KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

Transkript

1 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN HÖSTEN 2013 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN publiceras av Region Västerbotten. Här analyseras den regionala konjunkturutvecklingen och de långsiktiga förutsättningarna för framtida tillväxt i Västerbottens län. Genom att visa på skillnader och likheter mellan utvecklingen i Västerbottens kommuner och den i Norrland och Sverige ges en bild av hur regionen förhåller sig till omvärlden. KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN publiceras två gånger per år, vår och höst. Kontakt: Anna Norin, utredare, enheten för regional utvecklingsplanering, anna.norin@regionvasterbotten.se,

2 Konjunkturen Västerbotten följer med den nationella konjunkturuppgången men inte lika starkt som i övriga Norrland och Sverige enligt den senaste prognosen för tillväxten i bruttoregionalprodukten (BRP). Samtidigt verkar delar av Norrland till skillnad från Västerbotten haft en svagare utveckling under föregående år. Den positiva tillväxten beror till stor del på att efterfrågan hos svenska konsumenter har blivit starkare medan efterfrågan på svenska varor och tjänster i andra länder fortfarande är svag. Det gäller särakilt mineral, fordon och energiprodukter som minskat sedan föregående år. De senaste kortsiktiga indikatorerna på nationell nivå visar tecken på ytterligar förbättrat konjunkturläge för Sverige. Det handlar bland annat om minskade lager i industrin och en ökning av industriproduktionen. Arbetsmarknaden i länet visar på både positiva och mindre positiva tecken. Sysselsättningen fortsätter att öka och har ökat med sju procent sedan 2005 medan befolkningen ökat med en procent. Även antalet öppet arbetslösa har minskat till personer. Samtidigt finns det tecken på en något sämre utveckling under det senaste kvartalet med en minskning av nyanmälda platser för länet som helhet och en liten ökning av antalet varsel. Nyregistrering av personbilar, den indikator som speglar tillförsikten inför framtiden, ökar i Västerbotten län men minskar i Norrland och Riket. Den positiva befolkningsutvecklingen har fortsatt under det senaste året. Antalet flygpassagerare på länets flygplatser fortsätter att öka starkare än riket. Antalet gästnätter har minskat något det tredje kvartalet jämfört med motsvarande kvartal förra året men utvecklingen sedan 2008 är betydligt starkare i Västerbotten än i Riket. Konjunkturindikatorer Västerbotten, Norrland, Sverige

3 Konjunkturläget i kommunerna Senaste statistiken för nyanmälda platser, sökande som fått arbete och statistik över nyregistrerade fordon visar på en varierad bild över konjunkturutvecklingen på kommunnivå. En grupp kommuner visar på en positiv utveckling med stark ökning av flera eller alla konjunkturindikatorer. Ett mindre antal kommuner visar delvis positiva men inte så stora procentuella förändringar jämfört med förra året och en tredje grupp där förändringarna visar på en blandad bild av konjunkturutvecklingen. Konjunkturindikatorer kommun Förändringen 2013 jämfört med samma period föregående år Dorotea, Norsjö, Umeå och Åsele visar på en ökning för alla tre indikatorer med en positiv utveckling på arbetsmarknaden samtidigt som ökningen av nyregistrerade bilar visar på en tillförsikt inför framtiden. Endast en kommun, Sorsele, visar på en minskning för alla indikatorer och det handlar om mindre förändringar. Nyanmälda platser hos arbetsförmedlingen minskade för länet men har ökat i åtta av länets femton kommuner. Dorotea har den största ökningen av nyanmälda platser jämfört med föregående år på 100 procent. Nyanmälda platser visar på företagens vilja att anställa. Eftersom inte alla nya jobb anmäls till arbetsförmedlingen kompletteras nyanmälda platser med statistik för sökande som fått arbete. Sökande som fått arbete visar på en positiv utveckling för de allra flesta av kommunerna. Endast tre kommuner har sett en liten minskning: Robertsfors, Sorsele och Skellefteå. De två sistnämnda har även haft en liten minskning av antalet nyanmälda platser. Storuman, Malå, Lycksele och Nordmaling har en varierad utveckling på arbetsmarknaden där nyanmälda platser minskat tydligt medan antalet sökande som fått arbete har ökat. Även Robertsfors och Vännäs har haft en varierad utveckling på arbetsmarknaden men inte med lika stora förändringar. Nyregistrerade personbilar visar på graden av tillförsikt inför framtiden hos både företag och privatpersoner. Graden av tillförsikt varierar men en majoritet av kommunerna har haft en ökning av nyregistrerade personbilar mellan jan och oktober jämfört med samma period förra året. Norsjö har jaft den största ökningen medan Bjurholm har haft den största minskningen. *egen prognos **Konjunkturinstitutets prognos Deflator: implicitprisindex från Konjunkturinstitutet. Data från SCB, Arbetsförmedlingen, Transportstyrelsen och Trafikanalys. Norrland avser Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.

4 invånare år 2022 Västerbottens befolkning fortsätter öka i en prognos från Tillväxtanalys. År 2022 kommer personer bo i länet, en ökning med drygt personer jämfört med dagens nivå. Det är en större ökning än den faktiska ökningen föregående decennium. Alla kommuner utom Umeå förväntas ha en mer gynnsam utveckling fram till 2022 än den som varit fram till Befolkningsökningen förväntas bli huvudsakligen i Skellefteå, Umeå och Vännäs. Den tidigare befolkningsminskningen i övriga kommuner kommer mattas av och mer än halveras jämfört med utvecklingen fram till Prognosen visar även på förändrad åldersstruktur där barn och äldre ökar medan de som är mellan år kommer minska för länet som helhet. Det innebär en ökad försörjningsbörda när allt färre ska försörja allt fler. Många av de kommuner med vikande befolkningsunderlag har redan idag en hög andel äldre. De kommunerna kommer ha en mindre ökning av andelen äldre än de kommuner som har en ökande befolkning. Tre kommuner kommer redan fram till år 2022 hinna se en minskning av andelen 65+ i befolkningen. Gruppen i arbetsför ålder minskar i en övervägande majoritet av kommunerna. Den minskningen beror delvis på att befolkningen blir äldre och delvis på att utflyttningen är större än inflyttningen. Den demografiska utvecklingen med en ökande andel äldre är inte unik för länet utan är en gemensam utmaning för hela västvärlden och det innebär konkurrens om de som arbetsför ålder. Mellanöstern och Afrika har de yngsta befolkningarna medan Europa, Ryssland och Nordamerika har de äldsta. Urbanisering med ökande befolkning i större städer och vikande befolkningsunderlag i mindre kommuner sker över hela jorden. I ett svenskt perspektiv har Västerbotten relativt få kommuner bland de som minskar mest. Av de tjugo kommuner som förväntas minska mest det närmaste decenniet finns två i länet. I Norrbotten finns sex och i Värmland finns det fem av dessa tjugo. Befolkningsprognosen visar på positiv utveckling men även att de demografiska utmaningarna fortsätter. Befolkningsprognos Befolkningsprognosen är en nedbrytning som Tillväxtanalys gjort av SCB:s nationella prognos för befolkningsutvecklingen.

5 Välutbildad och välintegrerad? En inkluderande arbetsmarknad tar till vara på kompetensen hos hela arbetskraften 1. För att kompensera den befolkningsutvecklingen med minskad andel i förvärvsarbetande ålder kan regionen se till att de som är arbetsföra även kommer i arbete. En relativt stor andel av de som flyttar in till kommunerna varje år är utrikesfödda. Men förvärvsfrekvensen hos utrikesfödda är i de flesta fall lägre än den för svenskfödda. Det innebär att arbetskraften inte används till fullo. Utbildningsnivån är högre eller lika hög hos utrikesfödda 2 jämfört med svenskfödda i alla Västerbottens kommuner i åldersgruppen år. Samtidigt har utrikesfödda lägre förvärvsfrekvens jämfört med svenskfödda. En skillnad som kvarstår oavsett utbildningsnivå. Det innebär att förvärvsfrekvensen hos de åringar som är utrikesfödda och högutbildade är lägre än den för svenskfödda som saknar en högre utbildning. Skillnaden i förvärvsfrekvens mellan utrikesfödda och svenskfödda är relativt konstant med ungefär 15 procentenheter oberoende av utbildningsnivå, men nivån på förvärvsfrekvensen skiljer sig. Det indikerar att tröskeln till arbetsmarknaden kvarstår för utrikesfödda trots att de utbildat sig och haft uppehållstillstånd i minst fem år. Översta fyrkanterna visar förvärvsfrekvensen för åringar som har en högre utbildning och cirklarna visar andelen i ålder år som har en högre utbildning. Grönt står för svenskfödda och rosa för utrikesfödda som haft uppehållstillstånd i Sverige i minst fem år. Förvärvsfrekvensen bland de utrikesfödda som inte är högutbildade var 71 procent i Västerbotten, medan motsvarande för svenskfödda var 87 procent Förvärvsfrekvensen för utrikesfödda som är högutbildade är 79 procent för utrikesfödda och 94 procent för svenskfödda. De inomregionala skillnaderna syns i figuren nedan. Noterbart är att i vissa kommuner är antalet personer i gruppen utrikesfödda låg som t.ex. i Sorsele. Med tiden blir utrikesfödda mer välintegrerade på arbetsmarknaden. Sysselsättningsgraden är lägre bland de som nyligen fått uppehållstillstånd. Sysselsättningsgraden för alla som invandrat är 63 procent medan sysselsättningsraden för de som har haft uppehållstillstånd i minst fem år är 74 procent. Förvärvsfrekvens och andel högutbildade 3 i ålder Uppdelat på svenskfödda och utrikesfödda som haft uppehållstillstånd i minst fem år (2011) Data från Västerbottendatabasen, se sidan 6. 1 Arbetskraften består av de sysselsatta, arbetslösa, sjukskriva. 2 Utrikesfödda som haft uppehållstillstånd i Sverige i minst fem år eftersom det finns en viss omställningsperiod innan en person är tillgänglig för arbetskraften. 3 Utbildning tre år eller längre i eftergymnasial utbildning.

6 Kompetensförsörjning inom vård och omsorg Demografiska förändringar med ökad andel äldre och ökad andel äldre skapar ökat behov av att kunna tillhandahålla adekvat vård och omsorg i alla delar av länet. Ett ökande vård och omsorgsbehov innebär dels ökade samhällskostnader men även behov av personer som kan arbeta på vårdcentraler, sjukhus och andra inrättningar. Vård och omsorg sysselsätter X procent av det totala antalet Andel 55+ år av sysselsatta inom vård och omsorg. Delregioner sysselsatta i länet. Det betyder att y personer arbetar på vårdcentral, sjukhus, inom företagshälsovården eller annan privat eller offentlig vårdgivare. Utmaningen med att tillgodose kompetensförsörjningen inom vård och omsorg det närmaste decenniet förstärks av att det är en relativt stor andel av de som arbetar i sektorn som kommer att gå i pension under perioden. I Västerbottensdatabasen* finns tillgång till detaljerat statistik över sysselsättningen i olika yrken och branscher i vilket gör det möjligt att beskriva tillgång på kompetenser på detaljerad geografisk nivå. Andelen av de sysselsatta som år 2011 var 55 år eller äldre är högst bland tandsköterskor, biomedicinska analytiker och specialiserade sjuksköterskor (barnmorskor, distriktssköterskor m fl)., där mer än 50 procent kan förväntas gå i pension det närmaste decenniet i vissa delar av länet. Cirka en tredjedel av läkarna kommer uppnå pensionsålder fram till år Det är yrken som kräver längre utbildningstid som även har en högre medelålder. Det pekar på behovet att uppmuntra vidareutbildning hos de som är yngre. Ungefär var fjärde undersköterska, vårdbiträde, sjukgymnast och skötare kan förväntas gå i pension det närmaste decenniet. Även om andelen är lägre än för exempelvis tandsköterskor handlar det i absoluta tal om betydligt fler personer i dessa yrken. När det gäller pendlingsströmmarna av läkare, specialiserade sjuksköterskor och sjuksköterskor finns det inomregionala skillnader. Region 8 är mest beroende av inpendling av vårdpersonal där var femte pendlar från en annan kommun. Drygt 10 procent av de som arbetar bor utanför Region 8 och närmare tio procent pendlar mellan kommunerna inom Region 8. Samtidigt finns det personer som arbetar inom vård och omsorg som pendlar ut från Region 8. Utpendlingen är hälften så stor som inpendlingen. Samtidigt kan de inomkommunala pendlingsavstånden vara långa. Skellefteåregionen har den minsta inpendlingen med närmare 97 procent av de läkare, sjuksköterskor och specialiserade sjuksköterskor som bor och arbetar i samma kommun. De som bor i regionen pendlar ut i större utsträckning är Region 8 och Umeåregionen. Eftersom Skellefteåregion är till ytan stor med flera befolkningscentra kan det även finnas betydande inomkommunal pendling. Västerbottensdatabasen omfattar en befolkningsdel, en flyttdel och en sysselsättningsdel. Region Västerbotten, Skellefteåregionen (Skellefteå kommun), Region 8 (Lycksele kommun) samt Umeåregionen (Umeå kommun och Umeåregionens kansli) har tillgång till databasen som finns på SCB.

7 Pendling av läkare, sjuksköterskor och specialiserade sjuksköterskor. Delregioner Umeåregionen har större pendling inom regionen än pendling in från övriga länet och Sverige. Totalt är det drygt 10 procent som pendlar mellan kommuner. En mindre andel pendlar ut till övriga länet och övriga Sverige. En majoritet av läkare, specialiserade sjuksköterskor och sjuksköterskor arbetar i Umeåregionen (3 344 personer). I Skellefteåregionen arbetar personer och i Region 8 arbetar 538 personer. Alla som är utbildade till läkare, specialiserade sjuksköterskor och sköterskor arbetar inte inom vård och omsorg. Nio procent av läkarna inom länet arbetar i en annan bransch medan två procent inte arbetar alls. De flesta av dessa återfinns i Umeåregionen medan andelarna i övriga länet är lägre. För speciali- serade sjuksköterskor är motsvarande siffror tio respektive fyra procent och de är jämnt fördelade över länet. Sjuksköterskor arbetar i större utsträckning inom vård och omsorg om de har ett arbete men sjuksköterskor har en större andel som ej är sysselsatta. Bristen på personal inom vård och omsorg är en utmaning inte bara för Västerbottens kommuner utan är gemensam för hela världen även om orsakerna till bristen skiljer sig åt mellan olika världsdelar. Vård och omsorg är en bransch som blir allt mer internationaliserad. Utvecklande av nya lösningar för tillhandahållande av vård och omsorg kan bli en möjlighet för ökad konkurrenskraft Läkare, specialiserade sjuksköterskor och sjuksköterskor som ej arbetar inom vård och omsorg år. Andel 2011.

8 Mikroföretag för framtida tillväxt Mikroföretag bidrar till en större bredd på arbetsmarknaden med en ökande andel arbetsställen och stor andel nyetableringar. Mikroföretag är företag som har mellan en och nio anställda, i Västerbotten var 23 procent anställda i ett mikroföretag Samtidig var 84 procent av arbetsställena i länet mikroföretag. Det innebär att mikroföretag spelar en roll för hur breddad (sett till alternativa arbetsgivare) arbetsmarknaden är i Västerbotten. Större företag är fortfarande de som anställer flest människor men den höga andelen egenföretagare möjliggör för fler människor som inte vill eller kan arbeta för större företag att försörja sig själva. Förnyelsen bland arbetsställen hos mikroföretag mäts i figuren nedan genom att andelen nya och andelen nedlagda arbetsställen av totala antalet arbetsställen visas per bransch. Alla kommuner utom Nordmaling, Robertsfors och Norsjö hade högre andel nya arbetsställen relativt nedlagda arbetsställen. Den största branschen för samtliga kommuner är övriga producenter, vilket är egenföretagare. Hälften av alla arbetsställen i länet utgörs av egenföretagare, vilka enligt figuren nedan står för 60 procent av de nyetablerade företagen. Det är relativt mer förnyelse i tjänstenäringen jämfört med varunäringen i alla kommuner förutom Sorsele och Bjurholm. Det innebär att de företag som är mer arbetskraftsintensiva har mer förnyelse eller rörelse bland företagen än de som är kapitalintensiva. Västerbottens mikroföretag följer därmed utvecklingen i Sverige som helhet som är mer och mer tjänstenäringsintensiv. Malå och Sorsele hade högst andel nyetablerade arbetsställen med över 20 procent av totala antalet arbetsställen som var nyetableringar. Nyetablerade och nedlagda arbetsställen följer varandra ganska väl branschfördelat och på kommun nivå, vilket innebär att i branscher med många nedlagda företag finns även många nyetablerade som därmed bidrar till en förnyelse inom branschen. Mikroföretag har en låg andel av förädlingsvärdet som produceras i länet samt en låg andel av den totala sysselsättningen, vilket lämnar utrymme för en tillväxtspotential. Nedlagda och nya arbetsställen (1-9 anställda) på bransch och som andel av de totala antalet arbetsställen, 2010 Nedlagda Arbetsställen Nyetablerade Data från SCB, raps-ris. Region Västerbotten Box 443, Umeå, Sweden BESÖKARE Västra Norrlandsgatan 13, Umeå TELEFON FAX