Herd Navigator som sensorinstrument för fruktsamheten
|
|
- Stig Jonasson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 för fruktsamheten Funktion med Herd Navigator Herd Navigator är e sensorinstrument som genom mätningar på mjölken kan bistå lantbrukaren med övervaknings- och managementarbetet av mjölkkorna. Funkoner som bevakas är juverhälsa, reprodukon och uodring. Herd Navigators biologiska modell avgör vilka kor som ska provtas och vad som ska mätas. För dessa kor samlas mjölkprover automaskt upp vid mjölkningen och förs via smala ledningar ll en analysenhet. Där mäts: Laktat Dehydrogenas (LDH) Progesteron Urea Betahydroxybutyrat (BHB) Parametrarna LDH är e enzym som bryter ner den mjölksyra som bildas i inledningsskedet av mast. Dea gör a e mastlarm för en juverinflammaon från Herd Navigator kan komma två ll tre dagar före det a flock ses i mjölken. Denna dighet gäller dock inte master med snabbt förlopp såsom ll exempel vissa coliinfekoner. För kroniker gäller oa e annorlunda mönster för uppkomst av mastsymtom, och symtom så som kondukvitet eller flock i mjölken kan lika gärna vara första symtom. Kor med varning för mast redovisas i en rapport i DelProns Kontrollpanel. De individuella kornas LDH-värden visas grafiskt, jämte flera valbara data för kon såsom mjölkmängd samt när kon passerat en viss larmgräns, i Kobilden. Med hjälp av mätning av progesteron kan förutom brunst även utebliven brunst eer kalvning, risk för cysta, dig fosterdöd och dräkghet påvisas. Mätning påbörjas dagar före det a man vill seminera ll 55 dagar eer den dräkghetsgivande semineringen. Biomodellen styr på så sä a det mellan två brunster tas prover mer sällan och inför förväntad brunst provtas kon mer oa. När nivån sjunker under 5 ng/ml kommer e brunstlarm. Brunst och olika reprodukonsstörningar samt förmodad dräkghet redovisas i separata rapporter. De individuella kornas progesteronnivåer visas grafiskt i Kokortet. Även semineringar, dräkghetsundersökningar m.m. syns i kokokortet. Urea mäts och redovisas på gruppnivå. Besäningen är indelad i dig och sen laktaon för förstakalvare respekve flerkalvande kor. Ur dessa fyra grupper tas en andel djur ut för provtagning och resultatet redovisas grafiskt för grupperna. Dea ger möjlighet a direkt följa upp förändringar med avseende på balansen mellan protein och energi i foderstaten. BHB är en ketonkropp som liksom aceton bildas när kon befinner sig i negav energibalans med lägre nivåer blodglukos och samdig hög nedbrytning av fevävnad. Ketonkroppar finns då i blodet och utsöndras i bland annat mjölken. BHB mäts de första dagarna i laktaonen. I kontrollkortet finns en rapport för kor med förhöjd ketosrisk. De individuella kornas nivåer visas grafiskt i kokortet. Metoden är känslig för a upptäcka a något är i olag för den enskilda kon. Oast kommer varning om ketos innan kon hunnit tappa mjölkavkastning och definivt före kon har foderrester i krafoderstaonen. Funkonen kan liknas vid en extra övervakning av nykalvade kor. Utbildning Med en Herd Navigatorinvestering följer också en utbildning. Den omfaar fyra halvdagsträffar. Vad som tas upp anpassas ll kundens behov, med tolknings- och llämpningsmål eer genomförd utbildning. Under utbildningsden följs också gårdens resultat i både managementprogram och kokontrollen upp. Kursprogram: 1. En introdukon två ll fyra veckor eer installaon. 2. Eer en ll två månader följer yerligare träning plus anpassning och nyskapande av SOPar (Standard Opera- on Procedure) i samarbete med gårdens rådgivare och besäningsveterinär. 3. Halvårsuppföljning 4. Eårsuppföljning Redan eer första besöket finns löpande möjlighet med telefonrådgivning. Förbättringspotential Erfarenhet har visat a störst förbäringspotenal med Herd Navigator på besäning snivå oast finns inom fruktsamhetsarbetet. Uppföljning av de fem första svenska Herd Navigatorgårdarna visar a brunstobservaonsprocenten förbäras med i genomsni nära 24 procentenheter. Förändringen av dräkghetsprocenten varierade mellan gårdarna, några förbärade si resultat medan andra försämrade si resultat. I genomsni sjönk dräkghetsprocenten 6 procentenheter under första året med Herd Navigator. Möjliga förklaringar ll det försämrade dräkghetsresultatet på vissa gårdar skulle kunna vara a det är en ny teknik som man behöver lära sig llämpa och/eller a man med kon- nuerliga progesteronprov hiar även svaga brunster som biologiskt har sämre dräkghetsresultat och/eller ändrad seminstrategi med digare semineringar. I genomsni för fyra gårdar ökade reprodukonseffekviteten med cirka 9 procentenheter. Resultatet av dräkghetsprocent och reprodukonseffekvitet omfaas endast av fyra gårdar då en gård uteslöts då de inte dräkghetsundersöker sina djur. Den största svårigheten för framgångsrikt fruktsamhetsarbete är a hia brunster. Samdigt visar studier a det semineras på icke brunsga kor, i genomsni mellan 5 13 % av semineringarna görs på ej brunsg ko. Utvecklings- Djurhälso- och Uodringskonferensen 13 Växa Sverige
2 arbetet av Herd Navigator bekräar dea. Störst ekonomiskt värde antas brunstobservaonsförbäringar ha. Dea under förutsäning a reprodukonseffekviteten samdigt förbäras, det vill säga dräkghetsresultatet får inte försämras så mycket a det blir färre dräkgheter. De studier och simuleringar som gjorts för a värdera ekonomisk effekt av förbäringar i fruktsamhetsresultatet visar a på stor ekonomisk potenal för en majoritet av besäningarna. Den faktor som mest påverkar fruktsamhetsresultatet är hur många av brunsterna som det semineras på. Hur stor ekonomisk potenal besäningen har av förbärat fruktsamhetsarbete påverkas av nuläget avseende kalvningsintervall, som påverkas av strategi, brunstobservaon och dräkghetsresultat, laktaonskurvans form, kostnader för rekrytering och semineringar, kalvvärdet, foderkostnad och mjölkpris. Värdet av fruktsamhetsförbäringarna är i storleksordningen kronor ll strax över 1 kr/ko och år enligt preliminära kalkyleringar som gjorts i de svenska Herd Navigatorgårdarna. Referenser de Vries A., J. van Leeuwen W.W. Thatcher. 5. Economics of improved reproducve performance in dairy cale. Department of animal sciences, Florida Cooperave Extension Service, AN156, Instuon of Food and Agricultural Sciences, University of Florida. Pecsok, S.R., M.L. McGilliard, and R.L. Nebel Conceponrates: Derivaon and esmates for effects of estrus detecon on cow profitability. Journal of Dairy Science 77: 8 15 Stevenson, J. S. 1. Reproducve management of dairy cows in high milk-producing herds. Department of animal sciences and industry, Kansas state university. Journal of dairy science 84 (E. Suppl.): E128 E143. Annica Hansson arbetar som produkonsrådgivare sedan elva år varav de första åren på Hansa Husdjur och sedan 11 på Växa Sverige Sydväst. Hon är utbildad husdjursagronom och blev klar. Annica gillar utmaningar och ser möjligheter i det mesta. Hon tycker a det är spännande och givande a samarbeta och a utnyja varandras kompetenser. Växa Sverige Djurhälso- och Uodringskonferensen 13 41
3 Sida 1 av 4 Herd Navigator,sensorteknik medekonomiskpotential D&U Skövde28augusti13 AnnicaHansson, Produktionsrådgivareochutbildningsansvarigför Herd NavigatoriSverige Disposition Bakgrund Utbildning Vadmäts Biomodellen Exempelpåarbetssätt Erfarenhetpåsvenskagårdar Frågor Bakgrund Utbildningsupplägget för köpare av Herd Navigator ManagementprogramutvecklatiDanmark SamarbetemellanFOSSochDeLaval i dotterbolagetlattec (:)isamverkanmed DanskKvaeg FOSS löseranalyserpågården DeLaval lösningtillmjölkningssystem DanskKvaeg ITlösning,rådgivande,utbildning Funktionernaförövervakningutveckladeefter önskemålfråndanskalantbrukare Dag 1 (installation) Installation av DeLaval 1-3 veckor ½ dags Introduktion av Herd Navigatorspecialist på gården 1-2 månader ½ dags träning på gården. Anpassning av SOP tillsammans med gårdens egna rådgivare, foder och veterinär. 6 månader Support och uppföljning av uppnådda resultat. Vid behov justering av SOP 12 månader Uppföljning. Parametrarsommäts Inställningarnärprovertas Fruktsamhet progesteron uteblivenbrunst brunst cysta dräktighet Utfodring Ketos Betahydroxybuturat (BHB) Ketos IochII Urea urea Protein ochenergistatus Mastit LaktatDehydrogenas (LDH) Växa Sverige Djurhälso- och Uodringskonferensen 13 77
4 Sida 2 av 4 Ketos ExempelpåSOP(StandardOperationProcedure)förmastit GerentextinformationiRapporten Möjliggörattenöverenskommenstrategiellerviktig informationbliröppenförsamtligamedarbetare Mätsfrånlaktationensstarttilldagarefterkalvning Stortmörkertalibesättningarna Storvariationmellanbesättningar Varieraröveråretberoendeavfoderstat,värmeellerannanstörning Storförbättringspotentialavseendemjölkavkastning,fruktsamhetoch utslagning KetosSOP(StandardOperationProcedure) Ketos tidigtilaktationärallvarligareurkonsperspektiv jämförtmedsenare Progesteronprovtagning Biomodellen Uteblivenbrunst Optimalsemineringstidpunkt Aktivitetsmätare Dräktighetsförklaring 9 Heatdetectionrate1stlactation 8 7 BrunstSOP Seminstrategi därmålförförstasemineringsättsutifrån laktationsnummerochmjölkavkastning Gård1 Gård2 Gård3 Gård4 Gård5 78 Djurhälso- och Uodringskonferensen 13 Växa Sverige
5 Sida 3 av 4 Heatdetectionrate>1lactation Conceptionrates1stlactation Gård1 Gård2 Gård3 Gård4 Gård5 Gård1 Gård2 Gård3 Gård4 Gård5 Conceptionrates>lactation1 Reproductionefficiency>1lactation,5,45,4,35,3,25,2,15,1,5 Gård1 Gård2 Gård3 Gård4 Gård5 Gård1 Gård2 Gård3 Gård4 Gård5 Ekonomisktutfallavsvenskagårdar Styrkorochmöjligheter Fruktsamhetenharoftaststörst förbättringspotential Energiförsörjningochövervakningav nykalvade UtbildningenochframtagandetavSOP fårin managementmedvetenhetochfokus erfarenhethittillsvisarattdetkrävsuppföljning Högrelägstanivåidjurövervakningen Växa Sverige Djurhälso- och Uodringskonferensen 13 79
6 Sida 4 av 4 Svagheterochhot Avanceradteknik Ökadsårbarhet Varningssystemviddriftsstörningbehövs,ochär pågång Kostnaden ManagementärAochO Nyckelnärmedvetenhetochkompetens, målsättningsamtuppföljning. TrotsSOPförsemineringpåbörjadessemin senareändagförca%avkorna Jämförmedannansvenskbesättning Förutsättningar Målsättningochkompetens Resultat Frågor? annica.hansson@vxa.se 8 Djurhälso- och Uodringskonferensen 13 Växa Sverige
ACETONEMI SUBKLINISK MASTIT BRUNST. Proaktiv driftsledning
ACETONEMI SUBKLINISK MASTIT BRUNST Proaktiv driftsledning Herd Navigator ger dig information om hur du kan förbättra besättningens resultat och produktivitet, så att du kan bibehålla din konkurrenskraft
Läs merKan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten?
DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Kan glukogena substanser i foderstaten Hanna Lomander, Institutionen för Husdjurens miljö och hälsa, SLU i Skara hanna.lomander@slu.se Introduktion
Läs merGoda skäl att öka andelen grovfoder
Mikaela Patel, Inst för husdjurens uodring och vård, SLU mikaela.patel@slu.se Resultat från studier vid Instuonen för husdjurens uodring och vård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visade a mjölkavkastningen
Läs merHerd Navigator fokusera på rätt ko, vid rätt tidpunkt, med rätt åtgärd
PARLOUR MILKING HERD NAVIGATOR FEEDING WAGON VMS, VOLUNTARY MILKING SYSTEM AUTOMATIC MILKING ROTARY OPTIMAT Herd Navigator fokusera på rätt ko, vid rätt tidpunkt, med rätt åtgärd MANAGED BY Herd Navigator
Läs merSensorn det förstärka koögat
Charloe Hallén Sandgren, DeLaval Internaonal, charloe.hallensandgren@delaval.com Sida 1 av 7 Precision Livestock Farming (PLF) saknar en svensk benämning. Begreppet, fri översa från Wikipedia, utgår från
Läs merEffekt av andel grovfoder och individens vommikrobiota på mjölk- och metanproduktion
Sida 1 av 6 Bakgrund Metan bildas i den syrefria jäsningsprocess som sker i bland annat vommen hos kor och andra idisslare. Kors förmåga a omvandla fiberrikt foder ll högkvalitava produkter som kö och
Läs merHerd Navigator och fruktsamhet
Herd Navigator och fruktsamhet 1. Fruktsamhet För en effektiv och lönsam fruktsamhet i en mjölkkobesättning krävs rutin, tidskrävande manuell brunstpassning och noggrann timing vid artificiell inseminering.
Läs merSkötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson
Skötsel för bättre fruktsamhet Hans Gustafsson Ekonomiska aspekter Detta kostar pengar Hög inkalvningsålder hos kvigorna Långt kalvningsintervall speciellt hos djur med medelmåttig produktion Hög andel
Läs merSensorn det förstärkta koögat Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige
Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige 1 Charlotte Hallén Sandgren, DeLaval, D&U konferensen 2015 Vad är Precision Livestock Farming (PLF)? Precision Livestock Farming: the use of advanced
Läs merTre nivåer av Perfektion Upptäck den nya serien av VMS system från DeLaval.
Tre nivåer av Perfektion Upptäck den nya serien av VMS system från DeLaval. No. 1 på reproduktionsstyrning Den mest exakta juverhälsokontrollen liter mjölk/dygn Upp till 3,000 vms Supra+ vms Supra vms
Läs merTre nivåer av Perfektion Upptäck den nya serien av VMS system från DeLaval.
Tre nivåer av Perfektion Upptäck den nya serien av VMS system från DeLaval. No. 1 på reproduktionsstyrning Den mest exakta juverhälsokontrollen liter mjölk/dygn Upp till 3,000 vms Supra+ vms Supra vms
Läs merFylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt
Fylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt Kicki Markusson,, ann-catrin.markusson@vxa.se Kicki Markusson jobbar med produkonsrådgivning på och har Borlänge som placeringsort. Friden ägnar hon gärna
Läs merEffektivisera med den nya tekniken i animalieproduktionen
Effektivisera med den nya tekniken i animalieproduktionen Anders Herlin Biosystem och teknologi, SLU Alnarp Agenda Introduktion Precisionsdjurhållning De nya verktygen sensorerna som fångar upp Exempel
Läs merHar storleken betydelse?
Emma Carlén är utbildad Husdjursagronom. Hon har forskat inom ämnet husdjursgenek om hur man på bästa sä kan hia tjurar och kor som nedärver resistens mot juverinflammaon. Emma började på Svensk Mjölk
Läs merMjölkureahalten påverkas av foderstatens mineralinnehåll och provmjölkningstidpunkt
Mjölkureahalten påverkas av foderstatens mineralinnehåll och provmjölkningstidpunkt Torsten Eriksson, Inst. för husdjurens uodring och vård, SLU, torsten.eriksson@slu.se Torsten Eriksson är forskare på
Läs merSå hanterar jag den pressade lönsamheten
Så hanterar jag den pressade lönsamheten Ulf Sahlin, US-Farming och Hans Lindberg, Svenska Husdjur Svensk Mjölks Mjölkföretagardag 2010 US Farming - Affärside Att Utnyttja de resurser som närområdet
Läs merSe pengarna i din friska besättning
Erik Engelbrekts och Louise Winblad, Växa Sverige erik.engelbrekts@vxa.se, louise.winbladvonwalter@vxa.se Ohälsa i mjölkproduktionen kostar 220 000 kronor. Så stor är den totala djurhälsokostnaden för
Läs merEkonomisk optimal fodernivå Vad är det?
Hans Lindberg är agronom och produkonsrådgivare med placering i Bollnäs i södra Hälsingland. Större delen av sin arbetsd arbetar han med kunskapssupport i foderfrågor i, men hinner också med en del produkonsrådgivning
Läs merCelltalet som hjälpmedel att hitta kor med subklinisk mastit nu och i framtiden
ann.nyman@sva.se A en ko har e friskt juver är en förutsä ning för en god mjölkproduk on så a hålla juvret friskt är mycket vik gt. Ibland drabbas dock korna av juverinflamma on vilket då försämrar mjölkkvalitén
Läs merFylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt. Djurhälso- och Utfodringskonferensen 2014 Linköping Kicki Markusson, Växa Sverige
Fylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt Djurhälso- och Utfodringskonferensen 2014 Linköping Kicki Markusson, Växa Sverige Balans eller effektivitet i djurflödet Vad är fullt stall? Hur får jag
Läs merSÅ LÄTT ATT SKÖTA SIN BESÄTTNING. Det intelligenta öronmärket
SÅ LÄTT ATT SKÖTA SIN BESÄTTNING Det intelligenta öronmärket Realtids övervakning av var dina kor är Pålitlig brunstbevakning Idisslingsövervakning www.smartbow.at SÅ LÄTT ATT HITTA SINA DJUR Realtids
Läs merNötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar
Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar brunstpassning och seminering. Semin i två olika varianter
Läs merUtforma kalv- och ungdjurstallet
Utforma kalv- och ungdjurstallet rätt Catarina Svensson, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU och, catarina.svensson@slu.se Catarina svensson är smålänning, veterinär sedan 1988, VMD, docent och professor
Läs merAtt utfodra full- och blandfoder och sköta korna för optimala resultat
DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Att utfodra full- och blandfoder och sköta korna annica.hansson@vxa.se margareta.batelsson@vxa.se Med fullfoder avses foder där samtliga fodermedel
Läs merKan analys av progesteron i kokontrollprover förbättra avelsvärderingen för fruktsamhet?
Slutrapport för projektnr V0530043 Kan analys av progesteron i kokontrollprover förbättra avelsvärderingen för fruktsamhet? Huvudsökande: Karl-Johan Petersson, Institutionen för Husdjursgenetik, SLU Medsökande:
Läs merInnovativa rådgivningssätt för förbättrad hälsa och välfärd hos ekologiska mjölkkor
Innovativa rådgivningssätt för förbättrad hälsa och välfärd hos ekologiska mjölkkor Karin Sjöström, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Karin Sjöström är veterinär och jobbar på SLU, avdelningen för idisslarmedicin
Läs merMjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor
Mjölkkor Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor 20 Hullvärdering - poäng 1,0 - Extremt mager 1,5 - Mager (har inga reserver) 2,0 - Tunn 2,5 -
Läs merTabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001
Ekologisk mjölkproduktion med 100% ekologiskt foder på Tingvalls försöksgård. Delredovisning av projekt med diarienummer 25-5153/00 Grovfoderrik foderstat utan konventionella proteinfodermedel Ekologisk
Läs merRoom Service för en ko
Room Service för en ko Att bygga och sköta stallar för kor kring kalvning Håkan Landin, Svensk Mjölk & Hans Lindberg, Svenska Husdjur Djurvälfärds & Utfodringskonferensen, Linköpings Konsert och Konferens
Läs merMöjligheterna att anpassa individuella kalvningsintervall baserade på skattad uthållighet av mjölkproduktionen
Slutredogörelse för Projekt nr 0030037 (Dnr SLF 156/00) Möjligheterna att anpassa individuella kalvningsintervall baserade på skattad uthållighet av mjölkproduktionen Huvudsökande: Britt Berglund, Inst.
Läs merLönsam mjölkproduktion
Lönsam mjölkproduktion ALPRO driftsledningssystem Din lösning varje dag ALPRO är driftsledningssystemet som förser dig med daglig information om din mjölkproduktion. ALPRO-anslutna system ger automatiserad
Läs merTransitionskor. Växadagarna i Umeå och Jönköping 2018 Annica Hansson & Håkan Landin Växa Sverige
Transitionskor Växadagarna i Umeå och Jönköping 2018 Annica Hansson & Håkan Landin Växa Sverige Transition vad är det Kons skifte mellan vila och laktation Högdräktig Kalvning Laktation Laktation Avsining
Läs merNy foderstrategi en lönsam historia
Ny foderstrategi en lönsam historia Erik Engelbrekts, 34 år, bor i Stockholm med sambo och barn. Han är utbildad ekonomargonom och har sina röer i Hälsingland. Erik arbetar på Växa Sverige, avdelningen
Läs merHur ska man övervaka ämnesomsättningssjukdomar? Mjölkkornas ämnesomsättningssjukdomar. Tabell 1. Ekonomiska effekter av ämnesomsättningsrubbningar
Tabell 1. Ekonomiska effekter av ämnesomsättningsrubbningar DIrekta kostnader per ko enligt referenser Vomacidos Ca 2 000 kr ( 210*) Rekommenderad hantering av ämnesomsättningsrubbningar i europeiska mjölkbesättningar,
Läs merGer dig bättre kontroll
www.delaval.se DelPro för båsladugårdar Det integrerade driftsledningssystemet för mjölkproduktion DeLaval är ett varumärke i DeLaval-gruppen. Rätt till konstruktionsändringar förbehålles. Art.nr 6228186560(S1)0712
Läs merSå hanterar jag den pressade lönsamheten
Så hanterar jag den pressade lönsamheten Kerstin Persson, Sörgården Arbelunda Annica Hansson, Hansa Husdjur Svensk Mjölks Mjölkföretagardag Kalmar 3:e februari 2010 Kerstin Persson och mjölkföretaget Mjölkföretaget
Läs merPilotstudie: Djurbaserade djurvälfärdsmått i den offentliga djurskyddskontrollen av svensk mjölkproduktion
DELRAPPORT Pilotstudie: Djurbaserade djurvälfärdsmått i den offentliga djurskyddskontrollen av svensk mjölkproduktion Projektledare: Professor Kristina Dahlborn, inst f anatomi, fysiologi och biokemi,
Läs merBesättningsservice. från Riskdjur till Friskdjur. För dig som vill ta kontroll över djurens hälsa och produktion
Besättningsservice från Riskdjur till Friskdjur För dig som vill ta kontroll över djurens hälsa och produktion Vad är Besättningsservice? Din veterinär Regelbundna besök Systematiskt urval av riskdjur
Läs merSeminarium: Nyheter inom Foder
Sida 1 av 7 Börja med ekologisk produktion? För er som är intresserade av ekologisk produkon är det bra om man börja med a läsa in sig på området. En början är a läsa KRAVs Regler, man kan också hia informaon
Läs merNya tider nya strategier
malin.frojelin@vxa.se, torbjorn.lundborg@vxa.se Under den senaste den har vi ha en situa on där frågan om foderpris och mjölkpris aktualiserats och sä et a hantera de a på gårdsnivå har varierat. A svara
Läs merRäkna lönsamhet med bättre djurhälsa
Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa HPM Djurhälsokostnader 1.41 Managementverktyg för mjölkföretaget Håkan Landin, Svensk Mjölk AB & Djurhälsan i Härjedalen HB Djurvälfärds & Utfodringskonferensen, Linköpings
Läs merBoosta Mjölkföretaget
Boosta Mjölkföretaget Mjölkföretagardagen Umeå 18 januari 2017 Hans och Nisse Karlssons Högared AB Presenterat av Annica Hansson, Växa Sverige Disposition Presentation och bakgrund Vad händer vid övergång
Läs merArbete med nötkreatur livsfarligt? Definitivt Ja. Det. Utföres. På fel. sätt
1 Arbete med nötkreatur livsfarligt? Definitivt Ja Om Det Utföres På fel sätt 2 1 Lite statistik - Ca 300 arbetsolyckor med djur rapporterade/år Nötkreatur 70 st/år, 60 % män häst 100 st/år, 75% kvinnor
Läs merMetabolit- och hormonnivåer som tidiga markörer för fruktsamhet och produktionsstörningar
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Metabolit- och hormonnivåer som tidiga markörer för fruktsamhet och produktionsstörningar Karin Johansson Examensarbete
Läs merNegativ energibalans sinkor/efter kalvning. Kjell Holtenius Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala
Negativ energibalans sinkor/efter kalvning Kjell Holtenius Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Disposition Varför är kor i negativ energibalans efter kalvning? -Vilka är konsekvenserna? -Bör målsättningen
Läs merMixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder
Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder
Läs merFodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel. Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU
Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU Foderutnyttjandet är viktigt! Kg ECM per år Foderkostnad 9000 11000 Öre/ kg såld mjölk
Läs merSinkon Guldkon. Skötsel och utfodring Växadagarna 2018
Sinkon Guldkon Skötsel och utfodring Växadagarna 2018 Frågeställningar Hur utfodras och sköts sinkorna på din gård? Förekommer hälsostörningar i samband med kalvning? När på året? Planerar du passande
Läs merVad kostar dålig klövhälsa? Markus Oskarsson Svensk Mjölk, Box 210, 101 24 Stockholm Markus.Oskarsson@svenskmjolk.se
Vad kostar dålig klövhälsa? Markus Oskarsson Svensk Mjölk, Box 210, 101 24 Stockholm Markus.Oskarsson@svenskmjolk.se Stor inverkan på mjölkföretagets ekonomi Klöv och bensjukdomar är bland de vanligaste
Läs merUti vår hage vem klarar sig där?
Uti vår hage vem klarar sig där? Marlene Areskog, Tidigare vid Inst. för Biomedicin & Veterinär Folkhälsovetenskap, SLU, marlene.areskog@gmail.com Marlene Areskog är för llfället föräldraledig, men har
Läs mer3. De fungerar som en utgångspunkt att genomföra förbättringar från.
2012-08-20 1 (7) Standardrutiner gör det lätt att göra rätt för alla Både det stora och det lilla mjölkföretaget kan ha stor nytta av att arbeta med nedskrivna och överenskomna rutiner. Genom att arbeta
Läs merVarför dör kalvarna? Riskfaktorer för kalvdödlighet i stora svenska mjölkbesättningar
Maria Torsein, Svenska Djurhälsovården och Inst för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Marie Jansson- Mörk,, Ann Lindberg, SVA, Zoonoscenter, Charlo e Hallén-Sandgren, DeLaval Interna onal AB och C. Berg,
Läs merJämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014
Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014 Metoder Data om foderförbrukning, mjölkproduktion, priser m.m. Har samlats in för en dag i december
Läs merPraktiska tips. vid rutinbesöken. För dig som arbetar med Besättningsservice
Praktiska tips vid rutinbesöken För dig som arbetar med Besättningsservice Praktiska tips vid rutinbesöken Våra besök i Besättningsservice kan se olika ut. För att kunden ska känna sig riktigt nöjd är
Läs merProvmjölkningsredovisning Besättningsuppgifter
Tolkningsguide 1 6 7 11 3 4 8 9 10 2 12 5 13 16 14 15 2 Provmjölkningsredovisning Besättningsuppgifter AVKASTNING, ANTAL KOR OCH FÖRVÄNTADE KALVNINGAR 1. Koantal Koantal Totalt anger koantalet i databasen
Läs merSmittskydd - har vi råd att låta bli?
DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Smittskydd - har vi råd att låta bli? Resultat från forskning kring RS- och Coronavirusinfektioner i mjölkbesättningar Anna Ohlson, anna.ohlson@svenskmjolk.se
Läs merKonivå uppstallning, handtering och miljö. Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland. Valio Oy 3.4.2012 Alkutuotanto 1
Konivå uppstallning, handtering och miljö Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland Valio Oy 3.4.2012 Alkutuotanto 1 Mjölkproduktionen och miljön Klimateffekterna (metan, kväveoxid, ammoniak) Klimatuppvärmning
Läs merVäxa Sverige. Utfodring i torkans spår. Kicki Markusson. Det gick inte att hitta bilddelen med relations-id rid4 i filen.
Växa Sverige Utfodring i torkans spår Kicki Markusson Det gick inte att hitta bilddelen med relations-id rid4 i filen. Om differensen är stor Inventera foderbehov och 6llgång Följ upp, följ upp, följ upp
Läs merFaktaunderlag Undersökning om alkohol & träningsvanor April 2012
Faktaunderlag Undersökning om alkohol & träningsvanor April 2012 Om undersökningen Sy>et med undersökningen var a? jämföra tränings- och alkoholvanor bland svenskar i åldern 20-40 år. Datainsamlingen genomfördes
Läs merBakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm och spån. Magnus Thelander. Enheten för miljö och fodersäkerhet Statens veterinärmedicinska anstalt
Projektrapport NR 11 Bakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm och spån Enheten för miljö och fodersäkerhet Statens veterinärmedicinska anstalt Bakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm
Läs merSkräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter
DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter Frida Gustavsson, Civ. ing. i Bioteknik. Doktorand inom Livsmedelsteknik, Lunds Universitet frida.gustavsson@food.lth.se
Läs merDödlighet för mjölkkor och faktorer som. påverkar dödsfallsfrekvensen
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Swedish University of Agricultural Sciences Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science Dödlighet för mjölkkor
Läs merINLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING
2006 dikor INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i dikalvsproduktionen krävs att korna har god fertilitet och att kalvarna inte bara överlever utan även växer bra fram till avvänjningen. Det förutsätter
Läs merDet går lika bra med rapsfett
Sida 1 av 5 Bakgrund Mjölkfe ets sammansä ning kan i hög grad påverkas av u odringen, särskilt om fe llsä s i fodret. En typisk fe syrasammansä ning i komjölk är cirka 70% mä at fe, 25% enkelomä at fe
Läs merUtfodring av dikor under sintiden
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Utfodring av dikor under sintiden Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt Växadagarna
Läs merKostnader för hälsostörningar hos mjölkkor. Beräkningsunderlag till Hälsopaket Mjölk djurhälsokostnader
Kostnader för hälsostörningar hos mjölkkor Beräkningsunderlag till Hälsopaket Mjölk djurhälsokostnader Av Markus Oskarsson, Svensk Mjölk, 2010 Innehåll Sammanfattning...4 Resultaten i korthet...5 Juver...5
Läs merAtt sova eller inte? Variation i sömntid hos mjölkkor
Sida 1 av 6 Bakgrund Det finns inte så mycket kunskap om behovet av sömn hos mjölkkor men man vet a de ligger ner 10 ll 12 mmar per dygn. Möjligheten a ligga är vikg för mjölkkor; de väljer hellre a ligga
Läs merOptimera djurhälsa och mjölkmängd
Optimera djurhälsa och mjölkmängd DeLaval foderstation FSC40 och FSC400 Din lösning varje dag DeLaval kraftfoderstation i kombination med systemet Feed First Du förväntar dig att dina kor ska producera
Läs merDikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk
Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk Fruktsamheten är den viktigaste faktorn i dikoproduktionen Övergripande mål i dikobesättningar >90% av moderdjuren får en avvand kalv Kvigans
Läs merKornas livslängd hur påverkas gårdens resultat?
hur påverkas gårdens resultat? Emma Carlén och Jan-Åke Eriksson, Växa Sverige emma.carlen@vxa.se, jan-ake.eriksson@vxa.se Hållbara kor vill de flesta mjölkbönder ha då de o ast förknippas med ökad lönsamhet.
Läs merProduktionsnyckeltal och ekonomisk lönsamhet i mjölkproduktionen en studie av 18 norrländska mjölkgårdar
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Swedish University of Agricultural Sciences Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science Produktionsnyckeltal och
Läs merEkologisk rapskaka till mjölkkor är det ett bra fodermedel i en 100 % ekologisk foderstat?
Ekologisk rapskaka till mjölkkor är det ett bra fodermedel i en 100 % ekologisk foderstat? Kraven på ekologisk mjölkproduktion ökar i och med nya EU-regler. Hexanextraherade fodermedel förbjöds år 2000,
Läs merEDF produktionskostnadsanalys Ökad konkurrenskraft för svenska mjölkföretag
EDF produktionskostnadsanalys Ökad konkurrenskraft för svenska mjölkföretag Författare Markus Oskarsson, Svensk Mjölk (markus.oskarsson@svenskmjolk.se) Steffi Wille, European Dairy Farmers (steffi.wille@vti.bund.de)
Läs merHur påverkas jordbruket av ett förändrat klimat?
Hur påverkas jordbruket av ett förändrat klimat? Hur påverkas ditt företag av ett förändrat klimat? Syfte:Rusta svenska lantbrukare med kunskap, så att de kan anpassa sina företag till ett förändrat klimat
Läs merFinland January 2015 Gammalstorps way of growing
Finland January 2015 Gammalstorps way of growing World is getting smaller Eurex- 50 Arla Campina USA Fonterra 3,17 3,07 3,22 3,0 2,85 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Eurex -,5 Arla Campina USA
Läs merKorsningsavel för bättre ekonomi
Korsningsavel för bättre ekonomi JULIE BRASTRUP CLASEN, DOKTORAND I N ST I T U T I O N E N FÖR H U S DJ U RS G E N E T I K, S LU Kontakt: julie.clasen@slu.se Bakgrund MSc Animal Science (Husdjursagronom)
Läs merIdentifiera dina kompetenser
Sida: 1 av 7 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild
Läs merKALVNINGSINTERVALL MELLAN 1: A OCH 2: A LAKTATIONEN BETYDELSE FÖR AVKASTNING
Examensarbete inom Lantmästarprogrammet KALVNINGSINTERVALL MELLAN 1: A OCH 2: A LAKTATIONEN BETYDELSE FÖR AVKASTNING CALVING INTERVAL BETWEEN 1: ST AND 2: ND LACTATION MEANING FOR YIELD Kristian Gustafsson
Läs merInstruktionsbok DeLaval DelPro software 3.0, VMS med besättningsnavigator
Bruksanvisning i original Instruktionsbok DeLaval DelPro software 3.0, VMS med besättningsnavigator 2010-03-17-1002 - 85423531.pdf Innehållsförteckning DeLaval DelPro software 3.0... 1 Allmän beskrivning...
Läs merHur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?
Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor? Rolf Spörndly Inst för husdjurens utfodring och vård SLU, Uppsala I BEGYNNELSEN VAR VALLFODER För att göra en lång historia kort: En ko som får ett bra vallfoder
Läs merHar storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN
Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN Extremfall är intressanta Världens minsta ko Swallow 84 cm hög men kanske inte så relevanta Världens största ko Chili 2 m hög 1 ton Våra moderna
Läs merALLT HANDLAR OM DIG. Nu behöver du inte välja mellan hög avkastning och mjuk spenbehandling. Med DeLaval Clover spengummi får du både och!
DeLaval spengummi ALLT HANDLAR OM DIG Nu behöver du inte välja mellan hög avkastning och mjuk spenbehandling. Med DeLaval Clover spengummi får du både och! DeLaval Clover spengummi tillverkas av gummimaterial
Läs merUtfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se
Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas
Läs mer2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning!
Till rådgivningstjänsterna Fråga Kon och Hälsopaket Mjölk har ett antal trappor för åtgärder tagits fram, baserade på de djurbedömningar som utförs inom tjänsterna. Trapporna bygger på att de mest grundläggande
Läs merKVÄVE- OCH FOSFORÖVERSKOTT PÅ MJÖLKGÅRDAR Christian Swensson 1
KVÄVE- OCH FOSFORÖVERSKOTT PÅ MJÖLKGÅRDAR Christian Swensson 1 1 Institutionen för Biosystem och Teknologi SLU, Box 103, 23053 Alnarp E-post: Christian.swensson50@gmail.com, christian.swensson@slu.se Sammanfattning
Läs merProduktionsuppföljning för mjölkkor REGLEMENTE 2015. ProAgria Svenska lantbrukssällskapens förbund
Produktionsuppföljning för mjölkkor REGLEMENTE 2015 ProAgria Svenska lantbrukssällskapens förbund 1 Produktionsuppföljning för mjölkkor REGLEMENTE 2015 Oy Fram Ab, Vasa 2014 2 Produktionsuppföljning för
Läs merKan mjölkkor äta bara grovfoder?
Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat
Läs merHerd Navigator II mjölkningsstall
Instruktionsbok 86084131 2015-05-28, Version 4 Bruksanvisning i original Innehållsförteckning Säkerhetsföreskrifter... 5 Herd Navigator II mjölkningsstall 1 Förord... 5 2 Friskrivningsklausul... 5 3 Säkerhetsföreskrifter...
Läs mer13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU
13 Jordbruket i EU 171 13 Jordbruket i EU Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Animalieproduktion Ekologiska arealer,
Läs merSlutrapport projektnummer V1130034 Varför ökar inte livslängden hos svenska mjölkkor?
Slutrapport projektnummer V1130034 Varför ökar inte livslängden hos svenska mjölkkor? Bakgrund till projektansökan Uthållig mjölkproduktion kräver uthålliga mjölkkor, och det finns många skäl till att
Läs merProducera mjölk på enbart vall och spannmål en ekologisk modell som kan vara lönsam, men passar den alla kor? Slutrapport
FORSKNINGSPROGRAM Producera mjölk på enbart vall och spannmål en ekologisk modell som kan vara lönsam, men passar den alla kor? SLF Projekt nr H1330241 Slutrapport Projektgrupp: Rolf Spörndly, inst. för
Läs merKALCIUMBRIST sett med nya ögon! BOVIKALC
KALCIUMBRIST sett med nya ögon! BOVIKALC SAKEN I KORTHET! Även om mycket få besättningar ännu kan hävda att de aldrig haft en ko med kalvningsförlamning, så är det en sjukdom som minskat i förekomst de
Läs merKombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter
Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter Jens Fjelkner Skånesemin 2005 Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter I Skåne förädlar vi mycket av de jordbruksprodukter
Läs merMögel i inplastat grovfoder med hög torrsubstanshalt
Mögel i inplastat grovfoder med Jessica Schenk, Inst. för husdjurens uodring och vård och Inst. för skoglig mykologi och växtpatologi, SLU, jessica.chenck@slu.se Jessica Schenk är husdjursagronom med e
Läs merInstruktion Överföring DelPro KKPC
Instruktion Överföring DelPro KKPC 2011-01-17 1 ÖVERFÖRING AV HÄNDELSER MELLAN DELPRO OCH KKPC Vad behövs? DelPro Link SE 1.2.99.004 DelPro 3.0 el. senare KKPC (Kokontrollen på PC) 5.1 Vilka händelser
Läs mer13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU
13 Jordbruket i EU 169 13 Jordbruket i EU Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Animalieproduktion Ekologiska arealer,
Läs merSjukdomsfrekvens och utslagningsorsaker hos kor med 12 respektive 15 månaders kalvningsintervall
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för husdjursgenetik Sjukdomsfrekvens och utslagningsorsaker hos kor med 12 respektive 15 månaders kalvningsintervall
Läs merRegistrering och avel för brunstvisningsförmåga hos mjölkkor
Registrering och avel för brunstvisningsförmåga hos mjölkkor Av Therese Fernqvist Engelsk titel: Recording and breeding for ability to express oestrus in dairy cattle Handledare: Britt Berglund Inst. för
Läs merSamma celltal, nya bakterier?
DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Samma celltal, nya bakterier? Veterinär Håkan Landin, Svensk Mjölk AB & Djurhälsan i Härjedalen HB hakan.landin@svenskmjolk.se Celltalen är högre än
Läs merIntensifiering och hållbarhet i svensk mjölknäring hur möta framtida krav?
Intensifiering och hållbarhet i svensk mjölknäring hur möta framtida krav? Charlotte Hallén Sandgren, DeLaval International, KSLA 2015-11-10 Konsumenter från medelklassen vill ha mer 4,9 Rest of World
Läs mer