Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk

Transkript

1 Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk

2 Fruktsamheten är den viktigaste faktorn i dikoproduktionen

3 Övergripande mål i dikobesättningar >90% av moderdjuren får en avvand kalv Kvigans inkalvningsålder är ca 2 år Kalvningsintervallet är ca 12 månader

4 Fruktsamhetsfaktorer Betäckningssäsong - strategi Post partum periodens längd - skötsel Näringsförsörjning - utfodring Tjuren - fruktsamheten AI - brunstkontrollen

5 Betäckningssäsongen Ska vara så kort som möjligt - ca 8 veckor - med start i början av juni Detta ger en kalvningssäsong på drygt två månader följande vår. Denna strategi ger: tyngre kalvar vid försäljning tillräcklig betäckningsålder hos rekryteringskvigan nästa vår förutsättningar för 12 mån. kalvn.intervall

6 Kvigan - besättningens framtida resurs Ge kvigorna god omvårdnad under hela uppväxten! månader gammal vid betäckning Kvigor som når 65% av vuxenvikten innan betäckningssäsongen har största chansen att bli dräktiga Betessläpp en till två månader före betäckning Betäck kvigorna tre veckor före korna Använd semin eller kvigtjur (låg födselvikt till kvigor)

7 Kalvningsmönster Genom att studera kalvningsmönstret kan man se vad som kan förbättras. Minst 60% av djuren bli dräktiga inom 21 dagar och mindre än 10% ska vara tomma (vänster). I exemplet till höger är alltför få dräktiga efter första brunst och alltför många tomma vid betäckningsperiodens slut.

8 Post-partum perioden P4 Ägglossning 1 Kalvning Ägglossning 2 Ägglossning 3 Ägglossning 4 Brunst Brunst Brunst Post-partum perioden är den period då livmoder och äggstockar ska förberedas för ny dräktighet. Den åskådliggörs ovan i form av en progesteronkurva.

9 Involution av uterus Under post partum perioden ska livmodern rena sig och minska i vikt från ca 10 kg till ca 8 hg. Svår kalvning och kvarbliven efterbörd fördröjer denna process.

10 Äggstockarnas återgång till cyklisk aktivitet Påverkas av: Näringsförsörjning Digivning Men också av: Säsong - ljus Ålder - kalvningsnummer Tjurnärvaro

11 Den hormonella regleringen Ljus - + Energibalans + Hypotalamus GnRH Hypofys - + Digivnin g LH FSH Progesteron - Inhibin Östrogen + Aktivin CL Äggstock

12 Förhållandet mellan hull vid betäckning och kalvningsintervall hos biffkor Om korna tappar i hull för mycket efter kalvningen försenas den första brunsten Korna bör kalva med en hullpoäng på 2,5-3 och behålla detta hull till betäckning

13 Andra effekter av energibrist Lägre födselvikter Högre kalvdödlighet Lägre mjölkproduktion Lägre avvänjningsvikt Lägre dräktighetsprocent

14 Håll koll på hullet genom hullbedömning 1: utskotten känns mycket skarpa 2: utskotten känns lätt avrundade 3: individuella utskott kan endast kännas genom tryck 4: utskotten kan ej kännas 5: utskotten täckta av ett tjockt fettlager

15 Tänk på mineraltillskott Tänkbara effekter på fruktsamhet av mineralbrist Jod Koppar Zink Magnesium Svag brunst X X X Anöstrus X Sänkt dr.resultat X X X Embryonal död X X Abort X Kalvn.problem X X Ret. Sec. X Svaga kalvar X Sen pubertet X

16 Digivning påverkar äggstockarna När kalven diar stimuleras nerver i juvret som via ryggmärgen påverkar hypotalamus och hypofys. Ett frekvent diande blockerar äggstockarnas cyklicitet och försenar första brunst.

17 Digivning påverkar äggstockarna När diandet minskar på grund av att kalven äter annan föda, startar äggstockarnas aktivitet och första brunst inträder Äggstocksaktiviteten kan stimuleras genom att: ta bort kalven helt under 2-3 dygn. endast låta kalven dia 1-2 gånger per dag Bör ske först efter 35 dagar

18 Tjuren påverkar äggstocksaktiviteten Försök har visat att närvaro av vasektomerad tjur gynnar äggstockarnas funktion - djuren visar första brunst upp till 20 dagar tidigare.

19 Effekten av närvaro av vasektomerad tjur på PP-intervall Tjurnärvaro N PP-intervall Dag K ,5 Dag K ,9 Dag ,0 Ingen 18 64,7

20 Tjuren är halva besättningen Kontrollera bl.a.: Hull Klövar och ben Syn Libido (könsdrift) Könsorganen Sperman

21 Undersök: Testiklarnas storlek, symmetri, konsistens och förskjutbarhet i pungen. Inspektera penis och preputium. Foto: Ylva Persson

22 Könsorganen Det finns ett positivt samband mellan pungens omkrets och tjurens spermieproducerande förmåga. Kvigor efter tjurar med stor testikelomkrets har tidigare könsmognad Tjurar äldre än 12 månader ska ha en pungomkrets av minst 32 cm

23 Antal hondjur per tjur Ungtjur (minst 15 månader): st Två år gammal tjur: st Äldre tjur: ca 40 st

24 Säkerställ att tjuren är fruktsam! Spermaprov kan tas för undersökning. Fältmetoder är på gång (prostatamassage) Kontrollera omlöpen är de rimliga. Observera att detta kräver frekvent övervakning. Lätt att missa upphoppen! Dräktighetsundersök så fort som möjligt alla eller ett urval. Varje år drabbas besättningar av ofruktsamma tjurar

25 Semin i köttrasbesättningar PLUS Kontrollerade tjurar Ökad flexibilitet Bättre smittskydd Riskspridning MINUS Merarbete Brunstpassning

26 Brunstens faser

27 Brunstkontroll För noteringar - brunstkalender Brunstkontrollera 3-4 gånger per dag Använd hjälpmedel - brunstdetektor (KAMAR) eller probertjur. Tänk på att under en brunst på ca 12 timmar görs bar ca 10 upphopp - hur upptäcker du dom?

28 Brunstdetektor av skraplottsmodell.

29 Kalvningsförloppet Svåra kalvningar orsakar stort lidande och ekonomiska förluster Selektera mödrar och fäder för låg frekvens svåra kalvningar Övervaka kalvningarna Se till att djuren inte är för feta vid kalvningen

30 Kalvarna Kvigkalvar: första brunst 5-11 månader gamla (Extremfall: 4 månader!) Tjurkalvar könsmogna: månader gamla (Extremfall: 8 månader!) Ta bort tjuren från flocken innan kvigkalvarna blir könsmogna! Ev. abortinduktion måste göras före d 150

31 Sammanfattning Koncentrerad betäckningssäsong =>koncentrerad kalvning Sköt rekryteringskvigorna väl Säkerställ att tjuren är fruktsam eller använd AI Dräktighetsundersök Övervaka kalvningarna