2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling
|
|
- Johan Lundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet mellan ekonomisk tillväxt och sysselsättningsutveckling är inte alltid omedelbart och självklart. Under senare år har bland annat orsakerna till så kallad jobless growth varit ett återkommande tema i den ekonomiska debatten. Hur kommer det sig att ekonomin kan växa, samtidigt som jobben inte blir fler? En förklaring, som en del pekat på, till att sysselsättningen i Sverige under vissa perioder utvecklats svagt samtidigt ekonomin vuxit är att det främst är effektivitetsökningen inom industrin som bidragit till den ekonomiska tillväxten, medan de mer arbetskraftsintensiva tjänstenäringarna utvecklats sämre. I vilken utsträckning detta stämmer eller ej har vi inte möjlighet att reda ut i detta sammanhang. För Eskilstunas del kan vi dock konstatera att den ekonomiska tillväxten under senare decennier varit mer omfattande än ökningen av antalet sysselsatta. Under perioden ökade antalet sysselsatta stadigt och totalt med 22 procent. Värdet (i fasta priser) av alla producerade varor och tjänster (BRP) ökade däremot med hela 45 procent. Under åren därefter, vilken bland annat innefattar finanskrisen åren , minskade antalet sysselsatta totalt med 4,1 procent åren , samtidigt som den totala lönesumman 1 i fasta priser ökade med 1,0 procent. Det är uppenbart att en stor del av den ekonomiska tillväxten sker genom en ökad produktivitet. Det är däremot en överdrift att säga, åtminstone i Eskilstunas fall, att den ekonomiska tillväxten inte skulle ha lett till fler jobb. Om inte annat så visar den långsiktiga trenden det. Näringslivets förändring Även under perioder då antalet sysselsatta minskar, så sker det samtidigt en betydande strukturomvandling i näringslivet och på arbetsmarknaden. Det innebär att vissa näringar minskar medan andra ökar. Totalt sett lämnar knappt en tiondel av alla sysselsatta Eskilstunas arbetsmarknad varje år, medan ungefär lika många kommer in på arbetsmarknaden. Människor byter arbetsort, företag och yrken i en långt mycket större omfattning än vad som framgår av den förändring som sker netto av det totala antalet sysselsatta. 1 Lönesumman används här som ett alternativt mått på ekonomisk tillväxt till BRP. Har du frågor som rör analysen kontakta analytiker Bo Wictorin Eskilstuna kommun, näringsliv Tel: , e-post: bo.wictorin@eskilstuna.se eskilstuna.se/analysen
2 Av diagram 1 framgår lönesumman per sysselsatt år 2010 och förändring av antalet sysselsatta år per bransch i Eskilstuna. Som synes minskade antalet sysselsatta inom flertalet industribranscher. Istället ökade antalet sysselsatta i flera tjänstenäringar som exempelvis rese-, bevaknings- och fastighetstjänster eller kommunikations-och organisationskonsulter. Diagram 1 Förändring av antal sysselsatta år och lönesumma per sysselsatt (index) per bransch i Eskilstuna, index: lönesumma per sysselsatt för hela arbetsmarknaden=100 Diagrammet visar samtidigt ett generellt mönster, där sysselsättningen minskar i branscher med en hög genomsnittlig lönesumma per sysselsatt medan motsatsen gäller för branscher med en lägre. Frågan är dock om vi går mot en långsiktig utveckling där jobb med en högre produktivitets eller lönenivå ersätts av jobb med en lägre? Om så är fallet, vad kan vara orsakerna till detta? En omständighet som skulle tala emot att vi ersätter högre avlönade jobb med lägre avlönade är om det samtidigt pågår en utjämning av lönenivån mellan branscherna, det vill säga om lönenivån ökar snabbare i lågavlönade branscher än i högavlönade. I det korta perspektivet ( ) är det dock inget hittills som tyder på det. Inom exempelvis branschen för företagstjänster, som i en betydande utsträckning utför uppdrag åt industriföretag, ökade lönesumman per sysselsatt lika snabbt som i industrin under perioden. Skillnaden i lönesumma per sysselsatt förändrades med andra ord inte. Ser vi till motsvarande utveckling för hela landet så talar mer för att skillnaderna mellan industrin och branschen för företagstjänster i lönesumma per sysselsatt skulle öka ytterligare. I många kommuner har emellertid utvecklingen varit den motsatta. Något tvärsäkert svar är alltså svårt att komma fram till utan att studera frågan närmare. Jämför vi utvecklingen i Eskilstuna med andra kommuner kan vi emellertid komma en del av förklaringen närmare på spåren. 2(6)
3 I diagram 2 visas utvecklingen i Eskilstuna och Stockholm på en mer aggregerad branschnivå. Mönstret i Eskilstuna är dock det samma som i diagram 1. Sysselsättningen ökar framför allt i branscher med en lägre lönesumma per sysselsatt och minskar huvudsakligen inom industrin, där lönesumman per sysselsatt är högre. I Stockholm är bilden å andra sidan en annan. Diagram 2 Sysselsättningsförändring och lönesumma per sysselsatt (index) per bransch i Eskilstuna och Stockholm, index: lönesumma per sysselsatt för hela Eskilstunas arbetsmarknad respektive hela Stockholms arbetsmarknad=100 Eskilstuna Stockholm Även i Stockholm minskade antalet industrisysselsatta, medan i stort sett samtliga övriga branscher ökade antalet sysselsatta. Sysselsättningsökningen skedde i branscher med såväl en hög lönesumma per sysselsatt, som exempelvis finans eller informations och kommunikationsbranscherna, som med en lägre, som exempelvis kultur & fritid eller hotell & restaurang. En påtaglig skillnad mellan Eskilstuna och Stockholm är att växande tjänstenäringar med en högre lönesumma per sysselsatt är mer dominerande i Stockholm, samtidigt som industrin, där sysselsättningen minskat som mest, inte har samma betydelse för arbetsmarknaden som i Eskilstuna. Jämför vi istället Eskilstuna med andra kommuner i Stockholm-Mälarregionen är däremot likheterna större. I diagram 3 visas motsvarande för både större och mindre kommuner i Stockholm- Mälarregionen på både nära och längre avstånd från Stockholms kommun. Även i dessa kommuner känns mönstret från Eskilstuna igen. I branscher med en högre lönesumma per sysselsatt minskar antalet sysselsatta, medan motsatsen gäller för de branscher där antalet sysselsatta ökar. Det finns dock skillnader även i andra avseenden. I vare sig Västerås eller Södertälje har industrisysselsättningen minskat lika mycket som i Eskilstuna eller Köping. I Södertälje och Köping dominerar industrin i än högre grad arbetsmarkanden än i Eskilstuna, samtidigt som företagstjänster inte ha samma betydelse för sysselsättningen. 3(6)
4 Diagram 3 Sysselsättningsförändring och lönesumma per sysselsatt (index) per bransch i Västerås, Södertälje, Strängnäs och Köping, index: lönesumma per sysselsatt för hela arbetsmarknaden inom respektive kommun=100 Västerås Södertälje Strängnäs Köping En bidragande orsak till skillnaderna mellan Stockholm och kringliggande kommuner, när det gäller näringslivets branschsammansättning och förändring, är att Stockholms ekonomi i större utsträckning baseras på kunskapsintensiva verksamheter och innovationer. En hel del forskning tyder på att innovationer gynnas av en tillräcklig täthet och stor kritisk massa. En tydlig trend är också att mer kostnadskonkurrerande verksamheter, vilket vanligen också handlar om mer mogna verksamheter som inte har behov av omedelbar närhet till marknaden, omlokaliseras till platser utanför regioncentrum. Exempelvis är detta mönster tydligt när det gäller omlokalisering av logistikverksamheter från Stockholm till bland annat Eskilstuna eller Västerås. Av diagram 4 framgår att det finns ett generellt samband mellan lönesumman per sysselsatt i industrin respektive företagstjänster och kommuners storlek. Storleksfaktorn förklarar omkring 30 procent av variationerna i lönesumma per sysselsatt för båda branscherna. Tar vi dessutom hänsyn till den lokala arbetsmarknadens storlek ökar förklaringsvärdet ytterligare något. Platsers/regioners storlek och täthet tycks med andra ord spela en väsentlig roll för produktivitets och lönenivån. Diagrammet visar dock att det även måste finnas andra förklaringar till skillnader i lönesumma per sysselsatt mellan kommunerna i dessa branscher. 4(6)
5 Diagram 4 Lönesumma per sysselsatt inom industrin respektive branschen för företagstjäns och antal inånvånare per kommun år 2010, index: Lönesumman per sysselsatt i riket inom industrin respektive företagstjänster=100 Industri Företagstjänster Exempelvis finns det ju små kommuner inom små lokala arbetsmarknader som har en hög lönesumma per sysselsatt. Det gäller bland annat flera mindre stålindustriorter i landet. I diagram 5 visas motsvarande uppgifter för ett antal namngivna jämförelsekommuner. Lönesumman per sysselsatt i Eskilstuna respektive Borås eller Örebro är i stort sett på samma nivå för båda branscherna. I synnerhet Eskilstuna och Borås uppvisar många likheter i övrigt som skulle kunna förklara varför skillnaderna i lönesumma per sysselsatt är liten. Båda kommunerna är traditionella industrikommuner, med ungefär lika många invånare och på i stort sett samma avstånd från en storstad. Diagram 5 Lönesumma per sysselsatt inom industrin respektive branschen för företagstjänster i Eskilstuna och jämförelsekommuner år 2010, index: lönesumma per sysselsatt i riket inom industri respektive företagstjänster=100 Av diagram 5 framgår också att lönesumman per sysselsatt i industrin respektive branschen för företagstjänster tycks följas åt. Ett undantag är Södertälje där skillnaden mellan industrin och företagstjänster är större än i övriga kommuner. 5(6)
6 Sambandet mellan lönesumman per sysselsatt i de båda branscherna skulle alltså kunna innebära att man i regioner/kommuner med en industri med högre produktivitet också kan förvänta sig att det är en gynnsammare jordmån för fler kvalificerade företag inom företagstjänster. En intressant fråga är vilken betydelse en fortsatt utveckling mot en gemensam lokal arbetsmarknad i Stockholm-Mälarregionen har för de skillnader mellan olika kommuner i regionen som vi hittills sett? Det är ställt utom allt tvivel att de förbättrade kommunikationerna mellan Eskilstuna och Stockholm kraftfullt bidragit till både en bättre sysselsättningsutveckling och ekonomisk tillväxt i kommunen. Motsvarande utveckling har vi kunnat se också på andra håll där betydande insatser gjorts för att öka tillgängligheten och vidga arbetsmarknaderna. Vilken betydelse denna utveckling har för vilka näringar som koncentreras till vilka delar av regionen är dock inte lika självklart. Den ökade närheten och integrationen med Stockholm kommer sannolikt även framöver att innebära att fler kostnadskonkurrerande verksamheter omlokaliseras från Stockholm till Eskilstuna och andra kringliggande kommuner. Däremot har inte en fortsatt regionförstoring lika uppenbara positiva fördelar för en etablering av mer kvalificerade verksamheter. Inget tyder dock på att lokaliseringsförutsättningarna skulle ha blivit sämre av de förbättrade kommunikationerna med Stockholm. Exempelvis har det ju ökat förutsättningarna för en rekrytering av specialiserad och kvalificerad arbetskraft till olika verksamheter i Eskilstuna. Fördelen med att successivt bli en del av en större region är mer sannolikt att se som ett nödvändigt med inte tillräckligt villkor för att också mer kvalificerade näringar skall utvecklas. För kunskapsintensiva och innovativa branscher verkar faktorer som täthet och kritisk massa hos närmiljön också spela en väsentlig roll. 6(6)
2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats?
2011-01-29 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till
Läs mer2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.
2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till
Läs mer2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.
2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till
Läs mer2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.
2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur
Läs mer2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna
2012-09-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna Enligt Tillväxtanalys,
Läs mer2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna
2010-05-18 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna
Läs mer2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna
2011-02-25 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna I denna
Läs merUppländsk Drivkraft 3.0
Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag
Läs mer2010:6 Sysselsättningsutvecklingen inom olika delar av Eskilstunas arbetsmarknad och näringsliv år 2004-2008.
2010-09-17 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:6 Sysselsättningsutvecklingen inom olika delar
Läs mer2010:8 Kulturverksamheter i Eskilstuna. Utvecklingen i förhållande till jämförbara kommuner
2010-12-07 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:8 Kulturverksamheter i Eskilstuna I denna faktasammanställning
Läs merTillväxt och utveckling i Göteborgsregionen
Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt
Läs mer2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv
2012-04-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv
Läs merTillväxt och utveckling i Sjuhärad
Rapport 2014:8 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Sjuhärad Tillväxt och utveckling i Sjuhärad ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling
Läs merTillväxt och utveckling i Skaraborg
Rapport 2014:7 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Skaraborg Tillväxt och utveckling i Skaraborg ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling
Läs merDe senaste årens utveckling
Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen
Läs merHur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012
Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan
Läs merTillväxt och utveckling i Fyrbodal
Rapport 2014:9 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Fyrbodal Tillväxt och utveckling i Fyrbodal ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling
Läs merStatistik om Västerås. Arbetsmarknaden i Västerås Sammanfattning. Arbetstillfällen i Västerås år 2016
Arbetsmarknaden i Västerås 2016 Sammanfattning Antalet arbetstillfällen i Västerås ökade under år 2016 med 574 personer jämfört med året innan. Precis som föregående år ökade både antalet sysselsatta män
Läs merStatistik om Västerås. Arbetsmarknaden i Västerås. Sammanfattning. Arbetstillfällen i Västerås år Ökad sysselsättning i Västerås
Arbetsmarknaden i Västerås Sammanfattning Antalet arbetstillfällen i Västerås ökade under år 2015 med 840 personer jämfört med året innan. Både antalet sysselsatta män och kvinnor ökade, men antalet sysselsatta
Läs merRapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Västmanlands län och Västerås kommun.
Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Västmanlands län och Västerås kommun. Statistiken bygger på uppgifter från Statistiska centralbyrån,
Läs merLivsmedelssektorn i Halland
Livsmedelssektorn i Halland Ett statistiskt kunskapsunderlag om den halländska livsmedelsindustrin Sysselsättning Utbildningsnivå Specialisering Geografisk lokalisering Ekonomisk utveckling Källa: SCB
Läs merStockholmskonjunkturen hösten 2004
Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.
Läs merProduktion och sysselsättning i tjänstebranscherna
Konjunkturläget juni 216 63 FÖRDJUPNING Produktion och sysselsättning i Diagram 2 Produktion i näringslivet Index 25=, förädlingsvärde till baspris, fasta priser De senaste 1 åren har stått för en stor
Läs mer2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011.
2012-02-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna
Läs merArbetspendling till och från Västerås år 2014
Arbetspendling till och från Västerås år 2014 Denna artikel beskriver pendlingen till och från Västerås år 2014. Eftersom det är en viss eftersläpning när det gäller statistik om pendling så är detta den
Läs merKluster i praktiken. (Finns dom?) Bo Wictorin
Kluster i praktiken. (Finns dom?) Bo Wictorin Det är uppenbart att: människor och företag (i en tilltagande grad) är koncentrerade till vissa platser företag inom vissa branscher är mer koncentrerade till
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merKonjunkturen i Stockholmsregionen
Konjunkturen i Stockholmsregionen Stockholm Business Alliance kv2 2017 September 2017 Fortsatt uppåt i Stockholmsregionen Konjunkturläget 2017 kv2 i Stockholmsregionen Om rapporten Rapporten är utgiven
Läs merUtrikesfödda på arbetsmarknaden
PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna
Läs merKonjunkturen i Västmanlands län. kv September 2017
Konjunkturen i Västmanlands län kv2 2017 September 2017 Västmanlands län Konjunkturläget 2017 kv2 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten
Läs merKonjunkturen i Stockholmsregionen 2019 kv Stockholm Business Region
Konjunkturen i Stockholmsregionen 2019 kv1 2019-07-02 Stockholm Business Region Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Stockholms
Läs merFortsatt god utveckling på arbetsmarknaden under 2013
Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden under 2013 Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 5 2015 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden
Läs merPerspektiv på arbetsmarknaden. och i Umeåregionen
Perspektiv på arbetsmarknaden i Umeå kommun och i Umeåregionen Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 4 2016 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Perspektiv på arbetsmarknaden i Umeå
Läs meröver den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen
t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik
Läs merKonjunkturen i Södermanlands län. kv September 2016
Konjunkturen i kv2 2016 September 2016 Konjunkturläget 2016 kv2 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar och Eskilstuna kommun.
Läs merKonjunkturen i Södermanlands län. kv December 2016
Konjunkturen i Södermanlands län kv3 2016 December 2016 Konjunkturläget 2016 kv3 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Södermanlands
Läs merKonjunkturen i Örebro län. kv September 2017
Konjunkturen i Örebro län kv2 2017 September 2017 Örebro län Konjunkturläget 2017 kv2 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar
Läs merÖrebro läns kompetenskarta. Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november
Örebro läns kompetenskarta Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november 1 Orsaker till tilltagande arbetskraftsbrist: Befolkningsutvecklingen En allt mer specialiserad arbetsmarknad BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING
Läs merUtveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor
Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade
Läs merAvindustrialisering och globalisering av svensk ekonomi. Daniel Lind, chefsekonom, Unionen
Avindustrialisering och globalisering av svensk ekonomi Daniel Lind, chefsekonom, Unionen Bakgrund,45 "Total industri": industrin och företagsnära tjänster (SNI 71-74), nominella förädlingsvärden,4,35
Läs merI termer av förädlingsvärde är den privata tjänsteandelen c:a 51 procent av totalen.
Svensk industri med stort tjänsteinnehåll Från tid till annan framförs uppfattningar att industrin spelar en krympande roll i den svenska ekonomin. Det intrycket får man lätt av att följa det traditionella
Läs merKonjunkuren i Stockholmsregionen Stockholm Business Alliance. Konjunkturläget kv1 2015 Juni 2015. Stockholm
Konjunkuren i Stockholm Business Alliance Konjunkturläget kv1 2015 Juni 2015 Stockholm utvecklas positivt Konjunkturläget 2015 kv1 i Om rapporten omfattar i denna rapport; Stockholms län, Uppsala län,
Läs merKonjunkturen i Stockholmsregionen
Konjunkturen i Stockholm Business Alliance kv2 2016 September 2016 Fortsatt uppåt i Konjunkturläget 2016 kv2 i Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger
Läs merKonjunkturen i Stockholmsregionen
Konjunkturen i Stockholmsregionen Stockholm Business Alliance kv3 2017 December 2017 Fortsatt uppåt i Stockholmsregionen Konjunkturläget 2017 kv3 i Stockholmsregionen Om rapporten Rapporten är utgiven
Läs merArbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bo Gustavsson Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti månad 2015 Fått arbete Antalet personer som fick arbete var under augusti 1 229 i
Läs merStatistiken bygger på uppgifter från Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen och Bolagsverket.
Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Dalarnas län samt Smedjebacken och Ludvika kommun. Statistiken bygger på uppgifter från Statistiska
Läs merKonjunkturen i Södermanlands län. kv Juni 2017
Konjunkturen i Södermanlands län kv1 2017 Juni 2017 Konjunkturläget 2017 kv1 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Södermanlands
Läs merBostadsmarknaden idag och utmaningar inför morgondagen i Stockholm- Mälarregionen och Sörmland Peter Eklund och Patrik Tornberg, Länsstyrelsen
Bostadsmarknaden idag och utmaningar inför morgondagen i Stockholm- Mälarregionen och Sörmland Peter Eklund och Patrik Tornberg, Länsstyrelsen Befolkningsutveckling 2003 (län) Flyttnetto 2003 Storleken
Läs merUppsalakonjunkturen Uppsala län, 2018 kv september 2018 Stockholm Business Region
Uppsalakonjunkturen Uppsala län, 2018 kv 2 24 september 2018 Stockholm Business Region Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar
Läs merKonjunkturen i Södermanlands län. kv Mars 2017
Konjunkturen i Södermanlands län kv4 2016 Mars 2017 Konjunkturläget 2016 kv4 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Södermanlands
Läs merTJÄNSTE INNE HÅLLET I INDU STRIN - så påverkar strukturomvandlingen Sverige
TJÄNSTE INNE HÅLLET I INDU STRIN - så påverkar strukturomvandlingen Sverige November 2014 2 Bakgrund Sedan 1990-talet och framåt har industrins produkter i allt högre grad producerats med hjälp av tjänster,
Läs merFÖRE TAGS TJÄNS TER. - allt viktigare för svensk ekonomi
FÖRE TAGS TJÄNS TER - allt viktigare för svensk ekonomi November 2014 Företagstjänster är kunskapsintensiva Under de senaste två decennierna har andelen högutbildad arbetskraft ökat i samtliga sektorer
Läs merKonjunkturen i Södermanlands län. kv September 2017
Konjunkturen i Södermanlands län kv2 2017 September 2017 Södermanlands län Konjunkturläget 2017 kv2 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merStockholmskonjunkturen Stockholms län och stad, 2019 kv Stockholm Business Region
Stockholmskonjunkturen Stockholms län och stad, 2019 kv1 2019-07-02 Stockholm Business Region Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten
Läs merÖkad tillgänglighet Eskilstuna-Hallstahammar-Västerås. www.merkoll.se
Ökad tillgänglighet Eskilstuna-Hallstahammar-Västerås www.merkoll.se Finansiärer Mer Koll finansieras av följande organisationer: Skinnskattebergs kommun Rapporten är skriven av Bo Wictorin, Eskilstuna
Läs merKonjunkturen i Stockholmsregionen
Konjunkturen i Stockholmsregionen Stockholm Business Alliance kv1 2017 Juni 2017 Fortsatt uppåt i Stockholmsregionen Konjunkturläget 2017 kv1 i Stockholmsregionen Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm
Läs merStockholmskonjunktur en Stockholms län och stad, 2018 kv 4
Stockholmskonjunktur en och stad, 2018 kv 4 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar och stad. Statistiken bygger på uppgifter
Läs merSmåföretagsbarometern
1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Norrbottens näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Norrbottens län... 4 Småföretagsbarometern Norrbottens län... 6 1. Sysselsättning... 6 2.
Läs merUtvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen
Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen 1 (12) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, maj 212 INNEHÅLL sida Inledning 3 Högre ekonomisk tillväxt än rikssnittet
Läs merArbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010
2011-12-13 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010 År 2010 arbetade 58 686 personer i Norrköping, vilket var en ökning med över 2 000 arbetstillfällen sedan år 2009. Störst ökning
Läs merRapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Upplands län och Uppsala kommun.
Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Upplands län och Uppsala kommun. Statistiken bygger på uppgifter från Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen
Läs merEn sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län
En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2017 Omslagsbild: Johnér bildbyrå Sammanfattning Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 BD län 2 Sammanfattning
Läs merKonjunkturen i Stockholmsregionen
Konjunkturen i Stockholmsregionen Stockholm Business Alliance kv4 2017 Mars 2018 Fortsatt stark konjunktur i Stockholmsregionen Konjunkturläget 2017 kv4 i Stockholmsregionen Om rapporten Rapporten är utgiven
Läs merArbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012
FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen
Läs merKonjunkturen i Uppsala län. kv Mars 2018
Konjunkturen i Uppsala län kv4 2017 Mars 2018 Uppsala län Konjunkturläget 2017 kv4 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Uppsala
Läs merFakta om företagandet i Stockholm 2017
Fakta om företagandet i Stockholm 2017 Fakta om företagandet i Stockholm Ekonomi Näringsliv Arbetskraft och befolkning Infrastruktur Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region I rapporten
Läs merKonjunkturen i Stockholmsregionen 2018 kv september 2018 Stockholm Business Region
Konjunkturen i Stockholmsregionen 2018 kv 2 24 september 2018 Stockholm Business Region Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar
Läs merKonjunkturen i Dalarna Dalarnas län, 2018 kv december 2018 Stockholm Business Region
Konjunkturen i Dalarna Dalarnas län, 2018 kv 3 17 december 2018 Stockholm Business Region Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar
Läs merArbetsmarknadsutsikter
Arbetsmarknadsutsikter Dalarnas län, våren 2018 2018-06-13 Jan Sundqvist öjdpunkterna i vårens prognos ögkonjunkturen biter sig fast o men allt fler tecken på avmattning. Stark global handel gynnar tillväxten
Läs merKonjunkturen i Stockholmsregionen 2018 kv december 2018 Stockholm Business Region
Konjunkturen i Stockholmsregionen 2018 kv 3 17 december 2018 Stockholm Business Region Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar
Läs merTillväxtindikatorer Fyrbodal
Joakim Boström 2013-09-29 Enheten för analys och uppföljning Västra Götalandsregionen Tillväxtindikatorer Fyrbodal Befolkningsutveckling Befolkningen har ökat i samtliga av Västra Götalands delregioner
Läs merHur länge ska folk jobba?
DEBATTARTIKEL Bengt Furåker Hur länge ska folk jobba? Denna artikel diskuterar statsminister Fredrik Reinfeldts utspel tidigare i år om att vi i Sverige behöver förvärvsarbeta längre upp i åldrarna. Med
Läs merStockholmskonjunkturen Konjunkturläget 2015 kv2 September Photo: Henrik Trygg
Stockholmskonjunkturen Konjunkturläget 2015 kv2 September 2015 Photo: Henrik Trygg Fortsatt uppåt i Stockholm Konjunkturläget i Stockholm 2015 kv2 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business
Läs merVad är vi bra på i Sörmland? Styrkeområden för Smart specialisering
Vad är vi bra på i Sörmland? Styrkeområden för Smart specialisering Varför skall vi satsa på Smart specialisering? eller Hur vill Sörmland växa? Total BRP i löpande priser i Sörmland, övriga ÖMS och riket
Läs merTillgångar i Sörmland
Tillgångar i Sörmland Regionstyrelsens 24-timmarsmöte 30 mars 2017 BRP per invånare år 2000 och 2015, index: riket=100 År 2000 År 2015 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Stockholm Västra Götaland Västernorrland
Läs merKonjunkturen i Västmanlands län. kv September 2016
Konjunkturen i kv2 2016 September 2016 Konjunkturläget 2016 kv2 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar och Västerås kommun.
Läs merArbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Prognos för arbetsmarknaden i Stockholms län Erik Huldt & Julia Asplund Analysavdelningen
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Prognos för arbetsmarknaden i Stockholms län 2015 Erik uldt & Julia Asplund Analysavdelningen 2014-12-09 Arbetsförmedlingens intervjuundersökning hösten 2014 I Stockholms
Läs merKonjunkturen i Örebro län. kv December 2016
Konjunkturen i Örebro län kv3 2016 December 2016 Konjunkturläget 2016 kv3 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Örebro län
Läs merKonjunkturen i Gävleborgs län. kv September 2016
Konjunkturen i kv2 2016 September 2016 Konjunkturläget 2016 kv2 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar och. Statistiken bygger
Läs merKonjunkturen i Östergötlands län. kv September 2016
Konjunkturen i kv2 2016 September 2016 Konjunkturläget 2016 kv2 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar och Norrköpings kommun.
Läs merKonjunkturen i Västmanlands län. kv Juni 2017
Konjunkturen i Västmanlands län kv1 2017 Juni 2017 Konjunkturläget 2017 kv1 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Västmanlands
Läs merStockholmskonjunkturen Stockholms län och stad, 2018 kv september 2018 Stockholm Business Region
Stockholmskonjunkturen Stockholms län och stad, 2018 kv 2 18 september 2018 Stockholm Business Region Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten
Läs merKonjunkturen i Örebro län. kv Juni 2017
Konjunkturen i Örebro län kv1 2017 Juni 2017 Konjunkturläget 2017 kv1 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Örebro län och
Läs merDämpas sysselsättningen av brist på arbetskraft?
Konjunkturläget december 2 87 FÖRDJUPNING Dämpas sysselsättningen av brist på arbetskraft? Diagram 14 Brist på arbetskraft i näringslivet Andel ja-svar, säsongsrensade kvartalsvärden 5 5 Sysselsättningen
Läs merKonjunkturen i Stockholms län. kv Mars 2018
Konjunkturen i Stockholms län kv4 2017 Mars 2018 Konjunkturläget i Stockholm 2017 kv4 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar
Läs merLöner i näringslivet. Björn Lindgren April, 2004
Löner i näringslivet Björn Lindgren April, 2004 1 Löner i näringslivet SAMMANFATTNING En arbetare i det privat näringslivet tjänade i genomsnitt 239 000 kr under 2003. En tjänsteman tjänade i genomsnitt
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004
Läs merKonjunkturen i Örebro län. Konjunkturläget kv Juni 2016
Konjunkturen i Konjunkturläget kv1 2016 Juni 2016 Konjunkturläget 2016 kv1 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar och kommun.
Läs merDe nya arbetstillfällena tillkom främst i branscherna Utbildning, Byggverksamhet samt Transport och magasinering.
FS 2018:8 2018-12-04 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2017 65 840 Norrköpingsbor förvärvsarbetade år 2017. Det var en ökning med 1 580 personer sedan året innan. Andelen av befolkningen
Läs merHelena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06
Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.
Läs merStockholmskonjunkturen Stockholms län och stad, 2018 kv december 2018 Stockholm Business Region
Stockholmskonjunkturen Stockholms län och stad, 2018 kv 3 17 december 2018 Stockholm Business Region Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten
Läs merStockholmskonjunkturen Stockholms län och stad, 2019 kv Stockholm Business Region
Stockholmskonjunkturen Stockholms län och stad, 2019 kv2 2019-09-25 Stockholm Business Region Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten
Läs merKonjunkturen i Östergötlands län. kv December 2016
Konjunkturen i Östergötlands län kv3 2016 December 2016 Konjunkturläget 2016 kv3 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Östergötlands
Läs merKonjunkturen i Uppsala län. kv September 2016
Konjunkturen i kv2 2016 September 2016 Konjunkturläget 2016 kv2 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar och. Statistiken bygger
Läs merGLO BALA VÄR DEK EDJ OR - ökat importinnehåll och ökat konkurrenstryck
GLO BALA VÄR DEK EDJ OR - ökat importinnehåll och ökat konkurrenstryck November 2014 Vad är globala värdekedjor? Företagens produktion blir allt mer fragmenterad och utspridd över världen. Det innebär
Läs merBILAGA 2. Branschblad ARBETSLIVET EFTER SKOLAN 89
BILAGA 2 Branschblad ARBETSLIVET EFTER SKOLAN 89 Jord- och skogsbruk Jord- och skogsbruk var en bransch som sysselsatte relativt få ungdomar. Bara en (1) procent av samtliga ungdomar 19 22 år som arbetade
Läs merKonjunkturen i Uppsala län. kv Mars 2017
Konjunkturen i Uppsala län kv4 2016 Mars 2017 Konjunkturläget 2016 kv4 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Uppsala län och
Läs merKonjunkturen i Gävleborgs län. kv December 2016
Konjunkturen i Gävleborgs län kv3 2016 December 2016 Konjunkturläget 2016 kv3 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Gävleborgs
Läs merKonjunkturen i Östergötlands län. kv Mars 2017
Konjunkturen i Östergötlands län kv4 2016 Mars 2017 Konjunkturläget 2016 kv4 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Östergötlands
Läs mer