Mjölkureahalten påverkas av foderstatens mineralinnehåll och provmjölkningstidpunkt

Transkript

1 Mjölkureahalten påverkas av foderstatens mineralinnehåll och provmjölkningstidpunkt Torsten Eriksson, Inst. för husdjurens uodring och vård, SLU, Torsten Eriksson är forskare på HUV, instuonen för husdjurens uodring och vård, SLU, och har dessförinnan varit i prakskt arbete i mjölkprodukon. Han jobbar med uodringsfrågor, särskilt proteinutnyjande och kväveomsäning. Foderanalyser och utnyjande av automaska registreringar i kostallar är andra specialområden. Intresset för musik är stort, allrahelst rot- och countrymusik. Vallfodrets kaliumhalt kan variera mycket och det har flera konsekvenser i uodringen. Det är sedan digare uppmärksammat a magnesiumupptaget påverkas av foderstatens kaliuminnehåll. Nya svenska försöksresultat visar a kaliumhalten också påverkar kornas mjölkureahalt genom effekter på vaenintag och urinmängd. Utöver påverkan från mineralintaget finns en minst lika stor variaonsorsak i form av svängningar under dygnet. Bakgrund Kaliumhalten i våra grovfodergrödor kan variera stort. Det gäller mellan olika grödor, där majs i regel har lägre kaliumhalt än vallgrödor, men även variaonen mellan olika vallfoderparer kan vara minst lika stor som den mellan majs och vall. I regel sjunker grödans kaliumhalt med lltagande utvecklingsstadium och avtagande lerhalt. Ojämn fördelning av stallgödseln inom gården av prakska skäl är också en variaonsorsak. Av svenska vallanalyser fanns 95 procent av resultaten i intervallet gram K/kg ts, övriga fem procent fanns utanför intervallet (Växa, 2013). Variaonen i kaliumhalt har konsekvenser för uodringen, där minskat magnesiumupptag och ökad frekvens av kalvningsförlamning vid höga kaliumnivåer har uppmärksammats. Kalium kan också ha andra effekter vid uodring, bland annat har det funnits indikaoner på a mjölkens ureahalt skulle kunna påverkas. Mjölk ureahalten hos kor används som kontroll på a proteinuodringen ligger på lagom nivå och som e indirekt må på miljöpåverkan genom urinkväveutsöndringen.en belgisk studie (De Campenere m. fl., 2006) tydde på en sänkning av mjölkureahalten i storleksordningen 1,5 mm, vid uodring med rajgräsensilage jämfört med majsensilage för foderstater som i övrigt var likvärdiga. Skillnaden kopplades ll en trolig högre kaliumhalt i rajgräsensilaget, den nästan tredubblade urinmängd det ledde ll och därmed snabbare borransport från kroppen av urea. Det fanns dock många oklarheter i försöket, bland annat analyserades inte kalium och övriga mineraler i fodret. För a direkt undersöka eventuell kaliumeffekt på mjölkureahalten under svenska förhållanden genomfördes därför e SLF-finansierat försök vid SLU Lövsta med ökande kaliumgivor ll mjölkkor (Eriksson & Rustas, 2014). Genomförande Försöket var av så kallad change-overtyp, där sex kor i tur och ordning växlade mellan tre olika kaliumnivåer för en foderstat med 60 procent krafoder och 40 procent vallensilage. De olika kaliumnivåerna åstadkoms genom a korna anngen bara fick fodrets naturliga grundnivå (cirka 12 gram K/kg ts) eller dubbla respekve tredubbla grundnivån som llsko av kaliumbikar bonat inblandat i ensilaget. Mjölkureahalten analyserades dels i vanliga maskinmjölkade prover som togs tre dygn i sträck under varje mätperiod, dels i handmjölkade prover som togs elva gånger under e dygn. Resultat Uodringsnivån var sa så a den dagliga restmängden var 0,3 0,5 kg ts ensilage och den skilde inte mellan kaliumnivåerna. Korna konsumerade alltså lika mycket av ensilage och krafoder, sedan llkom kaliumllskottet utanpå det (figur 1). Kornas mjölkavkastning (29 kg ECM/d) eller halter av fe, protein och laktos påverkades inte. Däremot dubblades respekve tredubblades kornas urinmängd i takt med ökat kaliumintag och dricksvaenintaget ökade lika mycket i liter räknat. Ökningen i urinmängd var på samma nivå som i digare SLU-försök (Eriksson, 2011), 58 kg urin/kg K. Mängden urinkväve var något större för mellannivån av kalium, annars skilde sig inte de tre kaliumnivåerna avseende hur mycket kväve som utsöndrades via mjölk, urin och träck. Mjölkureahalten sjönk när kaliumintaget ökade, men som mest med 0,7 mm (figur 2). Det var betydligt mindre än de 1,5 mm som den belgiska studien antydde och även mindre än variaonen under dygnet. Responsen på kalium var däremot i nivå med holländska försök med natriumllsko (Spek m.fl., 2012), där mjölkureahalten precis som här sjönk med ungefär 0,06 mm för varje mol kalium (= 39 g) och/eller natrium (= 23 g) som korna konsumerade. Figuren visar handmjölkade värden men de stämde väl med resultaten från maskinmjölkningarna. Djurhälso- och Uodringskonferensen

2 Slutsatser Ökad kaliumhalt i fodret leder ll sänkt mjölkureahalt, ökat dricksvaenintag och ökad urinmängd. Påverkan av kalium kan förklara ändrad mjölkureahalt vid foderbyte trots a ll exempel protein- och energivärden är likvärdiga. Effekten på mjölkureahalten är likvärdig för natrium och kalium (som mol Na eller K). Mjölk avkastningen påverkades inte av de olika kaliumnivåerna. Variaonen under dygnet var ungefär dubbelt så stor som effekten av olika kaliumnivåer och har särskilt stor betydelse vid förenklad provmjölkning med mjölkanalys från en enda mjölkning. Referenser De Campeneere, S., De Brabander, D. L. & Vanacker, J. M Milk urea concentraon as affected by the roughage type offered to dairy cale. Livest. Sci. 103: Eriksson, T Urine excreon relave to K intake in Swedish Red cale. 2nd Nordic Feed Science Conference, Uppsala, of June SLU. Inst. för husdjurens uodring och vård. Rapport 277, hp://publikaoner.slu.se/filer/proceedingsterikssonn- FSCJune2011.pdf Eriksson, T. & Rustas, B.- O Effects on milk urea concentraon, urine output and drinking water intake from incremental doses of potassium bicarbonate fed to midlactang dairy cows. J. Dairy Sci. 97: Spek, J. W., Bannink, A., Gort, G., Hendriks, W. H. & Dijkstra, J Effect of sodium chloride intake on urine volume, urinary urea excre- on, and milk urea concentraon in lactang dairy cale. J. Dairy Sci. 95: Figur 1. Foderintag, avkastning och urinmängder hos kor uodrade med olika kaliumnivåer. De färgade staplarna för foderintag visar den gemensamma grundfoderstaten och de svarta lläggen är llskoet av kaliumbikarbonat för a ge skilda kaliumnivåer. Figur 2. Mjölkureahalter under dygnet för kor som uodrats med tre olika kaliumnivåer (g/kg ts av totalfoderstaten). Pilarna visar uodringsllfällen. 42 Djurhälso- och Uodringskonferensen 2014

3 Torsten Eriksson, Inst. för husdjurens uodring och vård, SLU, Sida 1 av 7 Mjölkureahalten påverkas av foderstatens mineralinnehåll och provmjölkningstidpunkt 66 Djurhälso- och Uodringskonferensen 2014

4 Torsten Eriksson, Inst. för husdjurens uodring och vård, SLU, Sida 2 av 7 M Djurhälso- och Uodringskonferensen

5 Torsten Eriksson, Inst. för husdjurens uodring och vård, SLU, Sida 3 av 7 Kalium-/ureaförsöket vid SLU* Kalium-/ureaförsöket vid SLU Resultat Mjölkureahalten sjönk linjärt (P = 0.001) med ökat K-intag Samma respons som i försök med Na av Spek m. fl. (2012) om man tar hänsyn till olika molvikt för Na och K M M 68 Djurhälso- och Uodringskonferensen 2014

6 1 Mjölkureahalten påverkas av foderstatens Torsten Eriksson, Inst. för husdjurens uodring och vård, SLU, Sida 4 av 7 Tydlig dygnsvariation i mjökureahalt med ett spann på 1,2 1,4 mm mellan max och min för de olika K-nivåerna Toppar i våmammoniak direkt efter morgonutfodringen, toppar i mjölkurea ungefär 3 timmar senare. Små skillnader mellan kaliumnivåerna (P = 0.06) M M kg/d LågK MedelK HögK kgtsfoder ECM Urin * * Djurhälso- och Uodringskonferensen

7 Torsten Eriksson, Inst. för husdjurens uodring och vård, SLU, Sida 5 av 7 Vad innebär resultaten? M M Urinmängd mot K-intag i 8 tidigare SLU-försök med naturligt K-innehåll Det aktuella försöket passar in bland tidigare resultat 70 Djurhälso- och Uodringskonferensen 2014

8 Torsten Eriksson, Inst. för husdjurens uodring och vård, SLU, Sida 6 av 7 Mjölkureahalter från andra försök med ad lib-utfodring. Pil = utfodringstillfälle Jämförelse mjölkurea detta försök och andra försök. Pil = utfodringstillfälle M M Ta-hembudskap Djurhälso- och Uodringskonferensen

9 Torsten Eriksson, Inst. för husdjurens uodring och vård, SLU, Sida 7 av 7! Frågor och egna erfarenheter? Vad tar jag med mig? Konsekvenser? Prakska idéer? Vad gör jag konkret? 72 Djurhälso- och Uodringskonferensen 2014