Tillväxt och utveckling i Sjuhärad

Transkript

1 Rapport 2014:8 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Sjuhärad Tillväxt och utveckling i Sjuhärad ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling i Västra Götalands fyra delregioner. I rapporterna redovisas utvecklingen inom befolkning, arbetsmarknad, näringsliv, utbildning och regional ekonomi. Befolkningsutveckling Sjuhärad har haft en positiv befolkningsförändring under hela 2000-talet och befolkningen har växt från år 2004 till år Befolkningstillväxten består av ett positivt utrikes flyttöverskott och födselnetto, samtidigt som inrikes flyttöverskottet har varit negativt. De senaste årens tillväxt har till större del karaktäriserats av en tilltagande naturlig tillväxt det vill säga ett positivt födselnetto samt ett stort utrikes flyttningsöverskott. Sjuhärads inrikes flyttningsnettot har förändrats i motsatt riktning och varit negativt de senaste sex åren. Flyttnetto gentemot övriga landet gav år 2013 ett underskott om cirka 280 personer, och den totala befolkningsökningen var cirka personer. Födelsenettot påverkas i hög grad av befolkningssammansättningen, flyttnettot är istället beroende av andra faktorer så som möjligheterna till arbete, studier och ett gott liv i regionen. Befolkningsökning Befolkning

2 Arbetsmarknad Arbetslöshetsnivåerna är i huvudsak lägre i Sjuhäradskommunerna än i Fyrbodal och Skaraborg och på ungefär samma nivå som Göteborgsregionen. Högst är arbetslösheten i Borås och Vårgårda som båda har en arbetslöshet på över 7 % av arbetskraften. Lägst arbetslöshet inom Sjuhärad är det i Tranemo och Bollebygd som båda har under 6 % arbetslöshet. Arbetslösa som andel av arbetskraften, år, år 2013 Källa: Arbetsförmedlingen Det finns tydliga inomregionala skillnader i sysselsättningsutvecklingen i Västra Götaland. Under perioden 1999 till 2012 har samtliga delar av länet haft en positiv utveckling. Men endast i Göteborgsregionen har utvecklingen varit starkare än utvecklingen för länet som helhet. Sjuhärad har dock haft en starkare utveckling än både Fyrbodal och Skaraborg. Sysselsättningen i Sjuhärad har också återhämtat sig relativt väl sedan konjunkturnedgången , sysselsättningen i Sjuhärad översteg 2012 nivån före den ekonomiska krisen. 2

3 Strukturomvandling Neddragningar och personalförstärkningar sker parallellt med varandra men inte sällan inom olika näringsgrenar. Under det senaste årtiondet har det skett en förskjutning av sysselsättningen från tillverkningsindustrin till den privata tjänstesektorn. Andelen sysselsatta inom tillverkningsindustrin (inklusive utvinning) i Sjuhärad har minskat från 26 % till 18 % mellan åren 1999 och Andelen sysselsatta inom den offentliga sektorn i Sjuhärad har under perioden varit i stort sett oförändrad. Andelarna sysselsatta inom jordbruk, skog och fiske är relativt oförändrade. En viss ökning har dock skett av sysselsättningen inom Sjuhärads byggsektor. * * År 2011 ändrade SCB hur de mäter antalet personer mellan 65 och 74 år som bedriver näringsverksamhet. Detta resulterade i en ökad andel sysselsatta inom jordbruk, skogsbruk och fiske, vilket syns i statistiken. Trots den minskade sysselsättningen inom tillverkningssektorn visar beräkningar som Västra Götalandsregionen låtit göra att industrin fortfarande har en avgörande betydelse för Västra Götalands sysselsättning och tillväxt. Om man ser på hur många sysselsättningstillfällen industrin skapar direkt inom industrin och indirekt inom tjänstesektorn tyder analysen på att industrins genererade fler jobb i Västra Götaland 2007 än den gjorde Samtidigt har produktivitetstillväxten sedan mitten av 80-talet varit snabbare än i riket, Stockholms län och Skåne. Detta kan förklaras av att industrin i Västra Götaland i hög grad är koncentrerad till branscher som uppvisat en hög internationell konkurrenskraft. 3

4 Nyföretagande Antalet nystartade företag har för Sjuhärad som helhet ökat konstant under de senaste åren från 9,7 per 1000 invånare år 2010 till 11,0 år Studerar man etableringsfrekvensen fördelat på kommunnivå framgår att det finns skillnader mellan kommunerna inom Sjuhärad. Etableringsfrekvensen är högst i Herrljunga (11,8), Vårgårda (11,6) och Borås (11,4). Etableringsfrekvensen är lägst i Bollebygd (9,5). Antal nystartade företag per 1000 invånare, år 2013 Källa: Tillväxtanalys Andel företagare av de sysselsatta år 2012 Exklusive jord- och skogsbruk Män Kvinnor Totalt Fyrbodal 11,4 4,8 8,2 Göteborgsregionen 10,6 4,8 7,7 Sjuhärad 10,7 4,5 7,7 Skaraborg 9,6 4,8 7,3 Västra Götaland 10,4 4,7 7,6 Källa: Västdatabasen/SCB Källa: Tillväxtanalys Andelen företagare bland den sysselsatta befolkningen i Sjuhärad är marginellt högre än snittet i Västra Götaland. Samtidigt är skillnaderna mellan andelen män och kvinnors företagande högre än genomsnittet för länet. Skillnaden beror på att andelen män som är företagare överstiger länssnittet samtidigt som andelen kvinnor som är företagare är lägre än länssnittet. 4

5 Utbildningsnivå Det är stora skillnader i utbildningsnivå mellan Göteborgsregionen och de övriga delregionerna inom Västra Götaland. Det förklaras framför allt av att utbildningsnivån generellt är högre i storstadsområden. I Sjuhärad har andelen högutbildade, det vill säga personer med eftergymnasial utbildning, ökat stadigt under 2000-talet. Denna andel av befolkningen i åldern år har ökat från 23 % år 2001 till 31,3 % år Källa: SCB Regional ekonomi Bruttoregionalprodukt (BRP) är den regionala motsvarigheten till BNP, det vill säga det samlade värdet av alla varor och tjänster som produceras i regionen under ett år. Av diagrammet nedan framgår att BRP utvecklingen sedan år 2001 har varierat mellan delregionerna i Västra Götaland. Sjuhärad har haft en högre nominell BRP per capita ökning än utvecklingen i Västra Götaland som helhet. Av diagrammet ovan framgår att BRP per capita är högst i Göteborgsregionen och lägst i Fyrbodal och Skaraborg. Klyftan i BRP per capita har samtidigt ökat mellan Göteborgsregionen och de båda delregionerna Fyrbodal och Skaraborg under den jämförda tioårsperioden. 5

6 Ett annat mått på den ekonomiska välfärden är lönesumman. Delregionen med lägst lönesumma per sysselsatt i Västra Götaland har under det tidiga 2000-talet växlat mellan att vara Sjuhärad eller Skaraborg. Men Sjuhärad har numera den näst högsta lönesumman efter Göteborgsregionen och utvecklingen ser fortsatt positiv ut. I Sjuhärad är lönesumman per sysselsatt högst i Borås ( kr) och i Tranemo ( kr), och lägst i Svenljunga kommun ( kr). Lönesumma per sysselsatt, år 2011 Sammanfattning Befolkningen i Sjuhärad har ökat varje år sedan början av 2000-talet. De inledande åren av 2000-talet hade Sjuhärad negativa födelsenetton och relativt stora inrikes flyttningsöverskott. Den trenden har dock vänt och de senaste åren så är situationen den motsatta med positiva födelsenetton och negativt inrikes flyttningsöverskott. Befolkningsmängden i Sjuhärad ökar varje år främst tack vare ett stort utrikes flyttningsöverskott. Arbetsmarknaden i Sjuhärad domineras av en växande privat tjänstesektor och en stark offentlig tjänstesektor. Samt präglas av en minskande industrisektor. Sysselsättningen i Sjuhärad har utvecklats positivt sedan början av 2000-talet, med undantag för finanskrisåren Nyföretagandet i Sjuhäradsbygden har ökat konstant sedan år 2010, och är nu uppe i över 10 nystartade företag per 1000 invånare och år. Nyföretagandet är särskilt högt i Herrljunga och Vårgårda. I Sjuhärad har andelen högutbildade, det vill säga personer med eftergymnasial utbildning, ökat konstant under hela 2000-talet. Den ekonomiska tillväxten räknad i BRP har i Sjuhärad varit starkare än utvecklingen både i länet och i riket som helhet, med över 50 procent på 10 år. Författare: Jon Josefsson 6