Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning"

Transkript

1 /Eva-Lena Rådberg Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning Sammanfattning Mjölkkor 74% anser att beteskravet är viktigt för mjölkens mervärde. 60 % av producenterna som har robot tycker kraven på betesintag är viktiga, jämfört med 90 % av de som har uppbundet. 72 % tycker att det går bra att följa nu gällande regler om beteskrav, medan 25 % inte tycker att det går bra. Det är framför allt producenter med robot eller mjölkningsgrop som tycker att det är problematiskt. 62 % av de svarande ansåg att förslaget till ändring i reglerna om förebyggande hälsoarbete är bra. 91 % av dem var anslutna till Kokontrollen, jämfört med 88 % av alla som svarat. Alla nötkreatur 54 % tycker att ändrad utformning av reglerna om inomhus- och utomhusytor gör dem tydligare, men 41 % har ingen åsikt i frågan. Får och getter 58 % tycker att omarbetningen av reglerna för ytor inom- och utomhus gör dem tydligare, medan 27 % tycker att förslaget är otydligt. 44 % tycker att det är bra att införa en ny regel om avskildhet vid lamning/killning, 40 % är emot. Grisar Ingen av de fem grisproducenter som svarat är emot förslaget att ge möjlighet att hålla grisarna inne tre veckor efter grisning. Tre tycker att det finns behov av att förkorta betesperiodlängden för grisproduktion i de nordligaste länen, men det finns inget entydligt svar angående hur landet ska delas in. Fjäderfä 92 % tycker att det är tydligt i förslaget vad som gäller för utevistelse under olika delar av året. 52 % anser att förslaget till ändrad regel om utevistelse för nyinsatta höns är bra, medan 32 % tycker att det inte är bra. 66% av de svarande tycker att ändringarna i detaljkraven för värphönsens rastgård är bra. 52 % tycker att det är bra att gå före EU och ställa krav på att det högst får vara 15 meter till närmasteutgångshål redan nu för nya hus. 22 % tycker inte det är bra. Generella frågor om djurreglerna 82 % tycker att den föreslagna strukturen med indelning efter olika djurslag är bra. 62 % upplever att reglerna blivit tydligare, 34 % vet inte. Det finns 4 lantbrukare som kan vara intresserade av certifiering av hjortuppfödning inom tre år. RÅDBERG KONSULT Kungsgatan 16, SE UPPSALA TEL E-POST: - WEBBPLATS:

2 Insamling av synpunkter En webenkät mejlades ut till alla djurhållare som KRAV har e-postadress till i början av februari. KRAV informerade också om enkäten i Nyhetsbrev och i Ekoweb, och ett fåtal som inte fått enkäten i första omgången skickade in sina e-postadresser. Totalt skickades enkäter till lantbrukare. Enkäterna anpassades till djurslag och fyra olika enkäter skickades ut till nöt-, får-&get-, grisrespektive fjäderfäproducenter. Efter två påminnelser hade 392 producenter svarat då enkäten stängdes den 15 mars. Svarsfrekvensen var i genomsnitt 26 % och de fördelar sig jämnt över olika djurslag, utom för gris där svarsfrekvensen bara var 12 % (endast 5 producenter). Att så få grisproducenter svarade gör att det är svårt att dra några slutsatser när det gäller ändringar som specifikt rör grisproduktionen Nöt Får & Get Gris Fjäderfä Samtliga Antal utskickade enkäter Antal svar Svarsfrekvens 27 % 24 % 12 % 25 % 26 % Producenter med nötkreatur Av svaren kom 40 % (114 st.) från producenter med mjölkproduktion, och 60 % (169 st.) hade köttproduktion. Köttproducenterna dirigerades om, och hade inte möjlighet att svara på frågor om de regler som specifikt berör mjölkproduktionen. Producenter med mjölkkor Mjölkningssystem och anslutning till Kokontrollen Hälften av mjölkproducenterna hade robotsystem, ungefär en fjärde del mjölkade i grop, och lika många hade uppbundna kor. Endast en mjölkproducent hade karusell. De allra flesta var anslutna till kokontrollen. 2

3 Resultat mjölkproduktion Fråga: Tycker du att krav på mjölkkornas betesintag och tid på bete är viktiga för den KRAV-certifierade mjölkens mervärde? En övervägande del av producenterna, 74%, anser att beteskravet är viktigt för mjölkens mervärde. Om vi delar in de svarande i kategorier utifrån mjölkningssystem, som ju också kopplar till stallsystemet, kan vi se att de som har robot värderar beteskravet betydligt lägre än de med mjölkningsgrop eller uppbundna kor. Endast 60 % av producenter med robot tycker kraven på betesintag är viktiga, jämfört med 90 % av de som har uppbundet. Kommentarer från lantbrukare Av de 35 lantbrukare som har lämnat kommentarer, har 23 robot. Det är alltså en större andel av de med robot som lämnat kommentarer. De vanligaste kommentarerna är likartade oavsett om den 3

4 svarande tycker att det är beteskravet är viktigt eller ej. Den vanligaste åsikten är att regeln bör vara mera flexibel och kunna anpassas till vädret för kons bästa, samt att lantbrukaren själv bör få avgöra. Den kommentaren kommer framför allt från lantbrukare med robot. Den näst vanligaste kommentaren är att tiden på betet är viktig, men att kravet på betesintag bör tas bort, antinget för att det är svårt att mäta eller svårt att uppfylla under torrperioder. Många kommenterar att kor lider av värme och inte betar så mycket dagtid när det är varmt. Fråga: Tycker du att det går bra att förstå och följa de nu gällande kraven, dvs. minst 6 kg ts och mer än 12 timmar per dygn på bete under betesperioden, på din gård? De flesta producenterna, 72 %, tycker att det går bra att följa nu gällande regler avseende beteskravet. Men det är en relativt stor andel, 25 %, som inte tycker att det går bra. Det är framför allt producenter med robot och mjölkningsgrop som tycker att det är problematiskt med beteskravet, medan 90 % av de med uppbundna kor inte har problem med det. Eftersom det delvis följer mönstret från Fråga 4, tycks det finnas ett samband. Jag tolkar det som att de som har problem med att uppfylla regeln om beteskrav, tenderar att i större utsträckning anse att det inte är viktigt för mjölkens mervärde. Det finns ett samband mellan mjölknings- och stallsystem och storlek på besättningen, även om de inte framkommer i den här undersökningen. De med uppbundet får enligt reglerna ha högst 45 mjölkande kor. Robot är vanligast i medelstora besättningar, och mjölkningsgrop vanligast i de stora besättningarna. Att de med grop hart större problem med att uppfylla regeln än de med uppbundet, tror jag enbart beror på storleken på besättningen. 4

5 Kommentarer från lantbrukare Totalt fick vi 46 kommentarer på denna fråga. Lite mer än hälften kommer från gårdar med robotar. Många, även de som svarar att det går bra att förstå och följa regeln, uttrycker att det kan vara svårt att uppfylla kravet under delar av betesperioden när det är varmt och torrt, eller när det kommit mycket regn, och det gäller oavsett system. 7 av 11 med robot som säger att det går bra att följa reglerna, svarar ändå att det är svårt att veta hur länge varje individ varit ute på betet, och vissa även att det är svårt att bedöma betesintaget. Av de med robot som upplever att det är svårt att följa regeln är den vanligaste kommentaren att det är svårt att uppnå ett intag på 6 kg ts/ko och dag. Av lantbrukare med grop och uppbundet är den vanligaste kommentaren att betesintaget kan vara svårt att bedöma. Fråga: Har du förslag på andra sätt som detta mervärde skulle kunna behållas eller stärkas? Vi har fått sammanlagt 34 kommentarer på denna fråga. 9 av dem tycker att KRAV ska ta bort kravet på betesintag. Några av dem förespråkar enbart ett arealkrav, andra enbart tid på betet. 10 uttrycker på olika sätt att regeln borde vara med flexibel och att man borde låta korna välja själva om de vill gå ut och beta. Fråga: Tycker du att förslaget till ändring av reglerna för förebyggande hälsoarbete är bra? Det blev ett fel i det första utskicket av enkäter, som gjorde att frågan hoppades över. Det är därför bara 47 som besvarat frågan. 62 % av de svarande ansåg att förslaget till ändring är bra. 43 av dessa (91 %) var anslutna till Kokontrollen, jämfört med 88 % av alla som svarat. 5

6 Producenter med köttproduktion Vilken typ av nötköttsproduktion har du? Av 169 köttproducenter hade 86 % integrerad produktion med dikor. 13 % hade endast ungdjursuppfödning. En producent avelsuppfödning av utrotningshotade raser och en uppfödning av mjölkkvigor, vilket markerats som Annan produktion. Det fanns inga specifika frågor till köttproducenterna. Endast uppfödning av ungdjur/stutar 13% Vilken typ av nötköttsproduktion har du? Annan nötköttsproduk tion 1% Dikoproduktion 86% Frågor till alla producenter med nötkreatur Nedan följer de frågor som besvarade av såväl mjölk- som köttproducenter. Fråga: Tycker du att ovanstående förslag till ändringar gör reglerna för ytor inomhus och utomhus tydligare? Av de 158 lantbrukare som besvarade frågan tycker 54 % att ändringarna gör reglerna tydligare, men en stor andel, 41 %, har ingen åsikt i frågan. 6

7 Kommentarer från lantbrukare Totalt 14 kommentarer. De flesta, oavsett om de tycker att ändringen förtydligar eller ej, tycker att det är för mycket detaljregler och fortfarande krångligt att förstå. Ingen av de som svarar Vet inte har lämnat kommentar, vilket jag tolkar som att många i den gruppen inte har satt sig in i regeln. Producenter med får eller getter Typ av produktion Totalt svarade 80 lantbrukare på enkäten. Av dem hade 76 lammproduktion och 4 hade getmjölksproduktion. Mått i stallar för får och getter Tabell 2 som finns i nuvarande regler har gjorts om i förslaget och anger nu enbart minsta mått för ytor inomhus respektive utomhus. Hur ytan ska beräknas om djuren har ligghall under stallperioden framgår i en separat regel, efter tabellen. Fråga:Tycker du att reglerna för yta inomhus och utomhus för får och getter är tydliga? De flesta, 58 %, tycker att reglerna är tydliga, men det är en relativt stor andel, 27 %, som tycker att de är otydliga. 7

8 Kommentarer från lantbrukare Det finns 19 kommentarer på frågan, de flesta från de som svarat nej på frågan. Av kommentarerna framgår att många inte förstått att måtten i Tabell 2 enbart avser stall med rastgård, medan den separata regeln med exempel gäller för djur som hålls i ligghall. Några förstår inte heller förkortningen SL i exemplet. Fråga:Är det bra att vi inför en regel med krav på avskildhet vid lamning/killning, som motsvarar de regler som redan finns för andra djurslag? Det är ungefär lika många som tycker att det är bra att införa en regel om avskildhet, som de som inte tycker att det är bra. Kommentarer från lantbrukare Vi har fått 35 kommentarer på denna fråga, 27 av dem kommer från de som är negativa till regeln. Några (8 st) stycken att det är en helt onödig regel, redan praxis och negativt med ökad detaljstyrning. Många (11st) menar att det stressar moderdjuren att skilja dem från flocken när de ska till att lamma eller killa, och att det kan komplicera förlossningen. Tre av fyra getmjölksproducenter påpekar detta. Samtliga dessa menar dock att man vid behov som det står i regelförslaget bör avskilja get/tacka med eller utan ungar. Även bland de som är positiva till att regeln införs, kommenterar många att det ska vara flexibelt och betonar vid behov. Några andra (7 st) menar att det är omöjligt att bevaka alla lamningar dygnet runt, och att det ibland är svårt att förutse att en tacka snart ska lamma. Producenter med grisar Endast 5 producenter har besvarat enkäten, 2 av dem har smågrisuppfödning, 3 har integrerad produktion. Innevistelse förlängd till högst 3 veckor vid grisning Av de som svarat tycker 4 av 5 producenter att förslaget att ge möjlighet att hålla grisarna inne tre veckor, i stället för som nu två veckor, efter grisning är bra. Två av de svarande anger att de med den föreslagna ändringen kommer att hålla sugga och smågrisar inne upp till 3 veckor och de bedömer att den föreslagna ändringen kommer att öka välfärden för smågrisarna. 8

9 En har svarat vet inte, men säger ändå i kommentaren att det är bra med valfrihet, även om de själva även fortsättningsvis kommer att släpp ut sugga med smågrisar efter 10 dagar. Övriga regler om tillfällig innevistelse under betesperioden I övriga regler om innevistelse är det inga ändringar i sak, men vi har försökt att göra det tydligare av vilka olika skäl grisar får hållas inne under betesperioden. Av de svarande tycker 3 att det blivit tydligare av vilka skäl och hur länge som grisarna får hållas inne från betet, och 2 har svarat att det inte vet. Fråga: Tycker du att det kan finnas behov att förkorta betesperiodlängden för grisproduktion i de nordligaste länen? På frågan har 3 svarat ja, 1 svarat nej. Den femte har inte svarat alls, vilket har tolkats som Vet inte i diagrammet. Fråga: Tycker du att indelningen av landet i förslaget är bra? Förslaget är: Minst 3 månader i länen: Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten, och minst 4 månader i övriga landet. Ingen av de svarande bedriver uppfödningen i de nordliga länen som anges. 1 tycker att indelningen är bra, 2 har svarat att de inte vet. 1 har svarat nej, och kommenterar att det är svårt att ha smågrisar ute under senhösten, vilket krävs för att de ska klara 4 månaders utevistelse på bete. Gården ligger i Dalarna. Producenten föreslår därför undantag för grisar yngre än 12 veckor. Producenter med fjäderfä Typ av produktion Totalt svarade 24 lantbrukare på enkäten. Av dem hade 21 äggproduktion och 3 uppfödning av slaktkyckling. Bete och utevistelse för fjäderfän Vi föreslår ändringar i flera av reglerna för bete och utevistelse. Syftet är att göra reglerna tydligare, att stimulera till mera utevistelse och bättre utnyttjande av betet/rastgården. 9

10 Nuvarande regler är mest inriktade på äggproduktion, och i förslaget har vi gjort det tydligare att reglerna även gäller andra fjäderfän. Fråga: Är det tydligt i förslaget vad som gäller för utevistelse under olika delar av året? 92 % svarar att det är tydligt. Endast 2 personer har svarat att det är otydligt. Kommentarer från lantbrukarna: Vi har fått fem kommentarer. Av de som svarat Ja påpekar tre att att lantbrukaren måste få förtroendet att avgöra när det är lämpliga förhållanden för att ha hönsen ute. En som svarat Nej, menar däremot att uttrycket när väder och markförhållanden är lämpliga är otydligt. Utevistelse efter insättning av unghöns Förslag till ny regel: Utevistelse efter insättning Du ska ge unghöns tillgång till utevistelse så snart som möjligt, och allra senast 4 veckor efter insättning. Unghönsen kan vänjas vid utevistelsen successivt och behöver inte vistas ute större delen av dygnet inledningsvis även om de sätts in under maj till september. Senast vid 25 veckors ålder ska dock stallet vara öppet mer än 12 timmar varje dag. Fråga: Är förslaget till regel för nyinsatta höns bra? Drygt hälften anser att förslaget är bra, medan 32 % inte tycker att det är ett bra förslag. 10

11 Kommentarer från lantbrukarna Vi har fått 8 kommentarer. Av de som svarat nej påpekar flera det inte bör vara tvingande att släppa ut unghönsen under vinterhalvåret, och att detta måste framgå av regeln. En tycker att det är för tidigt med vecka 25. Rastgårdens utformning I förslaget har vi skrivit regeln i punktform, lagt till en punkt om passager och gjort några andra mindre ändringar. Fråga: Är regeln tydligare efter ändringarna? Är tilläggen och ändringarna bra? Två tredjedelar av de svarande tycker att ändringarna är bra, medan 4 (17%) svarade nej på frågan och lika många svarade att de inte vet. Kommentarer från lantbrukarna Kommentarerna från de som svarat nej skiljer sig, och de påpekar olika otydligheter som jag uppfattar fanns även före ändringear. Två har kommentararer om flaskhalsar, den ena att de inte bör gälla riktigt små besättningar, och den andra att det bara bör gälla vid nybyggnation. Detaljkrav för värphönsens rastgård Vi har gjort några mindre ändringar för att betona funktionen mer än detaljerna, och för att göra intentionen med regeln tydligare. Utevistelsen för hönsen är ett viktigt mervärde och en bärande princip i den KRAVcertifierade äggproduktionen. Det viktiga är att arbeta med utformningen av rastgården för att på så sätt säkerställa att den nyttjas fullt ut. Fråga: Är de föreslagna ändringarna bra? Av de svarande är 58 % positiva till ändringarna som föreslås, men hälften så många är negativa. 11

12 Kommentarer från lantbrukarna Några av de som svarat nej kommer med förslag till omformuleringar, och två har reagerat mot formuleringen Du ska kunna visa. Avstånd inomhus till rastgård I förslaget till ny EU-förordning finns krav på att det högst får vara 15 meter till närmaste utgångshål. Fråga: Är det bra att KRAV går före EU och ställer detta krav redan nu för nya hus? Drygt hälften tycker att det är bra att gå före. Kommentarer från lantbrukarna Av de som svarat nej på frågan har två kommenterat att det kommer att bli dyrare, och två att de inte förstår syftet med regeln. Sandbad och grovfoder Vi föreslår att reglerna ändras så att sandbad och grovfoder kan finnas utomhus under sommaren. Bete räknas som grovfoder. Ändringarna är tillägg i nuvarande regeltext. Nästan alla är positiva till ändringen, som gör reglerna mera tillåtande. Kommentarer från lantbrukarna Endast en kommentar. Den enda som svarat nej på frågan tycker att sandbad ska specificeras bättre i fråga om material och hur stor yta som krävs. 12

13 Nattvila och veranda som tillgänglig stallyta För att förtydliga vad som krävs för att ge fjäderfä en bra dygnsrytm av ljus och nattvila, och vad som gäller för att få räkna in veranda i minimiytan, har vi gjort två tillägg. De flesta, 58 %, tycker att ändringen är bra, men nästan en tredjedel tycker inte att den är det. Kommentarer från lantbrukarna Av de som svarat nej anser två att det är helt fel att verandan får räknas som inomhusyta överhuvudtaget, vilket egentligen inte berör ändringen. Om man räknar bort dessa två svar, är det 67% som tycker att regeln är tydligare efter ändringarna. Tre andra har reagerat mot tillägget Under nattvilan ska stallet vara mörklagt, som de tolkar som att ljusinsläpp ska täckas för under sommarnätterna. Generella frågor om djurreglerna Tre frågor i enkäterna gällde djurreglerna i allmänhet och var alltså inte kopplade till någon specifikt produktion. Dessa frågor ställdes till alla producenter och de redovisas inte per djurslag eller produktion. Sammanlagt har % av de som fått enkäten svarat på dessa frågor, vilket är något mindre än på de produktionsspecifika frågorna. Fråga: Tycker du att det är bra med indelningen i gemensamma regler för sig, och regler för olika djurslag i egna avsnitt? En stor majoritet, 82 %, tycker att den ändrade strukturen är bra. Resultatet skiljer sig inte beroende på djurslag. Endast några enstaka lantbrukare tycker att det är bättre med nuvarande struktur. 13

14 Fråga: Upplever du att reglerna blivit tydligare? På frågan omreglerna blivit tydligare är det en stor andel som svarat att de inte vet, men majoriteten är ändå positiv till de förändringar i utformningen som gjorts. Fråga: Hur sannolikt är det att du skulle certifiera hjortuppfödning inom 3 år? KRAV har sedan flera år tillbaka ingen som är certifierad för hjortuppfödning och överväger därför att ta bort det regelavsnittet. I den här undersökningen har 3 lantbrukare uppgett att de har planer på att starta hjortuppfödning och eventuellt certifiera den. En har hjortuppfödning idag, och planerar att certifiera den. Det finns alltså sammanlagt 4 som bör vara intresserade av att reglerna behålls. 14

Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012

Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012 Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012 Börja med ekologisk äggproduktion Text och foto: Åsa Odelros, Åsa Odelros AB om inte annat anges Att producera ägg ekologiskt

Läs mer

Hjälp oss göra våra regler bättre!

Hjälp oss göra våra regler bättre! Remiss, nya regler för slakt, kapitel 10, få ändringar i djurreglerna, kapitel 5 Svara senast 31 mars 2013 Svara till regler@krav.se Hjälp oss göra våra regler bättre! KRAVs styrka är en bred förankring

Läs mer

Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för import/införsel

Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för import/införsel 2015-03-24/Eva-Lena Rådberg Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för import/införsel Sammanfattning 65 % av de svarande ser ett mervärde i att reglerna för socialt ansvar stärks. Ingen

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:5

Policy Brief Nummer 2013:5 Policy Brief Nummer 2013:5 Varför välja mjölkrobot? en analys av ett investeringsbeslut Användningen av ny teknik gör produktionen effektivare och ökar tillväxttakten i ekonomin. Det är därför viktigt

Läs mer

Synpunkter på utkast till föreskrift om miljöersättningar m m Ert Dnr 19-9225/06, utkast daterat 29 september

Synpunkter på utkast till föreskrift om miljöersättningar m m Ert Dnr 19-9225/06, utkast daterat 29 september PETER EINARSSON Tel & fax 0477 401 60 E-post peter.einarsson@ekolantbruk.se 5 oktober 2006 Till Jordbruksverket Gunilla Kock gunilla.kock@sjv.se Synpunkter på utkast till föreskrift om miljöersättningar

Läs mer

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det.

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det. Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det. (Foto Per Persson) Betesföreningen och Skånesemin anordnade en betesdag på Gunnaröd för att visa att det går att få till en bra betesdrift även om man har

Läs mer

Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik

Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv Maria Alarik Vad säger regelverket för ekologisk produktion? Ekologisk grisproduktion: Permanent tillgång

Läs mer

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Anmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

16 Import och införsel av produkter eller råvaror

16 Import och införsel av produkter eller råvaror 16 Import och införsel av produkter eller råvaror KRAV vill göra det lättare för dig att handla med ekologiska produkter från resten av världen. På så sätt hoppas KRAV kunna öka de ekologiska produkternas

Läs mer

Sökande Person/organisationsnummer

Sökande Person/organisationsnummer BMB Bergslagens Miljö- och Byggnämnd Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Sidan 1av 7 ANMÄLAN om miljöfarlig verksamhet, 21 Förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Djurhållning

Läs mer

Rådgivarens perspektiv

Rådgivarens perspektiv Det är inne att vara ute Utevistelse och parasiter i ekologisk husdjursproduktion Skara den 20 november 2012 Rådgivarens perspektiv Rastgården Kvalster Spolmask Hur sköts rastgården Bilder från Flattinge

Läs mer

Checklista. Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. Ej aktuell.

Checklista. Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. Ej aktuell. Checklista 1(6) Fjäderfä övriga Personal 3 Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. DL 3-4, L100 1kap. 5 Kontroll 4 Daglig tillsyn sker normalt

Läs mer

miljöfarlig verksamhet - animalieproduktion

miljöfarlig verksamhet - animalieproduktion Anmälan om miljöfarlig verksamhet - animalieproduktion enligt 1 kap 10-11 Miljöprövningsförordning (2013:251) För behandling av ärendet kommer uppgifterna registreras i Motala kommuns dokument- och ärendehanteringssystem.

Läs mer

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm Jordbruksinformation 22 2011 Starta eko Lamm Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk lammproduktion Text och foto: Birgit Fag, Hushållningssällskapet i Jönköping (om inte annat anges) Denna broschyr vänder

Läs mer

VI BEHÖVER DIN HJÄLP MED ATT FYLLA I EN ENKÄT!

VI BEHÖVER DIN HJÄLP MED ATT FYLLA I EN ENKÄT! Arbetsvetenskap, Ekonomi och Miljöpsykologi Till elev på naturbruksgymnasium På SLU i Alnarp vill vi genomföra en attitydundersökning: Hur attraheras och motiveras människor till att arbeta som anställda

Läs mer

Inverkan på produktionskostnad mjölk av - besättningsstorlek, mekaniseringsgrad och byggnadstyp

Inverkan på produktionskostnad mjölk av - besättningsstorlek, mekaniseringsgrad och byggnadstyp Inverkan på produktionskostnad mjölk av - besättningsstorlek, mekaniseringsgrad och byggnadstyp Professor Krister Sällvik Agronom Johan Johansson Agronom Catja Bennerstål Agronom Jeanette Belin Agronom

Läs mer

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden):

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden): Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Till dig som är arbetsgivare/personalansvarig i mjölkproduktionen

Till dig som är arbetsgivare/personalansvarig i mjölkproduktionen Sveriges Lantbruksuniversitet Arbetsvetenskap, Ekonomi och Miljöpsykologi Alnarp Till dig som är arbetsgivare/personalansvarig i mjölkproduktionen På Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp genomför

Läs mer

Förslag till ny regeltext: import och införsel 2016. 16 Import och införsel av produkter eller råvaror

Förslag till ny regeltext: import och införsel 2016. 16 Import och införsel av produkter eller råvaror Förslag till ny regeltext: import och införsel 2016 Vi har ändrat struktur och språk i hela regeltexten. I kommentarerna till höger har vi beskrivit vilka regler som är ändrade och vilka som är nya, men

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet jordbruksföretag

Anmälan av miljöfarlig verksamhet jordbruksföretag Anmälan av miljöfarlig verksamhet jordbruksföretag Anmälan ska lämnas till miljöförvaltningen senast sex veckor före verksamheten ska påbörjas. Avgift för handläggning av anmälan kommer att tas ut enligt

Läs mer

Spridningsareal Tillgänglig spridningsareal Ägd (ha) Arrenderad/ Summa (ha) Behov (ha) Kontrakterad (ha) Åkermark (ej träda)

Spridningsareal Tillgänglig spridningsareal Ägd (ha) Arrenderad/ Summa (ha) Behov (ha) Kontrakterad (ha) Åkermark (ej träda) ANMÄLAN ENLIGT MILJÖBALKEN JORDBRUKSFÖRETAG Sida 1(5) Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Avgift för handläggning av anmälan kommer att tas ut enligt fastställd taxa. Anmälan ska vara inlämnad minst

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. gör upp handlingsplaner för att skapa hög djurhälsa. säkerställer en minskad antibiotikaanvändning.

Läs mer

Kan djurvälfärd löna sig?

Kan djurvälfärd löna sig? Kan djurvälfärd löna sig? De ekologiska reglerna innebär många fördelar för djuren som konsumenterna uppskattar men som inte alltid ger tillräckligt betalt i lantbru ANN-HELEN MEYER von BREMEN FOTO. ANDRÉ

Läs mer

Dagordning 2015-04-29

Dagordning 2015-04-29 Dagordning 2015-04-29 Bakgrund till projektet Presentation av resultaten: energieffektivisering potentialen energinyckeltal utbildning och kalibrering av energikartläggare På gång inom Greppa Näringen

Läs mer

Hunden människans bästa vän

Hunden människans bästa vän Hunden människans bästa vän Det är både roligt och stimulerande att ha hund men också förenat med ett stort ansvar. Som hundägare får man inte glömma bort att det finns människor som är rädda för hundar,

Läs mer

Suggorna har potential utnyttja den!

Suggorna har potential utnyttja den! Suggorna har potential utnyttja den! Suggor som hamnar utanför grupperna medför att antal improduktiva dagar ökar. Improduktiva dagar delas in i gall- och spilldagar. I besättningsanalysen från PigWin

Läs mer

Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering

Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering Bilaga 4 PM Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering 1 Bakgrund Naturvårdsverket arbetar med revidering av föreskrifter och allmänna råd om innehållet i kommunal avfallsplan.

Läs mer

Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning

Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning Foto: ediblegeography.com Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning Therese Ahlman Inst. för husdjursgenetik, SLU E-post: therese.ahlman@slu.se Jordbruksverkets FoU-dag 11 april

Läs mer

Stärk djurskyddet i Europa

Stärk djurskyddet i Europa Stärk djurskyddet i Europa Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Centerpartiet vill: 1. Förbättra skyddet för EU:s grisar 2. Att djur ska bedövas före slakt 3. Införa max åtta timmar långa

Läs mer

Beteslagstiftningens effekter på lönsamheten i mjölkföretagen en studie av tre typgårdar

Beteslagstiftningens effekter på lönsamheten i mjölkföretagen en studie av tre typgårdar Beteslagstiftningens effekter på lönsamheten i mjölkföretagen en studie av tre typgårdar Bete ger korna bättre hälsa och möjlighet till naturligt beteende. Samtidigt medför lagstiftningens krav att kor

Läs mer

Remissvar på förslag till ny EU- förordning om ekologisk produktion, dnr 4.7.21-1335/14

Remissvar på förslag till ny EU- förordning om ekologisk produktion, dnr 4.7.21-1335/14 2014-05- 08 Jordbruksverket Växt- och miljöavdelningen att. Ingrid Karlsson 551 82 Jönköping Remissvar på förslag till ny EU- förordning om ekologisk produktion, dnr 4.7.21-1335/14 Övergripande kommentar

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson PiteåPanelen Rapport nr 13 Europaförslag November 2010 Eva Andersson Kommunledningskontoret Europaförslag Europaparlamentet vill utöka möjligheten för Europas medborgare att påverka Europeiska unionen.

Läs mer

Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA

Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA Om rapporten Denna rapport bygger på resultaten från två separata undersökningar om attityder till fysisk och elektronisk kommunikation. I PostNords

Läs mer

Bygg- och miljönämnden Miljöbalken 9 kap 6 miljöfarlig verksamhet jordbruk

Bygg- och miljönämnden Miljöbalken 9 kap 6 miljöfarlig verksamhet jordbruk O 1 ÅRJÄNGS KOMMUN ANMÄLAN enligt Bygg- och miljönämnden Miljöbalken 9 kap 6 miljöfarlig verksamhet jordbruk Administrativa uppgifter Huvudman Organisationsnummer Adress Postnummer Ort e-postadress Telefon

Läs mer

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen 2015-09-14 1 (6) Dnr 2015/633 Justitiedepartementet Enheten för samordning av samhällets krisberedskap 103 33 Stockholm Kopia: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Remissvar

Läs mer

Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof. Gäller från 2013-01-01

Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof. Gäller från 2013-01-01 Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof Gäller från 2013-01-01 Innehåll A Välkommen till Agria Djurförsäkring... 3 A.1 Det här är försäkringsvillkoren... 3 A.2 Kontrollera din försäkring... 3 A.3

Läs mer

Utbildning om KRAV och ekologisk produktion

Utbildning om KRAV och ekologisk produktion Välkomna till Utbildning om KRAV och ekologisk produktion Norrbottens Läns Landsting 17 september 2014 Staffan Carlberg KRAV Ekologisk grundkurs KRAV som organisation, mervärden Märkningar Ekologisk produktion

Läs mer

Det är skillnad på får och får

Det är skillnad på får och får Det är skillnad på får och får Vad för får ska man skaffa sig att träna på? Frågan kommer ofta till oss som håller kurser eller är aktiva i klubbarna. Helt grundläggande och nödvändigt är att de får vi

Läs mer

Stockholm den 28 april 2015

Stockholm den 28 april 2015 R-2015/0430 Stockholm den 28 april 2015 Till Finansdepartementet Fi2012/4241 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 mars 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Skatteverkets promemoria

Läs mer

Skatteverkets Promemoria Beskattningsdatabasen, bouppteckning och äktenskapsregister

Skatteverkets Promemoria Beskattningsdatabasen, bouppteckning och äktenskapsregister REMISSYTTRANDE Vår referens: 2015/03/005 Er referens: Fi2012/4241 1 (6) 2015-04-30 Skatte- och Tullavdelningen Att. Helena Persson Finansdepartementet S-103 33 Stockholm Via e-post till fi.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sida 1 av 5 YTTRANDE 2015-06-02 SOU 2015:7 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sveriges Elevkårer lämnar härmed ett yttrande över betänkande

Läs mer

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring Dick Magnusson Linköpings Universitet Enkät om Valdemarsviks kommun och saneringsprojektet Valdemarsviken Under våren 2013 genomfördes en enkätstudie kring medborgarnas uppfattning om saneringen av Valdemarsviken.

Läs mer

Regeltext kapitel 10 Slakt, avsnitt 5.11 och avsnitt 2.18 Med kommentarer av Sofia Wiberg, Vet med lic. 10 Slakt. Definitioner

Regeltext kapitel 10 Slakt, avsnitt 5.11 och avsnitt 2.18 Med kommentarer av Sofia Wiberg, Vet med lic. 10 Slakt. Definitioner Regeltext kapitel 10 Slakt, avsnitt 5.11 och avsnitt 2.18 Med kommentarer av Sofia Wiberg, Vet med lic. Nedan finns förslaget till nya regler som börjar gälla 1 januari 2014. Texten utgår från reglerna

Läs mer

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla.

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Att skaffa får Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Som nybliven ägare till en vallhund brinner du säkert av iver att få tag i lämpliga djur att träna

Läs mer

Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp

Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp Sammanfattning Materialet är en beskrivning av de smågrisproducerande besättningar inom Farmek som använder Rasp

Läs mer

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutet 2007-11-15 Justitiedepartementet Migrationsenheten Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutets yttrande om utredningen

Läs mer

Bifogad fil 1: Intervju Djurens Rätt

Bifogad fil 1: Intervju Djurens Rätt Bifogad fil 1: Intervju Djurens Rätt Som vi tidigare har skrivit i mailet, så ska vi fokusera på välmående av djuren inom turism i Sverige. För att besvara det här, så har vi valt att intervjua er samt

Läs mer

KRAV-aktuellt. Kor på bete ett mervärde som lönar sig Nya regler med nya märken Konsumenter kan bli KRAV-supportrar JUNI 2010

KRAV-aktuellt. Kor på bete ett mervärde som lönar sig Nya regler med nya märken Konsumenter kan bli KRAV-supportrar JUNI 2010 JUNI 2010 KRAV-aktuellt NYHETSBREV TILL FÖRETAG ANSLUTNA TILL KRAV Kor på bete ett mervärde som lönar sig Nya regler med nya märken Konsumenter kan bli KRAV-supportrar några ord Marknadsstatistik på webben

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76)

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sida: 1 av 6 Datum: 2014-03-14 Dnr: Af-2013/493113 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sammanfattning Arbetsförmedlingen

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

Fungerar konkurrensen på marknaden för slaktdjur?

Fungerar konkurrensen på marknaden för slaktdjur? Fungerar konkurrensen på marknaden för slaktdjur? De producenter som inte förhandlar med slakterierna får ofta sämre betalt för sina djur. Bättre prisinformation skulle underlätta för producenterna, men

Läs mer

Rent och renoverat utan driftsavbrott

Rent och renoverat utan driftsavbrott s e r v i c e fö r l a n t b r u k Rent och renoverat utan driftsavbrott Lagningssystem för betong i lantbruk och industri 2 Rengöring är a och o för en lyckad betongrenovering. Professionell het vattentvätt

Läs mer

Video- och distansmöten. Webbenkät till beslutsfattare December 2012

Video- och distansmöten. Webbenkät till beslutsfattare December 2012 Video- och distansmöten Webbenkät till beslutsfattare December 2012 1 Om undersökningen 2 Om undersökningen Syftet med undersökningen är att mäta åsikter hos beslutsfattare dvs. personer med ansvar för

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Författare Andresen N. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt

Läs mer

Nya tider nya strategier

Nya tider nya strategier malin.frojelin@vxa.se, torbjorn.lundborg@vxa.se Under den senaste den har vi ha en situa on där frågan om foderpris och mjölkpris aktualiserats och sä et a hantera de a på gårdsnivå har varierat. A svara

Läs mer

Internationella rapporten 2009 Resultat från 2003-2008

Internationella rapporten 2009 Resultat från 2003-2008 Internationella rapporten 29 Resultat från 23-28 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig AB Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat från medlemsländerna,

Läs mer

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening 1 Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit

Läs mer

Uppföljning av mentorskap vid universitet och högskola 2010

Uppföljning av mentorskap vid universitet och högskola 2010 Uppföljning av mentorskap vid universitet och högskola 2010 Joakim Grausne 2011-03-03 ALL 2011/11 Innehållsförteckning Inledning... 2 Genomförande... 2 Frågor och urval... 2 Insamling... 3 Resultat...

Läs mer

Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet

Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet 1 (8) Till Socialdepartementet Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Klara västra kyrkogata 11 08-786 90 00 E-post Internetadress

Läs mer

Kan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten?

Kan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten? DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Kan glukogena substanser i foderstaten Hanna Lomander, Institutionen för Husdjurens miljö och hälsa, SLU i Skara hanna.lomander@slu.se Introduktion

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

2014-01-21. Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun?

2014-01-21. Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? 2014-01-21 Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? Enkätundersökning november-december 2013 SAMMANFATTNING Varje år genomförs en enkätundersökning bland föräldrar som har barn med skolskjuts.

Läs mer

Vem ska utföra arbetsmomentet vid polikliniken i djursjukvården.

Vem ska utföra arbetsmomentet vid polikliniken i djursjukvården. Vem ska utföra arbetsmomentet vid polikliniken i djursjukvården. Förhandsredovisning av svar för rådgivning på telefon 1 Frågorna utgjordes enbart av själva momentet (här rådgivning på telefon ) och var

Läs mer

Svenska och utländska nystartare av mjölkproduktion i Sverige

Svenska och utländska nystartare av mjölkproduktion i Sverige Svenska och utländska nystartare av mjölkproduktion i Sverige intervjuundersökning Rapport 2007:17 Foto: Mats Pettersson Svenska och utländska nystartare av mjölkproduktion i Sverige intervjuundersökning

Läs mer

Dra nytta av svensk erfarenhet av utedrift Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Dra nytta av svensk erfarenhet av utedrift Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Dra nytta av svensk erfarenhet av utedrift Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Frikopplingen av de tidigare djurbidragen minskar de rörliga intäkterna i nötköttsproduktionen. Detta gör det ännu viktigare än tidigare

Läs mer

REVISION AV LIVSMEDELSKRITERIER 2010. Livsmedelskonferens U24, 2010-11-11 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, Monica@msr.se

REVISION AV LIVSMEDELSKRITERIER 2010. Livsmedelskonferens U24, 2010-11-11 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, Monica@msr.se REVISION AV LIVSMEDELSKRITERIER 2010 Livsmedelskonferens U24, 2010-11-11 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, Monica@msr.se AGENDA Exempel på Miljöstyrningsrådets nya livsmedelskriterier Den offentliga

Läs mer

Reseberättelse för Värmlands Koklubbs resa till Danmark den 17-19:e mars 2015

Reseberättelse för Värmlands Koklubbs resa till Danmark den 17-19:e mars 2015 Reseberättelse för Värmlands Koklubbs resa till Danmark den 17-19:e mars 2015 Resenärer: Resan gjordes i samarbete mellan Värmlands Koklubb. Vi var 8 deltagare på resan så vi fick plats i en minibuss.

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter. 103 33 Stockholm

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter. 103 33 Stockholm 2008-02-20 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter 103 33 Stockholm Kommissionens förslag till ändring av Direktiv 2006/112/EG avseende hanteringen av

Läs mer

Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande

Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande Artikel i Svensk Gris med knorr nr 8-2009. Se nästa sida. 5 Per K och Paw M jämför grispriser och lönsamhet Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst

Läs mer

Undersökning till företag med dikor/amkor

Undersökning till företag med dikor/amkor STATISTISKA CENTRALBYRÅN Teknisk rapport 2010-05-21 1(46) Rolf Selander, Pär Brundell Undersökning till företag med dikor/amkor Teknisk rapport 1 Inledning 1.1 Bakgrund Jordbruksverket har gett Statistiska

Läs mer

Enkätundersökningens genomförande

Enkätundersökningens genomförande Enkätundersökningens genomförande Anders Lidström, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Undersökningens uppläggning Planerna på att genomföra en särskild medborgarundersökning kring den norrländska

Läs mer

Anmälan av jordbruksföretag eller annan djurhållning med mer än 100 djurenheter

Anmälan av jordbruksföretag eller annan djurhållning med mer än 100 djurenheter Anmälan av jordbruksföretag eller annan djurhållning med mer än 100 djurenheter Enligt 9 kap 6 miljöbalken Anmälan avser Nybyggt djurstall Till-/ombyggt djurstall Befintligt djurstall Brukare Namn Organisationsnummer/personnummer

Läs mer

En enkät om får- och getproduktion

En enkät om får- och getproduktion En enkät om får- och getproduktion Svara på frågorna genom att kryssa för lämpligt svarsalternativ eller fyll i svaret på linjen. Svara på frågorna enligt hur situationen var år 2010. Om ni har båda får

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport 4. Vad tycker panelen om E-tjänster

PiteåPanelen. Rapport 4. Vad tycker panelen om E-tjänster PiteåPanelen Rapport 4 Vad tycker panelen om E-tjänster Augusti 2009 Anna Lena Pogulis Ekonomiavdelningen vid Kommunledningskontoret 1.0 Inledning För att förenkla för medborgarna, utvecklar Piteå Kommun

Läs mer

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung 1 Utbildning i ansökan om jordbrukarstöd, våren 2015 Evira/Enheten för livsmedelshygien Överinspektör Noora Tolin

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk

Läs mer

Arbetstid och automatisk mjölkning avslutad dansk s.k. Farmtest

Arbetstid och automatisk mjölkning avslutad dansk s.k. Farmtest 1 Arbetstid och automatisk mjölkning avslutad dansk s.k. Farmtest Författare: Konsulent Christian Raun, Sønderjysk Landboforening samt landskonsulent Jan Brøgger Rasmussen, Landskontoret for Bygninger

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

Starka tillsammans. Om undersökningen

Starka tillsammans. Om undersökningen Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats

Läs mer

Stordrift, specialisering och djurtäthet

Stordrift, specialisering och djurtäthet Stordrift, specialisering och djurtäthet animalieproduktionens strukturutveckling 1980 1999 Rapport 2003:15 Stordrift, specialisering och djurtäthet animalieproduktionens strukturutveckling 1980 1999

Läs mer

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Föredraget avgränsas till Hävd av betesmark Öppet variationsrikt landskap i skogsbygder Variation i slättbygdslandskapet

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö September-oktober 06 September-oktober 06 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar

Läs mer

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Maj 2006 Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Rapport inför miljöpartiets kongress 25-28 maj Innehåll Inledning. 3 Om ursprungsmärkning.. 5 Om betydelsen av att kunna göra medvetna val..

Läs mer

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson Skötsel för bättre fruktsamhet Hans Gustafsson Ekonomiska aspekter Detta kostar pengar Hög inkalvningsålder hos kvigorna Långt kalvningsintervall speciellt hos djur med medelmåttig produktion Hög andel

Läs mer

Nyhetsbrev Maj 2015. och Snövit har varsina stora hagar att skutta runt i. Katterna Misse, Shim och O boy njuter i solen och vi med.

Nyhetsbrev Maj 2015. och Snövit har varsina stora hagar att skutta runt i. Katterna Misse, Shim och O boy njuter i solen och vi med. Nyhetsbrev Maj 2015 Våren är här, underbart! Fåren är på betet, hönsen går ut fritt på dagarna, Gotlandskaninerna Guldnos och Snövit har varsina stora hagar att skutta runt i. Katterna Misse, Shim och

Läs mer

Jordbruksinformation 7 2011. Djurskyddsbestämmelser. Fjäderfä

Jordbruksinformation 7 2011. Djurskyddsbestämmelser. Fjäderfä Jordbruksinformation 7 2011 Djurskyddsbestämmelser Fjäderfä Grafisk form: Holmbergs i Malmö AB 2011 2 Innehåll Djuren skyddas av lagen 5 Anmäl att du håller fjäderfän 5 Skötsel 6 Foder och vatten 8 Renhållning

Läs mer

Rapport från expertgruppen och kommittén för frukt och grönsaker, 5 maj 2015

Rapport från expertgruppen och kommittén för frukt och grönsaker, 5 maj 2015 1(6) Rapport från expertgruppen och kommittén för frukt och grönsaker, 5 maj 2015 Sammanfattning Mötet diskuterade den andra uppsättningen artiklar om PO-stödet (förordning 543/2011). De nya skolfruktsreglerna

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Hur kan man undvika fetthaltsdepressioner i mjölken vid betesfoderstat

Hur kan man undvika fetthaltsdepressioner i mjölken vid betesfoderstat Hur kan man undvika fetthaltsdepressioner i mjölken vid betesfoderstat En dokumentation från betesperioden på sex KRAV-mjölkgårdar i Östergötlands län år 2003 Margareta Dahlberg LG Husdjurstjänst Öjeby,

Läs mer

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den

Läs mer

Yttrande över Generella krav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning på jordbruksföretag eller annan djurhållande verksamhet

Yttrande över Generella krav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning på jordbruksföretag eller annan djurhållande verksamhet Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Rapport: Kartläggning Finskspråkig service i Karlskoga kommun

Rapport: Kartläggning Finskspråkig service i Karlskoga kommun Rapport: Kartläggning Finskspråkig service i Karlskoga kommun Anne Ågren Verksamhetsutvecklare, finskt förvaltningsområde Juli 2014 Innehållsförteckning Bakgrund, syfte och genomförande Svarsfrekvens De

Läs mer

Kulbäckslidens lantbruk Västerbotten

Kulbäckslidens lantbruk Västerbotten ENERGIFAKTA Kulbäckslidens lantbruk Västerbotten På Kulbäckslidens lantbruk produceras mjölk, kött samt el vid en biogasanläggning. Företaget ligger bra till vad gäller energianvändning per kg mjölk beroende

Läs mer