KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

Transkript

1 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN VINTER 2014 Konjunkturläget Sysselsa a Varsel Hotellnä er Personbilar Bygglov, area +2,5 % +160 % +9 % +13 % +4,5 % Tema ska fördjupningar Industrins betydelse för sysselsä ningen Västerbo ens kompetens llgångar Unga kvinnors fly mönster

2 Konjunkturutvecklingen Svensk ekonomi är stark med både ökande llväxt och ökande sysselsä ning. Företagens lltro ll fram den är hög. Sam digt är hushållen mer pessimis ska och den övergripande posi va utvecklingen döljer skillnader mellan olika sektorer vilket kan få större betydelse längre fram.* Posi v utveckling på arbetsmarknaden Sysselsä ningen ligger på en historiskt hög nivå. Andra kvartalet var personer sysselsa a** i Västerbo en. E er den skarpa nedgången under 2009 och 2010 har sysselsä ningen åter ökat och senaste året legat på en högre nivå än det digare rekordåret Utvecklingen i Västerbo en och resten av norra Sverige har dock inte varit lika stark som i andra delar av Sverige. Inhemsk e erfrågan driver utvecklingen Den ekonomiska llväxten som sker i Sverige drivs av a privat konsum on och investeringar ökar. Den inhemska e erfrågan har varit drivande för den ekonomiska utvecklingen sedan finanskrisen. Det har inneburit en stadigt ökande sysselsä ning som i sin tur stärkt hushållens och företagens köpkra och lånemöjligheter. Den posi- va spiralen har förstärks av a riksbanken sänkt styrräntan ll 0 procent för a öka infla onen i ekonomin även om höjda amorteringskrav nu kommer ge minskad köpkra.* Sam digt visar varselsta s ken för 2014 a det for arande är delar av näringslivet som inte går lika bra. Det är framförallt llverkningsindustrin, den sektor som påverkades mest av krisen, som for arande inte återhämtat sig (se även fördjupning). Varslen var förra året nere på en mycket låg nivå men har nu åter ökat även om det är långt ifrån de höga nivåer som var under krisen Handel och andra tjänstenäringar ökar Det har under 2014 varit en stark utveckling inom tjänstenäringarna där alla delbranscher har bidragit ll den posi va utvecklingen under året. Sam digt finns tecken på a en del tjänstenäringar ha en något sämre utveckling under den senaste mätperioden.* Hotell och restaurangbranschen visar på en fortsa posi v utveckling. Hotellnäringen var rela vt opåverkad av krisen och hotellnä erna fortsa e öka i Västerbo en även under krisåren. Hotellnä erna minskade något under 2012 och 2013 men har sedan kra igt ökat under Det förklaras sannolikt av kulturhuvudstadsåret *SCB, SCB Indikatorer, nummer **SCB, Kortperiodisk sysselsä ningssta s k ***Sveriges byggindustrier, h p://prognos.bygg.org/, hämtad

3 vilket är oroande e ersom det är deras konsum on som fortsa väntas vara en drivkra för ökad llväxt.* Nyregistrerade personbilar och beviljade bygglov är indikatorer på llförsikt inför fram den. E er en nedgång 2012 och 2013 ökar antalet nyregistrerade personbilar i länet. Utvecklingen är starkare än i riket och nivån är nu högre än Beviljad bru oarea för nybyggna on har visa på en liknande varia on med en rekordnotering första kvartalet 2014 i och med bland annat Ikeas etablering i Umeå. En prognos för bygginvesteringar i länet visar på e totalt värde på 10 miljarder kronor 2015.*** och den koncentra on av konferenser och möten som har varit i länet under Jämfört med 2008 har utvecklingen varit starkare i Västerbo en än i Norrland, där Västerbo ens hotellnä er ökat med närmare 20 procent sedan Varierande lltro inför fram den Enkätundersökningar ll företag visar på en posi v lltro ll fram den även om de själva förutspår en oförändrad orderingång. Hushållen är däremot mer tveksamma Varierande utveckling i omvärlden påverkar exporten* Interna onellt så ser läget i USA ljusare ut än på länge sam digt som flera större ekonomier i Europa bromsar in. Tyskland som under de senaste året varit en motor i den europeiska ekonomin har senare delen av året bromsat in kra igt. Japan har precis konstaterats vara i sin ärde lågkonjunktur på sex år. Tillväxtländerna Brasilien, Ryssland, Indien och Kina (BRIC) fortsä er växa men inte i samma takt som digare. Sveriges export har under senaste kvartalet ökat något trots a flera av de länder som är stora handelspartners bromsar in. Det beror på a den svenska kronan sam digt har försvagats. Den svenska importen har ökat starkare än exporten.

4 Industrins betydelse för sysselsä ningen Tillverkningsindustrin är en central del av näringslivet. Det är llverkningsindustrin som står för den största delen av den svenska exporten och llverkningen av varor ger även upphov ll sysselsä ning i andra branscher. Varje llverkningsföretag har leverantörer dels av insatsvaror men även av olika tjänster. De handlar bland annat om företagstjänster, transpor jänster och handel. Kra ig minskning av sysselsä ningen Sysselsä ningen i llverkningsindustrin minskade kra igt i och med finanskrisen 2009 och har inte återhämtat sig (figur t h). Från slutet av 1990-talet fram ll 2007 låg sysselsä ningen i llverkningsindustrin på runt i Västerbo en. På bara två år sjönk sysselsä ningen ll där den sedan har hållit sig fram ll Samma utveckling har det varit även i andra delar av Sverige. Antalet industriföretag minskade mellan 2008 och 2012 med 2 procent i Sverige medan sysselsä ningen minskade med 15 procent. Dessutom ökade antalet konkurser inom llverkning i samband med krisen även om de inte var ändå inte uppe i samma höga nivåer som i början av 00-talet. Det kan bero på a sysselsä ningsminskningen har påverkat större företag men kan även bero på a företagen finns kvar men verksamheten har minskat. Det har förts fram som förklaring a en del av sysselsä ningsminskningen skulle bero på a personal istället hyrs in från bemanningsföretag. Bemanningsföretagen i länet anställde år 2012 drygt personer vilket är ca 300 fler än år Det förklarar inte den stora minskningen för llverkningsindustrin. Interna onell e erfrågan påverkar Finanskrisens starka effekter på llverkningsindustrin beror på den svaga interna onella e erfrågan. Drygt 90* procent av Sveriges varuexport kommer från llverkningsindustrin, där den största enskilda varugruppen är övriga maskiner (14 procent av Sveriges totala varuex- port). Den näst största varugruppen är motorfordon med cirka 12 procent av varuexporten. De största handelsländerna för den svenska varuexporten är Tyskland, Finland, Norge och Danmark. När llverkningsindustrin har svårare a hi a avsä ning på en interna onell marknad påverkar det Sveriges handelsbalans med omvärlden. En nega v handelsbalans innebär a svensk import är större än exporten och pekar på a svenskt näringsliv som helhet inte är fullt konkurrenskra ig på en interna onell marknad. *SCB, varuexport e er produktgrupper SPIN2007, Tillverkningsindustrin enligt SNI 2007: Verkstadsindustrin är SNI I Västerbo en utgör verkstadsindustrin cirka häl en av de anställda i industrin. **SCB, SCB Indikatorer, nummer ***Norrlandsfonden, Konjunkturbarometer, hösten 2014

5 Industrisverige 2012 Industrin är inte jämnt fördelad över landet utan är koncentrerad ll vissa kommuner där den for arande står för en betydande del av sysselsä ningen. Kartan (t h) över industrisverige 2012 visar a för cirka en tredjedel av Sveriges kommuner (mörkgröna) har llverkningsindustrin mellan 20 och 55 procent av de sysselsa a Y erligare nästan en tredjedel av kommunerna (ljusgröna) har mellan procent av de sysselsa a inom llverkningsindustrin. Den ekonomiska krisens har ha tydligast nega va effekter på llverkningsindustrin sam digt som många tjänstenäringar istället ökat sin sysselsä ning. Koncentra onen av llverkningsindustrin ll vissa delar av landet kan betyda a konjunkturnedgången ökat de regionala skillnaderna i Sverige. Konjunkturläget för industrin Industriproduk onen står delvis och stampar enligt den na onella sta s ken**, även om det finns skillnader mellan olika delbranscher inom llverkningsindustrin. Industriproduk onen har enligt den senaste sta s ken minskat något e er en period av återhämtning och pekar preliminärt på a orderingången kommer vara lägre under 2014 än under En liten ökning av varuexporten under året är e posi vt tecken men den svenska ökningen av exporten är inte lika stark som ökningen för andra länder i omvärlden. På längre sikt är det oroande om den svenska handelbalansen fortsä er vara nega v med en import som är större än exporten. Industrins egna bedömningar i Norrland visar på en uppgång under 2014 även om det finns en skillnad mellan olika delbranscher. Det är framför allt skogs och träindustrierna samt maskinindustrin som har ökat sin produk on under året. Livsmedelsindustrin har under 2014 ha en sämre utveckling än digare. Inför 2015 är bedömningarna mer dämpade och även om orderingången i två av o företag bedöms vara god under nästa år planerar var ärde företag a minska antalet anställda. ***

6 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN VINTER 2014 Västerbo ens kompetens llgångar Demografiska förändringar i en allt mer globaliserad värld kommer skapa behov av en befolkning med passande kompetens i fram den. En allt större andel äldre i befolkningen innebär a allt färre ska försörja allt fler sam digt som det kommer innebära e ökat omsorg och vårdbehov. En lltagande globalisering innebär även a näringslivsstrukturerna förändras när llverkningsföretag fly ar produk onen ll platser med lägre llverkningskostnader. I höglöneländer får då tjänsteproduk onen en allt större betydelse, både offentlig och privat. En regions vik gaste konkurrensfördel kan bli de kunskaper, färdigheter, förmågor och utbildningar som befolkningen har. Fram da kompetensbehov och llgång idag I e nyframtaget material från SCB* är det möjligt a analysera llgången ll kompetens genom a analysera vilka utbildningar* som invånarna i länet har. Lokaliseringskvoter (LK) visar hur specialiseringen mot olika utbildningsgrupper ser ut i Västerbo en rela vt Riket. En lokaliseringskvot på mer än 100 betyder a det är en större andel av befolkningen*** i Västerbo en som har den utbildningen och e värde under 100 visar på motsvarande sä a andelen med den utbildningen är lägre i Västerbo en. I Västerbo en är andelen med utbildningar inriktade mot transporter betydligt högre än i Riket med en lokaliseringskvot på 160 (figur t h). Detsamma gäller för utbildningar inom jordbruk och skogsbruk (LK drygt 140). Personer med utbildning mot vård, omsorg och pedagogik är också mer välrepresenterade i Västerbo en än i Riket som helhet. För utbildningar med en teknisk inrikt- ning är bilden blandad (se nedan) medan utbildningsgrupper med en samhällsvetenskaplig, ekonomisk och humanis sk inriktning är rela vt underrepresenterade i länet. Näringslivsstrukturens betydelse Koncentra onen inom utbildningsgrupper speglar den näringslivsstruktur som finns i länet. Västerbo en har en rela vt stor offentlig sektor jämfört med andra delar av Sverige och det är Sveriges näst största skogslän****. Det innebär a en koncentra on av personer med utbildning inriktade mot dessa näringar kommer vara mer väl- *Tillgänglig för medlemmar i REGLAB **Utbildning är det sta s ska må som finns llgängligt för a mäta kompetens. Kompetens är även personliga egenskaper och kunskaper förvärvat på annat sä än genom en formell utbildning. Här används utbildning och kompetens synonymt men det finns en skillnad. ***I arbetsför ålder år, boende i länet 2012 ****Västerbo en har 14 procent av Sveriges produk va skogsmark (SCB, 2010). Norrbo en har högst andel med 16 procent. *****Region Västerbo en, Europa 2020: Västerbo en, 2013 ******OECD, Job Crea on and Local Economic Development, 2014

7 representerade. I e längre dsperspek v kommer llgången ll kompetens i en region även ha betydelse för möjligheterna för nya och befintliga näringsgrenar a utvecklas. Rela vt få civilingenjörer Civilingenjörer utgör en betydligt mindre andel av befolkningen i Västerbo en än de gör i Riket. Västerbo en är e av de län i Sverige där företagen lägger lägst andel av si förädlingsvärde på forskning och utveckling*****. En lägre andel civilingenjörer ger sämre förutsä ningar för specialiserad innova on sam digt som e svagare fokus på innova on i företagen innebär en lägre e erfrågan på högutbildade. Regionen riskerar a hamna i en så kallad low skills trap ******. Även högskoleingenjörer är representerade i något lägre utsträckning medan däremot personer med tekniska utbildningar på gymnasial nivå finns i något högre utsträckning men skillnaderna rela vt riket är små. Av de drygt examinerade civilingenjörer som bor i länet är det ca 70 procent som arbetar med e yrke som motsvarar deras utbildning. Inte alla civilingenjörer hi ar en anställning som passar deras utbildning (figur nedan). Det kan jämföras med läkare som har en matchningsgrad på 92 procent. Det civilingenjörsutbildningar som finns i länet examinerar varje år e hundratal. Turismnäringen kan inte anställa alla Till turismutbildningar räknas dels hotell och turismutbildning och dels restaurang och livsmedelsutbildningar på gymnasienivå. Bara 40 procent av de som har turismutbildningar arbetar inom e matchande yrke (figur nedan). Det kan delvis förklaras av de är svårare a hi a matchande anställning med enbart gymnasieutbildning men pekar även på a de utbildas fler än vad som e erfrågas. Kulturutbildade jobbar med annat Personer med högskoleutbildning inom konst/kultur/ media har svårt a hi a e matchande jobb. Färre än 40 procent har e yrke som matchar deras utbildning. Till kulturutbildningar räknas här konstnärliga utbildningar, medieproduk on, journalist och arkitekt. Många med kulturutbildningar studerar eller befinner sig utanför arbetskra en på annat sä. Det är en samhällsekonomiskt förlust när de med högskoleexamen behöverutbilda sig y erligare för a hi a sysselsä ning. Andelen som är egenföretagare är också något större än för andra utbildningsgrupper.

8 Unga kvinnors fly mönster Unga kvinnor som fly ar in i regionen skapar möjligheter för posi v befolkningsutveckling i fram den med posi- va födelseöversko. De största omfly ningarna sker i åldern år, då man först fly ar iväg för a studera för a sedan fly a ll arbete och/eller llbaks ll hemorten. Ingen nedåtgående trend för infly ningen Alla kommuner i Sverige har en infly ning av unga kvinnor. För Västerbo ens kommuner fly ar det in motsvarande procent av de kvinnor som redan bor i kommunen i samma åldersgrupp. Antalet kvinnor som fly ar in kan variera från e år ll e annat men det finns ingen nedåtgående trend för kommunerna i Västerbo en. U ly ning större än infly ning i de flesta kommuner Sam digt sker en u ly ning och kartan ll höger visar hur stor andel av de som fly ar ut som utjämnas av infly ning. I de allra flesta kommuner är u ly ningen av unga kvinnor större än infly ningen (rosa). Den största infly ningsöversko et är i storstadsregionerna men det finns även kommuner utanför storstäderna som har fler som fly ar in än vad som fly ar ut (grönt). I Västerbo en var det ingen kommun som hade e ne o llsko av unga kvinnor även om Umeå hade lika stor in och u ly ning. I Dorotea, Åsele och Malå fly ade det in färre än 8 unga kvinnor för varje 10 som fly ade ut. KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN publiceras sommar och vinter. Kontakt: Anna Norin, utredare, anna.norin@regionvasterbo en.se,