KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN"

Transkript

1 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN HÖSTEN 2013 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN publiceras av Region Västerbotten. Här analyseras den regionala konjunkturutvecklingen och de långsiktiga förutsättningarna för framtida tillväxt i Västerbottens län. Genom att visa på skillnader och likheter mellan utvecklingen i Västerbottens kommuner och den i Norrland och Sverige ges en bild av hur regionen förhåller sig till omvärlden. KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN publiceras två gånger per år, vår och höst. Kontakt: Anna Norin, utredare, enheten för regional utvecklingsplanering,

2 Konjunkturen Västerbotten följer med den nationella konjunkturuppgången men inte lika starkt som i övriga Norrland och Sverige enligt den senaste prognosen för tillväxten i bruttoregionalprodukten (BRP). Samtidigt verkar delar av Norrland till skillnad från Västerbotten haft en svagare utveckling under föregående år. Den positiva tillväxten beror till stor del på att efterfrågan hos svenska konsumenter har blivit starkare medan efterfrågan på svenska varor och tjänster i andra länder fortfarande är svag. Det gäller särakilt mineral, fordon och energiprodukter som minskat sedan föregående år. De senaste kortsiktiga indikatorerna på nationell nivå visar tecken på ytterligar förbättrat konjunkturläge för Sverige. Det handlar bland annat om minskade lager i industrin och en ökning av industriproduktionen. Arbetsmarknaden i länet visar på både positiva och mindre positiva tecken. Sysselsättningen fortsätter att öka och har ökat med sju procent sedan 2005 medan befolkningen ökat med en procent. Även antalet öppet arbetslösa har minskat till personer. Samtidigt finns det tecken på en något sämre utveckling under det senaste kvartalet med en minskning av nyanmälda platser för länet som helhet och en liten ökning av antalet varsel. Nyregistrering av personbilar, den indikator som speglar tillförsikten inför framtiden, ökar i Västerbotten län men minskar i Norrland och Riket. Den positiva befolkningsutvecklingen har fortsatt under det senaste året. Antalet flygpassagerare på länets flygplatser fortsätter att öka starkare än riket. Antalet gästnätter har minskat något det tredje kvartalet jämfört med motsvarande kvartal förra året men utvecklingen sedan 2008 är betydligt starkare i Västerbotten än i Riket. Konjunkturindikatorer Västerbotten, Norrland, Sverige

3 Konjunkturläget i kommunerna Senaste statistiken för nyanmälda platser, sökande som fått arbete och statistik över nyregistrerade fordon visar på en varierad bild över konjunkturutvecklingen på kommunnivå. En grupp kommuner visar på en positiv utveckling med stark ökning av flera eller alla konjunkturindikatorer. Ett mindre antal kommuner visar delvis positiva men inte så stora procentuella förändringar jämfört med förra året och en tredje grupp där förändringarna visar på en blandad bild av konjunkturutvecklingen. Konjunkturindikatorer kommun Förändringen 2013 jämfört med samma period föregående år Dorotea, Norsjö, Umeå och Åsele visar på en ökning för alla tre indikatorer med en positiv utveckling på arbetsmarknaden samtidigt som ökningen av nyregistrerade bilar visar på en tillförsikt inför framtiden. Endast en kommun, Sorsele, visar på en minskning för alla indikatorer och det handlar om mindre förändringar. Nyanmälda platser hos arbetsförmedlingen minskade för länet men har ökat i åtta av länets femton kommuner. Dorotea har den största ökningen av nyanmälda platser jämfört med föregående år på 100 procent. Nyanmälda platser visar på företagens vilja att anställa. Eftersom inte alla nya jobb anmäls till arbetsförmedlingen kompletteras nyanmälda platser med statistik för sökande som fått arbete. Sökande som fått arbete visar på en positiv utveckling för de allra flesta av kommunerna. Endast tre kommuner har sett en liten minskning: Robertsfors, Sorsele och Skellefteå. De två sistnämnda har även haft en liten minskning av antalet nyanmälda platser. Storuman, Malå, Lycksele och Nordmaling har en varierad utveckling på arbetsmarknaden där nyanmälda platser minskat tydligt medan antalet sökande som fått arbete har ökat. Även Robertsfors och Vännäs har haft en varierad utveckling på arbetsmarknaden men inte med lika stora förändringar. Nyregistrerade personbilar visar på graden av tillförsikt inför framtiden hos både företag och privatpersoner. Graden av tillförsikt varierar men en majoritet av kommunerna har haft en ökning av nyregistrerade personbilar mellan jan och oktober jämfört med samma period förra året. Norsjö har jaft den största ökningen medan Bjurholm har haft den största minskningen. *egen prognos **Konjunkturinstitutets prognos Deflator: implicitprisindex från Konjunkturinstitutet. Data från SCB, Arbetsförmedlingen, Transportstyrelsen och Trafikanalys. Norrland avser Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.

4 invånare år 2022 Västerbottens befolkning fortsätter öka i en prognos från Tillväxtanalys. År 2022 kommer personer bo i länet, en ökning med drygt personer jämfört med dagens nivå. Det är en större ökning än den faktiska ökningen föregående decennium. Alla kommuner utom Umeå förväntas ha en mer gynnsam utveckling fram till 2022 än den som varit fram till Befolkningsökningen förväntas bli huvudsakligen i Skellefteå, Umeå och Vännäs. Den tidigare befolkningsminskningen i övriga kommuner kommer mattas av och mer än halveras jämfört med utvecklingen fram till Prognosen visar även på förändrad åldersstruktur där barn och äldre ökar medan de som är mellan år kommer minska för länet som helhet. Det innebär en ökad försörjningsbörda när allt färre ska försörja allt fler. Många av de kommuner med vikande befolkningsunderlag har redan idag en hög andel äldre. De kommunerna kommer ha en mindre ökning av andelen äldre än de kommuner som har en ökande befolkning. Tre kommuner kommer redan fram till år 2022 hinna se en minskning av andelen 65+ i befolkningen. Gruppen i arbetsför ålder minskar i en övervägande majoritet av kommunerna. Den minskningen beror delvis på att befolkningen blir äldre och delvis på att utflyttningen är större än inflyttningen. Den demografiska utvecklingen med en ökande andel äldre är inte unik för länet utan är en gemensam utmaning för hela västvärlden och det innebär konkurrens om de som arbetsför ålder. Mellanöstern och Afrika har de yngsta befolkningarna medan Europa, Ryssland och Nordamerika har de äldsta. Urbanisering med ökande befolkning i större städer och vikande befolkningsunderlag i mindre kommuner sker över hela jorden. I ett svenskt perspektiv har Västerbotten relativt få kommuner bland de som minskar mest. Av de tjugo kommuner som förväntas minska mest det närmaste decenniet finns två i länet. I Norrbotten finns sex och i Värmland finns det fem av dessa tjugo. Befolkningsprognosen visar på positiv utveckling men även att de demografiska utmaningarna fortsätter. Befolkningsprognos Befolkningsprognosen är en nedbrytning som Tillväxtanalys gjort av SCB:s nationella prognos för befolkningsutvecklingen.

5 Välutbildad och välintegrerad? En inkluderande arbetsmarknad tar till vara på kompetensen hos hela arbetskraften 1. För att kompensera den befolkningsutvecklingen med minskad andel i förvärvsarbetande ålder kan regionen se till att de som är arbetsföra även kommer i arbete. En relativt stor andel av de som flyttar in till kommunerna varje år är utrikesfödda. Men förvärvsfrekvensen hos utrikesfödda är i de flesta fall lägre än den för svenskfödda. Det innebär att arbetskraften inte används till fullo. Utbildningsnivån är högre eller lika hög hos utrikesfödda 2 jämfört med svenskfödda i alla Västerbottens kommuner i åldersgruppen år. Samtidigt har utrikesfödda lägre förvärvsfrekvens jämfört med svenskfödda. En skillnad som kvarstår oavsett utbildningsnivå. Det innebär att förvärvsfrekvensen hos de åringar som är utrikesfödda och högutbildade är lägre än den för svenskfödda som saknar en högre utbildning. Skillnaden i förvärvsfrekvens mellan utrikesfödda och svenskfödda är relativt konstant med ungefär 15 procentenheter oberoende av utbildningsnivå, men nivån på förvärvsfrekvensen skiljer sig. Det indikerar att tröskeln till arbetsmarknaden kvarstår för utrikesfödda trots att de utbildat sig och haft uppehållstillstånd i minst fem år. Översta fyrkanterna visar förvärvsfrekvensen för åringar som har en högre utbildning och cirklarna visar andelen i ålder år som har en högre utbildning. Grönt står för svenskfödda och rosa för utrikesfödda som haft uppehållstillstånd i Sverige i minst fem år. Förvärvsfrekvensen bland de utrikesfödda som inte är högutbildade var 71 procent i Västerbotten, medan motsvarande för svenskfödda var 87 procent Förvärvsfrekvensen för utrikesfödda som är högutbildade är 79 procent för utrikesfödda och 94 procent för svenskfödda. De inomregionala skillnaderna syns i figuren nedan. Noterbart är att i vissa kommuner är antalet personer i gruppen utrikesfödda låg som t.ex. i Sorsele. Med tiden blir utrikesfödda mer välintegrerade på arbetsmarknaden. Sysselsättningsgraden är lägre bland de som nyligen fått uppehållstillstånd. Sysselsättningsgraden för alla som invandrat är 63 procent medan sysselsättningsraden för de som har haft uppehållstillstånd i minst fem år är 74 procent. Förvärvsfrekvens och andel högutbildade 3 i ålder Uppdelat på svenskfödda och utrikesfödda som haft uppehållstillstånd i minst fem år (2011) Data från Västerbottendatabasen, se sidan 6. 1 Arbetskraften består av de sysselsatta, arbetslösa, sjukskriva. 2 Utrikesfödda som haft uppehållstillstånd i Sverige i minst fem år eftersom det finns en viss omställningsperiod innan en person är tillgänglig för arbetskraften. 3 Utbildning tre år eller längre i eftergymnasial utbildning.

6 Kompetensförsörjning inom vård och omsorg Demografiska förändringar med ökad andel äldre och ökad andel äldre skapar ökat behov av att kunna tillhandahålla adekvat vård och omsorg i alla delar av länet. Ett ökande vård och omsorgsbehov innebär dels ökade samhällskostnader men även behov av personer som kan arbeta på vårdcentraler, sjukhus och andra inrättningar. Vård och omsorg sysselsätter X procent av det totala antalet Andel 55+ år av sysselsatta inom vård och omsorg. Delregioner sysselsatta i länet. Det betyder att y personer arbetar på vårdcentral, sjukhus, inom företagshälsovården eller annan privat eller offentlig vårdgivare. Utmaningen med att tillgodose kompetensförsörjningen inom vård och omsorg det närmaste decenniet förstärks av att det är en relativt stor andel av de som arbetar i sektorn som kommer att gå i pension under perioden. I Västerbottensdatabasen* finns tillgång till detaljerat statistik över sysselsättningen i olika yrken och branscher i vilket gör det möjligt att beskriva tillgång på kompetenser på detaljerad geografisk nivå. Andelen av de sysselsatta som år 2011 var 55 år eller äldre är högst bland tandsköterskor, biomedicinska analytiker och specialiserade sjuksköterskor (barnmorskor, distriktssköterskor m fl)., där mer än 50 procent kan förväntas gå i pension det närmaste decenniet i vissa delar av länet. Cirka en tredjedel av läkarna kommer uppnå pensionsålder fram till år Det är yrken som kräver längre utbildningstid som även har en högre medelålder. Det pekar på behovet att uppmuntra vidareutbildning hos de som är yngre. Ungefär var fjärde undersköterska, vårdbiträde, sjukgymnast och skötare kan förväntas gå i pension det närmaste decenniet. Även om andelen är lägre än för exempelvis tandsköterskor handlar det i absoluta tal om betydligt fler personer i dessa yrken. När det gäller pendlingsströmmarna av läkare, specialiserade sjuksköterskor och sjuksköterskor finns det inomregionala skillnader. Region 8 är mest beroende av inpendling av vårdpersonal där var femte pendlar från en annan kommun. Drygt 10 procent av de som arbetar bor utanför Region 8 och närmare tio procent pendlar mellan kommunerna inom Region 8. Samtidigt finns det personer som arbetar inom vård och omsorg som pendlar ut från Region 8. Utpendlingen är hälften så stor som inpendlingen. Samtidigt kan de inomkommunala pendlingsavstånden vara långa. Skellefteåregionen har den minsta inpendlingen med närmare 97 procent av de läkare, sjuksköterskor och specialiserade sjuksköterskor som bor och arbetar i samma kommun. De som bor i regionen pendlar ut i större utsträckning är Region 8 och Umeåregionen. Eftersom Skellefteåregion är till ytan stor med flera befolkningscentra kan det även finnas betydande inomkommunal pendling. Västerbottensdatabasen omfattar en befolkningsdel, en flyttdel och en sysselsättningsdel. Region Västerbotten, Skellefteåregionen (Skellefteå kommun), Region 8 (Lycksele kommun) samt Umeåregionen (Umeå kommun och Umeåregionens kansli) har tillgång till databasen som finns på SCB.

7 Pendling av läkare, sjuksköterskor och specialiserade sjuksköterskor. Delregioner Umeåregionen har större pendling inom regionen än pendling in från övriga länet och Sverige. Totalt är det drygt 10 procent som pendlar mellan kommuner. En mindre andel pendlar ut till övriga länet och övriga Sverige. En majoritet av läkare, specialiserade sjuksköterskor och sjuksköterskor arbetar i Umeåregionen (3 344 personer). I Skellefteåregionen arbetar personer och i Region 8 arbetar 538 personer. Alla som är utbildade till läkare, specialiserade sjuksköterskor och sköterskor arbetar inte inom vård och omsorg. Nio procent av läkarna inom länet arbetar i en annan bransch medan två procent inte arbetar alls. De flesta av dessa återfinns i Umeåregionen medan andelarna i övriga länet är lägre. För speciali- serade sjuksköterskor är motsvarande siffror tio respektive fyra procent och de är jämnt fördelade över länet. Sjuksköterskor arbetar i större utsträckning inom vård och omsorg om de har ett arbete men sjuksköterskor har en större andel som ej är sysselsatta. Bristen på personal inom vård och omsorg är en utmaning inte bara för Västerbottens kommuner utan är gemensam för hela världen även om orsakerna till bristen skiljer sig åt mellan olika världsdelar. Vård och omsorg är en bransch som blir allt mer internationaliserad. Utvecklande av nya lösningar för tillhandahållande av vård och omsorg kan bli en möjlighet för ökad konkurrenskraft Läkare, specialiserade sjuksköterskor och sjuksköterskor som ej arbetar inom vård och omsorg år. Andel 2011.

8 Mikroföretag för framtida tillväxt Mikroföretag bidrar till en större bredd på arbetsmarknaden med en ökande andel arbetsställen och stor andel nyetableringar. Mikroföretag är företag som har mellan en och nio anställda, i Västerbotten var 23 procent anställda i ett mikroföretag Samtidig var 84 procent av arbetsställena i länet mikroföretag. Det innebär att mikroföretag spelar en roll för hur breddad (sett till alternativa arbetsgivare) arbetsmarknaden är i Västerbotten. Större företag är fortfarande de som anställer flest människor men den höga andelen egenföretagare möjliggör för fler människor som inte vill eller kan arbeta för större företag att försörja sig själva. Förnyelsen bland arbetsställen hos mikroföretag mäts i figuren nedan genom att andelen nya och andelen nedlagda arbetsställen av totala antalet arbetsställen visas per bransch. Alla kommuner utom Nordmaling, Robertsfors och Norsjö hade högre andel nya arbetsställen relativt nedlagda arbetsställen. Den största branschen för samtliga kommuner är övriga producenter, vilket är egenföretagare. Hälften av alla arbetsställen i länet utgörs av egenföretagare, vilka enligt figuren nedan står för 60 procent av de nyetablerade företagen. Det är relativt mer förnyelse i tjänstenäringen jämfört med varunäringen i alla kommuner förutom Sorsele och Bjurholm. Det innebär att de företag som är mer arbetskraftsintensiva har mer förnyelse eller rörelse bland företagen än de som är kapitalintensiva. Västerbottens mikroföretag följer därmed utvecklingen i Sverige som helhet som är mer och mer tjänstenäringsintensiv. Malå och Sorsele hade högst andel nyetablerade arbetsställen med över 20 procent av totala antalet arbetsställen som var nyetableringar. Nyetablerade och nedlagda arbetsställen följer varandra ganska väl branschfördelat och på kommun nivå, vilket innebär att i branscher med många nedlagda företag finns även många nyetablerade som därmed bidrar till en förnyelse inom branschen. Mikroföretag har en låg andel av förädlingsvärdet som produceras i länet samt en låg andel av den totala sysselsättningen, vilket lämnar utrymme för en tillväxtspotential. Nedlagda och nya arbetsställen (1-9 anställda) på bransch och som andel av de totala antalet arbetsställen, 2010 Nedlagda Arbetsställen Nyetablerade Data från SCB, raps-ris. Region Västerbotten Box 443, Umeå, Sweden BESÖKARE Västra Norrlandsgatan 13, Umeå TELEFON FAX

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN VÅREN 2012 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN publiceras av Region Västerbo en. Här analyseras den regionala konjunkturutvecklingen och de långsik ga förutsä ningarna för fram da llväxt

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN SOMMAR 2015 Tema ska fördjupningar Ökad befolkning beror på utländsk infly ning Kan arbetspendling lösa kompetensförsörjningen? Ökning av investeringar i Västerbo en Bostadsbrist

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Äldres flyttningar. Äldres flyttningar. Bakgrund. Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret. Aktuella siffror om Umeå. Nr? Nov 2010. Karta 1.

Äldres flyttningar. Äldres flyttningar. Bakgrund. Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret. Aktuella siffror om Umeå. Nr? Nov 2010. Karta 1. Aktuella siffror om Umeå Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret Äldres flyttningar Äldres flyttningar Nr? Nov 2010 Bakgrund Det är allmänt bekant att kommunerna får allt större utmaningar på grund av att

Läs mer

UTVECKLING GÄVLEBORG

UTVECKLING GÄVLEBORG UTVECKLING GÄVLEBORG STATISTIKRAPPORT APRIL-JULI 2015 BEFOLKNING ARBETSMARKNAD KOMPETENS NÄRINGSLIV UTVECKLING GÄVLEBORG - en rapport över hur befolkning-, arbetsmarknad-, kompetens-, näringsliv- och konjunkturläget

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014 Sammanfattning Sida: 1 av 7 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jämtlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Sammanfattning I Jämtlands län har arbetsmarknaden fortsatt att återhämta sig under

Läs mer

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen 1 (12) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, maj 212 INNEHÅLL sida Inledning 3 Högre ekonomisk tillväxt än rikssnittet

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Företagens betydelse i Lidköping. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Lidköping. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Lidköping Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Företagens betydelse i Mariestad. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Mariestad. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Mariestad Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad 1 (10) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 2, mars 2012 INNEHÅLL sida Inledning 3 Företagstjänster och byggverksamhet

Läs mer

Företagens betydelse i Örebro. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Örebro. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Örebro Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Företagens betydelse i Falköping. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Falköping. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Falköping Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Företagens betydelse i Danderyd. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Danderyd. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Danderyd Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Företagens betydelse i Härnösand. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Härnösand. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Härnösand Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län

Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län Välkomna! Fredrika Henriksson, arbetsförmedlingschef Östersund, 010-486 42 02 Maria Salomonsson, utredare, 010-487 67 19 Företagen har dämpade förväntningar

Läs mer

Företagens betydelse i Gotland. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Gotland. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Gotland Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Företagens betydelse i Stockholm. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Stockholm. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Stockholm Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Utan invandrare stannar bussen och taxin statistik och trender

Utan invandrare stannar bussen och taxin statistik och trender Utan invandrare stannar bussen och taxin statistik och trender Juni 2014 2014-06-18 För att lösa det demografiska problemet med en åldrande befolkning behövs fler människor som kan arbeta runt om i Sverige.

Läs mer

Företagens betydelse i Järfälla. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Järfälla. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Järfälla Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Företagens betydelse i Västervik. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Västervik. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Västervik Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Företagens betydelse i Vallentuna. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Vallentuna. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Vallentuna Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Företagens betydelse i Gävle. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Gävle. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Gävle Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Företagens betydelse i Borgholm. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Borgholm. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Borgholm Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Företagens betydelse i Klippan. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Klippan. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Klippan Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Företagens betydelse i Lysekil. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Lysekil. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Lysekil Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Företagens betydelse i Salem. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Salem. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Salem Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Diarienummer: 13 RV 57-5. Socioekonomisk analys för Övre Norrland Europeiska socialfonden 2014-2020

Diarienummer: 13 RV 57-5. Socioekonomisk analys för Övre Norrland Europeiska socialfonden 2014-2020 Diarienummer: 13 RV 57-5 Socioekonomisk analys för Övre Norrland Europeiska socialfonden 2014-2020 Europeiska socialfonden 2014-2020 Region Västerbotten fått i uppdrag av regeringen att tillsammans med

Läs mer

Företagens betydelse i Österåker. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Österåker. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Österåker Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

NULÄGE OCH OMVÄRLD. Europa 2020: Västerbotten

NULÄGE OCH OMVÄRLD. Europa 2020: Västerbotten NULÄGE OCH OMVÄRLD 2013 Europa 2020: Västerbotten NULÄGE OCH OMVÄRLD Nuläge och omvärld är en del av den omvärldsbevakning som sker på Region Västerbotten. I den här rapportserien sammanfattas varje år

Läs mer

Företagens betydelse i Håbo. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Håbo. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Håbo Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

Regelförenkling på kommunal nivå. Västerbotten

Regelförenkling på kommunal nivå. Västerbotten Regelförenkling på kommunal nivå En väg in Sverige Ja 88% Ja 75% Nej 12% Nej 25% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande regelverk samordna ansökningar förmedla information mellan olika

Läs mer

Företagens betydelse i Höör. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Höör. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Höör Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Företagens betydelse i Mönsterås. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Mönsterås. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Mönsterås Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Företagens betydelse i Eskilstuna. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Eskilstuna. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Eskilstuna Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Företagens betydelse i Nynäshamn. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Nynäshamn. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Nynäshamn Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Företagens betydelse i Trosa. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Trosa. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Trosa Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 fakta Om Sveriges glesoch landsbygder 1 Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 Innehåll Vad är gles- och landsbygd? Glesbygdsverkets definition 3 Karta gles- och landsbygder 4 Befolkning Befolkning

Läs mer

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Fakta i korthet Nr. 6 2014 Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Kompetensplattform Värmland Kompetensplattformar är ett uppdrag från regeringen i syfte att säkra kompetensförsörjningen

Läs mer

Företagens betydelse i Burlöv. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Burlöv. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Burlöv Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

statistik om stockholm ArbetsmArknAd

statistik om stockholm ArbetsmArknAd Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Förvärvsarbetande i Stockholm 2010 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i olika delar av Stockholms stad på låg geografisk

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län augusti 2012 12 010 (7,1%) 5 780 kvinnor (7,2%) 6 230 män (6,8%) 3

Läs mer

Företagens betydelse i Markaryd. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Markaryd. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Markaryd Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Sårbara kommuner 2013

Sårbara kommuner 2013 Sårbara kommuner 2013 Ranking av kommunernas sårbarhet ur ett näringslivsperspektiv Regioner & Marknader WSP Analys & Strategi Förord och innehåll Förord Den ökade globaliseringen av näringslivet och ekonomin

Läs mer

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland 2012-05-09 Keili Saluveer Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Syfte: att bidra till ökad matchning

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB

Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB Seminarium: Regionala matchningsindikatorer Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB Syfte och upplägg Syfte Att förbättra användningen av de regionala matchningsindikatorerna genom att gå igenom, studera

Läs mer

STATISTIK OM STOCKHOLM. ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011

STATISTIK OM STOCKHOLM. ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011 STATISTIK OM STOCKHOLM ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms stad. Dels redovisas data för staden

Läs mer

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

Rapport 2011:3. Arbetslösheten bland flyktingar i Södermanland

Rapport 2011:3. Arbetslösheten bland flyktingar i Södermanland Rapport 2011:3 Arbetslösheten bland flyktingar i Södermanland Länsstyrelsen Ansvarig utgivare År 2011 611 86 Nyköping Lucie Riad Nr 3 Tel växeln: 0155-26 40 00 ISSN 1400-0792 E-post: sodermanland@lansstyrelsen.se

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

NULÄGESANALYS BENGTSFORS 2014 Näringsliv och arbetsmarknad

NULÄGESANALYS BENGTSFORS 2014 Näringsliv och arbetsmarknad 1(17) Datum 2014-05-20 NULÄGESANALYS BENGTSFORS 2014 Näringsliv och arbetsmarknad De senaste 20 åren har varit omvälvande för Bengtsfors kommun. Vi har sett stora förändringar i näringslivets struktur

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län 1 Kortprognosen_2013_Halland.indd 1 2013-06-24 09:28:16 prognosen Ljusare tider i sikte på länets arbetsmarknad Utsikterna för länets arbetsmarknad ser ljusare

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden. Berndt Öhman

Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden. Berndt Öhman Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden Berndt Öhman Varsel per kvartal 1992-2010 70 60 50 40 30 20 10 0 Varsel Den internationella krisen 2007- Sverige hösten 2008 ökade varsel En arbetsmarknad

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro Presentation av rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro Rapporten presenterades för arbetsgivare, pp p g, utbildningsmäklare

Läs mer

Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser per april 2013

Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser per april 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2013-05-15 UAN-2013-0093 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS)

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Övergripande mätbara mål Regionala partnerskapet 12-01-18 Övergripande mätbara mål Negativ trend Positiv trend Målet är inte uppnått

Läs mer

Örebro läns kompetenskarta. Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november

Örebro läns kompetenskarta. Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november Örebro läns kompetenskarta Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november 1 Orsaker till tilltagande arbetskraftsbrist: Befolkningsutvecklingen En allt mer specialiserad arbetsmarknad BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING

Läs mer

Regionernas arbets marknad 2011 2030 Tre demografiska scenarier #1/14

Regionernas arbets marknad 2011 2030 Tre demografiska scenarier #1/14 TCO granskar Foto: Peter Cederling Regionernas arbets marknad 2011 2030 Tre demografiska scenarier #1/14 En rapport i samarbete med SCB om den demografiska utvecklingen i Sverige. Kontakt TCO Roger Mörtvik

Läs mer

förändrats? folkhälsoenkäterna 2006 och 2010

förändrats? folkhälsoenkäterna 2006 och 2010 Hur har hälsan i Vännäs förändrats? En jämförelse mellan En jämförelse mellan folkhälsoenkäterna 2006 och 2010 Vad har vi mätt? Problem/resurs Miljö och bakgrundsfaktorer Påverkas av Kommunen Miljöinsatser

Läs mer

Regional digital utveckling

Regional digital utveckling www.regionvasterbotten.se Regional digital utveckling Kommunförbundet Skåne Umeå, 26 juni 2014 Västerbotten 15 kommuner. 2 stora och 13 små. 259 000 invånare 72% av invånarna är bosa

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling

Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling Fakta i korthet Nr. 3 2012 Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling EU-kommissionen presenterade 2010 EU:s gemensamma tillväxt och sysselsättningsstrategi, Europa 2020 som

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Attityder till företagande bland kvinnor och män

Attityder till företagande bland kvinnor och män Attityder till företagande bland kvinnor och män Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer

Läs mer

ARBETSMARKNAD Arbetssökande i stadsdelsområden 2011

ARBETSMARKNAD Arbetssökande i stadsdelsområden 2011 Statistik om Stockholm ARBETSMARKNAD Arbetssökande i stadsdelsområden 2011 FÖRORD Denna rapport ingår som en del i det avtal Sweco Eurofutures har med Stadsledningskontoret om sammanställande av statistikrapporter.

Läs mer

Arbetskraftsreserven. På toppen av en högkonjunktur?

Arbetskraftsreserven. På toppen av en högkonjunktur? Arbetskraftsreserven På toppen av en högkonjunktur? Sysselsättningsökningen under de senaste tre åren har varit mycket stark ungefär 220 000 jobb har tillkommit netto 1. Trots detta har bara 40 procent

Läs mer

GR-kommunernas personal 2009

GR-kommunernas personal 2009 GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete 910 30 880 98,0% 870 Sjuksköterska 1 490 100 1 390 87,3%

Läs mer

Diabetesvård i Västerbotten

Diabetesvård i Västerbotten Diabetesvård i Västerbotten Herbert Sandström Distr. Läk. Doc Allmänmedicin Enheten för Allmänmedicin. VLL/Umeå Universitet Hur kan ÖJ bidra till att utveckla och förbättra diabetesvården? Exempel från

Läs mer

Vägledarkonferens i Stockholm 28/10. Marwin Nilsson, analysavdelningen

Vägledarkonferens i Stockholm 28/10. Marwin Nilsson, analysavdelningen Vägledarkonferens i Stockholm 28/10 Marwin Nilsson, analysavdelningen Index 50 Sentiment indikator n i USA j an u ari 2003 - sep temb er 2011 25 0-25 -50 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Säs

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län 1 PROGNOSEN Länets arbetsmarknad återhämtar sig En god utveckling av den inhemska efterfrågan, tillsammans med en global konjunktur som långsamt återhämtar

Läs mer

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut?

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Tomas Riste, regionråd Catarina Segersten Larsson, regionråd Bo-Josef Eriksson, statistiker Ann Otto, omvärldsanalytiker Varför är det intressant att studera

Läs mer

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Näringsliv Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Enmansföretag 1320 1-4 anställda 315 50-16 415 årssysselsatta inom turismen Källa: UC-företagsregister och

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1)

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1) Inrikes omflyttning Under 2010 registrerades i genomsnitt 3 607 flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt flyttade 1 156 563 personer under året vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. 139

Läs mer