KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN"

Transkript

1 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN SOMMAR 2015 Tema ska fördjupningar Ökad befolkning beror på utländsk infly ning Kan arbetspendling lösa kompetensförsörjningen? Ökning av investeringar i Västerbo en Bostadsbrist främst i inlandet Rela vt låg andel unga är utanför KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN Publiceras sommar och vinter. Kontakt: Anna Norin, , en.se

2 Konjunkturutvecklingen Den posi va ekonomiska utvecklingen fortsä er för Västerbo en och Sverige*. Till skillnad från digare är det inte bara hushållens konsum on som bidrar ll den ekonomiska llväxten. Bostadsinvesteringar bidrar allt mer och i år visar även llverkningsindustrin, som ha en svag utveckling ända sedan krisen, på en allt tydligare uppgång. Under 2015 har industriproduk onen visat på en posi v trend och de svenska företagen säljer mer både i Sverige och utomlands. Den posi va trenden är främst inom trävaror, stål och metallverk och elektronikindustrierna. Industriproduk onen inom motorfordon och metallvaror fortsä er a minska.* Sysselsä ningen ökat mest i Västerbo en Sysselsä ningen fortsä er a öka i länet och ligger nu på en nivå som är betydligt högre än högkonjunkturåren Den här ökningen har varit starkare i Västerbo en än i Norrland som helhet. Det är en minskande sysselsä ning framför allt i Norrbo en men även i Jämtland som gör a Norrland har en svagare utveckling under det senaste året***. Västerbo en är det län i Norrland som tydligast följt med i den na onella utvecklingen. Västernorrland med sin bas i llverkningsindustrin har däremot ha störst utmaningar och har for arande en lägre sysselsä ningsnivå än före krisen***. Arbetslösheten har inte minskat i motsvarande utsträckning och det beror på flera faktorer*. Demografiska förändringar med ne oinfly ning och stora ungdomskullar som kommer ut på arbetsmarknaden innebär a arbetskra en ökar. När sysselsä ningen ökar är det även allt fler som söker sig ut på arbetsmarknaden. Fortsa hög arbetslöshet sam digt som antalet lediga platser nu ökar pekar på ökande utmaningar för företag a hi a personer med e erfrågad kompetens*. De som söker jobb matchar inte de jobb som finns. Strukturförändringar? Varslen har ökat något i Västerbo en jämfört med digare år och ökningen är något större än för riket som helhet. Det indikerar a det inte är alla sektorer som har en lika posi v utveckling och visar på fortsa a strukturförändringar i Västerbo ens näringslivsstruktur. *SCB, SCB Indikatorer, juni **Sveriges byggindustrier, h p://prognos.bygg.org/ ***SCB, kortperiodisk sysselsä ningssta s k

3 Tjänstesektorer har fortsa posi v utveckling Många tjänstenäringar har ha en fortsa posi v utveckling. Tjänstenäringarna har bidragit starkast ll den posi va sysselsä ningsutvecklingen medan sysselsä ningen i llverkningsindustrin varit i stort se oförändrad sedan krisen*. Det är branscher kopplat ll digitala varor och tjänster som ökat mest. Även inom vård och omsorg har det varit en kra ig ökning av omsä ningen sedan år 2010 *. Besöksnäringen, som står för en betydande del av ekonomin på vissa orter, har också ha en posi v utveckling över d. Gästnä er på hotell har ökat med närmare 18 procent sedan I Västerbo en står hotellnä erna för cirka häl en av de totala gästnä erna, och gästnä er på camping för en nästan lika stor andel (40 procent).* Sta s ken för camping är inte inkluderad på grund av e ersläpningar i inrapporteringen. Posi va förväntningar Inköp av kapitalvaror speglar en llförsikt inför fram den hos företag och privatpersoner. Nyregistrerade personbilar har ökat kra igt sedan 2013 och det senaste året har ökningen varit större i Västerbo en än i riket som helhet. Det pekar på a det finns förväntningar a den posi va ekonomiska utvecklingen ska fortsä a. Exportutveckling och omvärldsförutsä ningar*** Företag i Västerbo en exporterar mest ll Finland, Norge, Tyskland och USA. Den svenska exporten ll Finland är oförändrad medan den samlade svenska exporten ll de övriga tre har ökat under det senaste året. Finland har en fortsa svag ekonomisk utveckling med noll llväxt under det senaste året. Det beror främst på en specialisering mot två sektorer som i Finland ha en sämre utveckling än andra: telekomsektorn och skogsindustrin. Sam digt har nedgången blivit mer utdragen e ersom Finland inte har en egen valuta. Exportländerna Norge, Tyskland och USA har däremot en fortsa posi v utveckling. *SCB **Konjunkturläge Västerbo en, Sommar 2015 ***Business Sweden ****SCB, SCB Indikatorer, juni 2015.

4 Ökad befolkning beror på utländsk infly ning Västerbo ens befolkning ökade med personer förra året, och uppgick den 31 december 2014 ll personer. Ökningen tog plats i å a av länets femton kommuner, där Nordmaling utmärker sig med e llsko på 79 personer. Övriga kommuner med en posi v befolknings llväxt var Vindeln, Bjurholm, Norsjö, Skelle eå, Storuman, Vännäs och Umeå. De a kan jämföras med 2012, då endast Umeå, Vännäs och Skelle eå hade en ökande befolkning. Posi v utveckling i länets kommuner Urbaniseringen i Västerbo en är tydlig, då 73 procent av länsbefolkningen är bosa a i Umeå eller Skelle eå kommuner. Utöver Umeå hade även Vindeln, Bjurholm, Storuman och Åsele e posi vt inomregionalt fly ne o under Den sedan länge pågående avfolkningen av gles och landsbygdskommuner visar tecken på avma ning, och de kommuner som minskar i befolkning gör det i lägre takt än digare.* Nordmaling och Bjurholm var ensamma om a uppvisa e posi vt fly ne o mot övriga Sverige. Där ll var Umeå och Vännäs de enda kommunerna med e posi vt födelsene o, dvs där antalet barn som föds överskrider antalet invånare som dör. Utrikes infly ning bidrar posi vt Befolkningsökningen beror istället främst på e mycket högt översko i utrikesfly ningarna. Utan infly ning från utlandet skulle endast Bjurholm, Nordmaling och Umeå ha en posi v befolkningsutveckling under 2014, och Västerbo ens befolkning skulle ha minskat med personer. Kommuner med nega va födelsene on är även de kommuner som har en hög andel äldre i befolkningen. På länsnivå har andelen av befolkningen som är 65 år och äldre ökat från 13,4 procent ll 19,6 procent, och övers ger genomsni et för riket i samtliga kommuner utom Umeå. ** *Region Västerbo en, Konjunkturläge Västerbo en hösten 2013 **SCB

5 Kan arbetspendling lösa kompetensförsörjningen? En åldrande, och i en del kommuner även minskande befolkning, innebär a allt färre ska försörja allt fler. De a ställer kompetensförsörjningsfrågan på sin spets. Tillgång ll välutbildad arbetskra är en vik g del i a möta kompetensförsörjningsbehovet. Där ll kan förbä rade förutsä ningar för arbetspendling öka matchningsgraden på arbetsmarknaden. Figuren nedan visar förändringen i pendling bland länets högutbildade mellan åren 2005 och För länet i stort är ökningen i inpendling nästan dubbelt så stor som ökningen i utpendling. De a trots a utpendlingen ökat i samtliga kommuner, medan inpendlingen ll Malå, Åsele och Sorsele har minskat. Mest har inpendlingen ökat i Umeå, Skelle eå, Vindeln och Norsjö. Koncentra on ll kommuner nära större städer* Arbetspendlingen i Västerbo en är i huvudsak koncentrerad ll kommuner kring länets större städer. De stora pendlingsströmmarna går mellan tätorterna Umeå, Skelle eå och Lycksele, samt från kranskommunerna Vindeln, Robertsfors, Nordmaling och Vännäs in mot Umeå. I länets inland bor en mindre del av befolkningen på en betydligt större yta. Följaktligen är avstånden stora och pendlingsflödena därmed rela vt se små. Vännäs kommun har e stort inflöde såväl som u löde av förvärvsarbetande. En pendlingsström som avviker från det generella mönstret är pendlingen från Umeå ll Vindeln, som sker ll följd av de metallindustrier som finns där. I dessa stråk är också kollek vtrafikutbudet bra, men framförallt är avstånden förhållandevis korta. Arbetspendling inte lösningen* Arbetspendling, om än vik g för a llhandahålla en yrkesbredd på små arbetsmarknader, har begränsade möjligheter a lösa utmaningarna med kompetensförsörjningen. Utöver länets långa avstånd är orsaken ll de a a det råder brist på samma kompetenser i hela länet, liksom i Sverige och i västvärlden i stort. Där ll kan det vara problema skt a med samhällsekonomiska argument mo vera omfa ande infrastrukturinvesteringar i orter med små pendlingsströmmar. *Region Västerbo en, nya medarbetare behövs fram ll Strategisk kompetensförsörjning i Västerbo en, kommande rapport

6 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN SOMMAR 2015 Ökning av investeringar i Västerbo en Investeringar i Västerbo en ökar mer än många andra län. Den totala byggvolymen i länet väntas uppgå ll 9,779 miljarder kronor år 2016, vilket innebär en ökning med 13 procent jämfört med år Bara Södermanland, Uppsala och Skåne har en lika stor eller högre förändringstakt under samma period. Bygginvesteringar har betydelse för den ekonomiska llväxten på kort sikt men är även betydelsefull för fram da llväxt genom a bygginvesteringar skapas nya llgångar möjliggör fram da ekonomisk llväxt. Investeringar påverkar både e erfrågan i ekonomin på kort sikt utbudet av varor och tjänster på längre sikt. Från infrastruktur ll bostäder Mellan åren 2008 ll 2011 dominerades investeringarna i Västerbo en av infrastrukturbyggna oner, ll följd av bland annat stora investeringar i väg och järnvägsnätet. Investeringarna i andra byggnader fick e kra igt uppsving under 2011, för a sedan öka i jämnare takt. Under prognosperioden 2015 ll 2016 väntas istället bostadsbyggandet öka markant. I Umeå planeras flera nyproduk oner av bostäder, bland annat vid Olofsdalsområdet, Umeå Östra, Campus Arena och Hedlunda. En betydande ökning väntas även i investeringarna i andra byggnader. I Umeå ska ll exempel IKEAvaruhuset och e ny shoppingcenter vid Entré Syd färdigställas, och i Skelle eå planeras e ny kulturhus och skola. Infrastrukturinvesteringarna domineras av Umeåprojektet och väntas ligga på en jämn nivå under prognosperioden. Ojämn fördelning över länet Den absoluta merparten av investeringarna sker i Umeå och Skelle eå, medan länets övriga kommuner har mycket små andelar av Västerbo ens totala investeringar. De a framgår tydligt i den nedre figuren, som visar den kommunala fördelningen av länets totala investeringar under prognosperioden 2013 ll Umeås andel uppgår ll 68 procent, följt av Skelle eå med 18 procent. Däre er följer resterande kommuner med andelar mellan 0 ll 2 procent.

7 Bostadsbrist främst i inlandet Boendefrågan är tä sammankopplad med frågor rörande såväl kompetensförsörjning som befolknings llväxt, då llgång ll olika typer av boenden är en förutsä ning för a infly ning ska kunna ske i en kommun. För a ge en aktuell regional bild av läget på länets bostadsmarknad genomför Länsstyrelsen i Västerbo en varje år en enkätundersökning bland länets kommuner. Enligt kommunernas bedömningar kommer bostadsbristen 2019 framförallt i länets inland, medan kustkommunerna uppvisar balans på bostadsmarknaden. Fas ghetsprisernas betydelse Låga fas ghetspriser kan medföra a människor väljer a behålla bostadshus på landsbygdskommuner som fri dsboenden, och då Tobins Q kvoten är låg är det svårt a få lån för nybygge i dessa kommuner. De a är en starkt bidragande orsak ll a det råder bostadsbrist även i u ly ningsorter. En förutsä ning för allt bostadsbyggande är a det finns en lokal marknad som e erfrågar bostäderna. Där ll krävs priser som övers ger, eller åtminstone är i närheten av byggkostnaderna. Tobins Q och bygginvesteringar E vanligt må för a bedöma lönsamheten vid nyproduk on är Tobins Q, som visar kvoten mellan marknadspriset på e befintligt hus och kostnaden för a bygga e motsvarande ny hus. Är Tobins Q under 1 så är det billigare a köpa e boende än a bygga e ny. Är värdet över 1 är det billigare a bygga ny än a köpa e befintligt boende. Vid e värde runt 0,8 tar bostadsbyggande fart och vid 1.0 börjar risken för bostadsbrist a uppstå. Umeå den enda av Västerbo ens kommuner med en Tobins Q över 0,8. Det innebär a en nybyggna on i övriga kommuner kan vara svår a finansiera med enbart fas gheten som säkerhet, då marknadsvärdet o a ligger långt under produk onskostnaden. Även i kommuner med låg Tobins Q kan det råda stor lokal e erfrågan på fri dshus, medan permanentboenden omvandlas ll fri dshus i andra kommuner. En växande andel fri dsbostäder kan därför förhindra permanent infly ning och på sikt påverka förutsä ningarna för kompetens och serviceförsörjning. Bostadsbrist Balans Översko Tobins Q > 0,8 Tobins Q < 0,8 Bedömning bostadsmarknaden i Västerbo en 2019 Källa: Länsstyrelsen Västerbo en Tobins Q Västerbo ens kommuner 2010 Källa: Konjunkturläge Västerbo en, våren 2013

8 Rela vt låg andel unga är utanför Det tradi onella arbetslöshetsbegreppet ger inte en korrekt bild av den aktuella ungdomsarbetslösheten och därför används istället unga som varken arbetar eller studerar (UVAS). Om man utgår ifrån 90 procent av den unga befolkningen studerar, 5 procent arbetar och 5 procent är arbetslösa så blir ungdomsarbetslösheten 50 procent vilket ger en missvisande bild av ungas arbetsmarknadssitua on medan UVAS egentligen är 5 procent*. Över 40 procent av de ungdomar som klassificeras som arbetslösa i sta s ken är hel dsstuderande som söker jobb. Västerbo en har låg andel UVAS Jämfört med andra OECD länder har Sverige en rela vt hög ungdomsarbetslöshet men en lägre andel UVAS. År 2012 var ungdomsarbetslösheten 23,7 procent medan UVAS var 9,3 procent. Uppsala och Västerbo en har lägsta UVAS nivån i Sverige med 7,4 procent unga var UVAS i Västerbo en år på a flera av de unga är for arande på högstadiet. Det är ungefär samma i Västerbo en som resten av landet. Tidigare studier visar a ca 70 procent av inak va i yngre gruppen kvarstår som UVAS i kommande år*. Riskfaktorer för a hamna i UVAS UVAS är en mycket heterogen grupp och det finns många faktorer som gör a unga a hamnar i UVAS kategorin. En av de vik gaste faktorerna är utbildning; unga med låg utbildning löper tre gånger så hög risk a hamna i UVASgruppen. I kommuner som inte har gymnasieskola är UVAS nivåerna högre än i kommuner som har gymnasieskola för den yngre åldersgruppen. Åsele hade 8 procent UVAS i åldersgruppen år Åsele har vidare högsta UVAS totalt bland länets kommuner med 12 procent medan Storuman har lägst med 5 procent år Sam digt är ökningstakten av UVAS i Sverige högre än i andra OECD länder År 2012 hade UVAS ökat 4,5 procent i Sverige jämfört med år Det var ingen signifikant förändring för Västerbo en, medan UVAS i Uppsala ökade med ca tre procent. Både Västernorrland och Norrbo en hade en nega v utveckling. Störst ökning syns i Stockholms län med ca 27 procent. Yngre personer i åldersgruppen år är betydligt mindre UVAS än de som är i åldern år, vilket beror *MUCF/TEMAGRUPPEN Unga i arbetslivet: h p://www.temaunga.se/uvassiffror

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN VÅREN 2012 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN publiceras av Region Västerbo en. Här analyseras den regionala konjunkturutvecklingen och de långsik ga förutsä ningarna för fram da llväxt

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN VINTER 2014 Konjunkturläget Sysselsa a Varsel Hotellnä er Personbilar Bygglov, area +2,5 % +160 % +9 % +13 % +4,5 % Tema ska fördjupningar Industrins betydelse för sysselsä

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN VÅREN 2013 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN publiceras av Region Västerbo en. Här analyseras den regionala konjunkturutvecklingen och de långsik ga förutsä ningarna för fram da llväxt

Läs mer

Perspektiv Helsingborg

Perspektiv Helsingborg Sta s k om Helsingborg och dess omvärld Nr 2: 214 Perspektiv Helsingborg Fly ningar 213 Totalt fly ade 1 % av Helsingborgs befolkning, över 14 personer, ut från eller in ll staden. Det högsta totala fly

Läs mer

Arbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av befolkningen år. Analysavdelningen, Utredningsenheten Bo Gustavsson

Arbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av befolkningen år. Analysavdelningen, Utredningsenheten Bo Gustavsson Sida 1 av 18 Tabell 1 SAMTLIGA, antal samt andel (%) av befolkningen 16-64 år VILHELMINA 181 4,3-17 252 5,9 59 433 10,2 42 198 4,6 193 4,5 391 9,1 ÅSELE 76 4,3-30 95 5,4-3 171 9,7-33 106 6,0 98 5,5 204

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN HÖSTEN 2013 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN publiceras av Region Västerbotten. Här analyseras den regionala konjunkturutvecklingen och de långsiktiga förutsättningarna för framtida

Läs mer

Perspektiv Helsingborg

Perspektiv Helsingborg Sta s k om Helsingborg och dess omvärld Nr 1: 2015 Perspektiv Helsingborg SYSSELSATTA I HELSINGBORG ÅR 2013 Antalet sysselsa a (arbets llfällen) uppgår ll 67 000 Flest sysselsa a finns inom Handeln (17

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN VÅREN 2012 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN publiceras av Region Västerbotten. Här analyseras den regionala konjunkturutvecklingen och de långsiktiga förutsättningarna för framtida

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN SOMMAR 2014 INNEHÅLL: Konjunkturläget försik gt posi vt Fallande varuexport e er finanskrisen Ökad interna onalisering av tjänster Kulturnäringar i Västerbo en Ojämställdhet

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN HÖSTEN 2011 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN VÄSTERBOTTEN är relativt opåverkad av den rådande ekonomiska världskrisen. Det har skett en återhämtning i flera branscher och även på arbetsmarknaden efter den

Läs mer

Perspektiv Helsingborg

Perspektiv Helsingborg Sta s k om Helsingborg och dess omvärld Nr 1: 2014 Perspektiv Helsingborg Befolkningsutvecklingen 2013 och Folkmängden e er ålder 1 januari 2014. Helsingborg hade 132 989 invånare den 31 dec 2013, varav

Läs mer

Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden under 2013

Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden under 2013 Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden under 2013 Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 5 2015 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Så flyttar norrlänningarna

Så flyttar norrlänningarna Så flyttar norrlänningarna Del 1: Flyktingmottagning bromsar avfolkningen Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 1 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Sammanfattning

Läs mer

Kompetenspla+ormen Västerbo1en - > Modell för branschsamverkan

Kompetenspla+ormen Västerbo1en - > Modell för branschsamverkan Kompetenspla+ormen Västerbo1en Kompetenspla+ormen Västerbo1en - > Modell för branschsamverkan Aurora Pelli Projektledare aurora.pelli@regionvasterbo7en.se Kompetenspla+ormen Västerbo1en Sammanhang: Regeringsuppdrag

Läs mer

SVERIGES NYA GEOGRAFI Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner

SVERIGES NYA GEOGRAFI Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner SVERIGES NYA GEOGRAFI 2016 Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner Emma Andersson Samhällsplanerare Allt större och färre lokala arbetsmarknadsregioner Sverige är indelat i 73 lokala

Läs mer

Sysselsättning och utanförskap i Skåne

Sysselsättning och utanförskap i Skåne EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JANUARI 212 Sysselsättning och utanförskap i Skåne Åldersfördelningen bland Skånes befolkning ger regionen en betydande fördel, då en stor andel av invånarna

Läs mer

Perspektiv Helsingborg

Perspektiv Helsingborg Sta s k om Helsingborg och dess omvärld Nr 3: 2014 Perspektiv Helsingborg Befolkningsprognos 2014 Kommunprognos med utblick mot 2035 samt delområdesprognos 2014 2018 Stadsledningsförvaltningen gör årligen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 2012-03-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 Arbetsmarknadens läge Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt hög i Stockholms län. Totalt anmäldes under februari

Läs mer

KONJUNKTURRAPPORT VENTILATIONSINSTALLATIONER. KVARTAL Mars Ventilationsinstallationer

KONJUNKTURRAPPORT VENTILATIONSINSTALLATIONER. KVARTAL Mars Ventilationsinstallationer KONJUNKTURRAPPORT Ventilationsinstallationer 2000-12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 KVARTAL 1-4 2008 Mars 2009 Ventilationsinstallationer Mkr, 2008 års priser Regional

Läs mer

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart 2016:6 2016-04-05 Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen 1 (12) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, maj 212 INNEHÅLL sida Inledning 3 Högre ekonomisk tillväxt än rikssnittet

Läs mer

Så flyttar norrlänningarna

Så flyttar norrlänningarna Så flyttar norrlänningarna Del 3: Fokus Umeå Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 3 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Flyttningar till och från Umeå 4 Flyttningarna

Läs mer

Lund i siffror 2009:03 1 (9) pendlingen har utvecklats det senaste året. Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 046-355046 Jens.nilson@lund.

Lund i siffror 2009:03 1 (9) pendlingen har utvecklats det senaste året. Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 046-355046 Jens.nilson@lund. Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-5546 Jens.nilson@lund.se, 46-5869 (9) Inledning Lund står sig relativt väl i den lågkonjunktur som drabbat Sverige. Lunds attraktivitet som studie-, boende- och arbetsort

Läs mer

Läget i Kalmar län 2016

Läget i Kalmar län 2016 Läget i Kalmar län 2016 Befolkningen i Kalmar län 2015 237 200 invånare 1 nov. 2015 2,4 % av Sveriges befolkning Fler äldre, färre yngre än rikssnittet Ökande försörjningskvot: färre i arbete ska försörja

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län i slutet av juli månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län i slutet av juli månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Umeå 8 augusti 2014 Timo Mulk-Pesonen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västerbottens län juli 2014 8 840 (6,8 %) 3 684 kvinnor (5,9 %) 5 156 män (7,6

Läs mer

Så flyttar norrlänningarna

Så flyttar norrlänningarna Så flyttar norrlänningarna Del 2: Tillväxt- och förlustkommuner i Norrland Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 2 2015 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Disposition

Läs mer

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013 11 april 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 326 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 572. Således en minskning

Läs mer

Lycksele, hotell Lappland 23 februari. Västerbottens Framtidsdag 2012

Lycksele, hotell Lappland 23 februari. Västerbottens Framtidsdag 2012 Lycksele, hotell Lappland 23 februari Västerbottens Framtidsdag 2012 Framtidsdag 2012 program 09:00 Registrering och kaffe 09:30 Välkommen och inledning på konferensen Ewa-May Karlsson, Regionstyrelsens

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012 Blekinge, 13 januari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012 Färre varsel på en svag arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas kraftigt av den ekonomiska

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-10-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 I september fortsatte försvagningen av arbetsmarknaden i

Läs mer

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 Översyn år 2014 Kommunledningskontoret 2014-05-12 - Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 - Översyn år 2014 Per-Erik Mårtensson,

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013 11 oktober 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013 Lediga platser Under september anmäldes 1 064 lediga platser till Arbetsförmedlingen i Västerbottens län. Det är

Läs mer

Lund i siffror. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen 2009. Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009

Lund i siffror. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen 2009. Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009 2009:02 Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 046-355046 Jens.nilson@lund.se, 046-358269 1 (11) Befolkningsutveckling Enligt de preliminära befolkningsuppgifterna har Lunds befolkning ökat med 393 personer sedan

Läs mer

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar 2015:4 Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Västerbottens län?

Vilka är lokalpolitikerna i Västerbottens län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Västerbottens län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Västerbottens län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad

Läs mer

Förutsättningar på bostadsmarknaden

Förutsättningar på bostadsmarknaden Förutsättningar på bostadsmarknaden Demografi i norra Sverige Maria Pleiborn, Skellefteå 216-12-8 Vem är jag och vad vill jag berätta? 2 Maria Pleiborn, Demograf och senior rådgivare vid WSP Analys & Strategi

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad 1 (10) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 2, mars 2012 INNEHÅLL sida Inledning 3 Företagstjänster och byggverksamhet

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Agneta Tjernström Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april månad 2016 Fått arbete 1 311 personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen i länet gick

Läs mer

Planering. Allt fler i Umeåregionen arbetspendlar

Planering. Allt fler i Umeåregionen arbetspendlar Planering Allt fler i Umeåregionen arbetspendlar Utredningar och rapporter från Planering, nr 4, juni 2013 Innehållsförteckning sid. 1. INLEDNING 3 Bakgrund 3 Syfte 3 2. PENDLING TILL OCH FRÅN UMEÅ 4 Total

Läs mer

Tuff demografisk utveckling med utmaningar och möjligheter. Reglab 31 oktober2012 Per Sandgren

Tuff demografisk utveckling med utmaningar och möjligheter. Reglab 31 oktober2012 Per Sandgren Tuff demografisk utveckling med utmaningar och möjligheter Reglab 31 oktober2012 Per Sandgren Demografi Vetenskapen om en befolknings fördelning, storlek och sammansättning Källa: Dagens Nyheter 30 okt.

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Företagsamhetsmätning Våren 2010 Riket. Johan Kreicbergs Februari 2010

Företagsamhetsmätning Våren 2010 Riket. Johan Kreicbergs Februari 2010 Företagsamhetsmätning Våren 2010 Riket Johan Kreicbergs Februari 2010 Företagsamhetsmätning våren 2010 1 Företagsamhetsmätning våren 2010 Sammanfattning Under andra halvåret 2009 ökade antalet företagsamma

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys. Västerbotten 2014

Bostadsmarknadsanalys. Västerbotten 2014 Bostadsmarknadsanalys Västerbotten 2014 INNEHÅLL FÖRORD 3 1. SAMMANFATTNING OCH ANALYS 4 2. METOD 7 3. BOSTADSMARKNADEN 8 3.1 BOSTADSBESTÅNDET 8 3.2 BOSTADSMARKNADEN I OLIKA DELAR AV LÄNET 9 3.3 BOSTADSBYGGANDET

Läs mer

Bli din egen, i skyltbranschens starkaste koncept

Bli din egen, i skyltbranschens starkaste koncept Bli din egen, i skyltbranschens starkaste koncept Vi arbetar med synlighet! Värdegrund i Skyltställets säljprocess Vår idé är lika enkel som den är tydlig vi vill få dig a synas. Med våra innova va skylt-

Läs mer

Nationell utveckling. Sammanfattning i korthet

Nationell utveckling. Sammanfattning i korthet Innehållsförteckning... 1 Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 2 Länsutveckling... 4 Umeå kommun... 5 Skellefteå kommun... 6 Övriga kommuner... 7 Om Årets Företagarkommun...8 Så är Årets

Läs mer

Försörjningskvotens utveckling

Försörjningskvotens utveckling 49 Ett enkelt sätt att sammanfatta vad den demografiska utvecklingen kan komma att betyda för de materiella livsvillkoren i framtiden är att relatera hela befolkningen (i landet, länet eller kommunen)

Läs mer

Arbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av registerbaserad arbetskraft 16-64 år

Arbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av registerbaserad arbetskraft 16-64 år Sida 1 av 18 Tabell 1 SAMTLIGA, antal samt andel (%) av registerbaserad arbetskraft 16-64 år VILHELMINA 217 6,3 27 244 7,1-7 461 13,4 20 190 5,6 251 7,4 441 13,0 ÅSELE 78 5,8-23 91 6,8 7 169 12,6-16 101

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013 Den svenska ekonomin präglas fortfarande av en stor osäkerhet. Arbetsgivarnas varsel om kommande personaluppsägningar har

Läs mer

Konjunkturen och bostadsmarknaden

Konjunkturen och bostadsmarknaden www.bygg.org Konjunkturen och bostadsmarknaden Bostadsdagen 2012 Fredrik Isaksson Chefekonom, Sveriges Byggindustrier Byggkonjunkturen 2/2012: Byggindustrin på lågvarv (publ. 30 maj 2012) Några av huvudpunkterna

Läs mer

Många nya enskilda firmor i Dalarna - men inte i Bergslagen

Många nya enskilda firmor i Dalarna - men inte i Bergslagen Många nya enskilda firmor i Dalarna - men inte i Bergslagen Dalarna är ett av de län i Sverige där det startades flest enskilda firmor under 2014 sett till antalet invånare. Störst antal nya enskilda firmor

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2014-05-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Stockholms läns arbetsmarknad fortsatte utvecklas i positiv

Läs mer

Lund i siffror. Sammanfattning. juni 2011 1 (8)

Lund i siffror. Sammanfattning. juni 2011 1 (8) juni 211 Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-35546 1 (8) Sammanfattning Den konjunkturförändring som kunde skönjas under slutet av 21 kan sägas ha fortsätt under 211. Arbetslösheten fortsätter och sjunka

Läs mer

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Rapport april 2014 Förväntningarna på den nationella ekonomiska utvecklingen har ökat under den senaste tiden. Jämförs medelvärdet för BNP-tillväxten

Läs mer

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2015

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2015 FS 216:5 216-12-21 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 215 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor var 62 57 personer 215. Det var en ökning med 1 41 personer sedan et innan och den

Läs mer

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Under månaden anmäldes 770 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 494. Antalet platser har således nästan halverats. Av samtliga platser anmäldes drygt

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Undersökning av Polisens trygghetsskapande arbete 2008

Undersökning av Polisens trygghetsskapande arbete 2008 Undersökning av Polisens trygghetsskapande arbete 2008 1 Några bakgrundsfakta Utvecklad av Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar vid Umeå universitet på uppdrag av och i samarbete med Polismyndigheten

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-09-15 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö 11 september 2014 Victor Tanaka Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län Augusti 2014 7 650 (10,4 %) 3 330 kvinnor (9,6 %) 4 300 män (11,2

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Arbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av registerbaserad arbetskraft 16-64 år

Arbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av registerbaserad arbetskraft 16-64 år Sida 1 av 18 Tabell 1 SAMTLIGA, antal samt andel (%) av registerbaserad arbetskraft 16-64 år ÅSELE 101 7,4 18 84 6,2 10 185 13,6 28 83 6,0 74 5,4 157 11,4 VILHELMINA 190 5,6-53 251 7,4 42 441 13,0-11 243

Läs mer

Statistikinfo 2016:06

Statistikinfo 2016:06 Statistikinfo 216:6 Över förvärvsarbetande i Linköping 872 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 215, en ökning med 1 844 personer jämfört med 215, vilket är den näst största ökningen någonsin

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-01-15 1 (11) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 215-4-27 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Rapport december 2013 Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå I diagrammet nedan presenteras en sammanställning av samtliga BNP-prognoser som släppts av större prognosinstitut och

Läs mer

Rä en ll försörjning HSO Skånes kongress 2014-04- 25. Ingrid Burman Ordförande Handikappförbunden

Rä en ll försörjning HSO Skånes kongress 2014-04- 25. Ingrid Burman Ordförande Handikappförbunden Rä en ll försörjning HSO Skånes kongress 2014-04- 25 Ingrid Burman Ordförande Handikappförbunden Nuläge A leva med en funk onsnedsä ning är en riskfaktor för fa gdom och ohälsa. Möjligheterna ll försörjning

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 2016-05-03 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-08-15 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Vinster med samverkan. Magnus Rudehäll, Lars Eriksson Region Västerbotten

Vinster med samverkan. Magnus Rudehäll, Lars Eriksson Region Västerbotten Vinster med samverkan Magnus Rudehäll, Lars Eriksson Region Västerbotten www.regionvasterbo.en.se Vinster med samverkan - kring e. gemensamt regionalt verksamhetsstöd Västerbo)en 1/8 del av Sveriges yta.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Kronobergs näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Kronobergs län... 4 Småföretagsbarometern Kronobergs län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Antalet som fått arbete minskar Under juli påbörjade 525 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge någon form

Läs mer

Pendlingsmönster in, ut och inom länet

Pendlingsmönster in, ut och inom länet 2013:2 Pendlingsmönster in, ut och inom länet Det har sedan länge varit känt att regionens arbetsmarknadsområde är betydligt större än själva länet. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som

Läs mer

Konjunkturrapport Familjen Helsingborg kvartal

Konjunkturrapport Familjen Helsingborg kvartal Konjunkturrapport Familjen Helsingborg kvartal 4 2012 Flera ljuspunkter i en fortsatt osäker ekonomisk omvärld Det är ingen överdrift att påstå att 2012 kännetecknades av stor ekonomisk oro på flera olika

Läs mer

Uppländsk Drivkraft 3.0

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 Färre fick arbete i augusti Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 12 december 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under de senaste månaderna

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2015-05-21 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Digitala Västerbotten

Digitala Västerbotten www.regionvasterbotten.se Digitala Västerbotten Politikerforum - Hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Stockholm, 4 dec 2015 Magnus Rudehäll Digital strateg magnus.rudehall@regionvasterbotten.se

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Västmanlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Västmanlands län... 4 Småföretagsbarometern Västmanlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2.

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad

Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad 1 (7) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, februari 211 Arbetsmarknadsläget De av SCB nyligen redovisade sysselsättningssiffrorna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 2012 oktober 202 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 202 Arbetsmarknaden i Uppsala län stabil trots tecken på försvagning Uppsala län fortsätter att ha landets lägsta

Läs mer

Äldres flyttningar. Äldres flyttningar. Bakgrund. Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret. Aktuella siffror om Umeå. Nr? Nov 2010. Karta 1.

Äldres flyttningar. Äldres flyttningar. Bakgrund. Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret. Aktuella siffror om Umeå. Nr? Nov 2010. Karta 1. Aktuella siffror om Umeå Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret Äldres flyttningar Äldres flyttningar Nr? Nov 2010 Bakgrund Det är allmänt bekant att kommunerna får allt större utmaningar på grund av att

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 Något minskad omsättning till arbete i augusti men fortfarande högre nivå än i riket Under augusti påbörjade drygt

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Dalarnas näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Dalarnas län... 4 Småföretagsbarometern Dalarnas län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer