Se pengarna i din friska besättning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Se pengarna i din friska besättning"

Transkript

1 Erik Engelbrekts och Louise Winblad, Växa Sverige Ohälsa i mjölkproduktionen kostar kronor. Så stor är den totala djurhälsokostnaden för en medelbesä ning i kokontrollen baserat på medianvärdet för djurhälsokostnader i Signaler Djurvälfärd. Dålig djurhälsa ger högre produk onskostnader, både i form av direkta kostnader för ll exempel behandlingar och minskad avkastning, och som indirekta kostnader som bland annat beror på ökad utslagning och sämre fer litet. Välmående djur ökar chansen ll goda fysiska produk onsresultat och hur djuren hanterar miljön de lever i påverkar deras hälsa och välbefinnande (Hoffman et al., 2010). Frihet från smärta, skador och sjukdom är en av de fem friheterna definierade som vik ga för en god djurvälfärd (Farm Animal Welfare Council, 1993) och ekonomiska konsekvenser av försämrad djurhälsa är en vik g driv äder/mo verar ll a arbeta för förbä ringar (Lindberg et al., 2006). Var djurhälsokostnaderna uppstår är förstås olika i olika besä ningar. E sä a enkelt se inom vilka områden en besä ning har stora kostnader är a använda ekonomifunk onen i webbrapporten Signaler Djurvälfärd. Här visas kostnaderna för 24 nyckeltal inom sju fokusområden; kalvar, ungdjur, kalvningar, foderbalans, sjukdomar, övervakning och skötsel samt hållbarhet. Varje enskild besä nings kostnader jämförs med kostnaderna för andra besä ningar i e benchmarkingsystem (figur 1). Underlaget uppdateras varje månad. för kostnadsberäkningarna Alla beräkningar utgår från en genomsni lig besä ning i kokontrollen med genomsni lig avkastning på kg per ko och år. Följande förutsä ningar ligger ll grund för beräkningarna: Många sjukdomar har en nega v inverkan på kornas avkastning. När en mindre kvan tet mjölk kan levereras ll mejeriet uppstår en kostnad motsvarande e genomsni ligt avräkningspris per kg mjölk, idag 3,10 kronor. Förändrad foderåtgång Enligt schablon antas e kg minskad avkastning innebär en minskad foderåtgång motsvarande en tredjedel av foderkostnaden per kg mjölk. I beräkningarna används den genomsni liga foderkostnaden 1,30 kr/kg mjölk. Den minskade foderåtgången motsvarar därför 0,43 kronor per kg minskad avkastning. Ej levererad mjölk I de uppska ade kostnaderna för mjölk som sorteras bort p.g.a. behandling av sjuka kor eller karens d ingår det uteblivna avräkningspriset per kg mjölk (3,10 kr) minus alterna- vvärdet för den bortsorterade mjölken under karens den som kan ges ll kalvarna (2,10 kr). Extra arbete När en ko blir sjuk kan störda ru ner och arbete med behandlingar innebära extra arbets d. Kostnaden för extra arbets d, 210 kr/ mme, grundas i en genomsni lig kostnad för lantarbetare. Veterinär- och medicinkostnader er utgörs av besöks- och framkörningsavgi er. I beräkningarna tas hänsyn ll flera olika faktorer som påverkar veterinärkostnaden, bland annat dsåtgång vid olika typer av behandlingar. Kostnader för mediciner är beräknade för varje enskild sjukdom och baseras på de vanligaste behandlingarna som används. Ofrivillig utslagning En utslagning över 35 % räknas som ofrivillig. Kor bör slås ut på grund av låg mjölkavkastning, inte på grund av sjukdomar eller fruktsamhetsproblem e ersom det är orsaken ll utslagningen som kostar, inte rekryteringen. Siffrorna bakom nyckeltalen För nyckeltalen som rör kalv- och ungdjursdödlighet (spädkalvsdödlighet, kalvdödlighet 1 60 dagar och 2 6 månader samt ungdjursdödlighet) beräknas kostnaderna (tabell 1) för djuret som dör ll värdet på djuret om det levt ll försäljning eller inkalvning plus uppfödningskostnader. Uppfödningskostnaderna baseras på medelåldern för dödsfall inom de olika ålderskategorierna. De uppenbara kostnader som beräkningarna rörande sjukdomar (förlamningar och kramper, övriga u odringsbaserade sjukdomar, klöv- och bensjukdomar samt mas tbehandlingar) baseras på (tabell 1) är veterinärbehandlingar och mediciner. I beräkningarna har dock även hänsyn tagits ll faktorerna minskad avkastning, ej levererad mjölk samt extra arbete för djurägaren. E nyckeltal som också rör sjukdomar är tankcelltalet. Kostnaden för förhöjt tankcelltal baseras på en regressionsanalys gjorda av sammanställningar från E erkalkyl Mjölk. Där gav varje ökning av celler utöver en ökad kostnad om 8 kronor per ko och år. Kostnaden består ll stor del av lägre intäkter som beror på lägre mjölkpris (kvalitetsavdrag), lägre avkastning, mer kasserad mjölk (ej levererad) och lägre beläggningsgrad (färre kor på grund av utslagning). Beräkningarna av kostnaderna för förhöjd inkalvningsålder och förlängt kalvningsintervall baseras på antaganden om vad som antas vara op malt. Kostnader för förhöjd inkalvningsålder (tabell 1) antas uppstå på grund av ökade uppfödningskostnader när inkalvningsåldern övers ger 25 månader. Kostnader för förlängt kalvningsintervall (tabell 1) 6 Djurhälso- och U odringskonferensen 2013 Växa Sverige

2 antas uppstå vid e kalvningsintervall längre än 12,5 månader e ersom en längre lakta onsperiod innebär a mjölkintäkten minus foderkostnaden per dag blir lägre. Kostnader för ofrivillig utslagning antas uppstå vid en utslagning över 35 % (tabell 1). För självdöda/avlivade kor (kor som inte går ll normalslakt) beräknas kostnaden (tabell 1) u från slaktvärdet plus kostnader för nödslakt. Alla beräkningar finns detaljerat beskrivna i hjälpfunk onen i Signaler Djurvälfärd. Signaler Djurvälfärd hittar förbättringsmöjligheter Ekonomifunk onen i Signaler Djurvälfärd är e utmärkt hjälpmedel för a iden fiera områden som bör prioriteras för bä re lönsamhet i mjölkföretaget. Genom a använda Signaler Djurvälfärd kan argument och handlingskra skapas för a arbeta förebyggande med djurhälsa. Referenser: Farm Animal Welfare Council Second report on Priori es for Research and Development in farm animal welfare. FAWC, London. Hoffmann, R., Höjgård, R., Rabinowicz, E. & Andersson, H Djurvälfärd och lönsamhet var står vi idag. Rapport 2010:4, Agrifood economics centre, Lund. Lindberg, A., A. Hjellström and C. Sandgren An assessment of the economic value of welfare in Swedish dairy herds. Proc. 11th Interna onal symposium on veterinary epidemiology and economics, Cairns, Australia. Erik Engelbrekts arbetar som ekonom på Växa Sverige. I den rollen är Erik involverad i olika projekt där han räknar på djurhälsokostnader, foderkostnader med mera. Han gör också en del produk onskostnadsjämförelser och arbetar med omvärldsanalys och interna onell benchmarking av produk onskostnader. Erik bor i Stockholm llsammans med sambo och hennes son. Hans största fri dsintresse är jakt och han llbringar gärna d bland tallar och granar i sina hemtrakter i Hälsingland. Louise Winblad är husdjursagronom verksam i Växa Sverige, avdelningen för djurhälsa. Hon arbetar med rådgivningsverktyget Fråga Kon, webbrapporten Signaler Djurvälfärd, Kosignaler och andra frågor som rör djurvälfärd. Tidigare har Louise ägnat sig åt forskarstudier vid SLU och även redigerat videofilm under a antal år. Fri den ägnas åt familjen med allsköns ak viteter och llbringas gärna bland kobbar och skär i den fantas ska skärgården. Växa Sverige Djurhälso- och U odringskonferensen

3 Sida 1 av 4 Se pengar i friska besättningar kr FOTO: LOUISE WINBLAD 3000 kr 0,32 kr Dålig djurhälsa kostar Dålig djurhälsa kostar Direkta kostnader Minskad avkastning Behandlingskostnader Indirekta kostnader Ökad utslagning Ökad risk för andra sjukdomar Försämrad fertilitet FOTO: LOUISE WINBLAD 8 Djurhälso- och U odringskonferensen 2013 Växa Sverige

4 Sida 2 av 4 Kostnader vid sjukdomsfall Direkta utbetalningar Minskad effektivitet Uppskattade totala djurhälsokostnader per kg mjölk minskad avkastning mindre foderåtgång Växa Sverige Djurhälso- och U odringskonferensen

5 Sida 3 av 4 Mjölk under minskad avkastning men har ett mindre foderåtgång (2,10 kr) Mjölk under men har ett (210 kr/tim) (2,10 kr) Mjölk under Kostnader dagtid men har ett jourtid Antal behandlingar/ (210 kr/tim) (2,10 kr) besök Mjölk under Kostnader dagtid Beräknade för varje enskild sjukdom baserat men har ett jourtid Antal behandlingar/ (210 kr/tim) på de vanligaste behandlingarna (2,10 kr) besök Mjölk under Kostnader dagtid Beräknade för varje enskild sjukdom baserat men har ett jourtid Antal behandlingar/ Total utslagning jämfört med målsättningen (210 kr/tim) på de vanligaste behandlingarna (2,10 kr) besök Nyckeltal Kostnad Enhet Kalvar Kalvdödlighet 1 60 dagar kr kr per fall (kvigkalvar) Kalvdödlighet 60 dagar 6 månader kr kr per fall (kvigkalvar) Ungdjur Ungdjursdödlighet 6 15 månader kr kr per fall Inkalvningsålder 500 kr per kviga månad vid en ålder > 25 månader Kalvningar Spädkalvsdödlighet 0 24 timmar 900 kr kr per fall (kvig tjurkalvar) Foderbalans Förlamningar kramper kr kr per fall Övriga utfodringsrelaterade sjukdomar kr kr per fall Sjukdomar Mastitbehandlingar kr kr per fall Förhöjt tankcelltal (celler i tusental) 8 kr per ko 1000* Beräknas vid tankcelltal > celler Övervakning skötsel Förlängt kalvningsintervall 400 kr per ko månad>12,5 Hållbarhet Klöv bensjukdomar kr kr per fall kr per utslagen ko vid utslagningsfrekvens > 35 % Självdöda/avlivade kor (ej till normalslakt) kr kr per fall 10 Djurhälso- och U odringskonferensen 2013 Växa Sverige

6 Sida 4 av 4 En frisk ko ger ökad lönsamhet HPM Celltalsakuten Fråga Kon Tack för uppmärksamheten! Tack! Signaler Djurvälfärd Kalvlyftet FOTO: LOUISE WINBLAD FOTO: LOUISE WINBLAD Växa Sverige Djurhälso- och U odringskonferensen

Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa

Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa HPM Djurhälsokostnader 1.41 Managementverktyg för mjölkföretaget Håkan Landin, Svensk Mjölk AB & Djurhälsan i Härjedalen HB Djurvälfärds & Utfodringskonferensen, Linköpings

Läs mer

Varför dör kalvarna? Riskfaktorer för kalvdödlighet i stora svenska mjölkbesättningar

Varför dör kalvarna? Riskfaktorer för kalvdödlighet i stora svenska mjölkbesättningar Maria Torsein, Svenska Djurhälsovården och Inst för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Marie Jansson- Mörk,, Ann Lindberg, SVA, Zoonoscenter, Charlo e Hallén-Sandgren, DeLaval Interna onal AB och C. Berg,

Läs mer

Kostnader för hälsostörningar hos mjölkkor. Beräkningsunderlag till Hälsopaket Mjölk djurhälsokostnader

Kostnader för hälsostörningar hos mjölkkor. Beräkningsunderlag till Hälsopaket Mjölk djurhälsokostnader Kostnader för hälsostörningar hos mjölkkor Beräkningsunderlag till Hälsopaket Mjölk djurhälsokostnader Av Markus Oskarsson, Svensk Mjölk, 2010 Innehåll Sammanfattning...4 Resultaten i korthet...5 Juver...5

Läs mer

Kornas livslängd hur påverkas gårdens resultat?

Kornas livslängd hur påverkas gårdens resultat? hur påverkas gårdens resultat? Emma Carlén och Jan-Åke Eriksson, Växa Sverige emma.carlen@vxa.se, jan-ake.eriksson@vxa.se Hållbara kor vill de flesta mjölkbönder ha då de o ast förknippas med ökad lönsamhet.

Läs mer

Produktionskostnadskalkyl. november 2014

Produktionskostnadskalkyl. november 2014 Produktionskostnadskalkyl mjölk november 2014 Basfakta Basfakta Medelleverans per ko och år 8 800 kg 28,66kg per dag (8 800/307) Medel kvalite fett, prot., celler mm Kalvningsintervall 13 mån 0,91 kalvar/år

Läs mer

Besättningsservice. från Riskdjur till Friskdjur. För dig som vill ta kontroll över djurens hälsa och produktion

Besättningsservice. från Riskdjur till Friskdjur. För dig som vill ta kontroll över djurens hälsa och produktion Besättningsservice från Riskdjur till Friskdjur För dig som vill ta kontroll över djurens hälsa och produktion Vad är Besättningsservice? Din veterinär Regelbundna besök Systematiskt urval av riskdjur

Läs mer

Kostnader för hälsostörningar hos mjölkkor

Kostnader för hälsostörningar hos mjölkkor Kostnader för hälsostörningar hos mjölkkor Beräkningsunderlag till Hälsopaket Mjölk och Signaler Djurvälfärd - djurhälsokostnader Av Markus Oskarsson, Svensk Mjölk, 2010 Uppdaterat av Erik Engelbrekts,

Läs mer

Nya tider nya strategier

Nya tider nya strategier malin.frojelin@vxa.se, torbjorn.lundborg@vxa.se Under den senaste den har vi ha en situa on där frågan om foderpris och mjölkpris aktualiserats och sä et a hantera de a på gårdsnivå har varierat. A svara

Läs mer

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson Skötsel för bättre fruktsamhet Hans Gustafsson Ekonomiska aspekter Detta kostar pengar Hög inkalvningsålder hos kvigorna Långt kalvningsintervall speciellt hos djur med medelmåttig produktion Hög andel

Läs mer

Celltalet som hjälpmedel att hitta kor med subklinisk mastit nu och i framtiden

Celltalet som hjälpmedel att hitta kor med subklinisk mastit nu och i framtiden ann.nyman@sva.se A en ko har e friskt juver är en förutsä ning för en god mjölkproduk on så a hålla juvret friskt är mycket vik gt. Ibland drabbas dock korna av juverinflamma on vilket då försämrar mjölkkvalitén

Läs mer

Produktionskostnadskalkyl. December 2014

Produktionskostnadskalkyl. December 2014 Produktionskostnadskalkyl mjölk December 2014 Basfakta Basfakta Medelleverans per ko och år 8 800kg 28,66kg per dag (8 800/307) Medel kvalite fett, prot., celler mm Kalvningsintervall 13mån 0,91 kalvar/år

Läs mer

Ekonomisk optimal fodernivå Vad är det?

Ekonomisk optimal fodernivå Vad är det? Hans Lindberg är agronom och produkonsrådgivare med placering i Bollnäs i södra Hälsingland. Större delen av sin arbetsd arbetar han med kunskapssupport i foderfrågor i, men hinner också med en del produkonsrådgivning

Läs mer

Speglar djursjukdata verkligheten?

Speglar djursjukdata verkligheten? Speglar djursjukdata verkligheten? Marie Jansson Mörk Institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för idisslarmedicin och epidemiologi, SLU Bakgrund Mål Studier Resultat Diskussion Bakgrund Nationell

Läs mer

Konivå uppstallning, handtering och miljö. Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland. Valio Oy 3.4.2012 Alkutuotanto 1

Konivå uppstallning, handtering och miljö. Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland. Valio Oy 3.4.2012 Alkutuotanto 1 Konivå uppstallning, handtering och miljö Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland Valio Oy 3.4.2012 Alkutuotanto 1 Mjölkproduktionen och miljön Klimateffekterna (metan, kväveoxid, ammoniak) Klimatuppvärmning

Läs mer

Har storleken betydelse?

Har storleken betydelse? Emma Carlén är utbildad Husdjursagronom. Hon har forskat inom ämnet husdjursgenek om hur man på bästa sä kan hia tjurar och kor som nedärver resistens mot juverinflammaon. Emma började på Svensk Mjölk

Läs mer

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014 Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014 Metoder Data om foderförbrukning, mjölkproduktion, priser m.m. Har samlats in för en dag i december

Läs mer

Room Service för en ko

Room Service för en ko Room Service för en ko Att bygga och sköta stallar för kor kring kalvning Håkan Landin, Svensk Mjölk & Hans Lindberg, Svenska Husdjur Djurvälfärds & Utfodringskonferensen, Linköpings Konsert och Konferens

Läs mer

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING 2006 dikor INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i dikalvsproduktionen krävs att korna har god fertilitet och att kalvarna inte bara överlever utan även växer bra fram till avvänjningen. Det förutsätter

Läs mer

Intensifiering och hållbarhet i svensk mjölknäring hur möta framtida krav?

Intensifiering och hållbarhet i svensk mjölknäring hur möta framtida krav? Intensifiering och hållbarhet i svensk mjölknäring hur möta framtida krav? Charlotte Hallén Sandgren, DeLaval International, KSLA 2015-11-10 Konsumenter från medelklassen vill ha mer 4,9 Rest of World

Läs mer

Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk

Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk Fruktsamheten är den viktigaste faktorn i dikoproduktionen Övergripande mål i dikobesättningar >90% av moderdjuren får en avvand kalv Kvigans

Läs mer

Nyckeltal Enhet Formel och Koder Indata från

Nyckeltal Enhet Formel och Koder Indata från Nyckeltal Enhet Formel och Koder Indata från Kalvdödlighet (kvigor) 1-60 dagar kvigkalvarna antal kvigkalvar i åldern 1-59 dagar som dött under perioden -----------------------------------------------------------------------

Läs mer

Ny foderstrategi en lönsam historia

Ny foderstrategi en lönsam historia Ny foderstrategi en lönsam historia Erik Engelbrekts, 34 år, bor i Stockholm med sambo och barn. Han är utbildad ekonomargonom och har sina röer i Hälsingland. Erik arbetar på Växa Sverige, avdelningen

Läs mer

Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion

Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion Omläggningsdag Skövde den 27 jan 2011 Eric Hallqvist, Hushållningssällskapet Skaraborg Växtodling jämförelse av täckningsbidrag mellan konventionell och

Läs mer

Genomiska avelsvärden revolutionerar avelsarbetet

Genomiska avelsvärden revolutionerar avelsarbetet Hans Stålhammar, VikingGene cs hasta@vikinggene cs.com Tre stora tekniska genombrott Teknikutvecklingen tar ibland stora steg framåt och påverkar därmed olika verksamheter. För nötkreatursavels del var

Läs mer

Vad kostar dålig klövhälsa? Markus Oskarsson Svensk Mjölk, Box 210, 101 24 Stockholm Markus.Oskarsson@svenskmjolk.se

Vad kostar dålig klövhälsa? Markus Oskarsson Svensk Mjölk, Box 210, 101 24 Stockholm Markus.Oskarsson@svenskmjolk.se Vad kostar dålig klövhälsa? Markus Oskarsson Svensk Mjölk, Box 210, 101 24 Stockholm Markus.Oskarsson@svenskmjolk.se Stor inverkan på mjölkföretagets ekonomi Klöv och bensjukdomar är bland de vanligaste

Läs mer

Slutrapport Välfärdsindikatorer system för djurvälfärd för användning i mjölkproduktionen

Slutrapport Välfärdsindikatorer system för djurvälfärd för användning i mjölkproduktionen Bakgrund Slutrapport Välfärdsindikatorer system för djurvälfärd för användning i mjölkproduktionen Under de senaste tio åren har forskningen kring metoder för bedömning av djurvälfärd på besättningsnivå

Läs mer

Kvighotell - En ny model för ungdjur management

Kvighotell - En ny model för ungdjur management DAGENS EPISTOLA Kvighotell - En ny model för ungdjur management A ungdjurstallar på samma gård B Ungdjurstall som hotell (flere kunder i hotellet) Nordisk Byggträff i Billund Danmark Tapani Kivinen Architect

Läs mer

Smittskydd - har vi råd att låta bli?

Smittskydd - har vi råd att låta bli? DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Smittskydd - har vi råd att låta bli? Resultat från forskning kring RS- och Coronavirusinfektioner i mjölkbesättningar Anna Ohlson, anna.ohlson@svenskmjolk.se

Läs mer

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT INLEDNING

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT INLEDNING 2006 ungnöt INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i ungnötsproduktionen krävs friska djur som växer bra. Djuren ska slaktas vid en av marknaden önskad vikt och inte vara för magra eller för feta. Utfodringen

Läs mer

Lönsam mjölkproduktion

Lönsam mjölkproduktion Lönsam mjölkproduktion ALPRO driftsledningssystem Din lösning varje dag ALPRO är driftsledningssystemet som förser dig med daglig information om din mjölkproduktion. ALPRO-anslutna system ger automatiserad

Läs mer

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Var vi befinner oss i Landet Ekologisk mjölkproduktion I Västra Götaland och här ligger

Läs mer

Slutrapport projektnummer V1130034 Varför ökar inte livslängden hos svenska mjölkkor?

Slutrapport projektnummer V1130034 Varför ökar inte livslängden hos svenska mjölkkor? Slutrapport projektnummer V1130034 Varför ökar inte livslängden hos svenska mjölkkor? Bakgrund till projektansökan Uthållig mjölkproduktion kräver uthålliga mjölkkor, och det finns många skäl till att

Läs mer

Utforma kalv- och ungdjurstallet

Utforma kalv- och ungdjurstallet Utforma kalv- och ungdjurstallet rätt Catarina Svensson, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU och, catarina.svensson@slu.se Catarina svensson är smålänning, veterinär sedan 1988, VMD, docent och professor

Läs mer

1 Bevisets utskriftsdatum.

1 Bevisets utskriftsdatum. Ver.2 070215 TOLKNINGSGUIDE FÖR KAPs HÄRSTAMNINGSBEVIS 1 Bevisets utskriftsdatum. 2 BESTÄLLANDE BES., NAMN & ADRESS Beställande bes: om beställningen av beviset har gjorts med typ av beställning = Bruksid.

Läs mer

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria

Läs mer

Goda skäl att öka andelen grovfoder

Goda skäl att öka andelen grovfoder Mikaela Patel, Inst för husdjurens uodring och vård, SLU mikaela.patel@slu.se Resultat från studier vid Instuonen för husdjurens uodring och vård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visade a mjölkavkastningen

Läs mer

SÅ LÄTT ATT SKÖTA SIN BESÄTTNING. Det intelligenta öronmärket

SÅ LÄTT ATT SKÖTA SIN BESÄTTNING.  Det intelligenta öronmärket SÅ LÄTT ATT SKÖTA SIN BESÄTTNING Det intelligenta öronmärket Realtids övervakning av var dina kor är Pålitlig brunstbevakning Idisslingsövervakning www.smartbow.at SÅ LÄTT ATT HITTA SINA DJUR Realtids

Läs mer

Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN

Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN Extremfall är intressanta Världens minsta ko Swallow 84 cm hög men kanske inte så relevanta Världens största ko Chili 2 m hög 1 ton Våra moderna

Läs mer

Kan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten?

Kan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten? DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Kan glukogena substanser i foderstaten Hanna Lomander, Institutionen för Husdjurens miljö och hälsa, SLU i Skara hanna.lomander@slu.se Introduktion

Läs mer

(5) Om Växa Sverige

(5) Om Växa Sverige 2016-09-14 1 (5) För mjölkföretag som expanderar, och som har hög andel fasta kostnader, är det viktigt att produktionen fungerar optimalt. Hög mjölkavkastning och ökad effektivitet för bland annat arbete

Läs mer

Provmjölkningsredovisning Besättningsuppgifter

Provmjölkningsredovisning Besättningsuppgifter Tolkningsguide 1 6 7 11 3 4 8 9 10 2 12 5 13 16 14 15 2 Provmjölkningsredovisning Besättningsuppgifter AVKASTNING, ANTAL KOR OCH FÖRVÄNTADE KALVNINGAR 1. Koantal Koantal Totalt anger koantalet i databasen

Läs mer

Produktionsnyckeltal och ekonomisk lönsamhet i mjölkproduktionen en studie av 18 norrländska mjölkgårdar

Produktionsnyckeltal och ekonomisk lönsamhet i mjölkproduktionen en studie av 18 norrländska mjölkgårdar Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Swedish University of Agricultural Sciences Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science Produktionsnyckeltal och

Läs mer

Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter

Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter Frida Gustavsson, Civ. ing. i Bioteknik. Doktorand inom Livsmedelsteknik, Lunds Universitet frida.gustavsson@food.lth.se

Läs mer

Anett Seeman

Anett Seeman Utfodring av Dikor Anett Seeman anett.seeman@gardochdjurhalsan.se Se helheten! Före kalvning Kalvning Diperiod Avvänjning 1 Dikons näringsbehov Kalvning Avvänjning Lågdräktighet Högdräktighet Laktation

Läs mer

EDF produktionskostnadsanalys Ökad konkurrenskraft för svenska mjölkföretag

EDF produktionskostnadsanalys Ökad konkurrenskraft för svenska mjölkföretag EDF produktionskostnadsanalys Ökad konkurrenskraft för svenska mjölkföretag Författare Markus Oskarsson, Svensk Mjölk (markus.oskarsson@svenskmjolk.se) Steffi Wille, European Dairy Farmers (steffi.wille@vti.bund.de)

Läs mer

Agria Nöt Försäkring för dig som har nötkreatur

Agria Nöt Försäkring för dig som har nötkreatur Agria Nöt Försäkring för dig som har nötkreatur 500 Ko 942 = 11 Gäller från 1 januari 2016 k g E CM Vi anpassar din försäkring Försäkringen är en viktig del i omsorgen om dig, dina djur och ditt företag.

Läs mer

Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO Vintern 2014/2015

Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO Vintern 2014/2015 Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO Vintern 2014/2015 På uppdrag av Holmen Skog har Svensk Naturförvaltning AB u ört en modellberäkning av älgstammens storlek, sammansä ning och utveckling i Örnsköldsviks älgförvaltningsområde

Läs mer

Muligheter og utmaningar i framtida for landbruket i de nordiske landene, fordeler i den tempererte sonen Jakob Söderberg

Muligheter og utmaningar i framtida for landbruket i de nordiske landene, fordeler i den tempererte sonen Jakob Söderberg Muligheter og utmaningar i framtida for landbruket i de nordiske landene, fordeler i den tempererte sonen 20140728 Jakob Söderberg Världens mjölkproduktion 2000-2020 4 Årlig ökning i procent 3 2 1 2,3

Läs mer

Det går lika bra med rapsfett

Det går lika bra med rapsfett Sida 1 av 5 Bakgrund Mjölkfe ets sammansä ning kan i hög grad påverkas av u odringen, särskilt om fe llsä s i fodret. En typisk fe syrasammansä ning i komjölk är cirka 70% mä at fe, 25% enkelomä at fe

Läs mer

Uppföljning av förbudet mot uppbundna djur och undantaget för små besättningar

Uppföljning av förbudet mot uppbundna djur och undantaget för små besättningar Uppdragsrapport 2014-07-01 Uppföljning av förbudet mot uppbundna djur och undantaget för små besättningar Bakgrund Det har funnits mycket oro kring vilka effekter förbudet mot uppbundna djur och kravet

Läs mer

Återrapportering Insamling Öster Malma/ Södermanland 2011/2012

Återrapportering Insamling Öster Malma/ Södermanland 2011/2012 Återrapportering Insamling Öster Malma/ Södermanland 2011/2012 Göran Ericsson, Anne Marie Dalin och Jonas Malmsten Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 6 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö Swedish

Läs mer

Dödlighet för mjölkkor och faktorer som. påverkar dödsfallsfrekvensen

Dödlighet för mjölkkor och faktorer som. påverkar dödsfallsfrekvensen Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Swedish University of Agricultural Sciences Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science Dödlighet för mjölkkor

Läs mer

Seminarium: Nyheter inom Foder

Seminarium: Nyheter inom Foder Sida 1 av 7 Börja med ekologisk produktion? För er som är intresserade av ekologisk produkon är det bra om man börja med a läsa in sig på området. En början är a läsa KRAVs Regler, man kan också hia informaon

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:5

Policy Brief Nummer 2013:5 Policy Brief Nummer 2013:5 Varför välja mjölkrobot? en analys av ett investeringsbeslut Användningen av ny teknik gör produktionen effektivare och ökar tillväxttakten i ekonomin. Det är därför viktigt

Läs mer

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:1

Policy Brief Nummer 2014:1 Policy Brief Nummer 2014:1 Svenska nötköttsproducenter kan minska sina kostnader Den svenska nötköttsproduktionen minskar och lönsamheten är låg. I denna studie undersöker vi hur mycket svenska nötköttsproducenter

Läs mer

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 2. 2014 FRÅN LRF MJÖLK

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 2. 2014 FRÅN LRF MJÖLK Mjölkekonomirapport FRÅN LRF MJÖLK NR 2. 2014 Sammanfattning Globalt lägre mjölkpriser har lett till att det genomsnittliga svenska avräkningspriset har sjunkit under maj månad. Avräkningen ligger fortfarande

Läs mer

Djurhälsa 2013 JO1302

Djurhälsa 2013 JO1302 Statistikenheten 2014-10-15 1(8) Djurhälsa 2013 JO1302 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Gårdsanpassad kalvningstidpunkt

Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Anett Seeman & Helena Stenberg, Gård & Djurhälsan Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Målet i dikalvsproduktionen

Läs mer

Kom igång med ultraljud

Kom igång med ultraljud Annelie Kjellgren, Växa Sverige och Renée Båge, Inst för kliniska vetenskaper, SLU annelie.kjellgren@vxa.se, renee.bage@slu.se Gynekologiskt ultraljud för kor introducerades för mer än 30 år sedan, men

Läs mer

Så hanterar jag den pressade lönsamheten

Så hanterar jag den pressade lönsamheten Så hanterar jag den pressade lönsamheten Kerstin Persson, Sörgården Arbelunda Annica Hansson, Hansa Husdjur Svensk Mjölks Mjölkföretagardag Kalmar 3:e februari 2010 Kerstin Persson och mjölkföretaget Mjölkföretaget

Läs mer

Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO

Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO Vintern 213/214 Svensk Naturförvaltning AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västernorrland u ört en modellberäkning av älgstammens storlek, sammansä ning och utveckling

Läs mer

Lönsamhet större mjölkgårdar. D&U konferens 2011-09-06 Svensk Mjölk Karlstad

Lönsamhet större mjölkgårdar. D&U konferens 2011-09-06 Svensk Mjölk Karlstad Lönsamhet större mjölkgårdar D&U konferens 2011-09-06 Svensk Mjölk Karlstad Johan Ocklind presentation Ekonom Agronom Affärsrådgivare LRF Konsult Arbetsområde Västra Götaland, Värmland, Örebro, Sörmland

Läs mer

Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket

Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket Grupparbete på kursen Jordbruket och klimatet mars 2014 Sida 1(5) Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket Inför diskussionen visades följande bilder: Grupparbete på

Läs mer

Rapport. Insamling av käkar och reproduktionsorgan i Växjö, Kronoberg 2010/2011

Rapport. Insamling av käkar och reproduktionsorgan i Växjö, Kronoberg 2010/2011 Rapport. Insamling av käkar och reproduktionsorgan i Växjö, Kronoberg 2010/2011 Göran Ericsson, Anne Marie Dahlin och Jonas Malmsten Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 7 Institutionen för Vilt, Fisk

Läs mer

Vad tjänar vi på att ha kor på bete ur ett djurvälfärdsperspektiv? Betesdrift miljö, ekonomi och djurhälsa Höglandet Nässjö 6 mars 2013 Jonas

Vad tjänar vi på att ha kor på bete ur ett djurvälfärdsperspektiv? Betesdrift miljö, ekonomi och djurhälsa Höglandet Nässjö 6 mars 2013 Jonas Vad tjänar vi på att ha kor på bete ur ett djurvälfärdsperspektiv? Betesdrift miljö, ekonomi och djurhälsa Höglandet Nässjö 6 mars 2013 Jonas Carlsson Djurhälsoveterinär Växa Sverige DISPOSITION 1988 års

Läs mer

Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många)

Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många) Växtodling Nyckeltalen växtodling (många) Hög jämn skörd över åren (precisionsodling, sort, dränering, växtskydd...) Effektivt N utnyttjande Effektivt utnyttjande av N i organiska gödselmedel Låg insats

Läs mer

Agria Nöt Försäkring för dig som har nötkreatur. Vi är med i Agria, är dina nötkreatur det?

Agria Nöt Försäkring för dig som har nötkreatur. Vi är med i Agria, är dina nötkreatur det? Agria Nöt Försäkring för dig som har nötkreatur Vi är med i Agria, är dina nötkreatur det? Gäller från 1 april 2017 Vi anpassar din försäkring Försäkringen är en viktig del i omsorgen om dig, dina djur

Läs mer

KALVNINGSINTERVALL MELLAN 1: A OCH 2: A LAKTATIONEN BETYDELSE FÖR AVKASTNING

KALVNINGSINTERVALL MELLAN 1: A OCH 2: A LAKTATIONEN BETYDELSE FÖR AVKASTNING Examensarbete inom Lantmästarprogrammet KALVNINGSINTERVALL MELLAN 1: A OCH 2: A LAKTATIONEN BETYDELSE FÖR AVKASTNING CALVING INTERVAL BETWEEN 1: ST AND 2: ND LACTATION MEANING FOR YIELD Kristian Gustafsson

Läs mer

Sveriges bönder om djur och etik.

Sveriges bönder om djur och etik. Våra värderingar och vårt sätt att handla ska leda till att djuren får en god djurhälsovård, sina grundläggande fysiologiska behov tillgodosedda, möjlighet att bete sig naturligt, skydd mot smärta, lidande

Läs mer

Så hanterar jag den pressade lönsamheten

Så hanterar jag den pressade lönsamheten Så hanterar jag den pressade lönsamheten Ulf Sahlin, US-Farming och Hans Lindberg, Svenska Husdjur Svensk Mjölks Mjölkföretagardag 2010 US Farming - Affärside Att Utnyttja de resurser som närområdet

Läs mer

Tre nivåer av Perfektion Upptäck den nya serien av VMS system från DeLaval.

Tre nivåer av Perfektion Upptäck den nya serien av VMS system från DeLaval. Tre nivåer av Perfektion Upptäck den nya serien av VMS system från DeLaval. No. 1 på reproduktionsstyrning Den mest exakta juverhälsokontrollen liter mjölk/dygn Upp till 3,000 vms Supra+ vms Supra vms

Läs mer

Faktorer som påverkar förekomsten av antibiotikaresistenta tarmbakterier hos kalvar

Faktorer som påverkar förekomsten av antibiotikaresistenta tarmbakterier hos kalvar ann.duse@sva.se Bakgrund och syfte Enligt Världshälsoorganisa onen (WHO) är an bio karesistens globalt se e hot mot folkhälsan och medför ökad dödlighet i sjukvården och ökade sjukvårdskostnader. Även

Läs mer

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? Limousin - Den gyllenbruna eliten Historia, egenskaper och utveckling Limousinrasen härstammar från det centralfranska höglandet, med staden Limoges som centrum i Limousindistriktet.

Läs mer

NÖTKÖTT & KALVKÖTT TRYGGA DJUR NÖJDA KUNDER

NÖTKÖTT & KALVKÖTT TRYGGA DJUR NÖJDA KUNDER NÖTKÖTT & KALVKÖTT TRYGGA DJUR NÖJDA KUNDER Ditt nöt- och kalvkött kommer från djur som har vuxit upp och tagits om hand med djuromsorg i fokus. Trygga och friska djur ger nämligen kött med bästa möjliga

Läs mer

IP SIGILL Mjölk Flik 10 Giltig från 2011-02-01. Bakom denna flik finns information om och plats för:

IP SIGILL Mjölk Flik 10 Giltig från 2011-02-01. Bakom denna flik finns information om och plats för: Flik 10, Djuromsorg Bakom denna flik finns information om och plats för: - Skriftliga skötselrutiner för djuren (exempel) - Avtal för inhyrd djurskötare (mall) - Dokumentation av klövverkning - Informationsblad

Läs mer

Försäkringsvillkor Agria Nöt Enskild

Försäkringsvillkor Agria Nöt Enskild Försäkringsvillkor Agria Nöt Enskild 1. Vem försäkringen gäller för Försäkringen gäller för den försäkringstagare som anges på försäkringsbrevet i sin egenskap av ägare till djuret. Försäkringen gäller

Läs mer

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor Mjölkkor Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor 20 Hullvärdering - poäng 1,0 - Extremt mager 1,5 - Mager (har inga reserver) 2,0 - Tunn 2,5 -

Läs mer

ViLA Mjölk Villkorad läkemedelsanvändning till mjölkbesättningar

ViLA Mjölk Villkorad läkemedelsanvändning till mjölkbesättningar ViLA Mjölk Villkorad läkemedelsanvändning till mjölkbesättningar Fullmäktige SVF Villa Brevik Stockholm 2011-05-19 Veterinär Håkan Landin SVS Husdjurssektion Vad är ViLA? PRODUKT Förarbete Pilot Utvärdering

Läs mer

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson. Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för husdjurens utfodring och vård

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson. Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för husdjurens utfodring och vård Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning Bildning av metan vanligt

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre i Sörmland

Bättre liv för sjuka äldre i Sörmland Nyhetsbrev november -13 Bättre liv för sjuka äldre i Sörmland Nu kan alla verksamheter se sina resultat inom de fem prioriterade områdena i Bä re liv för sjuka äldre, gällande mätperioden 1 oktober 2012-30

Läs mer

Bakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm och spån. Magnus Thelander. Enheten för miljö och fodersäkerhet Statens veterinärmedicinska anstalt

Bakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm och spån. Magnus Thelander. Enheten för miljö och fodersäkerhet Statens veterinärmedicinska anstalt Projektrapport NR 11 Bakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm och spån Enheten för miljö och fodersäkerhet Statens veterinärmedicinska anstalt Bakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm

Läs mer

Handledning foderbudget

Handledning foderbudget 1 Handledning foderbudget Laktationskurvor Börja med att beräkna besättningens medellaktationskurvor under Funktioner, välj Medellaktationskurvor. Är det första gången kurvorna uppdateras kommer en ruta

Läs mer

Instrumentpanel Kokontrollen

Instrumentpanel Kokontrollen Visningsguide Instrumentpanel Kokontrollen Innehåll Hur kommer du in till Instrumentpanelen? Hur skaffar du dig en överblick av läget? Hur gör du en snabbanalys? Hur kommunicerar du via Instrumentpanelen?

Läs mer

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR FRÅN SVENSK MJÖLK

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR FRÅN SVENSK MJÖLK Mjölkekonomirapport FRÅN SVENSK MJÖLK NR 2. 2012 Sammanfattning Mjölkföretagen upplever nu en ansträngd ekonomi. Nettot mjölkintäkt minus foderkostnad har fallit ner till nivåer som inte är hållbara på

Läs mer

1. Ledningen ser ll a företaget har policy, mål och handlingsplan för CSR-arbetet. Ex. formulerat i affärsplan. Hur långt har vi kommit?

1. Ledningen ser ll a företaget har policy, mål och handlingsplan för CSR-arbetet. Ex. formulerat i affärsplan. Hur långt har vi kommit? 1 2 3 Ledningen ser ll a företaget har policy, mål och handlingsplan för CSR-arbetet Ledningen sä er av de resurser som behövs för a kunna nå företagets CSR-mål LEDARSKAP Ex. formulerat i affärsplan Ex.

Läs mer

Hur kan vi förbättra miljöprestandan i olika typer av nötköttsproduktion?

Hur kan vi förbättra miljöprestandan i olika typer av nötköttsproduktion? Rådde 2 april 2014 Hur kan vi förbättra miljöprestandan i olika typer av nötköttsproduktion? Anna Hessle, SLU Skara Resultat från projekt Delar av två pågående forskningsprojekt: REKS Hållbara matvägar

Läs mer

Reviderat:

Reviderat: Frågor och svar: ViLA Mjölk Reviderat: 2015-06-11 Budskap Gör mjölk Det är en myt att ökad antibiotikaanvändning generellt skulle öka livslängden hos kor. Ryktet att svenska mjölkbönder använder stora

Läs mer

Suggorna har potential utnyttja den!

Suggorna har potential utnyttja den! Suggorna har potential utnyttja den! Suggor som hamnar utanför grupperna medför att antal improduktiva dagar ökar. Improduktiva dagar delas in i gall- och spilldagar. I besättningsanalysen från PigWin

Läs mer

Närproducerat foder i praktik och teori

Närproducerat foder i praktik och teori Ann-Theres Persson, Växa Sverige och Ulrik Lovang, Lovanggruppen ann-theres.persson@vxa.se, ulrik.lovang@lovang.se Endags utfodringskontroll på sex gårdar I projektet Närproducerat foder fullt ut genomfördes

Läs mer

Sensorn det förstärkta koögat Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige

Sensorn det förstärkta koögat Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige 1 Charlotte Hallén Sandgren, DeLaval, D&U konferensen 2015 Vad är Precision Livestock Farming (PLF)? Precision Livestock Farming: the use of advanced

Läs mer

Optimera djurhälsa och mjölkmängd

Optimera djurhälsa och mjölkmängd Optimera djurhälsa och mjölkmängd DeLaval foderstation FSC40 och FSC400 Din lösning varje dag DeLaval kraftfoderstation i kombination med systemet Feed First Du förväntar dig att dina kor ska producera

Läs mer

Redogörelse för husdjursorganisationens. Djurhälsovård

Redogörelse för husdjursorganisationens. Djurhälsovård Redogörelse för husdjursorganisationens Djurhälsovård 213/214 Husdjursorganisationens djurhälsovårdsarbete har även kontrollåret 213/214 (213-9-1 till 214-8-31) varit fullt av aktiviteter. Strukturomvandlingen

Läs mer

Rockesholm Behandling & Utbildning

Rockesholm Behandling & Utbildning Rockesholm Behandling & Utbildning www.rockesholm.com Rockesholm Behandling & Utbildning Tel: 0591 68440 www.rockesholm.com Rockesholm 8 Fax: 0591 50080 71295 Grythy an info@rockesholm.com Rockesholm Behandling

Läs mer

Smarta lösningar för alla stallar DeLaval kraftfodrvagnar FW och FM

Smarta lösningar för alla stallar DeLaval kraftfodrvagnar FW och FM Smarta lösningar för alla stallar DeLaval kraftfodrvagnar FW och FM Kraftfodervagnar FW och FM DeLavals helautomatiska kraftfodervagnar FW och FM hjälper dig att maximera dina kors lönsamhet. Med en kraftfodervagn

Läs mer

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder

Läs mer

ACETONEMI SUBKLINISK MASTIT BRUNST. Proaktiv driftsledning

ACETONEMI SUBKLINISK MASTIT BRUNST. Proaktiv driftsledning ACETONEMI SUBKLINISK MASTIT BRUNST Proaktiv driftsledning Herd Navigator ger dig information om hur du kan förbättra besättningens resultat och produktivitet, så att du kan bibehålla din konkurrenskraft

Läs mer

Livslängd och utslagningsorsaker hos mjölkkor

Livslängd och utslagningsorsaker hos mjölkkor Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Livslängd och utslagningsorsaker hos mjölkkor Katarina Sandelin Självständigt arbete i veterinärmedicin, 15 hp Veterinärprogrammet,

Läs mer

Veckobrev för GS Näcken vecka: 42, Blå gruppen

Veckobrev för GS Näcken vecka: 42, Blå gruppen Veckobrev för GS Näcken vecka: 42, Blå gruppen Viktiga telefonnummer: Fritids: 508 156 24 (detta nummer finns vi ALLTID på) Näcken (sjukanmälan): 508 156 24 Taxiändringar/frågor: 50815621 Tom Hagman, rektor:

Läs mer

Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig

Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig Svensk grisproduktion fortsätter att inta mittfältet internationellt beträffande produktionseffektivitet vid de jämförelser som årligen utförs

Läs mer