurea eller celltal. Intressant är att fettsyreinnehållet var annorlunda i rapskaka än i koncentrat (tabell 5). Andelen omättade fettsyror var högre i rapskakan än i koncentratet (92 resp. 83 g/100g fettsyror). Innehållet i mjölken indikerar att fodret påverkade sammansättningen, eftersom även mjölken från R-gruppen hade en högre andel omättade fettsyror än mjöl- Tabell 2. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från mars % Ekologisk foderstat 95 % ekologisk foderstat 13 kg ts ensilage 13 kg ts ensilage 4,6 kg ärter 5,2 kg ärter 2,8 kg korn 3,2 kg korn 1,8 kg vete 2,1 kg vete 4 kg kallpressad rapskaka 2,7 kg Unik 50 Eko-koncentrat foderkalk och mineral mineral Tabell 3. Näringsinnehåll i konsumerat foder mars % Ekologisk foderstat 95 % ekologisk foderstat Konc.grad (MJ/kg ts) 12,9 12,7 Protein/energi (AAT/MJ) 6,4 7,0 Kraftfoder % 45,0 45 Konventionell % 0,0 4,7 Torrsubstans % Rp% 16,7 16,9 NDF % Fett % 4,5 3,2 Stärkelse % 19,0 23,0 Tabell 4. Mjölksammansättning i medeltal år 1 och år 2 under de 90 första dagarna efter kalvning, 20 kor per grupp, R=100 % ekologisk foderstat, K=95 % ekologisk foderstat. Fett, % Fett, kg/dag Protein, % Protein, kg/dag R K R K R K R K Laktation 1 3,56 3,63 1,06 0,96 3,22 3,22 0,98 0,89 Laktation 2 3 3,56 a 3,85 b 1,40 1,46 3,17 3,21 1,25 1,22 Laktation 4 3,77 c 4,39 d 1,73 1,76 3,04 c 3,37 d 1,39 1,35 a,b,c,d: olika bokstäver på samma rad inom mjölkparameter visar statistiska skillnader mellan foderstaterna (a,b: P<0,05 c,d: P<0,001). 144 Ekologiskt lantbruk Konferens Ultuna November 2003

4 C 1. S J Ä L V F Ö R S Ö R J N I N G P Å D J U R G Å R D E N ken från K-gruppen (34 resp. 25 g/100g fettsyror). Dessutom fann vi en större mängd av fettsyran CLA (conjugated linoleic acid) i mjölken från R-gruppen (tabell 5). I vår studie baseras fettsyreresultaten på endast 3 provtillfällen, men de överensstämmer med andra försök som har visat att foderstater med högt innehåll av oljeväxter ger positiva effekter på CLA-innehållet i mjölk (Ward et al., 2002). CLA har vistats ha anticancerogena effekter (Parodi, 1997). Den höga halten omättade fettsyror i rapskakan kan möjligen ha bidragit till den lägre fetthalten i mjölken, då fettsyrasyntesen i juvret kan inhiberas av höga nivåer av omättat foderfett i blodet. Studien kunde inte påvisa några problem med lukt- och smakfel i mjölken, utom för någon anmärkning för stallsmak i båda grupperna. Denna anmärkning berodde inte på foderstaten, utan på sättet som provet tagits. Under senare delen av första stallperioden vägde korna i R-gruppen cirka 20 kg mer i genomsnitt än korna i K-gruppen. Under andra stallperioden var det tvärtemot så att korna i K-gruppen vägde något mer. De båda grupperna följdes åt i hullpoäng båda åren. Därför kan vi inte visa på någon effekt på hull eller i vikt i studien. Efter första försöksåret blev 13 av de 20 korna i R-gruppen dräktiga på nytt, medan 15 av de 20 korna i K-gruppen blev dräktiga igen. Antalet dagar mellan kalvning och första insemination var 80 och 81, antalet inseminationer per dräktighet var 1,77 och 1,53 för R-gruppen respektive K-gruppen. Alla korna är inte dräktighetsundersökta än efter andra året. Under första stallperioden förekom 6 veterinärbehandlingar av korna i R-gruppen och 3 i K-gruppen. Motsvarande för andra stall- Tabell 5. Fettsyresammanstättning (g/100 g fettsyror) i rapskaka, koncentrat samt mjölk, under 90 första dagarna efter kalvning år 2, 20 kor per grupp, R=100 % ekologisk foderstat, K=95 % ekologisk foderstat, n=3. FODER MJÖLK Rapskaka Koncentrat R K C4:0 Butyric 4,55 4,14 C6:0 Caproic 2,58 2,71 C8:0 Caprylic 1,43 1,63 C10:0 Capric 2,85 3,67 C12:0 Lauric 0,01 1,12 3,08 4,27 C14:0 Myristic 0,08 0,48 10,34 12,64 C16:0 Palmitic 4,82 10,20 21,85 30,29 C18:0 Stearic 1,61 2,59 14,07 10,27 C18:1 Transvaccenic 2,47 1,09 C18:1 Oleic 51,57 31,86 20,92 15,69 C18:1 Vaccenic 5,69 3,10 0,87 0,57 C18:2 Linoleic 22,98 38,96 1,69 1,89 C18:3 Linolenic 9,65 7,80 0,70 0,70 C18:2 CLA 0,71 0,39 övrigt 3,57 3,87 11,89 10,07 145

5 perioden var 3 veterinärbehandlingar i R-gruppen respektive 4 i K-gruppen. Än är det svårt att utvärdera om den ena gruppen hade bättre hälsa och fruktsamhet än den andra gruppen, skillnaderna verkade dock inte stora. Med en 100 % ekologisk foderstat innehållande 4 kg kallpressad rapskaka verkade mjölkavkastningen kunna bibehållas eller till och med ökas, medan fett- och proteinhalterna sjönk hos de äldre korna, jämfört med då 5 % konventionellt foder nyttjades. Studien är finansierad av Jordbruksverket. HushållningsSällskapet i Väst bidrar med kor och byggnader. Parallellt pågår även ett projekt där ekologisk odling av höstraps studeras. Referenser Gelinder, Å. & Spörndly, R Smakfel i leverantörsmjölken vid ekologisk mjölkproduktion förekomst och möjliga orsaker. Institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU. Uppsala. Parodi, P.W Cow s milk fat components as potential anticarcinogenic agents. J. Nutr. 127: Sundås, S. & Olrog, L Ekologisk mjölkproduktion på Tingvall. HushållningsSällskapet i Göteborg och Bohuslän. Ward, A.T., Wittenberg, K.M. & Przybylski, R Bovine milk fatty acid profiles produced by feeding diets containing solin, flax and canola. J. Dairy Sci. 85: Wu, Z. & Satter, L.D Milk production during the complete lactation of dairy cows fed diets containing different amounts of protein. J. Dairy Sci. 83: Ekologiskt lantbruk Konferens Ultuna November 2003

Tabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001

Tabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001 Ekologisk mjölkproduktion med 100% ekologiskt foder på Tingvalls försöksgård. Delredovisning av projekt med diarienummer 25-5153/00 Grovfoderrik foderstat utan konventionella proteinfodermedel Ekologisk

Läs mer

Birgitta Johansson, Elisabet Nadeau & Bengt-Ove Rustas. Sveriges Lantbruksuniversitet, Inst. för Jordbruksvetenskap Skara, Box 234, 532 23 Skara.

Birgitta Johansson, Elisabet Nadeau & Bengt-Ove Rustas. Sveriges Lantbruksuniversitet, Inst. för Jordbruksvetenskap Skara, Box 234, 532 23 Skara. Ekologisk mjölkproduktion med 100% ekologiskt foder på Tingvalls försöksgård. Slutredovisning till Jordbruksverket av projekt med diarienummer 25-5153/00 Grovfoderrik foderstat utan konventionella proteinfodermedel

Läs mer

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat

Läs mer

Bilaga 1 Delredovisning för projektet Vitaminförsörjning till mjölkkor i ekologisk produktion med diarienummer 25-1367/03 Bakgrund

Bilaga 1 Delredovisning för projektet Vitaminförsörjning till mjölkkor i ekologisk produktion med diarienummer 25-1367/03 Bakgrund Delredovisning för projektet Vitaminförsörjning till mjölkkor i ekologisk produktion med diarienummer 25-1367/03 Birgitta Johansson och Elisabet Nadeau, Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara.

Läs mer

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder

Läs mer

Vallfoder som enda foder till får

Vallfoder som enda foder till får Vallfoder som enda foder till får Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Lena Stengärde, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Tyler Turner, Inst. för livsmedelsvetenskap,

Läs mer

Goda skäl att öka andelen grovfoder

Goda skäl att öka andelen grovfoder Mikaela Patel, Inst för husdjurens uodring och vård, SLU mikaela.patel@slu.se Resultat från studier vid Instuonen för husdjurens uodring och vård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visade a mjölkavkastningen

Läs mer

2015-03-11. Innehåll. Utfodring av proteingrödor till idisslare - möjligheter och begränsningar. Stort intresse hela Europa.

2015-03-11. Innehåll. Utfodring av proteingrödor till idisslare - möjligheter och begränsningar. Stort intresse hela Europa. Innehåll Utfodrin av proteinrödor till idisslare - möjliheter och beränsninar Biritta Johansson HMH och EPOK Foderprotein till Idisslare Bakrund Djurkateorier Beränsninar Protein från Vall Raps Fröbaljväxter

Läs mer

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel Elisabet Nadeau Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Michael Murphy Lantmännen Vallkonferens

Läs mer

Delredovisning av projektet Vitaminförsörjning till mjölkkor i ekologisk produktion med diarienummer /04

Delredovisning av projektet Vitaminförsörjning till mjölkkor i ekologisk produktion med diarienummer /04 Delredovisning av projektet Vitaminförsörjning till mjölkkor i ekologisk produktion med diarienummer 25-7584/04 Birgitta Johansson, Elisabet Nadeau och Hanna Danielsson, Inst. för husdjurens miljö och

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor Mjölkkor Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor 20 Hullvärdering - poäng 1,0 - Extremt mager 1,5 - Mager (har inga reserver) 2,0 - Tunn 2,5 -

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor? Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor? Rolf Spörndly Inst för husdjurens utfodring och vård SLU, Uppsala I BEGYNNELSEN VAR VALLFODER För att göra en lång historia kort: En ko som får ett bra vallfoder

Läs mer

Kallpressad rapskaka eller rapsfrö till mjölkkor - mjölkproduktion och företagsekonomi

Kallpressad rapskaka eller rapsfrö till mjölkkor - mjölkproduktion och företagsekonomi Kallpressad rapskaka eller rapsfrö till mjölkkor - mjölkproduktion och företagsekonomi Slutrapport till Stiftelsen Lantbruksforskning Agr. Dr. Birgitta Johansson, Docent Karl-Ivar Kumm, Docent Elisabet

Läs mer

Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde

Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde Räkneövningar i NorFor Plan Nedanstående övningar syftar till att ge en ökad förståelse för hur NorFor Plan fungerar. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde Två foderstater

Läs mer

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se NÖT 2013-14 www.edelfoder.se NÖT EDELfoder - kvalitet med bredd Edelfoder har länge och framgångsrikt funnits på den svenska marknaden. Vår målsättning är att nu och i framtiden förvalta våra goda relationer

Läs mer

TYPFODERSTATER Ekologiska mjölkkor. Typfoderstater för ekologiska mjölkkor

TYPFODERSTATER Ekologiska mjölkkor. Typfoderstater för ekologiska mjölkkor TYPFODERSTATER Ekologiska mjölkkor Typfoderstater för ekologiska mjölkkor Förord Typfoderstater för ekologiska mjölkkor är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller

Läs mer

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014 Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014 Metoder Data om foderförbrukning, mjölkproduktion, priser m.m. Har samlats in för en dag i december

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Författare Andresen N. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt

Läs mer

Dikor Götala. Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström

Dikor Götala.  Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström Dikor Götala Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm Annika Arnesson och Frida Dahlström www.slu.se/husdjurmiljohalsa Mixat foder eller separat utfodring? Foto: Annika Arnesson Syftet

Läs mer

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? Tomas Rondahl, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå, E-post: Tomas.Rondahl@njv.slu.se HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? I EU:s kompletteringsförordning

Läs mer

Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008

Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008 Utfodringen av nötkreatur Ann-Theres Persson 2008 1 Biologiska grundfunktioner Flockdjur rangordning Grovfoderomvandlare och idisslare 2 Flockdjur Djuren vill helst äta samtidigt, dricka samtidigt och

Läs mer

Det går lika bra med rapsfett

Det går lika bra med rapsfett Sida 1 av 5 Bakgrund Mjölkfe ets sammansä ning kan i hög grad påverkas av u odringen, särskilt om fe llsä s i fodret. En typisk fe syrasammansä ning i komjölk är cirka 70% mä at fe, 25% enkelomä at fe

Läs mer

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Balanserad utfodring som beaktar djurets behov är grunden för

Läs mer

Kan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten?

Kan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten? DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Kan glukogena substanser i foderstaten Hanna Lomander, Institutionen för Husdjurens miljö och hälsa, SLU i Skara hanna.lomander@slu.se Introduktion

Läs mer

Svensk djurhållning utan soja?

Svensk djurhållning utan soja? Svensk djurhållning utan soja? Margareta Emanuelson Institutionen för Husdjurens Utfodring och vård Greppa Näringen temadag 29 november 2010, Stockholm Disposition * Hur mkt soja används i Sverige? * Fördelning

Läs mer

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm Typfoderstater för ekologiska tackor och lamm HS Konsult AB, 22 Förord Typfoderstater för ekologiskt uppfödda tackor och lamm är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller

Läs mer

Foderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi!

Foderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi! Foderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi! Framtidens grovfoder i sydöstra Sverige Kalmar 2015 02 25 Anders H Gustafsson Växa Sverige Proteingrödor, andel av arealen i EU: 1961:

Läs mer

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet Helsäd i mjölk och köttproduktion Johanna Wallsten, Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU johanna.wallsten@njv.slu.se 090-786 87 53 1 Innehåll Skörd och konservering av helsäd Fodervärde - kemisk sammansättning

Läs mer

Utveckling av modeller för NorFor plan för beräkning av optimal ufodringsnivå till högt avkastande mjölkkor i Skandinavien

Utveckling av modeller för NorFor plan för beräkning av optimal ufodringsnivå till högt avkastande mjölkkor i Skandinavien Slutrapport för projekt H930015 Utveckling av modeller för NorFor plan för beräkning av optimal ufodringsnivå till högt avkastande mjölkkor i Skandinavien J. Bertilsson, R. Spörndly, B-O Rustas Institutionen

Läs mer

Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar

Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar FORSKNINGSRAPPORT Rapport nr: 2 2014-02-20 Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar Anders H Gustafsson Ann-Theres Persson Ulrik Lovang 1 (57) Innehåll sid Förord 3 Summary 5 Inledning 6

Läs mer

Hemmaproducerat proteinfoder satsa på kvalitet och kvantitet Råd i praktiken

Hemmaproducerat proteinfoder satsa på kvalitet och kvantitet Råd i praktiken Hemmaproducerat proteinfoder satsa på kvalitet och kvantitet Råd i praktiken Jordbruksinformation 9 2006 100 % ekologiskt foder till mjölkkor en utmaning Från den 1 januari 2008 ska ekologiska mjölkkor

Läs mer

Hållbar mjölkproduktion baserad på stor andel vallfoder

Hållbar mjölkproduktion baserad på stor andel vallfoder Hållbar mjölkproduktion baserad på stor andel vallfoder Slutapport från ett projekt finansierat av Jorbruksverkets bidrag till försöks- och utvecklingsprojekt avseende miljöförbättrande åtgärder inom jordbruket

Läs mer

Närproducerade proteinfodermedel och vitaminförsörjning till mjölkkor. Slutredovisning till SLU EkoForsk.

Närproducerade proteinfodermedel och vitaminförsörjning till mjölkkor. Slutredovisning till SLU EkoForsk. Närproducerade proteinfodermedel och vitaminförsörjning till mjölkkor. Slutredovisning till SLU EkoForsk. Birgitta Johansson *, Hanna Lindqvist *, Elisabet Nadeau *, Søren Krogh Jensen # och Karin Persson

Läs mer

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Funktionella utfodringsmodeller med Krono-foder Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Krono I, II, III och IV allfoder Krossi 125 Top, Krono 135

Läs mer

Vilka inhemska proteinfodermedel finns att tillgå och hur användbara är de?

Vilka inhemska proteinfodermedel finns att tillgå och hur användbara är de? Vilka inhemska proteinfodermedel finns att tillgå och hur användbara är de? Margareta Emanuelson, Svensk Mjölk Affärsutveckling, 2004-03-05 Användningen av proteinfoder till mjölkkor har ökat under den

Läs mer

EDEL Nöt Framgång föder framgång

EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt EDEL Nöt är ett komplett högkvalitativt fodersortiment för både mjölkproducenter och uppfödare av köttrasdjur. Sedan 2010 har vi KRAV-godkända foder i vårt sortiment.

Läs mer

Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor

Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor Vilken vallfröblandning ska vi använda? Ska vi öka baljväxtandelen eller ska vi öka kvävegödslingen för att höja proteinhalten

Läs mer

Deltagardriven forskning med ekologiska mjölkproducenter. -Tre proteinjämförelser och två produktionsuppföljningar

Deltagardriven forskning med ekologiska mjölkproducenter. -Tre proteinjämförelser och två produktionsuppföljningar Deltagardriven forskning med ekologiska mjölkproducenter. -Tre proteinjämförelser och två produktionsuppföljningar Torbjörn Pettersson, Norrmejeriers Producenttjänst Delrapport, 2010-10-19 Rapport från

Läs mer

Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut

Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut Bli vinnare mjölkningsperioden ut med våmstimulans Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut Mainio-Krossi 1 3 allfoder Oiva-Krono Top och Puhti-Krossi Top halvkoncentrat

Läs mer

sto, föl och den växande unghästen

sto, föl och den växande unghästen Utfodring Det digivande stoet ska producera mjölk till fölet och fölet och unghästen ska växa till full storlek, det innebär högre näringsbehov för dessa hästar och kräver extra tillägg i foderstaten för

Läs mer

Fullfoder till mjölkkor

Fullfoder till mjölkkor Fullfoder till mjölkkor Renodlat fullfoder Fullfoder kallas TMR (Total Mixed Ration) på engelska och är i sin ursprungliga form definierat som att alla fodermedel utom vattnet blandas till en homogen blandning

Läs mer

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Kjell Martinsson, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, tel: 090-786 94 40, e-post: Kjell.Martinsson@njv.slu.se I norra Skandinavien har

Läs mer

Foderstatsparametrar

Foderstatsparametrar Foderstatsparametrar Energibalans Vombelastning AAT/NEL AAT-balans PBV Vomn Råprot Fettsyror Fyllnadsvärde Vomn NDF Tuggningstid Kicki Markusson Emma Rudberg Eva-Maria Lidström 2008 (Uppdaterad 2010-04-25)

Läs mer

Resurseffektiv utfodring av dikor

Resurseffektiv utfodring av dikor Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Resurseffektiv utfodring av dikor Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt Jordbruksverkets

Läs mer

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Var vi befinner oss i Landet Ekologisk mjölkproduktion I Västra Götaland och här ligger

Läs mer

Vi vill presentera vårt unika foderkoncept, som främjar djurens hälsa, fruktsamhet och optimerar era produktionsresultat.

Vi vill presentera vårt unika foderkoncept, som främjar djurens hälsa, fruktsamhet och optimerar era produktionsresultat. Vi vill presentera vårt unika foderkoncept, som främjar djurens hälsa, fruktsamhet och optimerar era produktionsresultat. Vi börjar med en tillbakablick på kors naturliga livsstil. Då födde korna sina

Läs mer

vitafor HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se

vitafor HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se vitafor HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se Kvarnbyfoders mineralfodersortiment till häst är baserat på de senaste forskningsrönen. Ett bra mineralfoder kan vara avgörande för hästens välbefinnande och prestation.

Läs mer

HÄST MINERALER. vitafor HÄSTMINERALER. www.kvarnbyfoder.se

HÄST MINERALER. vitafor HÄSTMINERALER. www.kvarnbyfoder.se HÄST vitafor MINERALER HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se Vitafor Hästmineraler är baserat på de senaste forskningsrönen. Ett bra mineralfoder kan vara avgörande för hästens välbefinnande och prestation.

Läs mer

Hur kan man undvika fetthaltsdepressioner i mjölken vid betesfoderstat

Hur kan man undvika fetthaltsdepressioner i mjölken vid betesfoderstat Hur kan man undvika fetthaltsdepressioner i mjölken vid betesfoderstat En dokumentation från betesperioden på sex KRAV-mjölkgårdar i Östergötlands län år 2003 Margareta Dahlberg LG Husdjurstjänst Öjeby,

Läs mer

Mjölk på bara vall och spannmål

Mjölk på bara vall och spannmål Mjölk på bara vall och spannmål Milk production based on grass silage and cereal feeding Eva Spörndly och Rolf Spörndly Institutionen för husdjurens utfodring och vård Rapport 286 Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Nya tider nya strategier

Nya tider nya strategier malin.frojelin@vxa.se, torbjorn.lundborg@vxa.se Under den senaste den har vi ha en situa on där frågan om foderpris och mjölkpris aktualiserats och sä et a hantera de a på gårdsnivå har varierat. A svara

Läs mer

Utfodring av mjölkkor med 100 % ekologiskt och lokalt producerat foder i Sverige

Utfodring av mjölkkor med 100 % ekologiskt och lokalt producerat foder i Sverige Utfodring av mjölkkor med 100 % ekologiskt och lokalt producerat foder i Sverige Torbjörn Pettersson, Jordbruksverket Christian Swensson, Svensk Mjölk Bakgrund Från 1 januari 2008 ska, enligt EU s regler

Läs mer

Närodlat foder till skånska kor ett demonstrationsprojekt vintern 2005/06

Närodlat foder till skånska kor ett demonstrationsprojekt vintern 2005/06 Närodlat foder till skånska kor ett demonstrationsprojekt vintern /06 Förord Projektet Närodlat foder till skånska kor initierades av Skånemejerier sommaren. Till deltagande lantbrukare riktas ett stort

Läs mer

Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter

Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter Jens Fjelkner Skånesemin 2005 Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter I Skåne förädlar vi mycket av de jordbruksprodukter

Läs mer

Handledning foderbudget

Handledning foderbudget 1 Handledning foderbudget Laktationskurvor Börja med att beräkna besättningens medellaktationskurvor under Funktioner, välj Medellaktationskurvor. Är det första gången kurvorna uppdateras kommer en ruta

Läs mer

Mjölkureahalten påverkas av foderstatens mineralinnehåll och provmjölkningstidpunkt. Torsten Eriksson

Mjölkureahalten påverkas av foderstatens mineralinnehåll och provmjölkningstidpunkt. Torsten Eriksson Mjölkureahalten påverkas av foderstatens mineralinnehåll och provmjölkningstidpunkt Torsten Eriksson Mjölkurea markör för kons proteinförsörjning Koldioxid Ammoniak Ammoniak Mjölkurea markör för kons proteinförsörjning

Läs mer

MJÖLKINTÄKT MINUS FODERKOSTNAD I MJÖLKPRODUKTIONEN

MJÖLKINTÄKT MINUS FODERKOSTNAD I MJÖLKPRODUKTIONEN Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 2005:32 MJÖLKINTÄKT MINUS FODERKOSTNAD I MJÖLKPRODUKTIONEN En jämförelse mellan besättningar med fullfoder och separat utfodring MILK INCOME MINUS FEED COST IN MILK

Läs mer

Hur långt kan man nå genom en förbättrad utfodring? Vad kan NORFOR betyda? Christian Swensson EC Consulting AB

Hur långt kan man nå genom en förbättrad utfodring? Vad kan NORFOR betyda? Christian Swensson EC Consulting AB Hur långt kan man nå genom en förbättrad utfodring? Vad kan NORFOR betyda? Christian Swensson EC Consulting AB Tumregler 1% ökad råproteinhalt i foderstaten ökar kväveförlusterna med 10 kg N per ko och

Läs mer

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja

Läs mer

NorFor-frågor till Rådgivarsajten

NorFor-frågor till Rådgivarsajten NorFor Övningsuppgift 2 Kunskapstest (översatt från Øvingsoppgaver NorFor Plan 2006) Hjälpmedel: Kursmaterial från våren 2006 och NorFor-tabellen NorFor-frågor till Rådgivarsajten Fråga 1. Är det korrekt

Läs mer

Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson

Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson Kjell Martinsson Kjell Martinsson, SLU NJV Grovfodercentrum Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder Del 2 Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder, 11 mars 2009 i Jakobstad Sammandrag

Läs mer

Bra vallfoder till mjölkkor

Bra vallfoder till mjölkkor Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.

Läs mer

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216

Läs mer

Ekologisk djurproduktion

Ekologisk djurproduktion Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska

Läs mer

Resurseffektiv utfodring av dikor

Resurseffektiv utfodring av dikor Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Resurseffektiv utfodring av dikor Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt 23

Läs mer

NorFor Plan, en översiktlig beskrivning. Sammanställd och bearbetad av Projektgruppen*, NorFor

NorFor Plan, en översiktlig beskrivning. Sammanställd och bearbetad av Projektgruppen*, NorFor 2004-06-22 NorFor Plan, en översiktlig beskrivning Sammanställd och bearbetad av Projektgruppen*, NorFor * Arnt-Johan Rygh, Maria Mehlqvist, Marie Liljeholm, Mogens Larsen, Anders H Gustafsson, Harald

Läs mer

Ekologiska foderstater beräknade med NorFor

Ekologiska foderstater beräknade med NorFor Ekologiska foderstater beräknade med NorFor Exempel från mjölkgårdar med hög självförsörjningsgrad Stina Hedén Självständigt arbete 1 hp Grundnivå, G1E Lantmästare - kandidatprogram Självständigt arbete

Läs mer

Blandfoder eller separat utfodring till mjölkkor i AMS med fri kotrafik

Blandfoder eller separat utfodring till mjölkkor i AMS med fri kotrafik Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Blandfoder eller separat utfodring till mjölkkor i AMS med fri kotrafik Partial mixed ration or separate feeding to dairy cows in AMS with free cow

Läs mer

mjölk och nöt producenter nr 4

mjölk och nöt producenter nr 4 mjölk och nöt producenter nr 4 gör en bra affär I den här broschyren har vi samlat information för dig som är mjölk- och nötköttsproducent. För att nå goda resultat, och trygghet i din produktion, krävs

Läs mer

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson Skötsel för bättre fruktsamhet Hans Gustafsson Ekonomiska aspekter Detta kostar pengar Hög inkalvningsålder hos kvigorna Långt kalvningsintervall speciellt hos djur med medelmåttig produktion Hög andel

Läs mer

HIPPOS. Framgång föder framgång

HIPPOS. Framgång föder framgång HIPPOS Framgång föder framgång AB Johan Hansson har sedan 1981 producerat hästfoder med stor framgång och har nu ett av marknadens mest omtyckta hästfoder. EDEL HIPPOS erbjuder ett komplett högkvalitativt

Läs mer

100 % ekologiska fodermedel och deras hantering på mjölkgårdar i Götaland

100 % ekologiska fodermedel och deras hantering på mjölkgårdar i Götaland 100 % ekologiska fodermedel och deras hantering på mjölkgårdar i Götaland 100 % organic feed stuffs and feed management on dairy farms in Götaland district of Sweden Stig Karlsson och Annika Arnesson Sveriges

Läs mer

Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria

Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria Inledning Hur skiljer sig kvalitetsegenskaperna åt mellan käringtand, cikoria och våra vanliga klöverarter? Hur fungerar dagens vallskördeprognoser

Läs mer

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Av Helena Stenberg, Taurus Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Bakgrund Under vintersäsongen 2010/2011 sköt priset på spannmål, och därmed även på färdigfoder, i höjden

Läs mer

Finska Foders. nötkreatursfoder

Finska Foders. nötkreatursfoder Finska Foders nötkreatursfoder garanterar framgång för din gård 1 Finska Foders stora och högklassiga nötfodersortiment Finska Foders heltäckande nötfodersortiment har utvecklats för att förbättra den

Läs mer

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller 34 HÄSTFOCUS #6/2015 Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller SKÖTSEL HÖANALYS - Få koll på vad ditt hö innehåller HÄSTFOCUS #6/2015 35 SKÖTSEL

Läs mer

Tiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet

Tiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet Tiltak for god proteinkonservering i surfôret Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet Håvard Steinshamn, Merko Vaga, Åshlid Taksdal Randby & Anne-Kjertsi

Läs mer

Effekt på mjölkavkasting hos mjölkkor vid ökad andel bete i foderstaten

Effekt på mjölkavkasting hos mjölkkor vid ökad andel bete i foderstaten Effekt på mjölkavkasting hos mjölkkor vid ökad andel bete i foderstaten Av Marlene Boström Engelsk titel: Effect on milk yield of increased proportion of pasture in the diet Handledare: Eva Spörndly Inst.

Läs mer

Framgång föder Framgång framgång föd

Framgång föder Framgång framgång föd NÖT NÖT Framgång föder Framgång framgång föd NÖT EDELFODER har sedan starten i början av 1990 rönt stora framgångar. Senaste kunskapen samt kundernas krav på ett effektivt och ekonomiskt foder, har skapat

Läs mer

Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING

Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING Rapport Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden 010101-011231 MÅLSÄTTNING Målsättningen med Öjebyn-projektet är att utveckla den ekologiska livsmedelsproduktionen med tyngdpunkten

Läs mer

Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem

Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem Maj 2005 Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem Sammanställt av NorFor projektgrupp 1 Inledning I dagens fodervärderingssystem finns flera svagheter som har beaktats vid utvecklingen

Läs mer

Viktiga faktorer som påverkar vitamininnehållet i. i vallensilage.

Viktiga faktorer som påverkar vitamininnehållet i. i vallensilage. Elisabeth Nadeau, Institutionen för jordbruksvetenskap, SLU, tel: 0511-671 42, e-post: Elisabet.Nadeau@jvsk.slu.se Medarbetare: Birgitta Johansson, Institutionen för jordbruksvetenskap, SLU & Søren Krogh

Läs mer

Kvalitetssäkrad utfodring. Mjölkkor. Checklistor och dokumentblad

Kvalitetssäkrad utfodring. Mjölkkor. Checklistor och dokumentblad Kvalitetssäkrad utfodring Mjölkkor Checklistor och dokumentblad Kvalitetssäkrad utfodring mjölkkor 1 Lagerinventering foder Gård:... Datum:... Foderslag/silo Torrsubstans, % Höjd, m Längd, m Bredd, m Volym,

Läs mer

Resurseffektiv utfodring av dikor

Resurseffektiv utfodring av dikor Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Resurseffektiv utfodring av dikor Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt 27

Läs mer

Emissionsfaktorer för beräkning av metan från husdjur använda vid beräkningar för officiell statistik, (kg metan/djur/år) Växthusgaser i Sverige

Emissionsfaktorer för beräkning av metan från husdjur använda vid beräkningar för officiell statistik, (kg metan/djur/år) Växthusgaser i Sverige Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan.Bertilsson@slu.se Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning Kungsängens forskningscentrum

Läs mer

Träckdiagnostik- ett sätt att följa upp hur kornas foderstat fungerar Av: Katarina Steen

Träckdiagnostik- ett sätt att följa upp hur kornas foderstat fungerar Av: Katarina Steen Träckdiagnostik- ett sätt att följa upp hur kornas foderstat fungerar Av: Katarina Steen Är spannmålskrossen rätt inställd? Fungerar hackningen av majsensilaget tillfredställande? Får korna tillräckligt

Läs mer

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004 Bibliografiska uppgifter för Vallfoder fyller mjölken med nyttigheter Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Husdjur Nr/avsnitt

Läs mer

OM DET BLIR FEL. Lukt och smak. Februari 2005 1

OM DET BLIR FEL. Lukt och smak. Februari 2005 1 OM DET BLIR FEL Lukt och smak Februari 2005 1 2 Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av detta häfte får reproduceras i någon form eller på något sätt utan tillåtelse från utgivaren. Illustrationer där

Läs mer

Regional balans för ekologiskt foder

Regional balans för ekologiskt foder Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska

Läs mer

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas

Läs mer

Närproducerat foder i praktik och teori

Närproducerat foder i praktik och teori Ann-Theres Persson, Växa Sverige och Ulrik Lovang, Lovanggruppen ann-theres.persson@vxa.se, ulrik.lovang@lovang.se Endags utfodringskontroll på sex gårdar I projektet Närproducerat foder fullt ut genomfördes

Läs mer

Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur

Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur Proteinbehov Mjölkraskviga Inkalvning 24 månader Ålder Vikt Proteinbehov Lägsta energikoncentration 3 mån 1 14,6 g rp/mj 11, MJ/kg ts 7-8 mån 2 12,4 1,9 12 mån

Läs mer

Fett till mjölkkor. Fat to dairy cows

Fett till mjölkkor. Fat to dairy cows Fett till mjölkkor Fat to dairy cows av Jenny Persson Institutionen för husdjurens Examensarbete 165 utfodring och vård Swedish University of Agricultural Sciences Uppsala 2002 Department of Animal Nutrition

Läs mer

Finska Foders heltäckande nötfodersortiment är planerat för din gårds bästa.

Finska Foders heltäckande nötfodersortiment är planerat för din gårds bästa. Lyckad utfodring ger resultat! Finska Foders heltäckande nötfodersortiment är planerat för din gårds bästa. Med rätt foderval tryggar du besättningens avkastning och djurens välbefinnande på ett kostnadseffektivt

Läs mer

Rapport. Spannmål lagrad i gastät silo har högre näringsvärde än spannmål lagrad på konventionellt sätt

Rapport. Spannmål lagrad i gastät silo har högre näringsvärde än spannmål lagrad på konventionellt sätt Rapport Spannmål lagrad i gastät silo har högre näringsvärde än spannmål lagrad på konventionellt sätt Bakgrund: Enligt tradition lagras spannmål genom att torkas ner till en vattenhalt om cirka 14 %.

Läs mer

Mjölkureahalten påverkas av foderstatens mineralinnehåll och provmjölkningstidpunkt

Mjölkureahalten påverkas av foderstatens mineralinnehåll och provmjölkningstidpunkt Mjölkureahalten påverkas av foderstatens mineralinnehåll och provmjölkningstidpunkt Torsten Eriksson, Inst. för husdjurens uodring och vård, SLU, torsten.eriksson@slu.se Torsten Eriksson är forskare på

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Mineraler - vallfodrets innehål och mjölkkornas behov

Bibliografiska uppgifter för Mineraler - vallfodrets innehål och mjölkkornas behov Bibliografiska uppgifter för Mineraler - vallfodrets innehål och mjölkkornas behov Författare Eriksson H. Utgivningsår 2005 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Husdjur

Läs mer

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Ekologisk mjölk- och grisproduktion Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen

Läs mer