Ekonomisk optimal fodernivå Vad är det?

Transkript

1 Hans Lindberg är agronom och produkonsrådgivare med placering i Bollnäs i södra Hälsingland. Större delen av sin arbetsd arbetar han med kunskapssupport i foderfrågor i, men hinner också med en del produkonsrådgivning och arbetar en hel del i gårdsråd. Hans är intresserad av musik och spelar tuba i Bollnäs Blås, men friden ägnas också åt det egna skogsbruket och rekreaon i form av ridning på islandshäst i Hälsinglands djupa skogar. Hans är dessutom delägare i Friskolan Nytorp e naturbruksgymnasium i Arbrå. Bakgrund Redan under slutet av 70-talet började man, i Danmark, intressera sig för a försöka finna modeller a bestämma den ekonomiskt opmal fodernivån för en besäning eller en grupp av kor (Østergaard, V. 1979, Østergård, V. 1983). I Danmark arbetade man ll en del med ekonomisk opmala fodernivå i rådgivningen (Nielsen, N pers medd) startade e gemensamt nordiskt projekt (Jensen C et al, 2014, opublicerad) med sye a vidareutveckla och anpassa ekonomisk opmal fodernivå ll fodervärderingssystemet NorFor. I dea projekt har forskare från Danmark, Norge och Sverige bidragit med kunskap och försöksdata. Projektet är i sin sluas, men är ännu inte publicerat. De senaste årens variaoner i pris både på mjölk och krafoder ökar behovet och intresset av a kunna bestämma den ekonomiskt opmala fodernivån. Vad är ekonomiskt optimal fodernivå? Ekonomiskt opmal fodernivå (EOF) beskriver den fodernivå där kostnaden för den sist insaa enheten av foder (fodrets marginalkostnad) är lika med intäkten för mjölk och llväxt (marginalintäkten). För a kunna bestämma EOF måste man känna ll hur responskurvan för mjölkavkastning och llväxt ser ut för olika kategorier av djur. I det nordiska forskningsprojektet har man tagit fram generella (globala) responskurvor för olika kategorier och raser av djur. Yerligare informaon som är nödvändig för a beräkna EOF för en grupp av djur är: Priset på mjölk Priset på llväxt (slaktpris) Priset på ingående fodermedel Fyllnadsvärde för grovfoder Förväntade responser på mjölkavkastning och llväxt Substuonsförhållande mellan krafoder och grovfoder Utslagningsprocent Med utgångspunkt från responsfunkonen och parametrarna ovan kan man beräkna vid vilken fodernivå, uryckt i neoenergi per dag (NEL, MJ/dag), som responsen i avkastning vid en förändring av fodernivån medför a marginalintäkten precis täcker kostnaden för den sist insaa enheten av foder. I prakken är värdet av a använda en global responsfunkon begränsad. Det finns en rad faktorer i den enskilda besäningen som kan medföra a responsfunkonen, och därmed den ekonomiskt opmala fodernivån, ser annorlunda ut. Exempel på sådana faktorer är foderstatens sammansäning, management, besäningens sammansäning av raser och djurkategorier, vaenllgång med mera. Vi har därför behov av a kunna bestämma hur verkligheten ser ut i den enskilda besäningen för a på så sä få en representav skaning av EOF i en enskild besäning. Produkonsuppföljning via kontroll av foderåtgång och avkastning (Endagars foderstatskontroll eller kontroll av foderåtgång och produkon över d) kan ge oss värdefull informaon om den enskilda besäningen under förutsäning a kontrollen genomförs noggrant och på e kvalitetssäkrat sä. Schemask kan man beskriva beräkningen av EOF och den slutgilga foderstatsberäkningen enligt nedanstående figur. Med data från den enskilda besäningen beräknas den ekonomiskt opmala fodernivån uryckt som NEL/dag. Den totala mängden NEL/dag räknas om ll förväntad respons i kg ECM mjölk vareer den egentliga foderstatsberäkningen kan starta. Figur 1. Schemask beskrivning av ekonomiskt opmal fodernivå i en enskild besäning. Eer Nicolaj Nielsen, NorFor Utmaningar med ekonomisk optimal fodernivå Innan vi kan använda oss av EOF i vårt rådgivningsarbete behöver vi förhålla oss ll några svårigheter. En sådan är hur vi rä kan bedöma vad llväxt egentligen består av. För vissa djurkategorier är det inte säkert a värdet av llväxt verkligen består av egentlig llväxt. Tillväxten 52 Djurhälso- och Uodringskonferensen 2014

2 kan bestå av ökning i fe vilken inte självklart har det ekonomiska värde som avses med avräkningspris för slakt. Vi behöver också kartlägga vilka möjligheter våra verktyg (IndividRAM i Sverige) erbjuder för a kunna beräkna EOF. Dessutom måste vi bli bäre på a uöra kvalitetssäkrade produkonsuppföljningar i våra besäningar för at få ut det mesta av EOF. Slutsatser Ekonomisk opmal fodernivå erbjuder många möjligheter. Den variaon vi ser och har se, både vad gäller mjölkpris och kostnader för foder, skapar underlag för värdet i a kunna bestämma en opmal fodernivå. Vi behöver bli skarpare på produkonsuppföljning för a nyan av EOF skall bli opmal. Referenser Jensen C et al, 2014, Projektel Development of models in NorFor Plan to predict economical feeding level in high yielding dairy cows in Scandinavia. Opublicerad. Nielsen, N Pers. medd. Østergaard, V Krafoderstrategier l opnåelse af opmalt foderniveau l højtydende malkekøer.482. Beretning, Statens Husdyrgrugsforsøg, 144 pp. Østergård, V Opmale foderraoner l malkekoen under forskellige forudsætninger. 551 Beretning, Statens Husdyrbrugsforsøg, Kap 18. Østergaard, V et al, Planlægning af økonomisk opmal fodring af malkekøer. DJF rapport Husdyrbrug nr 54. Kap Sidor Djurhälso- och Uodringskonferensen

3 Sida 1 av 3 Djurhälso och Utfodringskonferensen2014 HansLindberg Forskningpå80talet HaranväntsendeliDKunder 90talet Nordisktforskningsprojekt under4årmedanpassningtill NorFor Störrevariationerimjölk och kraftfoderprisökarbehovetav attkunnabestämmaden ekonomisktoptimala fodernivån. Viskallhittadenfodernivå,förengruppkor,där marginalkostnadenförfoder=marginalintäktenför mjölkochtillväxt. Förattkunnabestämmadetmåstevikännatill: Prisetpåmjölk Prisetpåtillväxt(Slaktpris) Prisetpåingåendefodermedel Förväntaderesponserpåmjölkavkastningochtillväxt Substitutionsförhållandemellankraftfoderoch grovfoder Utslagnings% Priserangessomprispåmarginalen(sistaenheten) 82 Djurhälso- och Uodringskonferensen 2014

4 Sida 2 av 3 Varjebesättningärunik! Foderstaten Management Rassammansättning Mm,mm Lokalresponsfunktionger mervärde. Endagarsutfodringskontroll Modell Mjölkpris Grovfoderpris&FV Kraftfoderpris Avräkningsprisslakt Förutsättningar: Besättningensavkastningsnivå:9500KgECM Laktationsdag:90 Avkastningperdag:33,2kgECM Mjölkpris:3DKK Förutsättersammafoderintag vidhögreavkastningsomvid Konventionellberäkning. Djurhälso- och Uodringskonferensen

5 Sida 3 av 3 EOFpassarbästvidgrupputfodring TMR/PMR.I individuellutfodringkanvariationenmellan individervarastorvilketminskaranvändbarheten aveof. Kortvarigaändringarochsäsongsvariationenbör övervägasnoggrant. EOFbyggerpåutfodringadlibitum Grovfodertillgångochkvalitetärviktig. Ändringarikraftfodertilldelningskallskegradvis. Kartläggningavintresseti respektiveland. Omintressefinns implementeraeofinorforoch nationellaklienter. Omviskallgåvidarebehöver vi: Blibättrepåattutföra produktionsuppföljning (Endagars) Kvalitetssäkraproduktions uppföljning.! Frågor och egna erfarenheter? Vad tar jag med mig? Konsekvenser? Prakska idéer? Vad gör jag konkret? 84 Djurhälso- och Uodringskonferensen 2014