Kan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten?"

Transkript

1 DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Kan glukogena substanser i foderstaten Hanna Lomander, Institutionen för Husdjurens miljö och hälsa, SLU i Skara Introduktion För att förebygga negativ energibalans hos nykalvade mjölkkor och efterföljande nedsatt fruktsamhet krävs dokumenterat effektiva metoder. och propylenglykol har sedan 50-talet använts som behandling till kor med acetonemi. Båda substanserna bidrar till uppbyggnad av socker i levern, men propylenglykol kan även inducera insulinresistens och bidrar på så sätt till att spara socker till juvret. Många experimentella studier har visat att en oral stötdos (dvs att hälla i kon preparatet genom munnen med sond eller flaska) ökar blodsockerhalten och minskar fettnedbrytningen. Teoretiskt sett borde detta då medföra positiva effekter på fruktsamheten, men endast tendenser till detta har rapporterats från försök med propylenglykol. Ett svenskt försök gav glycerol, calcium-propionat, soja och sockerbetmassa till kor vid tiden runt insemination och såg en förkortning av intervallet mellan kalvning och sista insemination. Mot bakgrund av nyare rön om hur negativ energibalans direkt efter kalvningen påverkar ägglossningen negativt, ger upphov till ägg av sämre kvalitet, påverkar det befruktade äggets klyvningskapacitet och har långtidseffekter under den efterföljande inseminationsperioden, borde dock fokus för tillskottsutfodring snarare ligga vid tiden närmast efter kalvningen. Syfte Den aktuella studien syftade till att undersöka vilken effekt tillskottsutfodring med glycerol eller propylenglykol i tidig laktation har på energibalans, hull, mjölkproduktion, hälsa samt fruktsamhet. Tillvägagångssätt Under perioden 1 oktober 2007 till 28 februari 2009 tillskottsutfodrades och följdes totalt 798 kor i 17 västsvenska uppbundna och konventionella besättningar. Inom varje besättning delades korna slumpmässigt in i tre grupper som tillskottsutfodrades med 450 g glycerol eller 300 g propylenglykol eller ingenting (negativ kontrollgrupp) under de första 21 dagarna efter kalvningen. Samtliga kor följdes upp med fruktsamhetsdata och sjukdomsdata från Kokontrollen. För 673 kor i tolv besättningar togs dessutom blodprov för mätning av blodsocker, hormoner (insulin och IGF-1) samt restprodukter från fettnedbrytning (NEFA och BHBA) vid tre tillfällen under de första 9 veckorna. Under samma period mättes även hull och bröstomfång tre gånger. Från 308 kor i 7 av dessa besättningar bestämdes också tidpunkt för första cykling efter kalvning med hjälp av mätning av mjölkprogesteron. Kor som tillskottsutfodrats med glycerol producerade med statistisk säkerhet 1 kg mer mjölk (mätt i ECM) per dag under laktationens första 90 dagar. Samma tendens sågs hos kor som tillskottsutfodrades med propylenglykol men denna förbättring var inte statistiskt signifikant. Kor som tillskottutfodrades med glycerol hade något lägre insulinnivåer i blodet men i övrigt sågs inga skillnader i energistatus mellan grupperna. Inga skillnader sågs i hull, bröstomfång eller sjukdomsförekomst. Inga skillnader i fruktsamhet sågs heller mellan de olika grupperna när sannolikheten över tid vad det gäller ägglossning, första insemination eller dräktighet jämfördes. Slutsats Sammanfattningsvis så medförde den ökade mjölkproduktionen ingen samtidig nedgång i energibalans eller minskning av fruktsamhet. Detta i sig kan tyda på en bättre energibalans. Kor som fick tillskottsutfodring tycktes lägga den extra energin på mjölkproduktion snarare än på att minska fettnedbrytningen. Det är tveksamt om den ökade mjölkmängden medför några ekonomiska vinster om kostnaderna för tillskottsutfodringen tas i beaktande. Dessutom tycks energibalansen variera mer mellan enskilda kor än mellan besättningar vilket tyder på att förebyggande åtgärder, till exempel tillskottsutfodring, kan få störst effekt om man använder markörer för energibalans för att hitta just de kor som är i behov av särskilda insatser, istället för att som här, ge det till alla kor i en besättning. Tack Studien finansierades med hjälp av SLU samt DeLaval AB s fond och glycerolet och propylenglykolet tillhandahölls av Lantmännen. 56 Svensk Mjölk

2 DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Hanna Lomander är veterinär och doktorand på Institutionen för Husdjuren Miljö och Hälsa, SLU i Skara. Hon började sitt doktorandprojekt om fruktsamhet och negativ energibalans på mjölkkor hösten 2006 och kommer att disputera den 12 oktober i år. Innan doktorandtiden var hon involverad i forskning om smittsamt klöveksem och arbetade som Distriktsveterinär i Falköping. Familjen tar det mesta av fritiden med lite biodling, hundträning och körsång hinns även med. 57 Svensk Mjölk

3 Sida 1 av 3 Kan glykogena substanser rädda fruktsamheten? Mjölkmängd Hanna Lomander Veterinär och doktorand Institutionen för Husdjurens miljö och hälsa SLU i Skara Foderintag Kalvning Negativ energibalans Tid efter kalvning Negativ energibalans i tidig laktation har långtidseffekter på fruktsamheten och propylenglykol kan förbättra energistatusen Bryts ner i våmmen till fria fettsyror som används till glukosbildning Fler cystor, störd ägglossning Försämrad äggmognad Sämre befruktningsförmåga Sämre delning av det befruktade ägget Dagar efter kalvning Negativ energibalans Propylenglykol inducerar dessutom insulinresistens som sparar glukos för juvrets behov. Fler studier om långtidseffekter på fruktsamhet behövs Syfte Att undersöka om tillskottsutfodring med glycerol eller propylenglykol i tidig laktation kan förbättra energibalans, hull, mjölkproduktion, hälsa eller fruktsamhet hos Svenska mjölkkor Studiedesig 798 kor från 17 västsvenska besättningar slumpades till daglig tillskottsutfodring med: 450 g glycerol 300 g propylenglykol Ingenting (kontrollgrupp) Under 0-21 dagar efter kalvningen Tillskotten var flytande och hälldes ovanpå kraftfodret två gånger per dag. Korna följdes med fruktsamhetsdata från Kokontrollen. 88

4 Sida 2 av 3 Studiedesig -glukos 673 kor från 12 besättningar följdes dessutom med blodprov och hull samt mjölkdata och hälsodata från Kokontrollen P=0.47 Glucose (mm) Från 308 kor i 7 besättningar togs mjölkprogesteronprov -NEFA (mått på fettnedbrytning) BHBA (en ketonkropp) 6 P= P=0.33 Log NEFA (micro ekqv./l) BHB (ln mm) mjölkavkastning mätt i liter -mjölkavkastning mätt i ECM Milk (L) Kor som fått glycerol producerade 1.24 kg mer mjölk per dag (P=0.01) Kor som fått propylenglykol tenderade att producera 0.94 kg mer mjölk per dag (P=0.06) ECM (Kg) Kor som fått glycerol producerade 0.95 kg ECM mer per dag (P=0.04) C PG C 89

5 Sida 3 av 3 -hull och bröstomfång -sannolikhet för första ägglossning Mått 2 veckor efter kalvning 8 veckor efter kalvning Ingen skillnad mellan utfodringsgrupperna Hull 2.9 (±0.04) 2.5 (±0.04) Bröstomfång 198 (±0.41) cm 194 (±0.43) -sannolikhet för första seminering -sannolikhet för dräktighet En tendens till försenad första ins hos kor som fått glycerol Ingen skillnad mellan utfodringsgrupperna Sammanfattning och slutsats Kor som tillskottsutfodras med glycerol under laktationens första 3 veckor kan öka sin mjölkproduktion med ungefär 1 kg per dag under de första 3 månaderna utan att samtidigt sänka sin energistatus eller försämra sin fruktsamhet. Tillskottsutfodring med propylenglykol tenderar att göra det samma. Tack! Studien finansierades med hjälp av SLU, Skaraborgs läns nötkreatursförsäkrings bolag och Alfa Laval Ab s fond. Lantmännen lantbruk bidrog med glycerolet och propylenglykolet. Korna är avlade för hög mjölkproduktion och tycks prioritera mjölkproduktionen framför andra fysiologiska funktioner. Det är tveksamt om den ökade mjölkproduktionen kan motiveras ekonomiskt Eftersom energistatusen hos nykalvade kor varierar mycket mellan individer (mer än mellan gårdar) kan det vara fördelaktigt att använda markörer för energibalans för att hitta de individer som skulle vara hjälpta av en insats. 90

Tabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001

Tabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001 Ekologisk mjölkproduktion med 100% ekologiskt foder på Tingvalls försöksgård. Delredovisning av projekt med diarienummer 25-5153/00 Grovfoderrik foderstat utan konventionella proteinfodermedel Ekologisk

Läs mer

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat

Läs mer

Besättningsservice. från Riskdjur till Friskdjur. För dig som vill ta kontroll över djurens hälsa och produktion

Besättningsservice. från Riskdjur till Friskdjur. För dig som vill ta kontroll över djurens hälsa och produktion Besättningsservice från Riskdjur till Friskdjur För dig som vill ta kontroll över djurens hälsa och produktion Vad är Besättningsservice? Din veterinär Regelbundna besök Systematiskt urval av riskdjur

Läs mer

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson Skötsel för bättre fruktsamhet Hans Gustafsson Ekonomiska aspekter Detta kostar pengar Hög inkalvningsålder hos kvigorna Långt kalvningsintervall speciellt hos djur med medelmåttig produktion Hög andel

Läs mer

Goda skäl att öka andelen grovfoder

Goda skäl att öka andelen grovfoder Mikaela Patel, Inst för husdjurens uodring och vård, SLU mikaela.patel@slu.se Resultat från studier vid Instuonen för husdjurens uodring och vård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visade a mjölkavkastningen

Läs mer

ACETONEMI SUBKLINISK MASTIT BRUNST. Proaktiv driftsledning

ACETONEMI SUBKLINISK MASTIT BRUNST. Proaktiv driftsledning ACETONEMI SUBKLINISK MASTIT BRUNST Proaktiv driftsledning Herd Navigator ger dig information om hur du kan förbättra besättningens resultat och produktivitet, så att du kan bibehålla din konkurrenskraft

Läs mer

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor Mjölkkor Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor 20 Hullvärdering - poäng 1,0 - Extremt mager 1,5 - Mager (har inga reserver) 2,0 - Tunn 2,5 -

Läs mer

Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter

Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter Frida Gustavsson, Civ. ing. i Bioteknik. Doktorand inom Livsmedelsteknik, Lunds Universitet frida.gustavsson@food.lth.se

Läs mer

Vi vill presentera vårt unika foderkoncept, som främjar djurens hälsa, fruktsamhet och optimerar era produktionsresultat.

Vi vill presentera vårt unika foderkoncept, som främjar djurens hälsa, fruktsamhet och optimerar era produktionsresultat. Vi vill presentera vårt unika foderkoncept, som främjar djurens hälsa, fruktsamhet och optimerar era produktionsresultat. Vi börjar med en tillbakablick på kors naturliga livsstil. Då födde korna sina

Läs mer

Ekologisk rapskaka till mjölkkor är det ett bra fodermedel i en 100 % ekologisk foderstat?

Ekologisk rapskaka till mjölkkor är det ett bra fodermedel i en 100 % ekologisk foderstat? Ekologisk rapskaka till mjölkkor är det ett bra fodermedel i en 100 % ekologisk foderstat? Kraven på ekologisk mjölkproduktion ökar i och med nya EU-regler. Hexanextraherade fodermedel förbjöds år 2000,

Läs mer

Träckdiagnostik- ett sätt att följa upp hur kornas foderstat fungerar Av: Katarina Steen

Träckdiagnostik- ett sätt att följa upp hur kornas foderstat fungerar Av: Katarina Steen Träckdiagnostik- ett sätt att följa upp hur kornas foderstat fungerar Av: Katarina Steen Är spannmålskrossen rätt inställd? Fungerar hackningen av majsensilaget tillfredställande? Får korna tillräckligt

Läs mer

Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa

Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa HPM Djurhälsokostnader 1.41 Managementverktyg för mjölkföretaget Håkan Landin, Svensk Mjölk AB & Djurhälsan i Härjedalen HB Djurvälfärds & Utfodringskonferensen, Linköpings

Läs mer

KALCIUMBRIST sett med nya ögon! BOVIKALC

KALCIUMBRIST sett med nya ögon! BOVIKALC KALCIUMBRIST sett med nya ögon! BOVIKALC SAKEN I KORTHET! Även om mycket få besättningar ännu kan hävda att de aldrig haft en ko med kalvningsförlamning, så är det en sjukdom som minskat i förekomst de

Läs mer

Så hanterar jag den pressade lönsamheten

Så hanterar jag den pressade lönsamheten Så hanterar jag den pressade lönsamheten Kerstin Persson, Sörgården Arbelunda Annica Hansson, Hansa Husdjur Svensk Mjölks Mjölkföretagardag Kalmar 3:e februari 2010 Kerstin Persson och mjölkföretaget Mjölkföretaget

Läs mer

Lönsam mjölkproduktion

Lönsam mjölkproduktion Lönsam mjölkproduktion ALPRO driftsledningssystem Din lösning varje dag ALPRO är driftsledningssystemet som förser dig med daglig information om din mjölkproduktion. ALPRO-anslutna system ger automatiserad

Läs mer

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel Elisabet Nadeau Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Michael Murphy Lantmännen Vallkonferens

Läs mer

Vallfoder som enda foder till får

Vallfoder som enda foder till får Vallfoder som enda foder till får Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Lena Stengärde, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Tyler Turner, Inst. för livsmedelsvetenskap,

Läs mer

Optimera djurhälsa och mjölkmängd

Optimera djurhälsa och mjölkmängd Optimera djurhälsa och mjölkmängd DeLaval foderstation FSC40 och FSC400 Din lösning varje dag DeLaval kraftfoderstation i kombination med systemet Feed First Du förväntar dig att dina kor ska producera

Läs mer

Herd Navigator fokusera på rätt ko, vid rätt tidpunkt, med rätt åtgärd

Herd Navigator fokusera på rätt ko, vid rätt tidpunkt, med rätt åtgärd PARLOUR MILKING HERD NAVIGATOR FEEDING WAGON VMS, VOLUNTARY MILKING SYSTEM AUTOMATIC MILKING ROTARY OPTIMAT Herd Navigator fokusera på rätt ko, vid rätt tidpunkt, med rätt åtgärd MANAGED BY Herd Navigator

Läs mer

Praktiska tips. vid rutinbesöken. För dig som arbetar med Besättningsservice

Praktiska tips. vid rutinbesöken. För dig som arbetar med Besättningsservice Praktiska tips vid rutinbesöken För dig som arbetar med Besättningsservice Praktiska tips vid rutinbesöken Våra besök i Besättningsservice kan se olika ut. För att kunden ska känna sig riktigt nöjd är

Läs mer

Herd Navigator och fruktsamhet

Herd Navigator och fruktsamhet Herd Navigator och fruktsamhet 1. Fruktsamhet För en effektiv och lönsam fruktsamhet i en mjölkkobesättning krävs rutin, tidskrävande manuell brunstpassning och noggrann timing vid artificiell inseminering.

Läs mer

Konivå uppstallning, handtering och miljö. Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland. Valio Oy 3.4.2012 Alkutuotanto 1

Konivå uppstallning, handtering och miljö. Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland. Valio Oy 3.4.2012 Alkutuotanto 1 Konivå uppstallning, handtering och miljö Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland Valio Oy 3.4.2012 Alkutuotanto 1 Mjölkproduktionen och miljön Klimateffekterna (metan, kväveoxid, ammoniak) Klimatuppvärmning

Läs mer

Kortare sintid hur påverkar det kons. mjölkavkastning, metabolism, hälsa, hull och vikt?

Kortare sintid hur påverkar det kons. mjölkavkastning, metabolism, hälsa, hull och vikt? Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Swedish University of Agricultural Sciences Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science Kortare sintid hur påverkar

Läs mer

Så hanterar jag den pressade lönsamheten

Så hanterar jag den pressade lönsamheten Så hanterar jag den pressade lönsamheten Ulf Sahlin, US-Farming och Hans Lindberg, Svenska Husdjur Svensk Mjölks Mjölkföretagardag 2010 US Farming - Affärside Att Utnyttja de resurser som närområdet

Läs mer

Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar

Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar brunstpassning och seminering. Semin i två olika varianter

Läs mer

Intensifiering och hållbarhet i svensk mjölknäring hur möta framtida krav?

Intensifiering och hållbarhet i svensk mjölknäring hur möta framtida krav? Intensifiering och hållbarhet i svensk mjölknäring hur möta framtida krav? Charlotte Hallén Sandgren, DeLaval International, KSLA 2015-11-10 Konsumenter från medelklassen vill ha mer 4,9 Rest of World

Läs mer

Room Service för en ko

Room Service för en ko Room Service för en ko Att bygga och sköta stallar för kor kring kalvning Håkan Landin, Svensk Mjölk & Hans Lindberg, Svenska Husdjur Djurvälfärds & Utfodringskonferensen, Linköpings Konsert och Konferens

Läs mer

Upplagring, överskott, dysfunktion, sjuk. Ingen kedja är starkare än den svagaste länken. Uttömning, brist, dysfunktion, sjuk

Upplagring, överskott, dysfunktion, sjuk. Ingen kedja är starkare än den svagaste länken. Uttömning, brist, dysfunktion, sjuk Ingen kedja är starkare än den svagaste länken Ingen kedja är starkare än den svagaste länken Håll koll på mineralerna Anett Seeman & Maria Torsein Gård och Djurhälsan Laktation Kalvning Dräktighet Mjölkperiod

Läs mer

Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk

Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk Fruktsamheten är den viktigaste faktorn i dikoproduktionen Övergripande mål i dikobesättningar >90% av moderdjuren får en avvand kalv Kvigans

Läs mer

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder

Läs mer

Unghästprojektet på Wången 2010-2012

Unghästprojektet på Wången 2010-2012 Unghästprojektet på Wången 2010-2012 1-3-åriga travhästar fodrade utan kraftfoder och tränade i kortare distanser Den här studien har visat att ettåriga travhästar som utfodras med ett energirikt grovfoder

Läs mer

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014 Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014 Metoder Data om foderförbrukning, mjölkproduktion, priser m.m. Har samlats in för en dag i december

Läs mer

Tre nivåer av Perfektion Upptäck den nya serien av VMS system från DeLaval.

Tre nivåer av Perfektion Upptäck den nya serien av VMS system från DeLaval. Tre nivåer av Perfektion Upptäck den nya serien av VMS system från DeLaval. No. 1 på reproduktionsstyrning Den mest exakta juverhälsokontrollen liter mjölk/dygn Upp till 3,000 vms Supra+ vms Supra vms

Läs mer

Metabolit- och hormonnivåer som tidiga markörer för fruktsamhet och produktionsstörningar

Metabolit- och hormonnivåer som tidiga markörer för fruktsamhet och produktionsstörningar Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Metabolit- och hormonnivåer som tidiga markörer för fruktsamhet och produktionsstörningar Karin Johansson Examensarbete

Läs mer

Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN

Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN Extremfall är intressanta Världens minsta ko Swallow 84 cm hög men kanske inte så relevanta Världens största ko Chili 2 m hög 1 ton Våra moderna

Läs mer

Projektrapport. www.lansstyrelsen.se/orebro. Mjölkkor på bete, planerad kontroll 2011. Foto: Thomas Börjesson. Publ. nr 2012:3

Projektrapport. www.lansstyrelsen.se/orebro. Mjölkkor på bete, planerad kontroll 2011. Foto: Thomas Börjesson. Publ. nr 2012:3 Projektrapport Mjölkkor på bete, planerad kontroll 2011 www.lansstyrelsen.se/orebro Foto: Thomas Börjesson Publ. nr 2012:3 Sammanfattning Under sommaren 2011 genomförde Länsstyrelsen ett kontrollprojekt

Läs mer

propylenglykol) eller mineraler och spårämnen undersökts inte liktydiga (översikt av Chagas et al., 2007a)

propylenglykol) eller mineraler och spårämnen undersökts inte liktydiga (översikt av Chagas et al., 2007a) Slutrapport: Betydelsen av mellangårds- och individskillnader i metabolisk status för fruktsamhet, hälsa och produktion hos mjölkkor. Effekt av glukogena substanser och markörer i praktiskt lantbruk Bakgrund

Läs mer

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Ekologisk mjölk- och grisproduktion Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen

Läs mer

Finska Foders heltäckande nötfodersortiment är planerat för din gårds bästa.

Finska Foders heltäckande nötfodersortiment är planerat för din gårds bästa. Lyckad utfodring ger resultat! Finska Foders heltäckande nötfodersortiment är planerat för din gårds bästa. Med rätt foderval tryggar du besättningens avkastning och djurens välbefinnande på ett kostnadseffektivt

Läs mer

Danmarksresa med Lely 11-12 Januari 2012

Danmarksresa med Lely 11-12 Januari 2012 Danmarksresa med Lely 11-12 Januari 2012 Tack till alla som varit med på resan och bidrog till en lärorik och trevlig stämning! För att sammanfatta resan kommer lite kortfattad information om varje gård

Läs mer

1

1 Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning Bildning av metan vanligt

Läs mer

Anett Seeman

Anett Seeman Utfodring av Dikor Anett Seeman anett.seeman@gardochdjurhalsan.se Se helheten! Före kalvning Kalvning Diperiod Avvänjning 1 Dikons näringsbehov Kalvning Avvänjning Lågdräktighet Högdräktighet Laktation

Läs mer

Hållbar mjölkproduktion baserad på stor andel vallfoder

Hållbar mjölkproduktion baserad på stor andel vallfoder Hållbar mjölkproduktion baserad på stor andel vallfoder Slutapport från ett projekt finansierat av Jorbruksverkets bidrag till försöks- och utvecklingsprojekt avseende miljöförbättrande åtgärder inom jordbruket

Läs mer

Ger dig bättre kontroll

Ger dig bättre kontroll www.delaval.se DelPro för båsladugårdar Det integrerade driftsledningssystemet för mjölkproduktion DeLaval är ett varumärke i DeLaval-gruppen. Rätt till konstruktionsändringar förbehålles. Art.nr 6228186560(S1)0712

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Uppföljning av förbudet mot uppbundna djur och undantaget för små besättningar

Uppföljning av förbudet mot uppbundna djur och undantaget för små besättningar Uppdragsrapport 2014-07-01 Uppföljning av förbudet mot uppbundna djur och undantaget för små besättningar Bakgrund Det har funnits mycket oro kring vilka effekter förbudet mot uppbundna djur och kravet

Läs mer

Hur kan man undvika fetthaltsdepressioner i mjölken vid betesfoderstat

Hur kan man undvika fetthaltsdepressioner i mjölken vid betesfoderstat Hur kan man undvika fetthaltsdepressioner i mjölken vid betesfoderstat En dokumentation från betesperioden på sex KRAV-mjölkgårdar i Östergötlands län år 2003 Margareta Dahlberg LG Husdjurstjänst Öjeby,

Läs mer

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson Kungsängens forskningscentrum Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning

Läs mer

Smittskydd - har vi råd att låta bli?

Smittskydd - har vi råd att låta bli? DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Smittskydd - har vi råd att låta bli? Resultat från forskning kring RS- och Coronavirusinfektioner i mjölkbesättningar Anna Ohlson, anna.ohlson@svenskmjolk.se

Läs mer

Bilaga 1 Delredovisning för projektet Vitaminförsörjning till mjölkkor i ekologisk produktion med diarienummer 25-1367/03 Bakgrund

Bilaga 1 Delredovisning för projektet Vitaminförsörjning till mjölkkor i ekologisk produktion med diarienummer 25-1367/03 Bakgrund Delredovisning för projektet Vitaminförsörjning till mjölkkor i ekologisk produktion med diarienummer 25-1367/03 Birgitta Johansson och Elisabet Nadeau, Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara.

Läs mer

Smarta lösningar för alla stallar DeLaval kraftfodrvagnar FW och FM

Smarta lösningar för alla stallar DeLaval kraftfodrvagnar FW och FM Smarta lösningar för alla stallar DeLaval kraftfodrvagnar FW och FM Kraftfodervagnar FW och FM DeLavals helautomatiska kraftfodervagnar FW och FM hjälper dig att maximera dina kors lönsamhet. Med en kraftfodervagn

Läs mer

Speglar djursjukdata verkligheten?

Speglar djursjukdata verkligheten? Speglar djursjukdata verkligheten? Marie Jansson Mörk Institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för idisslarmedicin och epidemiologi, SLU Bakgrund Mål Studier Resultat Diskussion Bakgrund Nationell

Läs mer

Provmjölkningsredovisning Besättningsuppgifter

Provmjölkningsredovisning Besättningsuppgifter Tolkningsguide 1 6 7 11 3 4 8 9 10 2 12 5 13 16 14 15 2 Provmjölkningsredovisning Besättningsuppgifter AVKASTNING, ANTAL KOR OCH FÖRVÄNTADE KALVNINGAR 1. Koantal Koantal Totalt anger koantalet i databasen

Läs mer

Har storleken betydelse?

Har storleken betydelse? Emma Carlén är utbildad Husdjursagronom. Hon har forskat inom ämnet husdjursgenek om hur man på bästa sä kan hia tjurar och kor som nedärver resistens mot juverinflammaon. Emma började på Svensk Mjölk

Läs mer

Sensorn det förstärkta koögat Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige

Sensorn det förstärkta koögat Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige 1 Charlotte Hallén Sandgren, DeLaval, D&U konferensen 2015 Vad är Precision Livestock Farming (PLF)? Precision Livestock Farming: the use of advanced

Läs mer

sto, föl och den växande unghästen

sto, föl och den växande unghästen Utfodring Det digivande stoet ska producera mjölk till fölet och fölet och unghästen ska växa till full storlek, det innebär högre näringsbehov för dessa hästar och kräver extra tillägg i foderstaten för

Läs mer

Insulinets påverkan på mjölkproduktionen

Insulinets påverkan på mjölkproduktionen Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för husdjurens utfodring och vård Insulinets påverkan på mjölkproduktionen Lisa Pettersson Examensarbete, 15 hp Husdjursvetenskap - kandidatprogram,

Läs mer

Det går lika bra med rapsfett

Det går lika bra med rapsfett Sida 1 av 5 Bakgrund Mjölkfe ets sammansä ning kan i hög grad påverkas av u odringen, särskilt om fe llsä s i fodret. En typisk fe syrasammansä ning i komjölk är cirka 70% mä at fe, 25% enkelomä at fe

Läs mer

KALVNINGSINTERVALL MELLAN 1: A OCH 2: A LAKTATIONEN BETYDELSE FÖR AVKASTNING

KALVNINGSINTERVALL MELLAN 1: A OCH 2: A LAKTATIONEN BETYDELSE FÖR AVKASTNING Examensarbete inom Lantmästarprogrammet KALVNINGSINTERVALL MELLAN 1: A OCH 2: A LAKTATIONEN BETYDELSE FÖR AVKASTNING CALVING INTERVAL BETWEEN 1: ST AND 2: ND LACTATION MEANING FOR YIELD Kristian Gustafsson

Läs mer

Dödlighet för mjölkkor och faktorer som. påverkar dödsfallsfrekvensen

Dödlighet för mjölkkor och faktorer som. påverkar dödsfallsfrekvensen Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Swedish University of Agricultural Sciences Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science Dödlighet för mjölkkor

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Författare Andresen N. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt

Läs mer

ViLA Mjölk Villkorad läkemedelsanvändning till mjölkbesättningar

ViLA Mjölk Villkorad läkemedelsanvändning till mjölkbesättningar ViLA Mjölk Villkorad läkemedelsanvändning till mjölkbesättningar Fullmäktige SVF Villa Brevik Stockholm 2011-05-19 Veterinär Håkan Landin SVS Husdjurssektion Vad är ViLA? PRODUKT Förarbete Pilot Utvärdering

Läs mer

Utfodring av mjölkkor

Utfodring av mjölkkor Harry Eriksson, SLU NJV Grovfodercentrum Utfodring av mjölkkor Seminariedag: Utfodring av mjölkkor 11.3.2009 Jakobstad Lantbrukssällskapets utbildningsprojekt Utfodring av mjölkkor Husdjurskurs i Jakobstad

Läs mer

Hur påverkas jordbruket av ett förändrat klimat?

Hur påverkas jordbruket av ett förändrat klimat? Hur påverkas jordbruket av ett förändrat klimat? Hur påverkas ditt företag av ett förändrat klimat? Syfte:Rusta svenska lantbrukare med kunskap, så att de kan anpassa sina företag till ett förändrat klimat

Läs mer

OPTIMAT. alltid färskt foder. och mer mjölk OPTIMAL UTFODRING

OPTIMAT. alltid färskt foder. och mer mjölk OPTIMAL UTFODRING OPTIMAT OPTIMAL UTFODRING alltid färskt foder och mer mjölk Ta nästa steg inom automation på gården med automatisering av utfodringen Spara 540 t 22,5 dagar 24/7 När mjölkningsprocessen fungerar bra på

Läs mer

Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut

Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut Bli vinnare mjölkningsperioden ut med våmstimulans Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut Mainio-Krossi 1 3 allfoder Oiva-Krono Top och Puhti-Krossi Top halvkoncentrat

Läs mer

Foderstatens fiber och stärkelsehalt i svensk mjölkproduktion en fältstudie

Foderstatens fiber och stärkelsehalt i svensk mjölkproduktion en fältstudie Foderstatens fiber och stärkelsehalt i svensk mjölkproduktion en fältstudie Fiber and starch in feed rations to swedish dairy cows a field study av Lotta Christvall Institutionen för husdjurens Examensarbete

Läs mer

Foderstatsparametrar

Foderstatsparametrar Foderstatsparametrar Energibalans Vombelastning AAT/NEL AAT-balans PBV Vomn Råprot Fettsyror Fyllnadsvärde Vomn NDF Tuggningstid Kicki Markusson Emma Rudberg Eva-Maria Lidström 2008 (Uppdaterad 2010-04-25)

Läs mer

Vid vilken glukosnivå frisätter kor insulin?

Vid vilken glukosnivå frisätter kor insulin? Vid vilken glukosnivå frisätter kor insulin? Ulrika Bertilsson Handledare: Madeleine Tråvén Inst. för Institutionen för kliniska vetenskaper, Avdelning för idisslarmedicin och epidemiologi Biträdande handledare:

Läs mer

mjölk och nöt producenter nr 4

mjölk och nöt producenter nr 4 mjölk och nöt producenter nr 4 gör en bra affär I den här broschyren har vi samlat information för dig som är mjölk- och nötköttsproducent. För att nå goda resultat, och trygghet i din produktion, krävs

Läs mer

Att lyckas med parningen.

Att lyckas med parningen. Att lyckas med parningen. Catharina Linde Forsberg Det finns många möjliga anledningar till att en tik inte blir dräktig efter parning. En av de vanligaste är att den helt enkelt parades på fel dag i löpningen.

Läs mer

(5) Om Växa Sverige

(5) Om Växa Sverige 2016-09-14 1 (5) För mjölkföretag som expanderar, och som har hög andel fasta kostnader, är det viktigt att produktionen fungerar optimalt. Hög mjölkavkastning och ökad effektivitet för bland annat arbete

Läs mer

2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning!

2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning! Till rådgivningstjänsterna Fråga Kon och Hälsopaket Mjölk har ett antal trappor för åtgärder tagits fram, baserade på de djurbedömningar som utförs inom tjänsterna. Trapporna bygger på att de mest grundläggande

Läs mer

Se pengarna i din friska besättning

Se pengarna i din friska besättning Erik Engelbrekts och Louise Winblad, Växa Sverige erik.engelbrekts@vxa.se, louise.winbladvonwalter@vxa.se Ohälsa i mjölkproduktionen kostar 220 000 kronor. Så stor är den totala djurhälsokostnaden för

Läs mer

Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING

Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING Rapport Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden 010101-011231 MÅLSÄTTNING Målsättningen med Öjebyn-projektet är att utveckla den ekologiska livsmedelsproduktionen med tyngdpunkten

Läs mer

Effekt på mjölkavkasting hos mjölkkor vid ökad andel bete i foderstaten

Effekt på mjölkavkasting hos mjölkkor vid ökad andel bete i foderstaten Effekt på mjölkavkasting hos mjölkkor vid ökad andel bete i foderstaten Av Marlene Boström Engelsk titel: Effect on milk yield of increased proportion of pasture in the diet Handledare: Eva Spörndly Inst.

Läs mer

Automatiska mjölkningssystem

Automatiska mjölkningssystem nr 124 Automatiska mjölkningssystem så påverkas arbetstid och arbetsmiljö Alf Gustavsson JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2009/10 Automatiska mjölkningssystem

Läs mer

Kornas livslängd hur påverkas gårdens resultat?

Kornas livslängd hur påverkas gårdens resultat? hur påverkas gårdens resultat? Emma Carlén och Jan-Åke Eriksson, Växa Sverige emma.carlen@vxa.se, jan-ake.eriksson@vxa.se Hållbara kor vill de flesta mjölkbönder ha då de o ast förknippas med ökad lönsamhet.

Läs mer

Utfodring av suggor. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 UTFODRING...4

Utfodring av suggor. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 UTFODRING...4 Utfodring av suggor Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 FODER.2 SINSUGGOR 2 DIGIVANDE SUGGOR..3 UTFODRING...4 SINSUGGOR 4 DIGIVANDE SUGGOR..6 1 Foder En modern hybridsugga

Läs mer

Ger socker typ 2-diabetes?

Ger socker typ 2-diabetes? Ger socker typ 2-diabetes? Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet SNF 2015-04- 20 Diabetesepidemin! 382 miljoner individer i världen har diabetes! 8,3% av den vuxna befolkningen! Antalet har dubblerats

Läs mer

Dikor Götala. Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström

Dikor Götala.  Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström Dikor Götala Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm Annika Arnesson och Frida Dahlström www.slu.se/husdjurmiljohalsa Mixat foder eller separat utfodring? Foto: Annika Arnesson Syftet

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

Professor Catharina Linde Forsberg, SLU svarar på frågor om fertilitet och bästa parningstidpunkt, kön på valparna, antal valpar m.

Professor Catharina Linde Forsberg, SLU svarar på frågor om fertilitet och bästa parningstidpunkt, kön på valparna, antal valpar m. Professor Catharina Linde Forsberg, SLU svarar på frågor om fertilitet och bästa parningstidpunkt, kön på valparna, antal valpar m.m Den här sammanställningen är ett resultat av en e-postkommunikation

Läs mer

Resurseffektiv utfodring av dikor

Resurseffektiv utfodring av dikor Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Resurseffektiv utfodring av dikor Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt 27

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:5

Policy Brief Nummer 2013:5 Policy Brief Nummer 2013:5 Varför välja mjölkrobot? en analys av ett investeringsbeslut Användningen av ny teknik gör produktionen effektivare och ökar tillväxttakten i ekonomin. Det är därför viktigt

Läs mer

Att utfodra full- och blandfoder och sköta korna för optimala resultat

Att utfodra full- och blandfoder och sköta korna för optimala resultat DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Att utfodra full- och blandfoder och sköta korna annica.hansson@vxa.se margareta.batelsson@vxa.se Med fullfoder avses foder där samtliga fodermedel

Läs mer

Handledning foderbudget

Handledning foderbudget 1 Handledning foderbudget Laktationskurvor Börja med att beräkna besättningens medellaktationskurvor under Funktioner, välj Medellaktationskurvor. Är det första gången kurvorna uppdateras kommer en ruta

Läs mer

Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein. Pekka Huhtanen SLU / NJV

Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein. Pekka Huhtanen SLU / NJV Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein Pekka Huhtanen SLU / NJV Innehåll Inledning Protein foder Grovfoder protein N-gödsling Konservering metod (hö vs. Ensilage) Kvalitet av

Läs mer

Produktionsnyckeltal och ekonomisk lönsamhet i mjölkproduktionen en studie av 18 norrländska mjölkgårdar

Produktionsnyckeltal och ekonomisk lönsamhet i mjölkproduktionen en studie av 18 norrländska mjölkgårdar Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Swedish University of Agricultural Sciences Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science Produktionsnyckeltal och

Läs mer

Utvärdering av snabbtest för ketonkroppsdetektion hos mjölkkor

Utvärdering av snabbtest för ketonkroppsdetektion hos mjölkkor Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för kliniska vetenskaper Utvärdering av snabbtest för ketonkroppsdetektion hos mjölkkor Carin Olsson Uppsala

Läs mer

Instruktion för Beläggningsplan i IndividRAM

Instruktion för Beläggningsplan i IndividRAM Instruktion för Beläggningsplan i IndividRAM En förutsättning för en ekonomisk mjölkproduktion är att det är rätt antal djur i ladugården. Tomma platser kostar pengar. Överbeläggning å andra sidan är ofta

Läs mer

Blandfoder eller separat utfodring till mjölkkor i AMS med fri kotrafik

Blandfoder eller separat utfodring till mjölkkor i AMS med fri kotrafik Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Blandfoder eller separat utfodring till mjölkkor i AMS med fri kotrafik Partial mixed ration or separate feeding to dairy cows in AMS with free cow

Läs mer

Tiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet

Tiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet Tiltak for god proteinkonservering i surfôret Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet Håvard Steinshamn, Merko Vaga, Åshlid Taksdal Randby & Anne-Kjertsi

Läs mer

Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson

Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson Kjell Martinsson Kjell Martinsson, SLU NJV Grovfodercentrum Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder Del 2 Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder, 11 mars 2009 i Jakobstad Sammandrag

Läs mer

Mjölkureahalten påverkas av foderstatens mineralinnehåll och provmjölkningstidpunkt. Torsten Eriksson

Mjölkureahalten påverkas av foderstatens mineralinnehåll och provmjölkningstidpunkt. Torsten Eriksson Mjölkureahalten påverkas av foderstatens mineralinnehåll och provmjölkningstidpunkt Torsten Eriksson Mjölkurea markör för kons proteinförsörjning Koldioxid Ammoniak Ammoniak Mjölkurea markör för kons proteinförsörjning

Läs mer

Vägen till lönsam lammproduktion

Vägen till lönsam lammproduktion Vägen till lönsam lammproduktion Trygghet och kvalitet Svenska Foder omsätter ca. 1 800 miljoner kronor och är den största privata leverantören av foder och växtodlingsprodukter till svenskt lantbruk.

Läs mer

Egenkontroll Mjölkproduktion

Egenkontroll Mjölkproduktion Egenkontroll Mjölkproduktion Detta är en checklista för dig som har KRAV-certifierad mjölkproduktion. Här har vi samlat de viktigaste reglerna ur kapitel 5 Djurhållning som berör produktion av mjölk. Du

Läs mer

Utveckling av modeller för NorFor plan för beräkning av optimal ufodringsnivå till högt avkastande mjölkkor i Skandinavien

Utveckling av modeller för NorFor plan för beräkning av optimal ufodringsnivå till högt avkastande mjölkkor i Skandinavien Slutrapport för projekt H930015 Utveckling av modeller för NorFor plan för beräkning av optimal ufodringsnivå till högt avkastande mjölkkor i Skandinavien J. Bertilsson, R. Spörndly, B-O Rustas Institutionen

Läs mer

Fullfoder till mjölkkor

Fullfoder till mjölkkor Fullfoder till mjölkkor Renodlat fullfoder Fullfoder kallas TMR (Total Mixed Ration) på engelska och är i sin ursprungliga form definierat som att alla fodermedel utom vattnet blandas till en homogen blandning

Läs mer

Vitamin B som tillskott för ökad mjölkproduktion hos mjölkkor

Vitamin B som tillskott för ökad mjölkproduktion hos mjölkkor Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Swedish University of Agricultural Sciences Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science Vitamin B som tillskott

Läs mer