Bete i relation till stallet

Transkript

1 Eva Spörndly, Inst. för husdjurens u odring och vård, SLU, eva.sporndly@slu.se Eva Spörndly är forskare på ins tu onen för husdjurens u odring och vård på SLU. Där studerar hon problem och lösningar relaterade ll nötkreatur på bete, främst mjölkkor i stall med automa- sk mjölkning under betesperioden. Eva gillar försommaren då hon får ha lärkor som sällskap när hon klipper gräsprover i betesförsöken. Avståndet mellan stall och betesmark har o a varit föremål för diskussion. De a gäller särskilt automa ska mjölkningssystem där korna självmant förväntas söka sig ut ll beteshagen för a beta och sedan llbaka in i stallet för a bli mjölkade, gärna flera gånger per dygn. Men även i system där korna mjölkas vid regelbundna der så kan avståndet mellan stallet och betesmarken vara betydelsefull e ersom e längre avstånd innebär a det tar längre d a driva korna ll mjölkningen och sedan llbaka ut på betet igen. Trots de a är det sällan man finner några råd eller tankar kring hur betet ligger i förhållande ll stallet i rådgivningsmaterial kring hur man skall organisera sin betesdri på bästa sä. Avståndet mellan stall och bete påverkar hur långt korna går och effekten av gångavstånd har utvärderats och fastställts i näringsrekommenda oner för betesdri. Den interna onella publika on som ll stora delar även ligger ll grund för de svenska rekommenda onerna är Nutrient requirements of ca le (NRC, 2001). Där beräknas kons underhållsbehov öka med 2,5 procent för varje kilometer som hon går på plan mark. Därutöver beräknas själva betande öka näringsbehovet med +7 procent av underhållsbehovet jämfört med stallutfodring om betets llgången är god (2 3 ton ts/hektar). Resultaten från olika försök varierar avsevärt från de beräknade behoven. E exempel är resultatet från e svenskt flerårigt försök där man ej fann några signifikanta skillnader i mjölkavkastning, mjölksammansä ning eller konsum on mellan kor som under fyra år dagligen mo onerades (0,5 kilometer vinter; 3 kilometer sommar) jämfört med en grupp som stå uppbundna på stall (Gustafson et al., 1993). Trots den teore skt beräknade skillnaden i energiåtgång mellan kor som vistas på stall och kor som får gå flera kilometer dagligen är skillnaden i avkastning alltså inte så lä a påvisa i försök vid konven onellmjölkning. För kor som går i stall med AM finns det en hel del försöksresultat publicerade under senare år både vad gäller avståndets inverkan på kotrafiken, mjölkningsfrekvensen och på mjölkavkastningen. I Nederländska försök har man inte se någon signifikant skillnad i mjölkningsfrekvens när kor betade på olika avstånd från stallet (Ketelaar m.fl., 2000) men effekten på avkastningen rapporterades ej i denna studie som fokuserade på djurens beteende. I Svenska försök (Spörndly & Wredle, 2004) har man däremot funnit signifikant lägre avkastning, mjölkningsfrekvens och betes d hos kor som betade på e längre avstånd från stallet (260 m) jämfört med nära (50 m). I e försök med fokus på kornas mo va on a gå ut på betet (Charlton et al., 2013) studerades konven onellt mjölkade kor med olika avstånd ll betet ( meter). Tydliga effekter av avstånd på kornas mo va- on a gå ut erhölls under dag d. Någon liknande effekt av avstånd ll betet kunde man dock inte se under na en vilket talar för na bete som e intressant alterna v. Det finns även studier i stall med AM som visar a när betet ligger längre bort ökar antalet kor som måste hämtas för a de är sena ll mjölkning. För a få en uppfa ning om hur man har löst frågor rörande betesdri en på gårdar med AM har e examensarbete genomförts denna sommar där man har genomfört intervjuer på 20 gårdar (Markus Karlsson pers. medd, 2014). Studien fokuserade på gårdar med minst två robotar och mer än 130 kor och med produk- onsbete där betet var en del av foderstaten. En del frågor rörde kornas väg ut ll betet. Svaren visar a å a av de 20 gårdarna hade ej någon tydlig vallgata. En del hade betet alldeles in ll ladugården, på andra ställen fick korna gå igenom en rasthage eller annan extensiv yta för a nå produk onsbetet. På de övriga tolv gårdarna med vallgata var genomsni savståndet ll betet cirka 200 meter, (min 50 max 800 meter). En radikal möjlighet a korta ner avståndet mellan stall och bete är a ha en mobil mjölkningsrobot. De a kan vara e intressant alterna v i fram den för gårdar där vägar eller andra hinder gör det svårt a satsa på e betesbaserat system. De a har digare testats i Danmark och Nederländerna och nya försök pågår nu i Frankrike och Belgien inom ramen för EU projektet AUTOGRASSMILK. I Frankrike har man valt a bygga en ordentlig anläggning ll en avsevärd kostnad, EUR vilket med en valutakurs på 9 kronor motsvarar kronor. Mer än häl en av dessa kostnader bestod i anläggning under jord (el, va en, avlopp, gödseluppsamling kring anläggningen med mera). De a år är första året och vid fly en av roboten från vinterlokalen ll sommaranläggningen tog det endast fyra mmar från den sista mjölkningen i vinteranläggningen ll den första mjölkningen på sommarlokalen. Erfarenheterna med detaljerad beskrivning av byggna onen och llväga gångssä et för denna anläggning inklusive 29

2 kostnadsredovisning kommer a presenteras under det kommande året på projektets hemsida. Olika resultat i olika studier i AM stall är inte förvånande då övriga förhållanden som kan ha stor påverkan på u allet kan variera mycket, som betes d, llsko sfoder, grindar, in- och utgånger med mera. Man bör därför vara försik g med a okri skt utgå från a erfarenheter en gård eller en studie gäller generellt. Erfarenhet från betesförsök med AM som pågå under många år (sedan 1999), på olika lokaler (Kungsängen och Lövsta) och med olika frågeställningar har dock visat a avståndet mellan stallet och betet har en avgörande betydelse för kornas mo va on a röra sig regelbundet sig mellan stall och bete. Det är en stor fördel när betet ligger nära stallet, a gångvägen ut ll betet är rela vt rak så a korna lä kan se vart de är på väg och se om det finns andra kor ute. De a är vik gt a tänka på när man planerar nybyggna on. Även om man inte planerar för produk onsbete just nu kan de ekonomiska spelreglerna ändras och det kan vara bra a bygga så a denna möjlighet finns för fram den. En möjlighet a korta avståndet kan vara en mobil mjölkningsrobot om kostnaderna för de a kan bli lägre. En annan kan vara a man llämpar del dsbete och erbjuder korna produk onsbete halva dygnet. Två försök där man har jämfört produk onsbete med rastbete i e system med del dsbete på dag d har genomförts under senare år. Resultaten från det första försöket gav en högre avkastning med del dsbete jämfört med rastbete men ensilagekonsum onen i båda grupperna var likartad. I det andra försöket var det ingen skillnad i avkastning mellan grupperna när mängden ensilage i gruppen med produk onsbete begränsades. Fortsa a studier för a utvärdera del dsbete jämfört med rastbete under andra der på dygnet (morgon plus kväll samt na e d) planeras de kommande två åren. Litteratur Charlton, G.L., Ru er, S.M., East, M., Sinclair L.A The mo va- on of dairy cows for access to pasture. J. Dairy Sci. 96, Gustafson, G.M., Luthman, J., Burstedt, E Effect of daily exercise on performance, feed efficiency and energy balance of ed dairy cows. Acta Agric.Scand. Sect. A. Anim. Sci.43, Ketelaar-de Lauwere, C.C., Ipema, A.H., Lokhorst, C., Metz, J.M.H. Noordhuizen, Schouten, W.G.P. & Smits, A.C Effect of sward height and distance between pasture and barn on cows visits to an automa c milking system and other behavior. Livestock Prod. Sci. 65, Nutrient Requirements of Ca le, Spörndly, E. and Wredle, E Automa c milking and grazing Effects of distance to pasture and levels of supplements on milk yield and cow behaviour. J. Dairy Sci. 87:

3 Sida 1 av 5 Bete i relation till stallet Eva Spörndly, Inst. för husdjurens utfodring och vård, SLU Avstånd till betet Konventionella mjölkningssystem Påverkar kornas energibehov Påverkar arbetsbehovet Påverkar kotrafik & (trafikstockning & tramp) i stora besättningar Bete och kornas energibehov NRC 2001, behov i procent av underhåll + 2,5% per km gångavstånd på plan mark + 7% för betesaktivitet (2 3 kg ts/ha) Avsevärt mer vid dålig betestillgång och vid kuperad terräng Bete och energibehov Exempel: 600 kg ko med 250 m till betet, (4*250 m=1 km) Gångavstånd: +2,5% av uh Betesaktivitet: +7% Summa: +9,5% Detta motsvarar 5,9 MJ och ca 1,2 kg mjölk Försöksresultat varierar Försök i Sverige (Gustafson et al, 1993): 4 år, 65 kor, 2 grupper Grupp 1 uppbundna året runt Grupp 2 motion (vinter 0,5 km, sommar 3 km/d) Inga signifikanta effekter på mjölkavkastning, mjölkens sammansättning eller foderkonsumtion 46

4 Sida 2 av 5 Avstånd och arbetsförbrukning Finsk analysmodell (Palva, 2005) Ingen skillnad i kostnder mellan stall och bete i lösdriftssystem Vid avstånd till betet på 800 m ökade kostnaderna avsevärt. Deltidsbete föreslogs som lösning Avstånd i AM system Andra faktorer tillkommer Korna skall gå frivilligt (motivation avgörande!) Problem att få hem korna på försommaren och få ut korna senare Hämtningar? Försök med olika avstånd Jämförelse Nära: 50 m vallgata till betet Långt: 260 m vallgata till betet 47

5 Sida 3 av 5 Betydelsen av avståndet till betet Längre avstånd lägre avkastning lägre mjölkningsfrekvens korna låg ofta i vallgatan Råd och möjliga lösningar för betesintresserad producent Nybyggnation: betet skall ligga nära! Mobil mjölkningsrobot? Deltidsbete? Senare års försök bekräftar resultaten Mobil mjölkningsrobot Försöksstation i Frankrike satsar på mobil robot. Robot & mjölktank mm i2 trailers Krf silo, grindar, behandlingsfålla mm Litet hus bredvid för material mm. Kostnaderna för anläggningsarbetet var EUR vilket omräknat (kurs 9 kr) motsvarar ca SEK Mobil mjölkningsrobot Drygt hälften av kostnaderna var mark & under jord (vändplan, vatten, avlopp, el & gjuten betong med gödseluppsamling). Första flytten: 4 timmar från sista mjölkn. i vinterstall till första mjölkn. på betet 48

6 Sida 4 av 5 Detaljerad info om kostnader, konstruktioner mm kommer under 2015 (på engelska) på hemsidan Deltidsbete en bra lösning för att få kortare avstånd? Fråga: Kan produktionsbete på deltid konkurrera med rastbete? Försök: 2 försök + 1 examensarbete Försök deltidsbete dagtid 39 Mjölkavkastning i försök Deltidsbete försök 1 Behandlingar: Produktionsbete: Nytt bete varje dag + fri tillg. ens. nattetid Rastbete: Samma bete (liten yta)+ens. inne dag+natt K Före bete g 35 m 34 j ö 33 l k 32 men Z rastbetesgruppen 29 (9,8 jfrt med 12,2 kg ts) Rastfålla Betesgrupp ** sign skillnad för hela perioden Kor med produktionsbete mjölkade 1,6 kg ECM mer åt nästan lika mycket ensilage inne som Försöksvecka Försök 2 deltidsbete 12 tim Grupp produktionsbete fick endast 6 kg ts ens Resultat: ingen skillnad i produktion Slutsats försök deltidsbete dagtid Vid deltidsbete dagtid ca 9 12 tim Produktionsbete jämfört med rastbete kan ge Högre avkastning eller (försök 1) Lägre grovfoderkonsumtion (försök 2)..men ej båda samtidigt. 49

7 Sida 5 av 5 Fortsatta försök 2015: Deltidsbete 4 tim morgon + 4 tim kväll 2016: Deltidsbete nattetid Kan dessa alternativ erbjuda ett optimalt system för produktionsbete med AM?! Frågor och egna erfarenheter? Vad tar jag med mig? Konsekvenser? Prak ska idéer? Vad gör jag konkret? 50