Värderingar. Företagsklimat, entreprenörskap. Tillväxt. Tillgång Efterfrågan Strukturomvandling

Transkript

1 Fakta & Analys 2011:2 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Kompetensprofil för Västra Götaland KOMPETENSPLATTFORM VÄSTRA GÖTALAND Matchning på arbetsmarknaden Att det finns arbetskraft och kompetens som matchar företagens och arbetsmarknadens behov är en viktig förutsättning för en regions tillväxt och konkurrenskraft. Med tider då det är många som lämnar arbetsmarknaden samtidigt som många nya inträder har kompetensförsörjning och -matchning lyfts fram som viktiga områden att arbeta med i samtliga regioner. Denna kortrapport ger överblick över ett urval av de bakomliggande variabler som ger förutsättningar och är viktiga för en bättre matchning av tillgång och efterfrågan på arbetsmarknaden. De olika variablernas påverkan har olika tyngd beroende på vilken bransch eller yrkesgrupp det är fråga om. Till exempel är många tjänster inom den offentliga sektorn (lärare, läkare, omsorgspersonal mm.) starkt beroende av hur befolkningsstrukturen och - utvecklingen ser ut medan IT-branscher påverkas starkt av den tekniska utvecklingen ute i världen. Figur 1. Ett urval variabler som påverkar matchningsmekanismen på arbetsmarknaden Traditioner Attraktivitet Flyttningar Pensionsavgångar Befolkningsutveckling Värderingar Företagsklimat, entreprenörskap Globaliseringen Internationell konkurrens Pendling Tillväxt Miljö Arbetskraft Tillgång Efterfrågan Strukturomvandling Utbildningsplatser Investeringar Teknisk utveckling Politiken Regelverk Vad är en -region? Västra Götaland med sina 49 kommuner präglas av variation och mångfald. För att åskådliggöra regiondelarnas olika förutsättningar för arbetskraftsförsörjning används i den här rapporten Nuteks indelning av funktionella arbetsmarknadsregioner (-regioner). Indelningen i -regioner baseras på arbetskraftspendling och har i syfte att representera en slags faktiska vardagsregioner inom vilka den större delen av företagen rekryterar sin personal och de flesta människorna kan få ett arbete. Att istället studera arbetskraftsförsörjningen i t.ex. kommuner, riskerar att ge en missvisande bild eftersom kommunindelningen främst består av administrativa istället för mer funktionella gränser. En arbetskraftsbrist i en kommun är ett mindre problem om det finns ledig arbetskraft i en annan del av den faktiska arbetsmarknadsregionen. Principen är att de förvärvsarbetande som är bosatta inom en viss region till övervägande del skall ha sitt arbete inom den regionen. Arbetspendlingens omfattning mellan de funktionella regionerna är därmed begränsad. 1 De två hallandskommunerna Kungsbacka och Varberg ingår i Göteborg. Tranemo kommun ingår i Gislaved men har i denna rapport sammanförts med Borås. Detta motiveras av att de största pendlingsströmmarna från Tranemo går till Borås kommun. Åmåls kommun tillhör Västra Götalands län men ingår i Karlstad som inte redovisas i denna kortrapport. 1 Tillväxtanalys

2 Figur 2. Karta över -regioner i Sverige Källa: Tillväxtanalys Tabell 1. -regioner i Västra Götaland Göteborg Borås + Tranemo Trollhättan Skövde Lidköping Strömstad Bengtsfors Varberg Göteborg Svenljunga Grästorp Karlsborg Vara Tanum Dals-Ed Kungsbacka Mölndal Borås Mellerud Tibro Götene Strömstad Bengtsfors Härryda Kungälv Ulricehamn Vänersborg Skara Lidköping Partille Vårgårda Tranemo Trollhättan Skövde Öckerö Essunga Sotenäs Hjo Ale Herrljunga Munkedal Tidaholm Lerum Alingsås Färgelanda Falköping Bollebygd Stenungsund Lysekil Gullspång Lilla Edet Tjörn Uddevalla Töreboda Mark Orust Mariestad

3 Befolkning Befolkningsökningen koncentrerad till Göteborg En positiv befolkningsutveckling och balanserad befolkningsstruktur är grundförutsättningar för tillväxt och god kompetensförsörjning i en region. Diagrammet nedan speglar de ytterligheterna som finns i Västra Götaland. Göteborg har en klart dominerande ställning när det gäller befolkningstillväxt medan befolkningen i Bengtsfors har minskat varje år under de två senaste decennierna. Alla -regioner har haft relativt sett bättre utveckling under 2000-talet än under 1990-talet. Detta beror framförallt på de stora invandrarströmmarna under andra hälften av 2000-talet. Figur 3. Befolkningsutvecklingen i Västra Götalands -regioner, Index 100= år 1994 Index 100=år Göteborg Trollhättan Lidköping Skövde Strömstad Bengtsfors Borås+Tranemo Invandrarna står för merparten av befolkningsökningen Befolkningen växer genom ett positivt födelse- och/eller flyttnetto. Flyttnettot är skillnaden mellan antalet in- och utflyttare som kan i sin tur delas upp på in- och utrikes flyttare. Diagrammet nedan visar att det är enbart Göteborg som haft ett betydande inrikes flyttnetto medan de övriga -regionernas flyttöverskott under 2000-talet beror enbart på utrikes flyttarna. Flyttningar är intressanta att studera i kompetensförsörjningssammanhang eftersom ålderssammansättningen och kompetensbakgrunden kan skilja sig en hel del mellan in- och utflyttare. Exempelvis har Göteborg haft en omfattande inflyttning av unga vuxna men en stor utflyttning av barnfamiljer. Samtidigt är det betydligt fler högutbildade som flyttar in till Göteborg än ut. Det finns även skillnader i kompetensen och utbildningsbakgrunden mellan in- och utrikes flyttare. Figur 4. Flyttningsnetto under 2000-talet i Västra Götalands -regioner Utrikes flyttnetto Inrikes flyttnetto Göteborg Borås+Tranemo Trollhättan Lidköping Skövde Strömstad Bengtsfors

4 De utrikesfödda blir en allt viktigare resurs på arbetsmarknaden. Denna grupp kännetecknas dock oftast av ett relativt sett lågt arbetskraftsdeltagande. Eftersom andelen utrikesfödda av befolkningen varierar ganska mycket mellan de olika -regionerna får det således olika genomslag i olika regioner. Som följd av det stora utrikes flyttöverskottet har andelen utrikesfödda i befolkningen i Västra Götaland ökat från 12 till 15 procent under det senaste decenniet. Den relativa ökningen har varit störst i Strömstad och Bengtsfors dit många norrmän har flyttat. Även i Borås har ökningen varit stor, tidigare studier har visat att det är många arbetskraftsinvandrare som flyttar dit. 2 Figur 5. Utrikesfödda som andel av befolkningen, år 2000 och % 1 1 År 2000 År % 15% 10% 13% 9% 7% 10% 11% 4% 2% 0% Göteborg Borås + Tranemo Trollhättan Lidköping Skövde Strömstad Bengtsfors Västra Götaland En åldrande befolkning Västra Götaland har i likhet med många andra regioner en utveckling där befolkningen blir allt äldre. Men ökningen av andelen äldre skiljer sig åt ganska kraftigt mellan olika -regioner. Generellt gäller att de regioner som haft en positiv befolkningsutveckling har även en mer gynnsam befolkningsstruktur en relativt stor andel i arbetsför ålder. Ju högre andel i arbetsför ålder desto lägre blir försörjningskvoten dvs. antalet förvärvsarbetande som skall försörja åldersgrupperna utanför arbetskraften 0-19 år och 65+ år. Tabell 2. Befolkningsutvecklingen i Västra Götalands -regioner Folkmängd år Totalt Befolkningsutveckling Folkmängd 2010 Befolkningsutveckling Andel åringar Göteborg % % 60% Borås + Tranemo % % 57% Trollhättan % % 5 Lidköping % % 5 Skövde % % 5 Strömstad % 5 Bengtsfors % % 55% % % 2 Till och från Västra Götaland, en rapport om flyttströmmar, Västra Götalandsregionen, år 2010

5 Utbildning Stora skillnader i utbildningsnivån Befolkningens formella utbildningsnivå fortsätter att stiga och ligger i linje med att allt större del av arbetsmarknaden kräver arbetskraft med högre utbildning. Strukturomvandlingen har medfört att de enklare jobben i allt större utsträckning flyttas till utlandet medan efterfrågan på personer med specialistkunskaper ökar. Utbildningsnivån har stigit i alla -regioner men andelen av befolkningen som har eftergymnasial utbildning varierar kraftigt mellan -regionerna. Till exempel är andelen med eftergymnasial utbildning dubbelt så stor i Göteborg än i Bengtsfors. Skillnaden mellan Göteborg och de övriga -regioner i Västra Götaland är relativt sett ännu större när det gäller den långa eftergymnasial utbildningen dvs. 3 år eller längre. Skillnaderna är även stora mellan kommuner inom -regioner. Figur 6. Befolkningens (25-64 år) utbildningsnivå år 2010 Bengtsfors 11% 10% 53% 23% Strömstad 15% 11% 51% 19% Skövde 17% 13% 52% 17% Lidköping 1 13% 53% 17% Trollhättan 1 14% 52% 1 Borås+Tranemo 17% 13% 4 20% Göteborg 27% 1 42% 14% 24% 15% 4 14% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Eftergymnasial 3 år och längre Eftergymnasial kortare än 3 år Gymnasial Förgymnasial Uppgift saknas Andelen med eftergymnasial utbildning har ökat mycket även utanför Göteborg. Figuren nedan visar att andelen studenter som börjar på högskola är högre i ett flertal andra -regioner än Göteborg. Kvinnor börjar på högskola i betydligt större utsträckning än män i alla -regioner förutom Skövde där andelen manliga högskolenybörjare är relativt hög. Detta beror till stor del på att Högskolan i Skövde har ett utbildningsutbud som attraherar manliga studenter. Figur 7. Andel högskolenybörjare, promille av befolkningen år, läsåret 2009/ ,0 Kvinnor Män 20,0 19,7 21,7 20,7 19,9 21,3 Promille av befolkningen år 15,0 10,0 17,5 11,9 16,7 13,0 13,9 13,2 11,3 7,3 7,5 16,8 11,8 5,0 0,0 Göteborg Borås+ Tranemo Trollhättan Lidköping Skövde Strömstad Bengtsfors

6 Yrkesstruktur Utöver näringslivsstrukturen kan även yrkesstrukturen i en region förklara utbildningsnivån hos befolkningen. Figuren nedan illustrerar vilken utbildningsnivå som normalt förväntas råda i -regionerna, baserade på vilka yrken som är representerade i -regioner år Figur 8. Förväntad utbildningsnivå efter yrkesstrukturen, år 2009 Bengtsfors 2 59% 4% Strömstad 21% 5 Skövde 2 5 7% Lidköping 27% 57% 7% Trollhättan 33% 52% Borås +Tranemo 33% 51% 7% Göteborg 40% 45% 37% 47% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Yrken som normalt kräver eftergymnasial utbildning Yrken med små eller inga krav på utbildning Okänt Yrken som normalt kräver gymnasial utbildning Yrken med ej specificerat utbildningsnivå Varje yrke är förknippat med de utbildningskrav som normalt krävs för yrket. De olika yrkena kan delas in i yrken som normalt har små eller inga krav på utbildning, yrken som normalt har krav på gymnasial eller eftergymnasial utbildning, samt yrken som ej har specificerat något speciellt krav på utbildning. När det gäller eftergymnasial utbildning så stämmer figur 8 väl överens med figur 6 vilket indikerar att i de flesta -regioner har utbildningsnivå som överensstämmer med yrkesstrukturen. I Strömstad är andel sysselsatta med eftergymnasial utbildning betydligt lägre än andelen bland befolkningen. Detta kan förklaras av att det finns många högutbildade arbetspendlare till Norge. I Bengtsfors råder det motsatta förhållandet: befolkningens utbildningsnivå är betydligt lägre än förväntad utbildningsnivå efter yrkesstrukturen. Detta ger en indikation på att många sysselsatta har en icke-adekvat utbildning för sitt yrke. Tillgänglighet till högskolor och universitet i Västra Götaland 3 Tillgänglighet till högre utbildning är en viktig faktor för bättre matchning på arbetsmarknaden och för att höja befolkningens utbildningsnivå och kompetens. I kartorna nedan visas tillgängligheten med bil respektive kollektivtrafik till närmaste högskola och universitet i Västra Götaland. Med bil får många av dem som bor i mer perifera delar av området en förhållandevis god tillgänglighet till högre studier. För de som bor i länets nordöstra delar och vill studera vid högskola eller universitet, utan att flytta till studieorten, har en restid till Skövde högskola som understiger en timme. Det möjliggör daglig pendling mellan studieorten och hemmet. Sämre möjligheter har de som bor i Bengtsfors och Strömstad. Det är värt att notera att ungdomar som bor i de allra nordligaste delarna av Bengtsfors och Åmåls kommuner liksom i Gullspång i Skövde har högre tillgänglighet till universitetet i Karlstad än till Högskolorna i Trollhättan respektive Skövde. Det karaktäristiska för tillgängligheten med kollektivtrafik till länets fyra orter med högre utbildning är att de bildar ett stjärnmönster med centrum i respektive högskoleort. Den bättre tillgängligheten följer således i hög grad de stora vägarna kring de fyra orterna. Kännetecknande är även att stora delar av Västra Götaland har en mycket låg tillgänglighet med kollektivtrafik, det vill säga en restid som överstiger en och en halv timme. 3 Tillgänglighetsatlas över Västra Götaland, Västra Götalandsregionen 2011

7 Figur 9. Tillgänglighet till närmaste universitet/högskola i Västra Götaland med bil respektive kollektivtrafik Källa: CRA Näringsliv Ett diversifierat näringsliv Precis som en regions yrkesstruktur så speglar även näringslivsstrukturen befolkningens utbildningsnivå och -inriktning. Näringsstrukturen beskrivs i den här rapporten som sysselsättningens fördelning mellan tolv olika näringsgrenar. Västra Götalands näringsliv är mycket diversifierat med något större andel inom tillverkning än övriga riket. Tillverkningen är relativt sett stor i Lidköping och Bengtsfors. Strömstads näringsliv karaktäriseras däremot en större andel inom handel och kommunikation vilket till stor del beror på gränshandeln. Även Borås med många postorderföretag har en relativt stor andel sysselsatta inom handel och kommunikation. Företagstjänster och finansiell verksamhet är överrepresenterad i Göteborg. Personliga och kulturella tjänster är relativt stor bransch i Strömstad och även detta kan kopplas till gränspendlingen och turism. Figur 10. Förvärvsarbetande dagbefolkning, fördelad på branscher, år 2009 Bengtsfors Strömstad Skövde Lidköping Trollhättan Borås Göteborg 0% 25% 50% 75% 100% Jordbruk, skogsbruk och fiske Energiproduktion, vattenförsörjning och avfallshantering Handel och kommunikation Utbildning och forskning Personliga och kulturella tjänster Ej specificerad verksamhet Tillverkning och utvinning Byggverksamhet Finansiell verksamhet och företagstjänster Vård och omsorg Offentlig förvaltning

8 Bra pendlingsmöjligheter och rimliga pendlingsavstånd är också positiva faktorer för arbetsmarknad. Pendlingen är även ett viktigt verktyg för att skapa en bättre matchning på arbetsmarknaden. regioner är bildade utifrån pendlingsströmmar mellan kommuner inom en -region. Därför kan man inte förvänta sig att pendlingsströmmarna blir omfattande mellan -regioner. Stora förväntade pensionsavgångar Under de kommande åren kommer 40-talisterna att lämna arbetsmarknaden. Även om totalt sett utgör andelen 55+ år ungefär en fjärdedel av arbetskraften är det stora variationer mellan olika branscher och olika yrkesgrupper samt mellan olika -regioner. Tabellen nedan visar att exempelvis i Strömstad och Bengtsfors förväntas nästan hälften av alla sysselsatta inom jord- och skogsbruk att gå i pension det kommande decenniet. Samtidigt är vart tionde sysselsatt inom hotell- och restaurangverksamheten som förväntas att gå i pension. Generellt är arbetskraften betydligt äldre i Bengtsfors än i de övriga -regionerna i Västra Götaland. I Bengtsfors förväntas 30 % av arbetskraften att lämna arbetsmarknaden under det kommande decenniet. Tabell 3. Andel sysselsatta 55+ år, år 2009 Göteborg Borås + Tranemo Trollhättan Lidköping Skövde Strömstad Bengtsfors Jordbruk, skogsbruk och fiske 3 41% 40% 39% 3 42% 43% 39% Tillverkning och utvinning 1 21% 21% 20% 20% 25% 2 21% Energiförsörjning; miljöverksamhet 2 32% 29% 29% 37% 37% 29% 27% Byggverksamhet 21% 21% 21% 23% 25% 27% 29% 21% Handel 1 17% 1 20% 1 22% 1 Transport och magasinering 22% 22% 2 32% 27% 2 41% 24% Hotell- och restaurangverksamhet 7% 9% 10% 11% 9% 17% Information och kommunikation 13% 1 24% 24% % Finans- och försäkringsverksamhet 21% 22% 2 33% 32% 29% 23% 20% Fastighetsverksamhet 31% 37% 3 40% 40% 40% 3 34% Företagstjänster 19% 19% 2 24% 2 31% 19% 20% Offentlig förvaltning och försvar 30% 31% 34% 24% 29% 34% 34% 30% Utbildning 27% % 27% 29% 2 27% Vård och omsorg; sociala tjänster 25% 25% 2 29% 2 33% 33% 2 Kulturella och personliga tjänster 22% % 30% 33% 41% 25% Okänt 41% 45% 40% 43% 43% 45% 44% 42% Totalt 21% 23% 25% 25% 25% 25% 29% 23% För att få en bättre överblick av arbetsmarknadens dynamik skall förväntade pensionsavgångar relateras till förväntade inträdare på arbetsmarknaden. Utträdet från arbetsmarknaden kommer inte att innebära en växling rakt av då alla avgångar inte kommer att ersättas, eller ersättas med samma kompetens. Och eftersom etableringsfasen på arbetsmarknaden varierar ganska mycket mellan olika yrkeskategorier är det svårt att göra en samlad bedömning av hur mycket ungdomarnas inträde betyder för olika regioner, eller för olika branscher. Diagrammet nedan beskriver förhållandet mellan förväntade pensionsavgångar och inträdare under det kommandet decenniet. Antalet avgångar överstiger antalet potentiella inträdare i alla -regioner men är relativt sett större i de mindre -regionerna. Beräkningen bygger på antagandet att nettoflyttningen i -regionerna är lika med noll. Eftersom de mindre -regionerna i Västra Götaland har historiskt sett visat ett negativt flyttnetto, är sannolikheten stor att gruppen potentiella inträdare är något överskattat i figuren nedan. 4 4 Antalet pensionsavgångar ( ) har beräknats som antalet sysselsatta som är 55 år och äldre år 2009 multiplicerat med region- och åldersspecifika sysselsättningsgrader. Antalet inträdare har räknats fram som befolkningen 6 år och äldre (de som är 16+ år om tio år) i respektive region år 2009 multiplicerat med ålders- och regionspecifika sysselsättningsgrader. I denna beräkning har vi inte tagit hänsyn till flyttningar.

9 Figur 11. Förväntade pensionsavgångar i förhållande till förväntade inträdare under perioden Uträdare Inträdare Göteborg Borås Trollhättan Lidköping Skövde Strömstad Bengtsfors, egna beräkningar Sammanfattning Alla -regioner i Västra Götaland har stora utmaningar framför sig när det gäller matchning på arbetsmarknaden. Men skillnader mellan -regionerna är stora när det gäller förutsättningar för att möta dessa utmaningar. Arbetsmarknaden blir alltmer kunskapsintensiv samtidigt som stora grupper håller på att lämna arbetsmarknaden. Hög utbildningsnivå är en viktig förutsättning för snabbare anpassning till en kunskapsintensiv ekonomi. Göteborg sticker ut med en betydligt högre andel högutbildade och med en mer gynnsam befolkningsstruktur än de övriga -regionerna. Å andra sidan har ökningen av andelen med lång högskoleutbildning varit större i de mindre -regionerna än i Göteborg. Regionens befolkningsstruktur har stor betydelse för hur man klarar av generationsväxlingen på arbetsmarknaden. Det statistiska underlaget i denna kortrapport har visat att en positiv utveckling av befolkningen i arbetsför ålder innebär även en relativt sett lägre andel pensionsavgångar. Därför blir regionernas attraktivitet, i syfte att locka till sig nya invånare, en annan nyckelfråga i hanteringen av kompetensförsörjningsfrågor. En mer diversifierad branschstruktur och tillgänglighet till högre studier gör regionen attraktivt för inflyttare och företag, vilket i sin tur underlättar matchningen på arbetsmarknaden. De flesta -regioner i Västra Götaland har haft ett negativt inrikes flyttnetto under 2000-talet. Därför är det viktigt att man tar tillvara utrikesföddas kompetens och att man aktivt jobbar för utrikesföddas integration på arbetsmarknaden. Författare: Keili Saluveer Fakta & Analys är en kortrapport från Västra Götalandsregionens regionutvecklingssekretariat. Syftet med rapportserien är att öka kunskapen om förutsättningarna för regional utveckling i Västra Götaland. På kan du registrera dig för prenumeration och ladda ner samtliga kortrapporter. Kontakt: Mats Granér, chef Analys och uppföljning, mats.graner@vgregion.se, tel