Framtidens kött & mjölk

Transkript

1 Framtidens kött & mjölk kombinerad eller specialiserad? Christel Cederberg Eko FoU-dagar Skövde 20 september 2016 Foto: Maria Henriksson

2 Agenda Kort om konsumtionssiffror kött Trender för produktion av mjölk och kött över tid Beskrivning av forskningsprojekt Gräsbaserad och integrerad mjölk- och köttproduktion Ekosystemtjänster markanvändning Avslutning

3 Svensk köttkonsumtion Vara med ben NÖT Sv Prod Import (netto) Miljon kg kött (med ben) Svenskt Import GRIS Sv Prod Import (netto) FÅGEL Statistik från SJV och Svensk Fågel, enskilda kött avser Sv prod Import (netto)

4 Nötkött Sverige Totalkonsumtionen av nötkött har ökat med mer än 60 % sedan 1990 Samtidigt har den svenska produktionen minskat med 13 % 2012 var mer än 50 % av den svenska förbrukningen av nötkött importerat ton, vara med ben Totalkonsumtion Produktion Import Export Källa: Jordbruksverkets statistikdatabas, Svenskt Kött

5 Internationellt jämförelse - djurtäthet och risk för övergödning Djurtäthet Europa 2011 Källa: Meat Atlas, 2014 samt EEA Kväveöverskott marken i olika delar av Europa 2005

6 Populationen nötkreatur i Sverige - från slutet av 1800 till i dag X djur Ungdjur Oxar/tjurar Dikor Mjölkkor källa: SJV 2005, Swedish agricultures in figures

7 Förändringar i produktionen av mjölk och nötkött - från slutet av 1800 till i dag Mjölk Nötkött Tusen ton Tusen ton

8 Mjölkavkastning förändringar över tid Kg milk per cow*yr : SJV 2005, Swedish agricultures in figures : Svensk Mjölk (Swedish Dairy Association)

9 Förhållande mellan klimatavtryck och intensitet i mjölkproduktionen Kg CO kg CO2-eq. 2 -ekv./kg FPCM per kg FPCM Output per cow, kg FPCM per year Mjölkavkastning kg FPCM/ko och år Källa: FAO. Gerber et al (2011) Livestock Science 139,

10 Viktiga förändringar i mjölk- och nötköttsproduktionen - från 1990 till 2005 Mjölk 2005: Kött 2005: Djur Foder Mjölkkor: minskat med st Avkastning: ökat med 2100 kg mjölk/ko Mer vegetabiliskt kraftfoder mindre bete i produktionen Köttkor: ökat med st Andel kött från mjölk: minskat från ca 85 % 1990 till 65 % Mer vallfoder i vinterutfodring mera betesdrift Vallodling Ökat med 10 % till ca 1,1 miljon ha vall ca1/3 av vallarealen ekologisk (ingen handelsgödsel)

11 Sambandet mellan mjölk- och köttproduktion 576 kor á 6,1 ton ECM, kor á 8,2 ton ECM, köttkor 177 köttkor Culled cows A B Bulls, steers, heifers Milk 3,3 milj ton 3,1 milj ton Meat 137 ton 140 ton Om oförändrad efterfrågan på mjölk och nötkött: En minskning av antalet mjölkkor ökar antalet djur i dikoproduktionen (A) Ökning av antal mjölkkor ökar köttmängden från mjölksystemet och minskar dikoproduktion (B)

12 Projekt finansierat av Formas Gräsbaserad och integrerad mjölk och köttproduktion Effekter på: Ekonomi Markanvändning Parallellt SLF-projekt gräsbaserad produktion och ekosystemtjänster Foto: Jan Petersson ( Miljö Klimatpåverkan Växtnäring, N o P Biologisk mångfald Bekämpningsmedel

13 Ett integrerat mjölk- och köttsystem Mjölkproduktion rekrytering Mjölkras: SRB och Fleckvieh Lägre mjölkavkastning överskott alla Köttuppfödning MJÖLK KÖTT och Mjölkrassemin för att täcka rekryteringsbehov Semin av köttras på återstående kor Könssorterad sperma? Ökad kött-tillväxt med större andel kvigkalvar samt köttraskorsningar

14 År 2030 samma produktion som idag: 3,3 miljoner ton mjölk 135 tusen ton nötkött Baseline: om dagens utveckling fortgår oförändrat 75 % konventionella kor 25 % ekologiska kor Mjölkavkastning konv: 11 ton/ko o år eko: 10 ton/ko o år Scenario: gräsbaserad och integrerad mjölk och köttproduktion 100% ekologisk prod. 6, 7 resp. 8 ton mjölk/ko och år Grovfoderbaserad foderstat Fler överskottskalvar kött Mer bete Foto: Rebecka Asplund Foto: Carin Clason

15 Regioner i projektet Norr Fördelning djur och mark a Syd Väst Öst Mellan Norr Mellan Mjölkkor Ungdjur b Väst Öst Vall på åker c Betesmark Syd es/ 0% 20% 40% 60% 80% 100% a) SCB 2014 b) Kvigor, stutar, tjurar c) Utnyttjad för slåtter och bete

16 Vallfoder Kvantitet och kvalitet - avgörande parametrar i studien!

17 Vallfoder - kvalitet Statistik bra Otydlig skillnad mellan regioner Viss gradient för råprotein (högst i syd) Skillnader mellan år lika stor som skillnader mellan regioner Liten skillnad mellan eko och konv (DK) + Foderrådgivare Stor variation mellan gårdar Liten skillnad mellan eko och konv Medelvärde för ensilage och bete till mjölkkorna - viktat utifrån skördetillfälle och betesperiodens längd Region Energi Råprotein NDF MJ/kg ts g/kg ts g/kg ts Syd 10, Väst 10, Öst 10, Mellan 10, Norr 10,

18 Vallfoder - kvantitet Statistiskt underlag bristfälligt Lantbrukarnas uppskattade skördar Försök & forskning Eko ca 85% av konv Relativ skillnad mellan regioner Åkerbete 87% av bärgad skörd varav 60% utnyttjat av djuren Gårdsnivå/rådgivare Dålig kunskap Skördar vägs ej, uppskattas o beräknas Bärgade totalskördar 2030 eko (medel för vallår 1-3). 8 6 Konsumtion Lagrings och utfodringsförluster kg ts/ha Syd Väst Öst Mellan Norr Hög osäkerhet!! Kräver känslighetsanalys

19 Foderstater Scenario 2030 Baseras på grovfoderkvaliteter och betesperiodens längd 7000 Mjölkkor kg ts/år Mineraler Åkerböna Rapskaka Spannmål Helsäd Bete på åker Vallensilage 0 Syd Väst Öst Mellan Nord Region Ton mjölk/år

20 Ekosystemtjänster vad är det? Tjänster som vi får Men inte riktigt förstått att vi får De nyttigheter, i vid bemärkelse, som naturens ekosystem ger oss människor.

21 Försörjande Reglerande Kulturella Stödjande

22 Exempel på ekosystemtjänster viktiga på gården: Livsmedel (F) Bränsle och fiber (F) Klimatreglering (kolinlagring) (R) Kulturarv (K) Rekreation och turism (K) Jordmånsbildning (S) Primär produktion av biomassa (S) Markens kretslopp av växtnäring (S)

23 Exempel på ekosystemtjänster viktiga på landskapsnivå: Vatten (F) Vattenflödesreglering (R) Vattenrening (R) Erosionsreglering (R) Pollinering (R) Sjukdomsreglering (R) Estetiska värden (K) Rekreation och turism (K)

24 Förändringar i jordbruksmarkens användning över tid Om trenden fortsätter, betydelse för leverans av ekosystemtjänster? Miljoner hektar Betesmark Ängsmark Åkermark

25 Hur påverkar samhällets miljöersättningar ekosystemtjänster försök till analys Stödjande Försörjande Reglerande. Referenssituation Ekosystemtjänster Skötsel av betesmarker och slåtterängar Igenväxning, ingen aktiv användning, plantering Miljöersättningar Bevarande av kulturmiljöer i odlingslandskap a Småbiotoper underhålls inte, förfaller, växer igen, försvinner Extensiv vallodling Mellanbygd: Igenväxning, skogsplantering Slättbygd: Ökad spannmålsodling Primär produktion av biomassa Jordmånsbildning x Markens kretslopp av växtnäring x Livsmedel x x Bränsle & Fiber Genetiska resurser Pollinering x x x Biologisk kontroll x x Klimat x? Vatten (reglering) x? Erosion x Estetiska x x x Kulturella Kulturella & Utbildning x x Rekreation & turism x x Chalmers University of Technology

26 Vi som jobbar i projektet: Christel Cederberg, Chalmers Maria Henriksson, Växa Håkan Rosenqvist, frilans ekonom Stefan Wirsenius, Chalmers Hjälp från ekorådgivare, spec Niels Andresen Referensgrupp med bla LRF, Ekologiska Lantbrukare Foto: Maria Henriksson TACK FÖR MIG!