Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning"

Transkript

1 /Eva-Lena Rådberg Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning Sammanfattning Mjölkkor 74% anser att beteskravet är viktigt för mjölkens mervärde. 60 % av producenterna som har robot tycker kraven på betesintag är viktiga, jämfört med 90 % av de som har uppbundet. 72 % tycker att det går bra att följa nu gällande regler om beteskrav, medan 25 % inte tycker att det går bra. Det är framför allt producenter med robot eller mjölkningsgrop som tycker att det är problematiskt. 62 % av de svarande ansåg att förslaget till ändring i reglerna om förebyggande hälsoarbete är bra. 91 % av dem var anslutna till Kokontrollen, jämfört med 88 % av alla som svarat. Alla nötkreatur 54 % tycker att ändrad utformning av reglerna om inomhus- och utomhusytor gör dem tydligare, men 41 % har ingen åsikt i frågan. Får och getter 58 % tycker att omarbetningen av reglerna för ytor inom- och utomhus gör dem tydligare, medan 27 % tycker att förslaget är otydligt. 44 % tycker att det är bra att införa en ny regel om avskildhet vid lamning/killning, 40 % är emot. Grisar Ingen av de fem grisproducenter som svarat är emot förslaget att ge möjlighet att hålla grisarna inne tre veckor efter grisning. Tre tycker att det finns behov av att förkorta betesperiodlängden för grisproduktion i de nordligaste länen, men det finns inget entydligt svar angående hur landet ska delas in. Fjäderfä 92 % tycker att det är tydligt i förslaget vad som gäller för utevistelse under olika delar av året. 52 % anser att förslaget till ändrad regel om utevistelse för nyinsatta höns är bra, medan 32 % tycker att det inte är bra. 66% av de svarande tycker att ändringarna i detaljkraven för värphönsens rastgård är bra. 52 % tycker att det är bra att gå före EU och ställa krav på att det högst får vara 15 meter till närmasteutgångshål redan nu för nya hus. 22 % tycker inte det är bra. Generella frågor om djurreglerna 82 % tycker att den föreslagna strukturen med indelning efter olika djurslag är bra. 62 % upplever att reglerna blivit tydligare, 34 % vet inte. Det finns 4 lantbrukare som kan vara intresserade av certifiering av hjortuppfödning inom tre år. RÅDBERG KONSULT Kungsgatan 16, SE UPPSALA TEL E-POST: - WEBBPLATS:

2 Insamling av synpunkter En webenkät mejlades ut till alla djurhållare som KRAV har e-postadress till i början av februari. KRAV informerade också om enkäten i Nyhetsbrev och i Ekoweb, och ett fåtal som inte fått enkäten i första omgången skickade in sina e-postadresser. Totalt skickades enkäter till lantbrukare. Enkäterna anpassades till djurslag och fyra olika enkäter skickades ut till nöt-, får-&get-, grisrespektive fjäderfäproducenter. Efter två påminnelser hade 392 producenter svarat då enkäten stängdes den 15 mars. Svarsfrekvensen var i genomsnitt 26 % och de fördelar sig jämnt över olika djurslag, utom för gris där svarsfrekvensen bara var 12 % (endast 5 producenter). Att så få grisproducenter svarade gör att det är svårt att dra några slutsatser när det gäller ändringar som specifikt rör grisproduktionen Nöt Får & Get Gris Fjäderfä Samtliga Antal utskickade enkäter Antal svar Svarsfrekvens 27 % 24 % 12 % 25 % 26 % Producenter med nötkreatur Av svaren kom 40 % (114 st.) från producenter med mjölkproduktion, och 60 % (169 st.) hade köttproduktion. Köttproducenterna dirigerades om, och hade inte möjlighet att svara på frågor om de regler som specifikt berör mjölkproduktionen. Producenter med mjölkkor Mjölkningssystem och anslutning till Kokontrollen Hälften av mjölkproducenterna hade robotsystem, ungefär en fjärde del mjölkade i grop, och lika många hade uppbundna kor. Endast en mjölkproducent hade karusell. De allra flesta var anslutna till kokontrollen. 2

3 Resultat mjölkproduktion Fråga: Tycker du att krav på mjölkkornas betesintag och tid på bete är viktiga för den KRAV-certifierade mjölkens mervärde? En övervägande del av producenterna, 74%, anser att beteskravet är viktigt för mjölkens mervärde. Om vi delar in de svarande i kategorier utifrån mjölkningssystem, som ju också kopplar till stallsystemet, kan vi se att de som har robot värderar beteskravet betydligt lägre än de med mjölkningsgrop eller uppbundna kor. Endast 60 % av producenter med robot tycker kraven på betesintag är viktiga, jämfört med 90 % av de som har uppbundet. Kommentarer från lantbrukare Av de 35 lantbrukare som har lämnat kommentarer, har 23 robot. Det är alltså en större andel av de med robot som lämnat kommentarer. De vanligaste kommentarerna är likartade oavsett om den 3

4 svarande tycker att det är beteskravet är viktigt eller ej. Den vanligaste åsikten är att regeln bör vara mera flexibel och kunna anpassas till vädret för kons bästa, samt att lantbrukaren själv bör få avgöra. Den kommentaren kommer framför allt från lantbrukare med robot. Den näst vanligaste kommentaren är att tiden på betet är viktig, men att kravet på betesintag bör tas bort, antinget för att det är svårt att mäta eller svårt att uppfylla under torrperioder. Många kommenterar att kor lider av värme och inte betar så mycket dagtid när det är varmt. Fråga: Tycker du att det går bra att förstå och följa de nu gällande kraven, dvs. minst 6 kg ts och mer än 12 timmar per dygn på bete under betesperioden, på din gård? De flesta producenterna, 72 %, tycker att det går bra att följa nu gällande regler avseende beteskravet. Men det är en relativt stor andel, 25 %, som inte tycker att det går bra. Det är framför allt producenter med robot och mjölkningsgrop som tycker att det är problematiskt med beteskravet, medan 90 % av de med uppbundna kor inte har problem med det. Eftersom det delvis följer mönstret från Fråga 4, tycks det finnas ett samband. Jag tolkar det som att de som har problem med att uppfylla regeln om beteskrav, tenderar att i större utsträckning anse att det inte är viktigt för mjölkens mervärde. Det finns ett samband mellan mjölknings- och stallsystem och storlek på besättningen, även om de inte framkommer i den här undersökningen. De med uppbundet får enligt reglerna ha högst 45 mjölkande kor. Robot är vanligast i medelstora besättningar, och mjölkningsgrop vanligast i de stora besättningarna. Att de med grop hart större problem med att uppfylla regeln än de med uppbundet, tror jag enbart beror på storleken på besättningen. 4

5 Kommentarer från lantbrukare Totalt fick vi 46 kommentarer på denna fråga. Lite mer än hälften kommer från gårdar med robotar. Många, även de som svarar att det går bra att förstå och följa regeln, uttrycker att det kan vara svårt att uppfylla kravet under delar av betesperioden när det är varmt och torrt, eller när det kommit mycket regn, och det gäller oavsett system. 7 av 11 med robot som säger att det går bra att följa reglerna, svarar ändå att det är svårt att veta hur länge varje individ varit ute på betet, och vissa även att det är svårt att bedöma betesintaget. Av de med robot som upplever att det är svårt att följa regeln är den vanligaste kommentaren att det är svårt att uppnå ett intag på 6 kg ts/ko och dag. Av lantbrukare med grop och uppbundet är den vanligaste kommentaren att betesintaget kan vara svårt att bedöma. Fråga: Har du förslag på andra sätt som detta mervärde skulle kunna behållas eller stärkas? Vi har fått sammanlagt 34 kommentarer på denna fråga. 9 av dem tycker att KRAV ska ta bort kravet på betesintag. Några av dem förespråkar enbart ett arealkrav, andra enbart tid på betet. 10 uttrycker på olika sätt att regeln borde vara med flexibel och att man borde låta korna välja själva om de vill gå ut och beta. Fråga: Tycker du att förslaget till ändring av reglerna för förebyggande hälsoarbete är bra? Det blev ett fel i det första utskicket av enkäter, som gjorde att frågan hoppades över. Det är därför bara 47 som besvarat frågan. 62 % av de svarande ansåg att förslaget till ändring är bra. 43 av dessa (91 %) var anslutna till Kokontrollen, jämfört med 88 % av alla som svarat. 5

6 Producenter med köttproduktion Vilken typ av nötköttsproduktion har du? Av 169 köttproducenter hade 86 % integrerad produktion med dikor. 13 % hade endast ungdjursuppfödning. En producent avelsuppfödning av utrotningshotade raser och en uppfödning av mjölkkvigor, vilket markerats som Annan produktion. Det fanns inga specifika frågor till köttproducenterna. Endast uppfödning av ungdjur/stutar 13% Vilken typ av nötköttsproduktion har du? Annan nötköttsproduk tion 1% Dikoproduktion 86% Frågor till alla producenter med nötkreatur Nedan följer de frågor som besvarade av såväl mjölk- som köttproducenter. Fråga: Tycker du att ovanstående förslag till ändringar gör reglerna för ytor inomhus och utomhus tydligare? Av de 158 lantbrukare som besvarade frågan tycker 54 % att ändringarna gör reglerna tydligare, men en stor andel, 41 %, har ingen åsikt i frågan. 6

7 Kommentarer från lantbrukare Totalt 14 kommentarer. De flesta, oavsett om de tycker att ändringen förtydligar eller ej, tycker att det är för mycket detaljregler och fortfarande krångligt att förstå. Ingen av de som svarar Vet inte har lämnat kommentar, vilket jag tolkar som att många i den gruppen inte har satt sig in i regeln. Producenter med får eller getter Typ av produktion Totalt svarade 80 lantbrukare på enkäten. Av dem hade 76 lammproduktion och 4 hade getmjölksproduktion. Mått i stallar för får och getter Tabell 2 som finns i nuvarande regler har gjorts om i förslaget och anger nu enbart minsta mått för ytor inomhus respektive utomhus. Hur ytan ska beräknas om djuren har ligghall under stallperioden framgår i en separat regel, efter tabellen. Fråga:Tycker du att reglerna för yta inomhus och utomhus för får och getter är tydliga? De flesta, 58 %, tycker att reglerna är tydliga, men det är en relativt stor andel, 27 %, som tycker att de är otydliga. 7

8 Kommentarer från lantbrukare Det finns 19 kommentarer på frågan, de flesta från de som svarat nej på frågan. Av kommentarerna framgår att många inte förstått att måtten i Tabell 2 enbart avser stall med rastgård, medan den separata regeln med exempel gäller för djur som hålls i ligghall. Några förstår inte heller förkortningen SL i exemplet. Fråga:Är det bra att vi inför en regel med krav på avskildhet vid lamning/killning, som motsvarar de regler som redan finns för andra djurslag? Det är ungefär lika många som tycker att det är bra att införa en regel om avskildhet, som de som inte tycker att det är bra. Kommentarer från lantbrukare Vi har fått 35 kommentarer på denna fråga, 27 av dem kommer från de som är negativa till regeln. Några (8 st) stycken att det är en helt onödig regel, redan praxis och negativt med ökad detaljstyrning. Många (11st) menar att det stressar moderdjuren att skilja dem från flocken när de ska till att lamma eller killa, och att det kan komplicera förlossningen. Tre av fyra getmjölksproducenter påpekar detta. Samtliga dessa menar dock att man vid behov som det står i regelförslaget bör avskilja get/tacka med eller utan ungar. Även bland de som är positiva till att regeln införs, kommenterar många att det ska vara flexibelt och betonar vid behov. Några andra (7 st) menar att det är omöjligt att bevaka alla lamningar dygnet runt, och att det ibland är svårt att förutse att en tacka snart ska lamma. Producenter med grisar Endast 5 producenter har besvarat enkäten, 2 av dem har smågrisuppfödning, 3 har integrerad produktion. Innevistelse förlängd till högst 3 veckor vid grisning Av de som svarat tycker 4 av 5 producenter att förslaget att ge möjlighet att hålla grisarna inne tre veckor, i stället för som nu två veckor, efter grisning är bra. Två av de svarande anger att de med den föreslagna ändringen kommer att hålla sugga och smågrisar inne upp till 3 veckor och de bedömer att den föreslagna ändringen kommer att öka välfärden för smågrisarna. 8

9 En har svarat vet inte, men säger ändå i kommentaren att det är bra med valfrihet, även om de själva även fortsättningsvis kommer att släpp ut sugga med smågrisar efter 10 dagar. Övriga regler om tillfällig innevistelse under betesperioden I övriga regler om innevistelse är det inga ändringar i sak, men vi har försökt att göra det tydligare av vilka olika skäl grisar får hållas inne under betesperioden. Av de svarande tycker 3 att det blivit tydligare av vilka skäl och hur länge som grisarna får hållas inne från betet, och 2 har svarat att det inte vet. Fråga: Tycker du att det kan finnas behov att förkorta betesperiodlängden för grisproduktion i de nordligaste länen? På frågan har 3 svarat ja, 1 svarat nej. Den femte har inte svarat alls, vilket har tolkats som Vet inte i diagrammet. Fråga: Tycker du att indelningen av landet i förslaget är bra? Förslaget är: Minst 3 månader i länen: Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten, och minst 4 månader i övriga landet. Ingen av de svarande bedriver uppfödningen i de nordliga länen som anges. 1 tycker att indelningen är bra, 2 har svarat att de inte vet. 1 har svarat nej, och kommenterar att det är svårt att ha smågrisar ute under senhösten, vilket krävs för att de ska klara 4 månaders utevistelse på bete. Gården ligger i Dalarna. Producenten föreslår därför undantag för grisar yngre än 12 veckor. Producenter med fjäderfä Typ av produktion Totalt svarade 24 lantbrukare på enkäten. Av dem hade 21 äggproduktion och 3 uppfödning av slaktkyckling. Bete och utevistelse för fjäderfän Vi föreslår ändringar i flera av reglerna för bete och utevistelse. Syftet är att göra reglerna tydligare, att stimulera till mera utevistelse och bättre utnyttjande av betet/rastgården. 9

10 Nuvarande regler är mest inriktade på äggproduktion, och i förslaget har vi gjort det tydligare att reglerna även gäller andra fjäderfän. Fråga: Är det tydligt i förslaget vad som gäller för utevistelse under olika delar av året? 92 % svarar att det är tydligt. Endast 2 personer har svarat att det är otydligt. Kommentarer från lantbrukarna: Vi har fått fem kommentarer. Av de som svarat Ja påpekar tre att att lantbrukaren måste få förtroendet att avgöra när det är lämpliga förhållanden för att ha hönsen ute. En som svarat Nej, menar däremot att uttrycket när väder och markförhållanden är lämpliga är otydligt. Utevistelse efter insättning av unghöns Förslag till ny regel: Utevistelse efter insättning Du ska ge unghöns tillgång till utevistelse så snart som möjligt, och allra senast 4 veckor efter insättning. Unghönsen kan vänjas vid utevistelsen successivt och behöver inte vistas ute större delen av dygnet inledningsvis även om de sätts in under maj till september. Senast vid 25 veckors ålder ska dock stallet vara öppet mer än 12 timmar varje dag. Fråga: Är förslaget till regel för nyinsatta höns bra? Drygt hälften anser att förslaget är bra, medan 32 % inte tycker att det är ett bra förslag. 10

11 Kommentarer från lantbrukarna Vi har fått 8 kommentarer. Av de som svarat nej påpekar flera det inte bör vara tvingande att släppa ut unghönsen under vinterhalvåret, och att detta måste framgå av regeln. En tycker att det är för tidigt med vecka 25. Rastgårdens utformning I förslaget har vi skrivit regeln i punktform, lagt till en punkt om passager och gjort några andra mindre ändringar. Fråga: Är regeln tydligare efter ändringarna? Är tilläggen och ändringarna bra? Två tredjedelar av de svarande tycker att ändringarna är bra, medan 4 (17%) svarade nej på frågan och lika många svarade att de inte vet. Kommentarer från lantbrukarna Kommentarerna från de som svarat nej skiljer sig, och de påpekar olika otydligheter som jag uppfattar fanns även före ändringear. Två har kommentararer om flaskhalsar, den ena att de inte bör gälla riktigt små besättningar, och den andra att det bara bör gälla vid nybyggnation. Detaljkrav för värphönsens rastgård Vi har gjort några mindre ändringar för att betona funktionen mer än detaljerna, och för att göra intentionen med regeln tydligare. Utevistelsen för hönsen är ett viktigt mervärde och en bärande princip i den KRAVcertifierade äggproduktionen. Det viktiga är att arbeta med utformningen av rastgården för att på så sätt säkerställa att den nyttjas fullt ut. Fråga: Är de föreslagna ändringarna bra? Av de svarande är 58 % positiva till ändringarna som föreslås, men hälften så många är negativa. 11

12 Kommentarer från lantbrukarna Några av de som svarat nej kommer med förslag till omformuleringar, och två har reagerat mot formuleringen Du ska kunna visa. Avstånd inomhus till rastgård I förslaget till ny EU-förordning finns krav på att det högst får vara 15 meter till närmaste utgångshål. Fråga: Är det bra att KRAV går före EU och ställer detta krav redan nu för nya hus? Drygt hälften tycker att det är bra att gå före. Kommentarer från lantbrukarna Av de som svarat nej på frågan har två kommenterat att det kommer att bli dyrare, och två att de inte förstår syftet med regeln. Sandbad och grovfoder Vi föreslår att reglerna ändras så att sandbad och grovfoder kan finnas utomhus under sommaren. Bete räknas som grovfoder. Ändringarna är tillägg i nuvarande regeltext. Nästan alla är positiva till ändringen, som gör reglerna mera tillåtande. Kommentarer från lantbrukarna Endast en kommentar. Den enda som svarat nej på frågan tycker att sandbad ska specificeras bättre i fråga om material och hur stor yta som krävs. 12

13 Nattvila och veranda som tillgänglig stallyta För att förtydliga vad som krävs för att ge fjäderfä en bra dygnsrytm av ljus och nattvila, och vad som gäller för att få räkna in veranda i minimiytan, har vi gjort två tillägg. De flesta, 58 %, tycker att ändringen är bra, men nästan en tredjedel tycker inte att den är det. Kommentarer från lantbrukarna Av de som svarat nej anser två att det är helt fel att verandan får räknas som inomhusyta överhuvudtaget, vilket egentligen inte berör ändringen. Om man räknar bort dessa två svar, är det 67% som tycker att regeln är tydligare efter ändringarna. Tre andra har reagerat mot tillägget Under nattvilan ska stallet vara mörklagt, som de tolkar som att ljusinsläpp ska täckas för under sommarnätterna. Generella frågor om djurreglerna Tre frågor i enkäterna gällde djurreglerna i allmänhet och var alltså inte kopplade till någon specifikt produktion. Dessa frågor ställdes till alla producenter och de redovisas inte per djurslag eller produktion. Sammanlagt har % av de som fått enkäten svarat på dessa frågor, vilket är något mindre än på de produktionsspecifika frågorna. Fråga: Tycker du att det är bra med indelningen i gemensamma regler för sig, och regler för olika djurslag i egna avsnitt? En stor majoritet, 82 %, tycker att den ändrade strukturen är bra. Resultatet skiljer sig inte beroende på djurslag. Endast några enstaka lantbrukare tycker att det är bättre med nuvarande struktur. 13

14 Fråga: Upplever du att reglerna blivit tydligare? På frågan omreglerna blivit tydligare är det en stor andel som svarat att de inte vet, men majoriteten är ändå positiv till de förändringar i utformningen som gjorts. Fråga: Hur sannolikt är det att du skulle certifiera hjortuppfödning inom 3 år? KRAV har sedan flera år tillbaka ingen som är certifierad för hjortuppfödning och överväger därför att ta bort det regelavsnittet. I den här undersökningen har 3 lantbrukare uppgett att de har planer på att starta hjortuppfödning och eventuellt certifiera den. En har hjortuppfödning idag, och planerar att certifiera den. Det finns alltså sammanlagt 4 som bör vara intresserade av att reglerna behålls. 14

Hjälp oss att göra våra regler bättre!

Hjälp oss att göra våra regler bättre! Remiss, förslag till nya regler för Djurhållning, kapitel 5 2015-01-30 Svara senast 31 mars 2015 Svara till regler@krav.se Hjälp oss att göra våra regler bättre! KRAVs styrka är vår breda förankring bland

Läs mer

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt. Fjäderfä Läsinstruktion Detta är förslaget till nya regler för delavsnitt Fjäderfä i kapitel 5, Djurhållning. Observera att numreringen av reglerna ännu inte är klar. Istället har vi har valt att behålla

Läs mer

Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel:

Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel: 1 februari 2016 Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel: - Korrigering av tilläggskrav för animalieproduktion Svara senast 31 mars till regler@krav.se Hjälp oss att göra våra regler

Läs mer

För dig som har värphöns gäller avsnitten 5.1 och 5.5 i kapitel 5 Djurhållning tillsammans med kapitel 2, 3 och 4 i KRAVs regler.

För dig som har värphöns gäller avsnitten 5.1 och 5.5 i kapitel 5 Djurhållning tillsammans med kapitel 2, 3 och 4 i KRAVs regler. Egenkontroll Äggproduktion 2016 Detta är en checklista för dig som har KRAV-certifierad äggproduktion. Här har vi samlat de viktigaste reglerna ur kapitel 5 Djurhållning som berör din produktion. Du kan

Läs mer

Projektrapport. www.lansstyrelsen.se/orebro. Mjölkkor på bete, planerad kontroll 2011. Foto: Thomas Börjesson. Publ. nr 2012:3

Projektrapport. www.lansstyrelsen.se/orebro. Mjölkkor på bete, planerad kontroll 2011. Foto: Thomas Börjesson. Publ. nr 2012:3 Projektrapport Mjölkkor på bete, planerad kontroll 2011 www.lansstyrelsen.se/orebro Foto: Thomas Börjesson Publ. nr 2012:3 Sammanfattning Under sommaren 2011 genomförde Länsstyrelsen ett kontrollprojekt

Läs mer

Egenkontroll Ägg 2014

Egenkontroll Ägg 2014 KRAV ekonomisk förening Box 1037-751 40 UPPSALA, Tel 018-15 89 00, regler@krav.se, www.krav.se Egenkontroll Ägg 2014 Om KRAVs syn på djurhållning Att våra husdjur ska ha det bra och leva så naturligt som

Läs mer

Egenkontroll Slaktkycklingproduktion

Egenkontroll Slaktkycklingproduktion Egenkontroll Slaktkycklingproduktion 2016 Detta är en checklista för dig som har KRAV-certifierade slaktkycklingar. Här har vi samlat de viktigaste reglerna ur kapitel 5 Djurhållning som berör din produktion.

Läs mer

Omläggning till ekologisk äggproduktion Skövde 2011-01-27. Åsa Odelros

Omläggning till ekologisk äggproduktion Skövde 2011-01-27. Åsa Odelros Omläggning till ekologisk äggproduktion Skövde 2011-01-27 Åsa Odelros Omläggning till ekoäggproduktion Anmäl till KRAV Planera foder, utevistelse och bete Anpassa byggnaden efter ekologiskt regelverk NEJ

Läs mer

Uppföljning av förbudet mot uppbundna djur och undantaget för små besättningar

Uppföljning av förbudet mot uppbundna djur och undantaget för små besättningar Uppdragsrapport 2014-07-01 Uppföljning av förbudet mot uppbundna djur och undantaget för små besättningar Bakgrund Det har funnits mycket oro kring vilka effekter förbudet mot uppbundna djur och kravet

Läs mer

1. Det har i debatten framförts förslag om att sänka dieselskatten för jordbrukare. Vad tycker du?

1. Det har i debatten framförts förslag om att sänka dieselskatten för jordbrukare. Vad tycker du? Enkät till svenska mjölkbönder 2015 1. Det har i debatten framförts förslag om att sänka dieselskatten för jordbrukare. Vad tycker du? 10 9 93.3% 8 7 2.9% 3.8% 1 2 3 1 Sänk dieselskatten 2 Sänk inte dieselskatten

Läs mer

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt. Får och Get Läsinstruktion Detta är förslaget till nya regler för delavsnitt Får och Get i kapitel 5, Djurhållning. Observera att numreringen av reglerna ännu inte är klar. Istället har vi har valt att

Läs mer

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Ekologisk mjölk- och grisproduktion Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen

Läs mer

Ekologisk djurproduktion

Ekologisk djurproduktion Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska

Läs mer

Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012

Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012 Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012 Börja med ekologisk äggproduktion Text och foto: Åsa Odelros, Åsa Odelros AB om inte annat anges Att producera ägg ekologiskt

Läs mer

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216

Läs mer

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt. Gris Läsinstruktion Detta är förslaget till nya regler för delavsnitt Gris i kapitel 5, Djurhållning. Observera att numreringen av reglerna ännu inte är klar. Istället har vi har valt att behålla gällande

Läs mer

Nya betesregler för mjölkgårdar

Nya betesregler för mjölkgårdar Nya betesregler för mjölkgårdar Nu har du bättre möjligheter att anpassa betet efter djurens och din gårds förutsättningar. Den här broschyren berättar vad som gäller hos dig för dina mjölkkor och rekryteringsdjur.

Läs mer

djurhållning Med KRAV på grönbete tema:

djurhållning Med KRAV på grönbete tema: tema: djurhållning Med KRAV på grönbete Det är sommar och smågrisarna busar med varandra i gröngräset medan suggorna bökar i jorden eller tar sig ett gyttjebad. På en annan gård går korna lugnt och betar.

Läs mer

Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen

Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen 2012-07-06 1 (5) Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen 1. Vad innebär det att alla svenska kor ska gå ut på bete? Djurskyddsförordningen säger att nötkreatur för mjölkproduktion och som är äldre

Läs mer

TACK SLU! Samhällsdebattör-häftigt! Tillsammans, Omsorg, säkra svensk Mat

TACK SLU! Samhällsdebattör-häftigt! Tillsammans, Omsorg, säkra svensk Mat TACK SLU! Samhällsdebattör-häftigt! Tillsammans, Omsorg, säkra svensk Mat GE INTE UPP! Djurskyddslag 1988:534 Grundläggande bestämmelser om hur djur skall hållas och skötas 2 Djur skall behandlas väl

Läs mer

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt. Nötkreatur Läsinstruktion Detta är förslaget till nya regler för delavsnitt Nötkreatur i kapitel 5, Djurhållning. Observera att numreringen av reglerna ännu inte är klar. Istället har vi har valt att behålla

Läs mer

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det.

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det. Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det. (Foto Per Persson) Betesföreningen och Skånesemin anordnade en betesdag på Gunnaröd för att visa att det går att få till en bra betesdrift även om man har

Läs mer

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall,

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall, JO 20 SM 0601 Husdjur i juni 2005 Slutlig statistik Livestock in June 2005 I korta drag Antalet nötkreatur fortsätter att minska Totala antalet nötkreatur uppgick i juni 2005 till 1 604 900, en minskning

Läs mer

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:5

Policy Brief Nummer 2013:5 Policy Brief Nummer 2013:5 Varför välja mjölkrobot? en analys av ett investeringsbeslut Användningen av ny teknik gör produktionen effektivare och ökar tillväxttakten i ekonomin. Det är därför viktigt

Läs mer

STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur

STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur - Bidrag för får och getter - Stöd för svin- och fjäderfähushållning - Kompensationsersättningens husdjursförhöjning - Hästar - Uppfödning av lantraser

Läs mer

Hjälp oss göra våra regler bättre!

Hjälp oss göra våra regler bättre! Remiss, nya regler för slakt, kapitel 10, få ändringar i djurreglerna, kapitel 5 Svara senast 31 mars 2013 Svara till regler@krav.se Hjälp oss göra våra regler bättre! KRAVs styrka är en bred förankring

Läs mer

Omläggning till ekologisk svinproduktion

Omläggning till ekologisk svinproduktion Omläggning till ekologisk svinproduktion Ingela Löfquist HS Kristianstad Tel 0708-945351 www.hush.se/l Vilka mål finns inom ekologisk svinproduktion *Växtodling och djurhållning i harmoni, integrerad produktion.

Läs mer

Antal förprövade platser för olika djurslag under 2014

Antal förprövade platser för olika djurslag under 2014 1(7) 215-2-2 Stabsenheten Harald Svensson Enheten för idisslare och gris Gunnar Palmqvist Antal förprövade platser för olika djurslag under 214 Jordbruksverket ställer årligen samman uppgifter om antalet

Läs mer

Gårdsanpassad kalvningstidpunkt

Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Anett Seeman & Helena Stenberg, Gård & Djurhälsan Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Målet i dikalvsproduktionen

Läs mer

Slakt. Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013

Slakt. Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013 10 Slakt Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013 167 Alla som hanterar KRAV-certifierade djur ansvarar för att varje djur mår bra och för att djuren ska kunna bete sig naturligt. Det är viktigt

Läs mer

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Animalieproduktion I BI1168, 10289.1112 20 Hp Studietakt = 65% Nivå och djup = Grund Kursledare = Madeleine Magnusson Värderingsresultat Värderingsperiod: 2012-01-09-2012-03-15 Antal svar 32 Studentantal

Läs mer

Kalvgömmor. i dikostallar. www.taurus.mu

Kalvgömmor. i dikostallar. www.taurus.mu Kalvgömmor i dikostallar www.taurus.mu Kalvgömmor i dikostallar Anna Jarander- LG Husdjurstjänst Inledning I lösdriftsstallar där kalvarna går tillsammans med korna ska det finns tillgång till kalvgömma,

Läs mer

Ekologiska Lantbrukarnas svar på KRAVs remiss kapitel 5

Ekologiska Lantbrukarnas svar på KRAVs remiss kapitel 5 CARL-ERIK EHRENKRONA 073-381 45 30 carl-erik.ehrenkrona@ekolantbruk.se 24 mars 2011 KRAV ekonomisk förening Uppsala Ekologiska Lantbrukarnas svar på KRAVs remiss kapitel 5 Vårt arbete med att svara på

Läs mer

EKOHUSDJURSKURS. Anskaffning av djur ProAgria 2015

EKOHUSDJURSKURS. Anskaffning av djur ProAgria 2015 EKOHUSDJURSKURS Anskaffning av djur ProAgria 2015 Ekologiska djur Skall i regel härstamma från ekologisk produktion => inga begränsningar på anskaffning (gällande antal eller ålder) när djurens omläggningsskede

Läs mer

Svar på remiss om ny EUförordning

Svar på remiss om ny EUförordning jordbruksverket@jordbruksverket.se Ert dnr: 4.7.21-1335/14. 2014-05-09 Svar på remiss om ny EUförordning om ekologisk produktion Övergripande kommentarer Betoning på djurskydd och beteendebehov Det är

Läs mer

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling Jordbruksinformation10 2013 Starta eko Kyckling Starta eko kyckling Text och foto: Åsa Odelros Kyckling är mager och nyttig mat och konsumtionen av kycklingkött ökar stadigt. De ekologiska kycklingarna

Läs mer

Regelverket inom ekologisk produktion

Regelverket inom ekologisk produktion Regelverket inom ekologisk produktion www.jordbruksverket.se/ekoregler www.ifoam.org www.organic-farming.eu ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se niels.andresen@jordbruksverket.se Disposition Regelverket

Läs mer

Vad tjänar vi på att ha kor på bete ur ett djurvälfärdsperspektiv? Betesdrift miljö, ekonomi och djurhälsa Höglandet Nässjö 6 mars 2013 Jonas

Vad tjänar vi på att ha kor på bete ur ett djurvälfärdsperspektiv? Betesdrift miljö, ekonomi och djurhälsa Höglandet Nässjö 6 mars 2013 Jonas Vad tjänar vi på att ha kor på bete ur ett djurvälfärdsperspektiv? Betesdrift miljö, ekonomi och djurhälsa Höglandet Nässjö 6 mars 2013 Jonas Carlsson Djurhälsoveterinär Växa Sverige DISPOSITION 1988 års

Läs mer

Denna konsekvensutredning följer Tillväxtverkets mall.

Denna konsekvensutredning följer Tillväxtverkets mall. 1(5) KONSEKVENS- UTREDNING Dnr 19-5984/12 2012-07-09 Miljöersättningsenheten Konsekvensutredning med anledning av förslag till ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:42) om kompensationsbidrag,

Läs mer

Bevakning av regeländringar i EUförordningen

Bevakning av regeländringar i EUförordningen Bevakning av regeländringar i EUförordningen -uppdrag av referensgrupp fjäderfä i KRAVs pågående översyn av regler för djurhållning Åsa Odelros AB Åsa Odelros Österåkersvägen 21 810 40 HEDESUNDA 0706-97

Läs mer

Korastning javisst, men hur?

Korastning javisst, men hur? Korastning javisst, men hur? Jordbruksinformation 12 2002 Korastning javisst, men hur? Motionera mera det kommer sannolikt att bli mottot för landets uppbundna ekologiska kor. Detta gäller inte bara mjölkkor

Läs mer

Synpunkter på utkast till föreskrift om miljöersättningar m m Ert Dnr 19-9225/06, utkast daterat 29 september

Synpunkter på utkast till föreskrift om miljöersättningar m m Ert Dnr 19-9225/06, utkast daterat 29 september PETER EINARSSON Tel & fax 0477 401 60 E-post peter.einarsson@ekolantbruk.se 5 oktober 2006 Till Jordbruksverket Gunilla Kock gunilla.kock@sjv.se Synpunkter på utkast till föreskrift om miljöersättningar

Läs mer

Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik

Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv Maria Alarik Vad säger regelverket för ekologisk produktion? Ekologisk grisproduktion: Permanent tillgång

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:1

Policy Brief Nummer 2014:1 Policy Brief Nummer 2014:1 Svenska nötköttsproducenter kan minska sina kostnader Den svenska nötköttsproduktionen minskar och lönsamheten är låg. I denna studie undersöker vi hur mycket svenska nötköttsproducenter

Läs mer

Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för import/införsel

Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för import/införsel 2015-03-24/Eva-Lena Rådberg Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för import/införsel Sammanfattning 65 % av de svarande ser ett mervärde i att reglerna för socialt ansvar stärks. Ingen

Läs mer

Djurhållningsplats för får och get

Djurhållningsplats för får och get EKOHUSDJURSKURS ProAgria 2015 Förhållanden, skötsel och byggnader FÅR OCH GETTER Djurhållningsplats för får och get Till den ekologiska husdjursproduktionens minimikrav hör att alltid iaktta lagstiftning

Läs mer

OMSORG OM MÅNGA DJUR Högt ställda krav på djuromsorgen i ekologisk produktion hur går det ihop med många djur och anställda som ska sköta dem?

OMSORG OM MÅNGA DJUR Högt ställda krav på djuromsorgen i ekologisk produktion hur går det ihop med många djur och anställda som ska sköta dem? OMSORG OM MÅNGA DJUR Högt ställda krav på djuromsorgen i ekologisk produktion hur går det ihop med många djur och anställda som ska sköta dem? ANN-HELEN MEYER von BREMEN HUR GÖR MAN EGENTLIGEN för att

Läs mer

6 Husdjur. Sammanfattning. Antal djur och antal företag. Jordbruksföretag utan djur

6 Husdjur. Sammanfattning. Antal djur och antal företag. Jordbruksföretag utan djur 6 Husdjur 105 6 Husdjur I kapitel 6 redovisas statistik över antal husdjur och antal företag med husdjur av olika slag samt om besättningsstorlekar. Statistik lämnas rörande nötkreatur, får, getter, svin,

Läs mer

Djurenhetskoefficienterna i samband med ersättningen för djurens välbefinnande 1. VILLKOREN FÖR ERSÄTTNING FÖR NÖTKREATURS VÄLBEFINNANDE

Djurenhetskoefficienterna i samband med ersättningen för djurens välbefinnande 1. VILLKOREN FÖR ERSÄTTNING FÖR NÖTKREATURS VÄLBEFINNANDE Utbildning i ansökan om jordbrukarstöd, våren 2015 ERSÄTTNING FÖR DJURENS VÄLBEFINNANDE Ersättning för djurens välbefinnande kan sökas senast 30.4.2015 i VIPU-tjänsten eller med Landsbygdsverkets blankett

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. gris

Jordbruksinformation Starta eko. gris Jordbruksinformation 24 2015 Starta eko gris Foto: Jonas Ivarsson Börja med ekologisk grisproduktion Text: Ingela Löfquist HIR Skåne AB Det är brist på ekologiskt griskött i svenska butiker. Efterfrågan

Läs mer

Minnesanteckningar från referensgruppsmöte 27 januari 2015

Minnesanteckningar från referensgruppsmöte 27 januari 2015 Minnesanteckningar från referensgruppsmöte 27 januari 2015 Deltagare: Jordbruksverket: Sara Gabrielsson, Jackis Lannek, Göran Ekbladh KRAV: Paula Quintana Fernandez LRF/NR: Magdalena Presto (anteckningar)

Läs mer

Bidrag och ersättning för djurens välbefinnande/får och getter Stödinfo gällande husdjur

Bidrag och ersättning för djurens välbefinnande/får och getter Stödinfo gällande husdjur Bidrag och ersättning för djurens välbefinnande/får och getter 2017 Stödinfo gällande husdjur 24.1.2017 Antal får och getter i registret 11.1.2017 i Finland i Egentliga Finland Antal får 148 619 17 913

Läs mer

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Anmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Nötkreatur och grisar, hur många och varför

Nötkreatur och grisar, hur många och varför Miljontal På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-10- 24 Nötkreatur och grisar, hur många och varför Svenskt jordbruk blir allt extensivare. Mjölkkrisen har lett till att antalet

Läs mer

6 Husdjur. Sammanfattning. Antal djur och antal företag

6 Husdjur. Sammanfattning. Antal djur och antal företag 105 I kapitel 6 redovisas statistik över antal husdjur och antal företag med husdjur av olika slag samt om besättningsstorlekar. Statistik lämnas rörande nötkreatur, får, getter, svin, höns, kycklingar,

Läs mer

För lantbruk eller hästverksamhet Checklista för egenkontroll och inför tillsynsbesök

För lantbruk eller hästverksamhet Checklista för egenkontroll och inför tillsynsbesök För lantbruk eller hästverksamhet Checklista för egenkontroll och inför tillsynsbesök Det här är en lista på frågor som inspektören kommer att ställa till dig vid tillsynsbesöket. Läs gärna igenom frågorna

Läs mer

Jordbruksinformation 10-2010. Bra bete på ekologiska mjölkgårdar

Jordbruksinformation 10-2010. Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Jordbruksinformation 10-2010 Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Text: Margareta Dahlberg LG Husdjurstjänst AB Foto omslag: Anna Jarander Mycket bete i foderstaten är

Läs mer

Egenkontroll Mjölkproduktion

Egenkontroll Mjölkproduktion Egenkontroll Mjölkproduktion Detta är en checklista för dig som har KRAV-certifierad mjölkproduktion. Här har vi samlat de viktigaste reglerna ur kapitel 5 Djurhållning som berör produktion av mjölk. Du

Läs mer

Inventering av ektoparasiter i KRAV-besättningar

Inventering av ektoparasiter i KRAV-besättningar Inventering av ektoparasiter i KRAV-besättningar SJV dnr 25-777/4 Metod, enkät Från en adresslista över befintliga dikobesättningar anslutna till KRAV slumpades besättningar ut. Dessa tillsändes en enkät

Läs mer

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer Försummelserna i de med kursiv märkta punkterna kan leda till stödavdrag. DJURSKYDDSINSPEKTION KALV OCH NÖTKREATUR ÖVER 6 MÅN I 48 i djurskyddslagen (247/1996) avsedd utredning om iakttagande av minimikraven

Läs mer

Översikt över ändringar i KRAVs regler 2014 och olika versioner

Översikt över ändringar i KRAVs regler 2014 och olika versioner Senast ändrad 16 maj 2014 Översikt över ändringar i KRAVs regler 2014 och olika versioner Nedan finns datum och vilka ändringar som gjorts sedan Regler för KRAV-certifierad produktion, utgåva 2014 trycktes.

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Checklista. Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. Ej aktuell.

Checklista. Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. Ej aktuell. Checklista 1(6) Fjäderfä övriga Personal 3 Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. DL 3-4, L100 1kap. 5 Kontroll 4 Daglig tillsyn sker normalt

Läs mer

Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp

Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp 1 Slutrapport: Ekologisk grisproduktion - en tillväxtmöjlighet för mindre producenter? Ekonomisk jämförelse av produktion enligt KRAV eller EU-regler (projnr 0446023) Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson,

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt Jordbruksinformation 2 2016 Starta eko ungnöt Foto: Mats Pettersson Börja med ekologisk produktion av ungnöt Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt nötkött. I Sverige

Läs mer

Sökande Person/organisationsnummer

Sökande Person/organisationsnummer BMB Bergslagens Miljö- och Byggnämnd Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Sidan 1av 7 ANMÄLAN om miljöfarlig verksamhet, 21 Förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Djurhållning

Läs mer

KRAV-MÄRKT ÄR. Godare för djuren. Receptet på godare mat

KRAV-MÄRKT ÄR. Godare för djuren. Receptet på godare mat KRAV-MÄRKT ÄR djuren Receptet på godare mat ATT FÅ BÖKA OCH BETA KRAV-godkända djur får gå ute för att beta, få frisk luft och motion. Målet är att de ska få leva ett så naturligt djurliv som möjligt.

Läs mer

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Var vi befinner oss i Landet Ekologisk mjölkproduktion I Västra Götaland och här ligger

Läs mer

Djurenhetskoefficienterna i samband med ersättningen för djurens välbefinnande 1. VILLKOREN FÖR ERSÄTTNING FÖR NÖTKREATURS VÄLBEFINNANDE

Djurenhetskoefficienterna i samband med ersättningen för djurens välbefinnande 1. VILLKOREN FÖR ERSÄTTNING FÖR NÖTKREATURS VÄLBEFINNANDE ERSÄTTNING FÖR DJURENS VÄLBEFINNANDE Tankesmedja 4: Ersättning för djurens välbefinnande Ersättning för djurens välbefinnande kan sökas i samband med den samlade stödansökan våren 2015. De gamla förbindelserna

Läs mer

96 rande siffra, för företag med mer än 2,0 hektar åker (tabell 6.2). Nötkreatur Antal djur, besättningar (tabellerna 6.1 7) Trenden med färre

96 rande siffra, för företag med mer än 2,0 hektar åker (tabell 6.2). Nötkreatur Antal djur, besättningar (tabellerna 6.1 7) Trenden med färre 95 I kapitel 6 redovisas statistik över antal husdjur och antal företag med husdjur av olika slag samt om besättningsstorlekar. Statistik lämnas rörande nötkreatur, får, getter, svin, höns, kycklingar,

Läs mer

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden):

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden): Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen

1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

Kommentarer till Nyköpings parkenkät 2012

Kommentarer till Nyköpings parkenkät 2012 Kommentarer till Nyköpings parkenkät 2012 Under sommaren 2012 gjordes en enkätundersökning bland Nyköpings befolkning angående stadens parker. Totalt fick man in 188 svar. Detta dokument är ett tillägg

Läs mer

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.

Läs mer

1(6) Insändes till: Söderköpings kommun Samhällsbyggnadsnämnden 614 80 SÖDERKÖPING ANMÄLAN AVSER. VERKSAMHETSUTÖVARE Organisationsnummer/personnummer

1(6) Insändes till: Söderköpings kommun Samhällsbyggnadsnämnden 614 80 SÖDERKÖPING ANMÄLAN AVSER. VERKSAMHETSUTÖVARE Organisationsnummer/personnummer 1(6) ANMÄLAN - miljöfarlig verksamhet Jordbruk eller annan djurhållande verksamhet med mer än 100 de men högst 400 de, 1.20 C. Enligt 9 kap. 6 miljöbalken samt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig

Läs mer

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2014

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2014 Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2014 I anslutning till vårterminens kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 har en lärarenkät

Läs mer

2013-03-31. Ska övernattning accepteras annat än som en yttersta nödåtgärd måste följande kriterier vara uppfyllda:

2013-03-31. Ska övernattning accepteras annat än som en yttersta nödåtgärd måste följande kriterier vara uppfyllda: 2013-03-31 Synpunkter på förslagen till nya KRAV-regler KRAVs text i svart. Ekologiska Lantbrukarnas kommentarer i rött. Många kapitel i KRAVs regelverk omfattas av översynen, även om förändringarna i

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning Verka för att alla EU:s medlemsstater lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. Verka för att alla EU:s medlemsstater gör upp handlingsplaner

Läs mer

Omläggning till ekologisk mjölkproduktion

Omläggning till ekologisk mjölkproduktion Omläggning till ekologisk mjölkproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Omläggningsdag i Skövde, 2011-01-27 Invägning av ekologisk mjölk

Läs mer

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK

Läs mer

Rådgivarens perspektiv

Rådgivarens perspektiv Det är inne att vara ute Utevistelse och parasiter i ekologisk husdjursproduktion Skara den 20 november 2012 Rådgivarens perspektiv Rastgården Kvalster Spolmask Hur sköts rastgården Bilder från Flattinge

Läs mer

Gris, Nöt och Lamm i siffror 2013. En strukturrapport från LRF Kött

Gris, Nöt och Lamm i siffror 2013. En strukturrapport från LRF Kött Gris, Nöt och Lamm i siffror 213 En strukturrapport från LRF Kött Sammanfattning Gris, nöt och i siffror är en strukturrapport från LRF Kött som tar upp och belyser förändringar och trender över strukturerna

Läs mer

6 Husdjur. Sammanfattning. Antal djur och antal företag. Jordbruksföretag utan djur. Nötkreatur

6 Husdjur. Sammanfattning. Antal djur och antal företag. Jordbruksföretag utan djur. Nötkreatur 77 I kapitel 6 redovisas statistik över antal husdjur och antal företag med husdjur av olika slag samt om besättningsstorlekar. Statistik lämnas rörande nötkreatur, får, svin, höns samt om biodling, pälsdjursuppfödning

Läs mer

Mjölkgård Köttdjur (nöt) Svin Fjäderfä Växtodling. Egen och arrenderad areal (totalt)

Mjölkgård Köttdjur (nöt) Svin Fjäderfä Växtodling. Egen och arrenderad areal (totalt) FÖR LANTBRUKARE: Checklista inför tillsynsbesök Frågor inför tillsynsbesök Uppgifter om verksamheten Inriktning på verksamhet Mjölkgård Köttdjur (nöt) Svin Fjäderfä Växtodling Annat: Antal djurenheter

Läs mer

Kraftig ökning av antalet ekologiska värphöns. Liten ökning av antalet ekologiska nötkreatur. Oförändrat antal ekologiska får men antalet ekologiska

Kraftig ökning av antalet ekologiska värphöns. Liten ökning av antalet ekologiska nötkreatur. Oförändrat antal ekologiska får men antalet ekologiska JO 26 SM 1601 Ekologisk djurhållning 2015 Organic livestock in 2015 I korta drag Kraftig ökning av antalet ekologiska värphöns I juni 2015 var 1 114 200 värphöns omställda till ekologisk produktion. Det

Läs mer

VI BEHÖVER DIN HJÄLP MED ATT FYLLA I EN ENKÄT!

VI BEHÖVER DIN HJÄLP MED ATT FYLLA I EN ENKÄT! Arbetsvetenskap, Ekonomi och Miljöpsykologi Till elev på naturbruksgymnasium På SLU i Alnarp vill vi genomföra en attitydundersökning: Hur attraheras och motiveras människor till att arbeta som anställda

Läs mer

De gröna företagarnas syn på EU och EU-valet

De gröna företagarnas syn på EU och EU-valet LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Jan Lorentzson De gröna företagarnas syn på EU och EU-valet LRF Företagarundersökningar Rapport #3 2014-05-13 1(17) Innehållsförteckning 1. LRF Företagarundersökningar... 2 1.1

Läs mer

Regelförslag Bilaga 1

Regelförslag Bilaga 1 Regelförslag Bilaga 1 Ekokött:s och Ekologiska Lantbrukarnas remissvar 2002-10-31 KRAVs regler 2003 KAPITEL 10: SLAKT Allmänt 10.1.1 All hantering inklusive transport i samband med slakt skall utföras

Läs mer

miljöfarlig verksamhet - animalieproduktion

miljöfarlig verksamhet - animalieproduktion Anmälan om miljöfarlig verksamhet - animalieproduktion enligt 1 kap 10-11 Miljöprövningsförordning (2013:251) För behandling av ärendet kommer uppgifterna registreras i Motala kommuns dokument- och ärendehanteringssystem.

Läs mer

Hjälp oss göra våra regler bättre!

Hjälp oss göra våra regler bättre! Remiss, nya regler för slakt, kapitel 10, få ändringar i djurreglerna, kapitel 5 Svara senast 31 mars 2013 Svara till regler@krav.se Hjälp oss göra våra regler bättre! KRAVs styrka är en bred förankring

Läs mer

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Stadsövergripande resultat 2014 stockholm.se 2 Enkätundersökning ekonomiskt bistånd 2014 Publikationsnummer: Dnr:dnr ISBN: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson:

Läs mer

16 Import och införsel av produkter eller råvaror

16 Import och införsel av produkter eller råvaror 16 Import och införsel av produkter eller råvaror KRAV vill göra det lättare för dig att handla med ekologiska produkter från resten av världen. På så sätt hoppas KRAV kunna öka de ekologiska produkternas

Läs mer

Stärk djurskyddet i Europa

Stärk djurskyddet i Europa Stärk djurskyddet i Europa Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Centerpartiet vill: 1. Förbättra skyddet för EU:s grisar 2. Att djur ska bedövas före slakt 3. Införa max åtta timmar långa

Läs mer

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm Jordbruksinformation 22 2011 Starta eko Lamm Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk lammproduktion Text och foto: Birgit Fag, Hushållningssällskapet i Jönköping (om inte annat anges) Denna broschyr vänder

Läs mer

Checklista. Kontrollplatsnamn och besöksadress Kontrollplatsnr Datum för senaste kontroll. Koordinat X

Checklista. Kontrollplatsnamn och besöksadress Kontrollplatsnr Datum för senaste kontroll. Koordinat X A Kontrollplats Checklista Kontrollplatsnamn och besöksadress Kontrollplatsnr Datum för senaste kontroll 1(10) Koordinat X Koordinat Y Län Kommun Församling Fastighetsbeteckning Djurslag enligt PLATS Djurslag

Läs mer

Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA

Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA Om rapporten Denna rapport bygger på resultaten från två separata undersökningar om attityder till fysisk och elektronisk kommunikation. I PostNords

Läs mer

Yttrande över remiss med förslag på nya föreskrifter för hästhållning

Yttrande över remiss med förslag på nya föreskrifter för hästhållning Djurskyddsmyndigheten Box 80 532 21 Skara Yttrande över remiss med förslag på nya föreskrifter för hästhållning Namn: Diarienummer: 2005-1814 Förslag på nya föreskrifter för hästhållning. Hushållningssällskapens

Läs mer

VARA KOMMUN. Anmälan av jordbruksverksamhet med animalieproduktion enligt 9 kap 6 Miljöbalken. Mil jö- oc h by g g nadsn ä m n d e n

VARA KOMMUN. Anmälan av jordbruksverksamhet med animalieproduktion enligt 9 kap 6 Miljöbalken. Mil jö- oc h by g g nadsn ä m n d e n VARA KOMMUN Mil jö- oc h by g g nadsn ä m n d e n Anmälan av jordbruksverksamhet med animalieproduktion enligt 9 kap 6 Miljöbalken 1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER sbeteckning: Anläggning, namn: Besöksadress:

Läs mer