Kan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten?

Transkript

1 DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Kan glukogena substanser i foderstaten Hanna Lomander, Institutionen för Husdjurens miljö och hälsa, SLU i Skara hanna.lomander@slu.se Introduktion För att förebygga negativ energibalans hos nykalvade mjölkkor och efterföljande nedsatt fruktsamhet krävs dokumenterat effektiva metoder. och propylenglykol har sedan 50-talet använts som behandling till kor med acetonemi. Båda substanserna bidrar till uppbyggnad av socker i levern, men propylenglykol kan även inducera insulinresistens och bidrar på så sätt till att spara socker till juvret. Många experimentella studier har visat att en oral stötdos (dvs att hälla i kon preparatet genom munnen med sond eller flaska) ökar blodsockerhalten och minskar fettnedbrytningen. Teoretiskt sett borde detta då medföra positiva effekter på fruktsamheten, men endast tendenser till detta har rapporterats från försök med propylenglykol. Ett svenskt försök gav glycerol, calcium-propionat, soja och sockerbetmassa till kor vid tiden runt insemination och såg en förkortning av intervallet mellan kalvning och sista insemination. Mot bakgrund av nyare rön om hur negativ energibalans direkt efter kalvningen påverkar ägglossningen negativt, ger upphov till ägg av sämre kvalitet, påverkar det befruktade äggets klyvningskapacitet och har långtidseffekter under den efterföljande inseminationsperioden, borde dock fokus för tillskottsutfodring snarare ligga vid tiden närmast efter kalvningen. Syfte Den aktuella studien syftade till att undersöka vilken effekt tillskottsutfodring med glycerol eller propylenglykol i tidig laktation har på energibalans, hull, mjölkproduktion, hälsa samt fruktsamhet. Tillvägagångssätt Under perioden 1 oktober 2007 till 28 februari 2009 tillskottsutfodrades och följdes totalt 798 kor i 17 västsvenska uppbundna och konventionella besättningar. Inom varje besättning delades korna slumpmässigt in i tre grupper som tillskottsutfodrades med 450 g glycerol eller 300 g propylenglykol eller ingenting (negativ kontrollgrupp) under de första 21 dagarna efter kalvningen. Samtliga kor följdes upp med fruktsamhetsdata och sjukdomsdata från Kokontrollen. För 673 kor i tolv besättningar togs dessutom blodprov för mätning av blodsocker, hormoner (insulin och IGF-1) samt restprodukter från fettnedbrytning (NEFA och BHBA) vid tre tillfällen under de första 9 veckorna. Under samma period mättes även hull och bröstomfång tre gånger. Från 308 kor i 7 av dessa besättningar bestämdes också tidpunkt för första cykling efter kalvning med hjälp av mätning av mjölkprogesteron. Kor som tillskottsutfodrats med glycerol producerade med statistisk säkerhet 1 kg mer mjölk (mätt i ECM) per dag under laktationens första 90 dagar. Samma tendens sågs hos kor som tillskottsutfodrades med propylenglykol men denna förbättring var inte statistiskt signifikant. Kor som tillskottutfodrades med glycerol hade något lägre insulinnivåer i blodet men i övrigt sågs inga skillnader i energistatus mellan grupperna. Inga skillnader sågs i hull, bröstomfång eller sjukdomsförekomst. Inga skillnader i fruktsamhet sågs heller mellan de olika grupperna när sannolikheten över tid vad det gäller ägglossning, första insemination eller dräktighet jämfördes. Slutsats Sammanfattningsvis så medförde den ökade mjölkproduktionen ingen samtidig nedgång i energibalans eller minskning av fruktsamhet. Detta i sig kan tyda på en bättre energibalans. Kor som fick tillskottsutfodring tycktes lägga den extra energin på mjölkproduktion snarare än på att minska fettnedbrytningen. Det är tveksamt om den ökade mjölkmängden medför några ekonomiska vinster om kostnaderna för tillskottsutfodringen tas i beaktande. Dessutom tycks energibalansen variera mer mellan enskilda kor än mellan besättningar vilket tyder på att förebyggande åtgärder, till exempel tillskottsutfodring, kan få störst effekt om man använder markörer för energibalans för att hitta just de kor som är i behov av särskilda insatser, istället för att som här, ge det till alla kor i en besättning. Tack Studien finansierades med hjälp av SLU samt DeLaval AB s fond och glycerolet och propylenglykolet tillhandahölls av Lantmännen. 56 Svensk Mjölk

2 DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Hanna Lomander är veterinär och doktorand på Institutionen för Husdjuren Miljö och Hälsa, SLU i Skara. Hon började sitt doktorandprojekt om fruktsamhet och negativ energibalans på mjölkkor hösten 2006 och kommer att disputera den 12 oktober i år. Innan doktorandtiden var hon involverad i forskning om smittsamt klöveksem och arbetade som Distriktsveterinär i Falköping. Familjen tar det mesta av fritiden med lite biodling, hundträning och körsång hinns även med. 57 Svensk Mjölk

3 Sida 1 av 3 Kan glykogena substanser rädda fruktsamheten? Mjölkmängd Hanna Lomander Veterinär och doktorand Institutionen för Husdjurens miljö och hälsa SLU i Skara Foderintag Kalvning Negativ energibalans Tid efter kalvning Negativ energibalans i tidig laktation har långtidseffekter på fruktsamheten och propylenglykol kan förbättra energistatusen Bryts ner i våmmen till fria fettsyror som används till glukosbildning Fler cystor, störd ägglossning Försämrad äggmognad Sämre befruktningsförmåga Sämre delning av det befruktade ägget Dagar efter kalvning Negativ energibalans Propylenglykol inducerar dessutom insulinresistens som sparar glukos för juvrets behov. Fler studier om långtidseffekter på fruktsamhet behövs Syfte Att undersöka om tillskottsutfodring med glycerol eller propylenglykol i tidig laktation kan förbättra energibalans, hull, mjölkproduktion, hälsa eller fruktsamhet hos Svenska mjölkkor Studiedesig 798 kor från 17 västsvenska besättningar slumpades till daglig tillskottsutfodring med: 450 g glycerol 300 g propylenglykol Ingenting (kontrollgrupp) Under 0-21 dagar efter kalvningen Tillskotten var flytande och hälldes ovanpå kraftfodret två gånger per dag. Korna följdes med fruktsamhetsdata från Kokontrollen. 88

4 Sida 2 av 3 Studiedesig -glukos 673 kor från 12 besättningar följdes dessutom med blodprov och hull samt mjölkdata och hälsodata från Kokontrollen P=0.47 Glucose (mm) Från 308 kor i 7 besättningar togs mjölkprogesteronprov -NEFA (mått på fettnedbrytning) BHBA (en ketonkropp) 6 P= P=0.33 Log NEFA (micro ekqv./l) BHB (ln mm) mjölkavkastning mätt i liter -mjölkavkastning mätt i ECM Milk (L) Kor som fått glycerol producerade 1.24 kg mer mjölk per dag (P=0.01) Kor som fått propylenglykol tenderade att producera 0.94 kg mer mjölk per dag (P=0.06) ECM (Kg) Kor som fått glycerol producerade 0.95 kg ECM mer per dag (P=0.04) C PG C 89

5 Sida 3 av 3 -hull och bröstomfång -sannolikhet för första ägglossning Mått 2 veckor efter kalvning 8 veckor efter kalvning Ingen skillnad mellan utfodringsgrupperna Hull 2.9 (±0.04) 2.5 (±0.04) Bröstomfång 198 (±0.41) cm 194 (±0.43) -sannolikhet för första seminering -sannolikhet för dräktighet En tendens till försenad första ins hos kor som fått glycerol Ingen skillnad mellan utfodringsgrupperna Sammanfattning och slutsats Kor som tillskottsutfodras med glycerol under laktationens första 3 veckor kan öka sin mjölkproduktion med ungefär 1 kg per dag under de första 3 månaderna utan att samtidigt sänka sin energistatus eller försämra sin fruktsamhet. Tillskottsutfodring med propylenglykol tenderar att göra det samma. Tack! Studien finansierades med hjälp av SLU, Skaraborgs läns nötkreatursförsäkrings bolag och Alfa Laval Ab s fond. Lantmännen lantbruk bidrog med glycerolet och propylenglykolet. Korna är avlade för hög mjölkproduktion och tycks prioritera mjölkproduktionen framför andra fysiologiska funktioner. Det är tveksamt om den ökade mjölkproduktionen kan motiveras ekonomiskt Eftersom energistatusen hos nykalvade kor varierar mycket mellan individer (mer än mellan gårdar) kan det vara fördelaktigt att använda markörer för energibalans för att hitta de individer som skulle vara hjälpta av en insats. 90