Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter"

Transkript

1 DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter Frida Gustavsson, Civ. ing. i Bioteknik. Doktorand inom Livsmedelsteknik, Lunds Universitet beror både på miljön och på kons gener, vilket gör att sammansättningen kan skilja sig både mellan olika koraser och mellan individer inom samma ras. Både protein- och fetthalt är viktiga parametrar vid tillverkning av olika mejeriprodukter men även den detaljerade sammansättningen och strukturen på proteinerna och fetterna spelar roll. Olika mejeriprodukter påverkas av olika mjölkparametrar. Frågan är om det är möjligt att rikta mjölkproduktionen för att få skräddarsydd mjölk för olika produkter? I Kokontrollen samlas data om kornas mjölkavkastning samt mjölkens fett- och proteinhalt vilket senare används inom avelsarbetet. Dock finns där ingen information om detaljerad fett- och proteinsammansättning och man vet inte förrän efter den framavlade kon har börjat producera mjölk hur resultatet blev. Ett sätt att lösa detta problem är att man genom studier kan undersöka hur kons arvsanlag påverkar mjölksammansättning och mjölkens processegenskaper. Då skulle man, genom exempelvis genomisk selektion, kunna välja ut kor även efter dessa egenskaper. Utifrån detta startades projektet Det svensk-danska milk genomics initiativet. I studien undersöktes den genetiska uppsättningen och mjölk från totalt 12 kor från Svensk röd och vit boskap (SRB), Dansk Holstein (DH) och Dansk Jersey (DJ). Totalt 6 mjölkgårdar har besökts i Sverige och Danmark för att samla in mjölk och blodprover. Mjölken analyserades för sammansättning och processegenskaper och DNA (arvsanlag) extraherades ur blodproverna för analys av kända genetiska varianter av mjölkprotein och även för en övergripande genomskanning där variation mellan djur undersöktes. Resultaten från studien visar på tydliga skillnader i mjölksammansättning och teknologiska egenskaper mellan individuella kor från samma ras och även mellan olika raser. Mjölk från DJ har bäst ystningsegenskaper medan mjölk från SRB har sämst. Vidare visade studien att genetiska varianter av mjölkprotein påverkar hur väl lämpad mjölken är för att göra ost. De varianter som gav bra ystningsegenskaper är vanligare i DJ än i SRB vilket kan förklara en del av skillnaden. Genom att ta ett blodprov på en kviga/ ko eller tjur kan man ta reda på vilken genetisk variant den kommer att ge i mjölken eller föra vidare till sin avkomma. I studien har vi även undersökt kons hela arvsanlag för att hitta nya gener som kan användas inom avelsarbetet. Resultaten visar att det inte bara är de kända genetiska varianterna av proteinerna som påverkar mjölkens ystbarhet. Till exempel styr vissa gener hur proteinerna är uppbyggda, medan några gener påverkar mindre beståndsdelar i mjölken. Förutom dessa har studien även hittat många nya gener som är viktiga för osttillverkningen, men som man ännu inte vet hur de påverkar mjölken och dessa egenskaper. Sammanfattningsvis har studien gett en bild av den genetiska variationen hos de största mjölkkoraserna i Sverige och Danmark och visat på tydliga skillnader i mjölksammansättning och teknologiska egenskaper mellan individuella kor från samma ras, och även mellan olika raser, som till stor del kan förklaras av denna genetiska variation. Med kunskap om gener som påverkar mjölkens sammansättning och teknologiska egenskaper kan de bästa tjurarna/ korna väljas ut. Detta ger möjligheter att producera mjölktyper med ett förväntat mervärde som gynnar lantbrukarnas lönsamhet och mejeriföretagens produktion. Frida Gustavsson är doktorand inom forskningsområdet Milk Genomics på Institutionen för Livsmedelsteknik, Lunds Universitet. Frida har en civilingenjörsexamen i Bioteknik från Lunds Tekniska Högskola och har under utbildningen jobbat som sommarvikarie på laboratoriet på Skånemejerier, både på mejeriet i Malmö och i Lunnarp. Djurhälso- & Utfodringskonferensen Svensk Mjölk

2 Sida 1 av 4 Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter Frågeställning: Att vi får en råvara som mejerierna vill ha är av största vikt. Kan vi påverka mjölkens samman sättning och processegenskaper genom att avla oss fram till det vi vill ha? Frida Gustavsson, Civ. ing. Bioteknik Doktorand på institutionen för livsmedelsteknik, Lunds Universitet Single cow cheese Single cow cheese liknande Single malt whiskey Ost gjord på mjölk från EN ko Serveras på restaurangen PM & vänner i Växjö Smakad av EU:s jordbruksministrar på toppmöte Agnes gårdsmejeri utanför Växjö bild: Björn Wanhatalo cow cheese Olika kor olika mjölk Variation i mjölksammansättning Inte bara mellan koraser Variation mellan individer! Pärla, fjällkon som ger single cow cheese, har bra mjölk för osttillverkning Hög fetthalt Hög proteinhalt Fett Många olika fettsyror Förstoring x1 Oklar lösning Protein Kaseiner och vassleproteiner Förstoring x1 Oklar lösning Existerar som fettkulor Naturlig diameter: mm Efter homogenisering: mm x1 synliga fettkulor Kasein aggregerar till små olikformade partiklar Diameter: mm Vassleprotein fritt i mjölken x1 synliga fettdroppar x1 Fettdroppar Kaseinpartiklar 98 Djurhälso- & Utfodringskonferensen 212

3 Sida 2 av 4 Yoghurt/filmjölk Strukturen påverkas av Kaseininnehåll Vassleproteininnehåll Fettinnehåll Smör Produktionen påverkas av Fetthalt Fettsammansättning Protein spelar inte lika stor roll vid smörtillverkning Ost Utbytet är viktigt; 1 kg mjölk ger ca 12 kg ost Både oststruktur och utbyte påverkas bl.a. av: Proteinhalt och proteinsammansättning Fetthalt Möjligt med riktad mjölkproduktion? Smörkor, ostkor och yoghurtkor? Möjlighet att ha gårdar med ostkor i närheten av ysteriet! Hur? Genomiska avelsvärden Det svensk danska milk genomics initiativet Milk genomics forskning om gener som kontrollerar och påverkar mjölkproduktion Hur påverkar kons arvsanlag mjölksamman sättningen och vidare t.ex. mjölkens ystbarhet? Källa: Svensk Mjölk Studie på SRB, Dansk Holstein och Dansk Jersey Djurhälso- & Utfodringskonferensen

4 Sida 3 av 4 Provinsamling Mjölk och blodprover från 4 kor av vardera rasen har samlats in på 6 vanliga mjölkgårdar Mjölken analyseras för sammansättning och teknologiska egenskaper RESULTAT DNA (arvsanlag) extraheras ur blodproven Sökning efter kända genetiska varianter av mjölkprotein Övergripande genomskanning för att leta efter variation mellan djur Skillnader mellan raser Genetisk påverkan Tid, min Hastighet, Pa/min Halt i % Tid innan uppbyggnad Uppbyggnadshastighet Fett Protein Kasein Koaguleringsegenskaper SRB SRB DH DH DJ DJ Längre tid för ett ostkoagel att börja bildas i mjölk från SRB Går långsammare för ostkoaglet att bli fast Jerseymjölk verkar bättre för ystning! Koaguleringstid, min AA AB AE BB BE EE Genetisk variant av kasein Gelstyrka, Pa AA AB AE BB BE EE Genetisk variant av kasein Önskvärt med snabb koagulering och starkt koagel Genetisk variant AA AB AE BB BE EE Andel SRB med varianten i 37% 2% 3% 2% 8% 3% urvalet Avel Övergripande genomskanning Blodprov på en kviga/ko eller tjur Vilken genetisk variant ges i mjölken eller förs vidare till avkomma? Kor avlas fram för skräddarsydd mjölk X Kromosomer Samband mellan kons hela arvsmassa och ystbarhet Plats i arvsmassan där grupper av kor skiljer sig från varandra Tidigare okända gener som påverkar ystbarhet hittade! 1 Djurhälso- & Utfodringskonferensen 212

5 Sida 4 av 4 Slutsats Fått kunskap om genetiska variationen hos 3 stora raser i S och DK tydliga skillnader i mjölksammansättning och teknologiska egenskaper mellan individuella kor från samma ras mellan olika raser kan förklaras av den genetiska variationen Nytta till näringen Med kunskap om gener som påverkar mjölkens sammansättning och teknologiska egenskaper kan de bästa tjurarna/korna väljas ut. Detta ger möjligheter att producera mjölktyper med ett förväntat mervärde som gynnar lantbrukarnas lönsamhet och mejeriföretagens produktion. Finansiärer och samarbets partners SLF (Svensk Lantbruksforskning) Tvärlivs (Formas, Vinnova, SLF, Svensk dagligvaruhandel och Livsmedelsföretagen) Arla Foods Sveriges Lantbruksuniversitet, Århus Universitet, Svensk Mjölk och VikingGenetics Djurhälso- & Utfodringskonferensen

Resa till IDF-konferensen World Dairy Summit 2013, Yokohama, Japan

Resa till IDF-konferensen World Dairy Summit 2013, Yokohama, Japan Resa till IDF-konferensen World Dairy Summit 2013, Yokohama, Japan FRIDA GUSTAVSSON OCH MARIA GLANTZ, INSTITUTIONEN FÖR LIVSMEDELSTEKNIK, LUNDS UNIVERSITET Stipendiater Maria Glantz Forskare inom Mejeriteknologi

Läs mer

Slutrapport SLF-projekt V

Slutrapport SLF-projekt V Slutrapport SLF-projekt V30006 Tilläggsansökan till SLF-projekt V0930028: Milk genomics genernas betydelse för variationen i sammansättning och teknologiska egenskaper i svensk-dansk mjölk Prof. Marie

Läs mer

Har storleken betydelse?

Har storleken betydelse? Emma Carlén är utbildad Husdjursagronom. Hon har forskat inom ämnet husdjursgenek om hur man på bästa sä kan hia tjurar och kor som nedärver resistens mot juverinflammaon. Emma började på Svensk Mjölk

Läs mer

Genomiska avelsvärden revolutionerar avelsarbetet

Genomiska avelsvärden revolutionerar avelsarbetet Hans Stålhammar, VikingGene cs hasta@vikinggene cs.com Tre stora tekniska genombrott Teknikutvecklingen tar ibland stora steg framåt och påverkar därmed olika verksamheter. För nötkreatursavels del var

Läs mer

Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN

Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN Extremfall är intressanta Världens minsta ko Swallow 84 cm hög men kanske inte så relevanta Världens största ko Chili 2 m hög 1 ton Våra moderna

Läs mer

Kan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten?

Kan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten? DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Kan glukogena substanser i foderstaten Hanna Lomander, Institutionen för Husdjurens miljö och hälsa, SLU i Skara hanna.lomander@slu.se Introduktion

Läs mer

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014 Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014 Metoder Data om foderförbrukning, mjölkproduktion, priser m.m. Har samlats in för en dag i december

Läs mer

Integrerad kvalitetsstyrning för ökad lönsamhet i produktionen av norrländsk långlagrad ost

Integrerad kvalitetsstyrning för ökad lönsamhet i produktionen av norrländsk långlagrad ost Integrerad kvalitetsstyrning för ökad lönsamhet i produktionen av norrländsk långlagrad ost Studie av den norrländska mjölkråvarans mikroflora på gård och mejeri, samt mikroflorans betydelse för ostarnas

Läs mer

DNA- analyser kan användas för att

DNA- analyser kan användas för att Genteknik DNA- analyser kan användas för att -identifiera och koppla misstänkta till brottsplats -fria oskyldigt utpekade och oskyldigt fällda -personidentifiering vid masskatastrofer, krig, massgravar

Läs mer

Analys av prisförändringar i olika prisled för mjölk

Analys av prisförändringar i olika prisled för mjölk 1(6) PM 2009-11-17 Utredningsenheten Analys av prisförändringar i olika prisled för mjölk Bakgrund Jordbruksverket har under 2009 studerat prisförändringar i olika prisled för mjölk. Bakgrundsinformation

Läs mer

Kornas livslängd hur påverkas gårdens resultat?

Kornas livslängd hur påverkas gårdens resultat? hur påverkas gårdens resultat? Emma Carlén och Jan-Åke Eriksson, Växa Sverige emma.carlen@vxa.se, jan-ake.eriksson@vxa.se Hållbara kor vill de flesta mjölkbönder ha då de o ast förknippas med ökad lönsamhet.

Läs mer

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder

Läs mer

Husdjursavel för långsiktiga behov. perspektiv. Jan-Åke Eriksson, Svensk Mjölk Nils Lundeheim, SLU

Husdjursavel för långsiktiga behov. perspektiv. Jan-Åke Eriksson, Svensk Mjölk Nils Lundeheim, SLU Husdjursavel för långsiktiga behov i ett svenskt och nordiskt perspektiv Jan-Åke Eriksson, Svensk Mjölk Nils Lundeheim, SLU För att kunna påverka utvecklingen av en husdjursras så att värdefulla genetiska

Läs mer

Reseberättelse för Värmlands Koklubbs resa till Danmark den 17-19:e mars 2015

Reseberättelse för Värmlands Koklubbs resa till Danmark den 17-19:e mars 2015 Reseberättelse för Värmlands Koklubbs resa till Danmark den 17-19:e mars 2015 Resenärer: Resan gjordes i samarbete mellan Värmlands Koklubb. Vi var 8 deltagare på resan så vi fick plats i en minibuss.

Läs mer

Den svenska mejerimjölkens sammansättning 2009

Den svenska mejerimjölkens sammansättning 2009 EN RAPPORT FRÅN SVENSK MJÖLK FORSKNING Rapport nr: 7090-P 2010-12-01 Den svenska mejerimjölkens sammansättning Sammanfattning av analysresultat Helena Lindmark Månsson Bakgrund En uppdatering av den svenska

Läs mer

För mera information: Om Växa Sverige

För mera information: Om Växa Sverige 2016-08-26 1 (6) Från och med den 1 augusti finns det endast 3 971 mjölkbönder kvar. Det senaste året har Sverige tappat över 300 gårdar och nedläggningstakten ökar nu för varje vecka. Under 2016 har även

Läs mer

Goda skäl att öka andelen grovfoder

Goda skäl att öka andelen grovfoder Mikaela Patel, Inst för husdjurens uodring och vård, SLU mikaela.patel@slu.se Resultat från studier vid Instuonen för husdjurens uodring och vård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visade a mjölkavkastningen

Läs mer

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta. EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Författare Andresen N. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt

Läs mer

Mjölkåret 2012 Sammanfattning... 3 Om Arla Flest kor per gård i Kalmar minst i Jämtland Störst andel storgårdar i Halland och

Mjölkåret 2012 Sammanfattning... 3 Om Arla Flest kor per gård i Kalmar minst i Jämtland Störst andel storgårdar i Halland och Mjölkåret 2012 Mjölkåret 2012 Sammanfattning... 3 Om Arla... 4 1. Flest kor per gård i Kalmar minst i Jämtland... 5 2. Störst andel storgårdar i Halland och Västmanland... 6 3. Örebro län leder ekoligan...

Läs mer

Alltid det svarta fåren!

Alltid det svarta fåren! Alltid det svarta fåren! Mer trovärdig med 20 kor än 1400 kor. Lantbruket lever kvar i småskalighet medan samhället går mot storskalighet. Lantbruket har en ärftlig belastning av småskalighet och då även

Läs mer

Detta händer mjölken från kon till dess vi kan köpa den i paket i affären.

Detta händer mjölken från kon till dess vi kan köpa den i paket i affären. Mjölk Mjölk betraktas som ett av våra nyttigaste livsmedel. Det beror på att den innehåller så många av de näringsämnen som är särskilt viktiga för kroppen. De viktigaste ämnena är kalcium ( C), protein,

Läs mer

Slutrapport från SLF projektet: Säkrare avelsvärdering och effektivare urval av avelsdjur med hjälp av genomisk selektion för Svensk Röd Boskap

Slutrapport från SLF projektet: Säkrare avelsvärdering och effektivare urval av avelsdjur med hjälp av genomisk selektion för Svensk Röd Boskap Slutrapport från SLF projektet: Säkrare avelsvärdering och effektivare urval av avelsdjur med hjälp av genomisk selektion för Svensk Röd Boskap Bakgrund Som ett resultat av kartläggningen av husdjurens

Läs mer

Avelsvärdering för HD och AD. Sofia Lindberg Institutionen för husdjursgenetik, SLU

Avelsvärdering för HD och AD. Sofia Lindberg Institutionen för husdjursgenetik, SLU Avelsvärdering för HD och AD Sofia Lindberg Institutionen för husdjursgenetik, SLU HD och AD är kvantitativa egenskaper Påverkas av många olika gener. Inverkan av olika miljöfaktorer. Uppvisar kontinuerlig

Läs mer

Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning

Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning Foto: ediblegeography.com Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning Therese Ahlman Inst. för husdjursgenetik, SLU E-post: therese.ahlman@slu.se Jordbruksverkets FoU-dag 11 april

Läs mer

Anett Seeman

Anett Seeman Utfodring av Dikor Anett Seeman anett.seeman@gardochdjurhalsan.se Se helheten! Före kalvning Kalvning Diperiod Avvänjning 1 Dikons näringsbehov Kalvning Avvänjning Lågdräktighet Högdräktighet Laktation

Läs mer

Se pengarna i din friska besättning

Se pengarna i din friska besättning Erik Engelbrekts och Louise Winblad, Växa Sverige erik.engelbrekts@vxa.se, louise.winbladvonwalter@vxa.se Ohälsa i mjölkproduktionen kostar 220 000 kronor. Så stor är den totala djurhälsokostnaden för

Läs mer

Nötkreatur och grisar, hur många och varför

Nötkreatur och grisar, hur många och varför Miljontal På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-10- 24 Nötkreatur och grisar, hur många och varför Svenskt jordbruk blir allt extensivare. Mjölkkrisen har lett till att antalet

Läs mer

Det går lika bra med rapsfett

Det går lika bra med rapsfett Sida 1 av 5 Bakgrund Mjölkfe ets sammansä ning kan i hög grad påverkas av u odringen, särskilt om fe llsä s i fodret. En typisk fe syrasammansä ning i komjölk är cirka 70% mä at fe, 25% enkelomä at fe

Läs mer

{ NR 02 MAJ 2013 } VIKINGGENETICS OCH HAMRA GÅRD I NÄRA SAMARBETE. Sidan 9. FEBRUAR 2013 avlsnyt

{ NR 02 MAJ 2013 } VIKINGGENETICS OCH HAMRA GÅRD I NÄRA SAMARBETE. Sidan 9. FEBRUAR 2013 avlsnyt { NR 02 MAJ 2013 } VIKINGGENETICS OCH HAMRA GÅRD I NÄRA SAMARBETE Sidan 9 55 21 48 FEBRUAR 2013 avlsnyt 3 Huvudkontor Ebeltoftvej 16, DK-8960 Randers SØ T: +45 8795 9400, F: +45 8795 9401 info@vikinggenetics.com

Läs mer

Anlagspar I våra gener sitter anlagen parvis, ett från fadern och ett från modern.

Anlagspar I våra gener sitter anlagen parvis, ett från fadern och ett från modern. Ordlista Additiv genetisk variation Variation, dvs. skillnader mellan djur, som beror på enskilda geners uttryck. Effekten av de två genvarianterna läggs ihop, avkomman blir i medeltal som genomsnittet

Läs mer

Provmjölkningsredovisning Besättningsuppgifter

Provmjölkningsredovisning Besättningsuppgifter Tolkningsguide 1 6 7 11 3 4 8 9 10 2 12 5 13 16 14 15 2 Provmjölkningsredovisning Besättningsuppgifter AVKASTNING, ANTAL KOR OCH FÖRVÄNTADE KALVNINGAR 1. Koantal Koantal Totalt anger koantalet i databasen

Läs mer

Näringsvärden i konsumtionsmjölk samt gräddprodukter

Näringsvärden i konsumtionsmjölk samt gräddprodukter EN FORSKNINGSRAPPORT FRÅN LRF MJÖLK Rapport nr: 8001 2013-08-20 Näringsvärden i konsumtionsmjölk samt gräddprodukter Helena Lindmark Månsson Inledning Under 2009 genomfördes en undersökning av bland annat

Läs mer

Lars-Inge Gunnarsson. Ränneslöv/Skottorps Säteri. Nordisk Avlsværdivurdering

Lars-Inge Gunnarsson. Ränneslöv/Skottorps Säteri. Nordisk Avlsværdivurdering Lars-Inge Gunnarsson Ränneslöv/Skottorps Säteri Ränneslöv Ränneslöv/Skottorps Säteri *1085 hektar åker och bete *35 hektar skog *540 ägd, resten arrende Ränneslöv/Skottorps Säteri 1085 åker och bete *250

Läs mer

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper Husdjursvetenskap För att svaret skall beaktas skall den sökande få minst 7 poäng

Läs mer

Maten och Miljön. Strängnäs 24 November. Hans Andersson

Maten och Miljön. Strängnäs 24 November. Hans Andersson Maten och Miljön Strängnäs 24 November Hans Andersson Mitt företag Haga Tillsammans med 3 anställda bedriver jag ekologisk mjölkproduktion med ca 70 kor och 100 ungdjur. Vi brukar 200 ha åker och 50 ha

Läs mer

Hur kan vi förbättra miljöprestandan i olika typer av nötköttsproduktion?

Hur kan vi förbättra miljöprestandan i olika typer av nötköttsproduktion? Rådde 2 april 2014 Hur kan vi förbättra miljöprestandan i olika typer av nötköttsproduktion? Anna Hessle, SLU Skara Resultat från projekt Delar av två pågående forskningsprojekt: REKS Hållbara matvägar

Läs mer

Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar

Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar brunstpassning och seminering. Semin i två olika varianter

Läs mer

1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra.

1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra. Djuromsorgspolicy 1 Bakgrund Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra. Om Skånemejerier Skånemejerier grundades år 1964 av skånska bönder

Läs mer

Konivå uppstallning, handtering och miljö. Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland. Valio Oy 3.4.2012 Alkutuotanto 1

Konivå uppstallning, handtering och miljö. Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland. Valio Oy 3.4.2012 Alkutuotanto 1 Konivå uppstallning, handtering och miljö Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland Valio Oy 3.4.2012 Alkutuotanto 1 Mjölkproduktionen och miljön Klimateffekterna (metan, kväveoxid, ammoniak) Klimatuppvärmning

Läs mer

Ger dig bättre kontroll

Ger dig bättre kontroll www.delaval.se DelPro för båsladugårdar Det integrerade driftsledningssystemet för mjölkproduktion DeLaval är ett varumärke i DeLaval-gruppen. Rätt till konstruktionsändringar förbehålles. Art.nr 6228186560(S1)0712

Läs mer

Datainsamling för djurgård

Datainsamling för djurgård Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen (20B) Hej! Här kommer en sammanställning från vårt besök på gården. Syftet med Klimatkollen är att du ska få en grov uppskattning

Läs mer

NÄRINGS- OCH HÄLSOASPEKTER AV GETMJÖLK. Karin Jonsson Chalmers tekniska högskola Livsmedelsvetenskap

NÄRINGS- OCH HÄLSOASPEKTER AV GETMJÖLK. Karin Jonsson Chalmers tekniska högskola Livsmedelsvetenskap NÄRINGS- OCH HÄLSOASPEKTER AV GETMJÖLK Karin Jonsson Chalmers tekniska högskola Livsmedelsvetenskap PRESENTATIONEN BASERAS PÅ en litteratursammanställning av Sara Johansson, Dr (Chalmers) Goat Milk Nutrition

Läs mer

Grannen slår inte sin åker vad kan Länsstyrelsen göra?

Grannen slår inte sin åker vad kan Länsstyrelsen göra? Nyhetsbrev 8 2014 Landsbygden Information från Näringslivsenheten och Enheten för jordbrukarstöd och veterinär Grannen slår inte sin åker vad kan Länsstyrelsen göra? Länsstyrelsen får en hel del telefonsamtal

Läs mer

Tabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001

Tabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001 Ekologisk mjölkproduktion med 100% ekologiskt foder på Tingvalls försöksgård. Delredovisning av projekt med diarienummer 25-5153/00 Grovfoderrik foderstat utan konventionella proteinfodermedel Ekologisk

Läs mer

Vasens ost. En bit osthistoria från Småland

Vasens ost. En bit osthistoria från Småland Vasens ost En bit osthistoria från Småland Tät granskog varvas med öppna betesängar. Ändlösa stenmurar korsar landskapet. Mellan några lövträd glittrar det från en liten sjö. Sinnebilden av det småländska

Läs mer

Svenskmärkning AB Kännedoms- och attitydmätning. Malmö, mars 2016

Svenskmärkning AB Kännedoms- och attitydmätning. Malmö, mars 2016 Svenskmärkning AB Kännedoms- och attitydmätning Malmö, mars 2016 Sammanfattning Resultaten på övergripande nivå visar att det finns ett stort intresse för svenska produkter samt att råvarors ursprung och

Läs mer

Kvighotell - En ny model för ungdjur management

Kvighotell - En ny model för ungdjur management DAGENS EPISTOLA Kvighotell - En ny model för ungdjur management A ungdjurstallar på samma gård B Ungdjurstall som hotell (flere kunder i hotellet) Nordisk Byggträff i Billund Danmark Tapani Kivinen Architect

Läs mer

Slaktmognadsbedömning. En enkel handledning

Slaktmognadsbedömning. En enkel handledning Slaktmognadsbedömning En enkel handledning Slaktmognad - fettansättning Det är i första hand fettansättningen som avgör om ett djur är slaktmoget eller inte, alltså inte vikt eller formklass. Ett djur

Läs mer

et Juvertumörer Vill du bidra till ökad kunskap om tumörsjukdomar hos hund?

et Juvertumörer Vill du bidra till ökad kunskap om tumörsjukdomar hos hund? Djurägarinformation om Projektet et Juvertumörer hos hund Vill du bidra till ökad kunskap om tumörsjukdomar hos hund? Vi letar efter gener som orsakar juvertumörer. Varför? För att kunna testa symptomfria

Läs mer

Vi vill presentera vårt unika foderkoncept, som främjar djurens hälsa, fruktsamhet och optimerar era produktionsresultat.

Vi vill presentera vårt unika foderkoncept, som främjar djurens hälsa, fruktsamhet och optimerar era produktionsresultat. Vi vill presentera vårt unika foderkoncept, som främjar djurens hälsa, fruktsamhet och optimerar era produktionsresultat. Vi börjar med en tillbakablick på kors naturliga livsstil. Då födde korna sina

Läs mer

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Funktionella utfodringsmodeller med Krono-foder Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Krono I, II, III och IV allfoder Krossi 125 Top, Krono 135

Läs mer

HD-index. ett nytt verktyg i avelsarbetet för bättre ledhälsa. Text: Sofia Malm, Foto: Åsa Lindholm

HD-index. ett nytt verktyg i avelsarbetet för bättre ledhälsa. Text: Sofia Malm, Foto: Åsa Lindholm HD-index ett nytt verktyg i avelsarbetet för bättre ledhälsa Text: Sofia Malm, Foto: Åsa Lindholm HD, eller höftledsdysplasi som förkortningen står för, är ett alltför vanligt problem i många storvuxna

Läs mer

Limousin á la carte Produktionssätt

Limousin á la carte Produktionssätt 1 Limousin á la carte Produktionssätt Anvisningar för produktion och Information för konsumenten 2 Limousin á la carte Krav på produktionssätt som ställs på uppfödare Produktionsgårdar följer i sin verksamhet

Läs mer

Information om SKK:s index för HD och ED

Information om SKK:s index för HD och ED Information om SKK:s index för HD och ED Text: Sofia Malm Höft- och armbågsledsdysplasi (HD och ED) är vanligt förekommande i många, framförallt storvuxna, hundraser. Trots mångåriga hälsoprogram orsakar

Läs mer

Personuppgifter hanteras enligt personuppgiftslagen (1998:204).

Personuppgifter hanteras enligt personuppgiftslagen (1998:204). 1.1 Beslut och överklagande 1.1.1 Beslut om stambokföring och registrering Beslut om stambokföring och registrering fattas av fälthuvudman. Beslutet lämnas skriftligt i form av stamboks- eller härstamningsbevis

Läs mer

Mjölkens historia. Årskurs: 4-6 Ämnen: Historia, Bild, Svenska, Hem & konsumentkunskap

Mjölkens historia. Årskurs: 4-6 Ämnen: Historia, Bild, Svenska, Hem & konsumentkunskap Mjölkens historia sida 1 Mjölkens historia Årskurs: 4-6 Ämnen: Historia, Bild, Svenska, Hem & konsumentkunskap Eleverna får med utgångspunkt från mjölkens historia arbeta med jordbrukets omvandling och

Läs mer

Sammanfattning Arv och Evolution

Sammanfattning Arv och Evolution Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept

Läs mer

Korastning javisst, men hur?

Korastning javisst, men hur? Korastning javisst, men hur? Jordbruksinformation 12 2002 Korastning javisst, men hur? Motionera mera det kommer sannolikt att bli mottot för landets uppbundna ekologiska kor. Detta gäller inte bara mjölkkor

Läs mer

{ nr 03 SEPTEMBEr 2012 } AVELSSTRATEGI MED X-VIK OCH KÖTT. Sidan 4. SEPTEMBEr 2012 avelsnytt

{ nr 03 SEPTEMBEr 2012 } AVELSSTRATEGI MED X-VIK OCH KÖTT. Sidan 4. SEPTEMBEr 2012 avelsnytt { nr 03 SEPTEMBEr 2012 } AVELSSTRATEGI MED X-VIK OCH KÖTT Sidan 4 40 33 57 SEPTEMBEr 2012 avelsnytt 1 Av vice ordförande Casper Pedersen Huvudkontor Ebeltoftvej 16, DK-8960 randers SØ T: +45 8795 9400,

Läs mer

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.

Läs mer

Åter mejeriutbildning på Alnarp

Åter mejeriutbildning på Alnarp Åter mejeriutbildning på Alnarp av Björn Sigbjörn Slottet i Alnarp, en gång i tiden centrum för svensk mejeriutbildning och - forskning. Äntligen mejeriutbildning igen på gamla Alnarp tänkte kanske en

Läs mer

Hur säkerställer vi kvaliteten på. viltkött? Seminarium KSLA och Svenska Viltmatakademien 26 september 2014. Eva Wiklund & Gunnar Malmfors

Hur säkerställer vi kvaliteten på. viltkött? Seminarium KSLA och Svenska Viltmatakademien 26 september 2014. Eva Wiklund & Gunnar Malmfors Hur säkerställer vi kvaliteten på viltkött? Seminarium KSLA och Svenska Viltmatakademien 26 september 2014 Eva Wiklund & Gunnar Malmfors Köttkvalitet Bakterier? Radioaktivitet? Hållbarhet? ph-värde? Fetthalt?

Läs mer

Nyttjande av korsningar i mjölkproduktionen

Nyttjande av korsningar i mjölkproduktionen Nyttjande av korsningar i mjölkproduktionen Av Magdalena Andersson Engelsk titel: The use of crossbred dairy cows in milk production Handledare: Karl-Johan Petersson Inst. för husdjursgenetik Examinator:

Läs mer

Sammanställning Varuområde. Leverantör. Färskvaror/Kylvaror

Sammanställning Varuområde. Leverantör. Färskvaror/Kylvaror Sundbyberg Mejeriupphandling små enheter Sammanställning Totalt Leverantör Värderingsvärde kronor Utvärderade Positioner Svarade Med belastningsvärde Godkänd procent Martin & Serv 686 262 33 32 1 97,0

Läs mer

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se NÖT 2013-14 www.edelfoder.se NÖT EDELfoder - kvalitet med bredd Edelfoder har länge och framgångsrikt funnits på den svenska marknaden. Vår målsättning är att nu och i framtiden förvalta våra goda relationer

Läs mer

Lönsam mjölkproduktion

Lönsam mjölkproduktion Lönsam mjölkproduktion ALPRO driftsledningssystem Din lösning varje dag ALPRO är driftsledningssystemet som förser dig med daglig information om din mjölkproduktion. ALPRO-anslutna system ger automatiserad

Läs mer

Gener som påverkar mjölkens sammansättning hos ko

Gener som påverkar mjölkens sammansättning hos ko Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Gener som påverkar mjölkens sammansättning hos ko Isabelle Hultdin Examensarbete / SLU, Institutionen för husdjursgenetik,

Läs mer

Världens närmaste mat

Världens närmaste mat Sv Sigill A6_g 07-06-19 12.32 Sida 1 Världens närmaste mat En skrift som vill inspirera dig till att välja mat som är lite bättre Sv Sigill A6_g 07-06-19 12.32 Sida 2 Vi bryr oss precis som du Svenskt

Läs mer

IDF-konferensen World Dairy Summit 2013 samt besök på mejeriföretaget Meiji och Japans nationella center för jordbruks- och livsmedelsforskning

IDF-konferensen World Dairy Summit 2013 samt besök på mejeriföretaget Meiji och Japans nationella center för jordbruks- och livsmedelsforskning Stipendierapport Mejeritekniskt Forum IDF-konferensen World Dairy Summit 2013 samt besök på mejeriföretaget Meiji och Japans nationella center för jordbruks- och livsmedelsforskning Yokohama, Japan 25

Läs mer

Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015

Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015 Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015 Hållbar produktion kan förhindra nya mjölkkriser MJÖLKKRISEN: Många fler mjölkbönder kan få betydligt mer betalt när man producerar mjölk på ett hållbart sätt. Marknaden

Läs mer

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK

Läs mer

Den svenska mejerimjölkens sammansättning 2001

Den svenska mejerimjölkens sammansättning 2001 Rapport nr 7038-P 2004-12-20 Den svenska mejerimjölkens sammansättning 2001 Helena Lindmark Månsson Svensk Mjölk Forskning Telefon 0771-191900. E-post fornamn.efternamn@svenskmjolk.se Innehåll INNEHÅLL...

Läs mer

genvägar arv facit.notebook December 02, 2009 Genvägar arv mar 11 10:20

genvägar arv facit.notebook December 02, 2009 Genvägar arv mar 11 10:20 Genvägar arv mar 11 10:20 1 Hur kommer det sig att elefantungar liknar elefanter och ringblommor liknar ringblommor? Kromosomerna innehåller arvsanlagen som också kallas gener. Varje genfinns i två exemplar.

Läs mer

Projektrapport. www.lansstyrelsen.se/orebro. Mjölkkor på bete, planerad kontroll 2011. Foto: Thomas Börjesson. Publ. nr 2012:3

Projektrapport. www.lansstyrelsen.se/orebro. Mjölkkor på bete, planerad kontroll 2011. Foto: Thomas Börjesson. Publ. nr 2012:3 Projektrapport Mjölkkor på bete, planerad kontroll 2011 www.lansstyrelsen.se/orebro Foto: Thomas Börjesson Publ. nr 2012:3 Sammanfattning Under sommaren 2011 genomförde Länsstyrelsen ett kontrollprojekt

Läs mer

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas

Läs mer

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson Skötsel för bättre fruktsamhet Hans Gustafsson Ekonomiska aspekter Detta kostar pengar Hög inkalvningsålder hos kvigorna Långt kalvningsintervall speciellt hos djur med medelmåttig produktion Hög andel

Läs mer

FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen

FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen 1(5) FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen Målsättning Syftet med detta faktablad är att ge en översikt av den genetiska provtagningen som tillämpas vid rovdjursinventeringen i Sverige

Läs mer

Spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn Stödjande information för Livsmedelsverket och kommuner

Spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn Stödjande information för Livsmedelsverket och kommuner Spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn Stödjande information för Livsmedelsverket och kommuner På den här sidan hittar du fakta om barnmat, vilka regler som styr området och vilka

Läs mer

Att göra ost hantverk och investering

Att göra ost hantverk och investering Att göra ost hantverk och investering Tillgången på mjölk är knuten till kalvningen, som förr skedde vid den tid på året då det fanns gott om bra foder. Där för var mjölkproduktionen ojämnt fördelad över

Läs mer

Avelsvärdering med index. Erling Strandberg, inst för husdjursgenetik, SLU

Avelsvärdering med index. Erling Strandberg, inst för husdjursgenetik, SLU Avelsvärdering med index Erling Strandberg, inst för husdjursgenetik, SLU Index i hundaveln Vad? Varför? Hur? Vad är index? Avel att välja de bästa hundarna till att bli föräldrar fast ännu hellre Att

Läs mer

Arlas Ekorapport Ekostatistik för första halvåret 2013 och en inblick i tredje kvartalet

Arlas Ekorapport Ekostatistik för första halvåret 2013 och en inblick i tredje kvartalet Arlas Ekorapport 2013 Ekostatistik för första halvåret 2013 och en inblick i tredje kvartalet Innehåll Arlas Ekorapport 2013 Sammanfattning - Från avmattad marknad till försiktigt optimism... 3 Om Arla

Läs mer

Animalieproduktion 2011

Animalieproduktion 2011 Animalieproduktion 2011 JO0701 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Jord och skogsbruk, fiske A.2 Statistikområde Jordbrukets produktion A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Produkten

Läs mer

Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?

Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? Biologi S V-VI (5-7) En naturvetenskap Läran om livet Systematiserar och beskriver Förklarar Kan förutsäga Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? 2009-08-31 Levande varelser.. Vad är då

Läs mer

Ekologisk rapskaka till mjölkkor är det ett bra fodermedel i en 100 % ekologisk foderstat?

Ekologisk rapskaka till mjölkkor är det ett bra fodermedel i en 100 % ekologisk foderstat? Ekologisk rapskaka till mjölkkor är det ett bra fodermedel i en 100 % ekologisk foderstat? Kraven på ekologisk mjölkproduktion ökar i och med nya EU-regler. Hexanextraherade fodermedel förbjöds år 2000,

Läs mer

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor Mjölkkor Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor 20 Hullvärdering - poäng 1,0 - Extremt mager 1,5 - Mager (har inga reserver) 2,0 - Tunn 2,5 -

Läs mer

Produktionsuppföljning för mjölkkor REGLEMENTE 2015. ProAgria Svenska lantbrukssällskapens förbund

Produktionsuppföljning för mjölkkor REGLEMENTE 2015. ProAgria Svenska lantbrukssällskapens förbund Produktionsuppföljning för mjölkkor REGLEMENTE 2015 ProAgria Svenska lantbrukssällskapens förbund 1 Produktionsuppföljning för mjölkkor REGLEMENTE 2015 Oy Fram Ab, Vasa 2014 2 Produktionsuppföljning för

Läs mer

Celltal som mått på mjölkens kvalitet med avseende på mjölkens sammansättning

Celltal som mått på mjölkens kvalitet med avseende på mjölkens sammansättning Celltal som mått på mjölkens kvalitet med avseende på mjölkens sammansättning Somatic cell count as marker for milk quality with focus on milk composition Foto: Sandra Gustavsson av Sandra Gustavsson Institutionen

Läs mer

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Balanserad utfodring som beaktar djurets behov är grunden för

Läs mer

Varför dör kalvarna? Riskfaktorer för kalvdödlighet i stora svenska mjölkbesättningar

Varför dör kalvarna? Riskfaktorer för kalvdödlighet i stora svenska mjölkbesättningar Maria Torsein, Svenska Djurhälsovården och Inst för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Marie Jansson- Mörk,, Ann Lindberg, SVA, Zoonoscenter, Charlo e Hallén-Sandgren, DeLaval Interna onal AB och C. Berg,

Läs mer

Produktionskostnadskalkyl. november 2014

Produktionskostnadskalkyl. november 2014 Produktionskostnadskalkyl mjölk november 2014 Basfakta Basfakta Medelleverans per ko och år 8 800 kg 28,66kg per dag (8 800/307) Medel kvalite fett, prot., celler mm Kalvningsintervall 13 mån 0,91 kalvar/år

Läs mer

VAR OSTEN! BÄTTRE FÖRR?

VAR OSTEN! BÄTTRE FÖRR? Mejeriingenjör M.Sc. Dairy Technology and Eng. Klackvägen 19 Tel. +46 60 17 52 80 info@milkum.se SE-856 53 Sundsvall Mobile +46 70 64 00 528 ostforum.se Sweden VAR OSTEN! BÄTTRE FÖRR? 1 Var verkligen osten

Läs mer

Optimal utfodring av nötkreatur till slakt - mjölkrastjurar och stutar

Optimal utfodring av nötkreatur till slakt - mjölkrastjurar och stutar Optimal utfodring av nötkreatur till slakt - mjölkrastjurar och stutar Cecilia Lindahl KRUT, Swedish Meats, 244 82 Kävlinge e-post: cecilia.lindahl@swedishmeats.com Uppfödning av mjölkrasdjur till slakt

Läs mer

PERSONER SOM ÄTER LITE

PERSONER SOM ÄTER LITE NYHET! Friska och goda mellanmål för PERSONER SOM ÄTER LITE Vid dålig aptit, risk för undernäring eller ofrivillig viktnedgång med vassleprotein DEN GODA SMAKEN NYCKELN TILL MER NÄRING God smak ökar lusten

Läs mer

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004 Bibliografiska uppgifter för Vallfoder fyller mjölken med nyttigheter Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Husdjur Nr/avsnitt

Läs mer

Ny typ av provbägare för produktionsuppföljningen för Valio-andelslagens producenter från 1.4.2015 - bägare med gångjärnslock och transportställ

Ny typ av provbägare för produktionsuppföljningen för Valio-andelslagens producenter från 1.4.2015 - bägare med gångjärnslock och transportställ Ny typ av provbägare för produktionsuppföljningen för Valio-andelslagens producenter från 1.4.2015 - bägare med gångjärnslock och transportställ I april 2015 börjar man använda nya typer av förnödenheter

Läs mer

Sammanställning Varuområde. Leverantör. Färskvaror/Kylvaror

Sammanställning Varuområde. Leverantör. Färskvaror/Kylvaror Jönköpings län Mejeri Jönköping Sammanställning Totalt Leverantör Värderingsvärde kronor Utvärderade Positioner Svarade Med belastningsvärde Godkänd procent Arla 3 772 384 54 41 13 75,9 Skånemejerie 4

Läs mer

Slaktutbyte något att räkna med?

Slaktutbyte något att räkna med? Slaktutbyte något att räkna med? Av Carin Clason, Hallands Husdjur och Helena Stenberg, Taurus Slaktutbyte något att räkna med? Sammanfattning Det är svårt att få tag på svenska uppgifter om slaktutbyte

Läs mer

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? Limousin - Den gyllenbruna eliten Historia, egenskaper och utveckling Limousinrasen härstammar från det centralfranska höglandet, med staden Limoges som centrum i Limousindistriktet.

Läs mer

Hur blev boxern så bra och vad kan vi lära av historien? Skribent: Anna Persson

Hur blev boxern så bra och vad kan vi lära av historien? Skribent: Anna Persson Hur blev boxern så bra och vad kan vi lära av historien? Skribent: Anna Persson Lennart Swenson är forskare med specialisering på hundars reproduktion, funktion och hälsa på institutionen för husdjursgenetik

Läs mer