2010:6 Sysselsättningsutvecklingen inom olika delar av Eskilstunas arbetsmarknad och näringsliv år

Transkript

1 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:6 Sysselsättningsutvecklingen inom olika delar av Eskilstunas arbetsmarknad och näringsliv år I denna faktasammanställning redovisas uppgifter om sysselsättningsutvecklingen inom olika delar av Eskilstunas näringsliv och arbetsmarknad på en förhållandevis detaljerad nivå mellan år 2004 och Syftet är att ge en bild av de mer långsiktiga strukturförändringarna som äger rum. Den period som beskrivs karaktäriserades av högkonjunktur, så när som på den konjunkturavmattning som skedde under inledningen av Finanskrisen (andra halvåret 2008) har dock inte hunnit påverka arbetsmarknaden i någon större omfattningen. Det sker huvudsakligen under år Totalt har vi delat in Eskilstunas arbetsmarknad i 12 branschområden, vilka i sin tur består av 65 delbranscher. Utvecklingen kommenteras nedan för respektive branschområde. I bilaga återfinns en tabell med sysselsättningsuppgifter för samtliga delbranscher. Utvecklingen för Eskilstunas 12 branschområden Totalt ökade sysselsättningen i Eskilstuna mellan år 2004 och 2008 med 7,3 procent eller knappt personer. Företagstjänster är den bransch som utan jämförelse vuxit mest, såväl i absoluta tal (X- axeln) som i procent (Y- axeln) (diagram 1). Företagstjänster svarade därmed för drygt åtta procent av det totala antalet sysselsatta i Eskilstuna år (I diagrammet är bubblornas storlek proportionella i förhållande till antalet sysselsatta år 2008.) Företagstjänster, tillsammans med Handel och Vård & omsorg, var de främsta sysselsättningsmotorerna under perioden och svarade tillsammans för 54 procent av den totala sysselsättningsökningen. 1 Sysselsättningsstatistiken som vi bygger våra analyser på (SCB/RAMS) reviderades från och med år 2004, vilket motiverar att inte göra jämförelser på en detaljerad bransch för perioden före år År 2008 är senast tillgängliga sysselsättningsstatistik (RAMS). Har du frågor som rör analysen kontakta analytiker Bo Wictorin Eskilstuna kommun, näringsliv Tel: , e-post: bo.wictorin@eskilstuna.se eskilstuna.se/analysen

2 I procent räknat var Byggsektorn den bransch, som näst Företagstjänster, ökade snabbast. Andelen sysselsatta i byggsektorn motsvarar emellertid endast omkring en tredjedel av antalet sysselsatta inom Vård och omsorg eller ganska precis hälften av antalet sysselsatta inom handeln. Det innebär att de sistnämnda svarar för en väsentligt större andel av sysselsättningstillväxten i absoluta tal. Antalet sysselsatta inom Industrin förändrades i stort sett inte alls under perioden. Industrin var därmed fortfarande den bransch som svarade för flest antal sysselsatta i Eskilstuna (21% eller drygt personer). Inom industrin tyder dock mycket på att man i en ökande utsträckning valt att köpa tjänster från bemanningsföretag. Det skulle i så fall vara en bidragande orsak till sysselsättningstillväxten inom Företagstjänster. I vilken omfattning det sker är dock osäkert. Diagram 1 Sysselsättningsutvecklingen i Eskilstuna mellan år 2004 och 2008 per bransch i antal anställda och i procent. Bubblornas storlek är proportionell i förhållande till antalet anställda år et sysselsatta i procent 25% Jord-och -1 skogsbruk -15% Hotell& restaurang Bygg 15% Finans& Företagstjänster Off.förv. fastigh.förv Handel 1 Transporter 5% Övriga Industri verksamheter Vård&omsorg Utbildning % sysselsatta Jord- och skogsbruk är den enda branschen som minskat antalet sysselsatta under perioden. Även om minskningen är förhållandevis kraftig i procent (-9%), så är effekten för arbetsmarknaden totalt sett begränsad (-60 personer). Antalet sysselsatta i branschen utgör endast 1½ procent av Eskilstunas arbetsmarknad. Bland övriga branscher är ökningen av antalet sysselsatta inom Hotell & restaurang särskilt värd att notera (+17 % eller 130 personer). Utbildning, som svarar för en tiondel av det totala antalet sysselsatta i Eskilstuna, har haft en förhållandevis begränsad sysselsättningstillväxt. Analysen 2010:6 2(8)

3 Utveckling inom olika delbranscher Inom respektive bransch har emellertid olika delområden utvecklats mycket olika. Diagram 2 visar utvecklingen inom Industrin. Totalt svarade branschen för 21 procent av antalet sysselsatta år De två dominerande delbranscherna - Maskinindustri och Metallvaruindustri - som svarade för 33 respektive 23 procent av industrisysselsättningen, har utvecklats mycket olika. Inom Metallvaruindustrin, liksom även Järn- och stålindustrin, minskade antalet sysselsatta med mellan tre och fyra procent. Inom Maskinindustrin ökade istället antalet sysselsatta förhållandevis kraftigt (+15 procent eller omkring 400 personer). Fordonsindustrin växte i procent räknat lika mycket som Maskinindustrin. I absoluta tal motsvara det omkring 100 sysselsatta. Diagram 2 Sysselsättningsutvecklingen i Eskilstuna mellan år 2004 och 2008 per delbransch inom industrin, antal anställda och förändring i procent. Bubblornas storlek är proportionell i 8 6 Livsmedel 4 Metallvaru Järn&stål Fordon Tidning/förlag Instrument Energi- & vattenverk Gjuterier -4 Maskin -6 Ökningen av antalet sysselsatta i Livsmedelsindustrin har varit omfattande. Antalet sysselsatta har ökat med 60 procent, vilket motsvarar 240 personer. Inom övriga större delbranscher inom industrin, med undantag av Gjuterier, har förändringarna varit förhållandevis marginella. Inom Handeln, som svarade för tolv procent av antalet sysselsatta i Eskilstuna år 2008, ökade sysselsättningen inom framför allt Kläd- & skobutiker mycket kraftigt (+ 47 % eller 230 personer) (diagram 3). Även sysselsättningsökningen inom Varuhus- & stormarknader och Handel och reparation av motorfordon har varit stark. Partihandel har dock gått kraftigt bakåt (-8% eller 100 personer). Flertalet övriga delbranscher har i procent räknat haft en förhållandevis snabb sysselsättningstillväxt. Möbler & inredningar utgör här ett undantag. Analysen 2010:6 3(8)

4 Diagram 3 Sysselsättningsutvecklingen i Eskilstuna mellan år 2004 och 2008 per delbransch inom handeln, antal anställda och förändring i procent. Bubblornas storlek är proportionell i Fritid Ljud&bild Livsmedel Byggvaror Kläd-& skobutiker Motorfordon Varuhus& stormarknader Partihandel Apotek Möbel& inredning - Hotell & restaurang respektive Transporter svarar för drygt två respektive drygt fyra procent av det totala antalet sysselsatta. Den sysselsättningstillväxt som skett inom Hotell & restaurang beror i första hand på den expansion som skett inom Restaurangnäringen (diagram 4). Utvecklingen inom Hotell & konferens har emellertid varit svag och antalet sysselsatta minskade något (-5%). Diagram 4 Sysselsättningsutvecklingen i Eskilstuna mellan år 2004 och 2008 per delbransch inom hotell och restaurang respektive transporter, antal anställda och förändring i procent. Bubblornas storlek är proportionell i 3 25% Restauranger 15% 1 Hotell& konferens -1 Persontransporter Godstransporter 5% Transportförmedling, -20 post & nätdrift % Analysen 2010:6 4(8)

5 Den kraftiga ökningen av antalet sysselsatta inom Företagstjänster är nästan helt och hållet koncentrerad till Förmedling & uthyrning av personal, det vill säga bemanningsbranschen (diagram 5). Inom övriga delområden, så när som på data, är förändringarna mer måttfulla. Antalet sysselsatta inom data minskade med omkring 20 procent, vilket motsvarar 150 personer. Diagram 5 Sysselsättningsutvecklingen i Eskilstuna mellan år 2004 och 2008 per delbransch inom företagstjänster, antal anställda och förändring i procent. Bubblornas storlek är proportionell i 10 8 Förmedling& uthyrning av personal Bevakning & lokalvård Jur., ekon. & tekn. konsulter Data Reklam -4 Av diagram 6 framgår att den jämförelsevis begränsade ökningen av antalet sysselsatta inom Utbildning till en mycket stor del speglar utvecklingen inom Grundskolan. I procent räknat ökade dock Gymnasieskolan starkt, medan antalet sysselsatta inom Högskolan förändrades förhållandevis marginellt. Inom övriga delar av utbildningsväsendet minskade antalet sysselsatta. Totalt svarar Utbildning för en tiondel av Eskilstunas arbetsmarknad. Diagram 6 Sysselsättningsutvecklingen i Eskilstuna mellan år 2004 och 2008 per delbransch inom utbildning, antal anställda och förändring i procent. Bubblornas storlek är proportionell i 35% 3 25% Gymnasier 15% 1 5% Högskola Grundskola % Övrig utbildning -1-15% Analysen 2010:6 5(8)

6 Vård & omsorg, som svarar för drygt 18 procent av antalet sysselsatta i Eskilstuna, ökade antalet sysselsatta i första hand genom att Omsorg växte (diagram 7). Antalet sysselsatta inom Hälso- & sjukvård förändrades marginellt. Diagram 7 Sysselsättningsutvecklingen i Eskilstuna mellan år 2004 och 2008 per delbransch inom vård & omsorg, antal anställda och förändring i procent. Bubblornas storlek är proportionell i 25% Övrig omsorg 15% Äldreomsorg 1 5% Hälso-&sjukvård % När det gäller Övriga verksamheter så är det ökningen inom Återvinning som i huvudsak förklarar den sysselsättningstillväxt som skett under perioden (diagram 8). Antalet sysselsatta inom Återvinning ökade med 60 procent eller omkring 80 personer. Sysselsättningsutvecklingen inom Intresseorganisationer och samfund var negativ under perioden (-30 personer), medan förändringarna inom övriga delbranscher i absoluta tal var förhållandevis begränsade. Diagram 8 Sysselsättningsutvecklingen i Eskilstuna mellan år 2004 och 2008 per delbransch inom övriga verksamheter, antal anställda och förändring i procent. Bubblornas storlek är proportionell i 8 Förändering procent Intresseorg & samfund Tvätterier 1 Återvinning Media & kultur Sport&fritid -1 - Analysen 2010:6 6(8)

7 BILAGA Tabell Antal sysselsatta år 2008 samt förändringar mellan år 2004 och 2008 i antal och procent i Eskilstuna per delbransch. Bransch År , antal , procent Jord- och skogsbruk (inkl. utvinning av grus och sand) , Livsmedelstillverkning , Konfektionsindustri ,2% Trävaruindustri ,2% Tidnings- och förlagsverksamhet ,9% Grafisk industri, tryckerier ,1% Plastindustri , Glas- och betongvaror ,4% Järn- och stålindustri ,5% Gjuterier ,8% Metallvaruindustri ,5% Maskinindustri ,3% Kontorsmaskiner och datorer , Elindustri ,8% Instrumentindustri ,5% Fordonsindustri ,1% Övrig tillverkning ,3% Energi- och vattenverk ,1% Bygg ,3% Handel- och reparation av motorfordon ,9% Agenturhandel ,2% Partihandel ,1% Varuhus och stormarknader ,2% Livsmedelshandel ,4% Apotek , Kläd- och skobutiker ,1% Möbel- och inredningshandel ,4% Handel med ljud- & bildutrustning, vitvaror ,4% Handel med byggvaror ,5% Sport-, fritids- och leksakshandel ,1% Bok- och pappershandel ,1% Övrig handel ,5% Reparation av hushållsvaror ,4% Hotel l& konferensverksamhet ,8% Restauranger ,5% Centralkök och catering ,6% Persontransporter ,6% Godstransporter och varulagring ,9% Transportförmedling, post & nätdrift , Bank & Försäkring ,6% Fastighetsförvaltning ,1% Uthyrning av fordon & maskiner ,3% Databehandling & datakonsultverksamhet , Juridisk-, ekonomisk -& teknisk konsultverksamhet ,8% Reklambyråer & direktreklam ,6% Förmedling, rekrytering & uthyrning av personal ,4% Bevakning, lokalvård & saneringsverksamhet ,6% Övrig företagsservice ,1% Övriga tjänstenäringar ,1% Offentlig förvaltning ,7% Analysen 2010:6 7(8)

8 Tabell, forts. Bransch År , antal , procent Domstolar, kriminalvård, polis & räddningstjänst ,6% Förvaltning av socialförsäkringar ,1% Grundskola ,7% Gymnasieskola ,7% Högskola & övrig eftergymnasial utbildning , Övrig utbildningsverksamhet ,9% Hälso- och sjukvård ,8% Veterinärer ,8% Äldreomsorg ,3% Övrig omsorg ,5% Övrig utbildning, vård & omsorg , Avfallshantering & återvinning, reningsverk ,8% Intresseorganisationer & religiösa samfund ,3% Radio/TV, kultur, bibliotek, museer, parker ,4% Sport- och fritidsanläggningar ,3% Tvätterier ,5% Frisörer & hudvård ,5% Övrig personlig service ,6% Övriga & okända verksamheter ,8% Totalt ,3% Analysen 2010:6 8(8)