Projektrapport. Mjölkkor på bete, planerad kontroll Foto: Thomas Börjesson. Publ. nr 2012:3

Transkript

1 Projektrapport Mjölkkor på bete, planerad kontroll Foto: Thomas Börjesson Publ. nr 2012:3

2 Sammanfattning Under sommaren 2011 genomförde Länsstyrelsen ett kontrollprojekt på länets mjölkgårdar avseende kravet om bete för mjölkkor. 95 mjölkproducerande besättningar kontrollerades. Djurskyddet på gårdarna var överlag gott. På fjorton gårdar fanns dock brister vad gäller beteskravet. I tretton besättningar hölls kvigor, över sex månader gamla, inne utan giltigt skäl. Inspektörernas uppfattning är att merparten av lantbrukarna i länet är väl förtrogna med kravet på bete för mjölkkor. Bakgrund Länsstyrelsen är den myndighet som ansvarar för kontroll enligt djurskyddslagen. I Länsstyrelsens uppdrag ingår att bedriva kontroll på gårdar där djur hålls för livsmedelsproduktion. De lagar och regler som reglerar djurskyddet på nötkreatursbesättningar är Djurskyddslagen (1998:534) och Djurskyddsförordningen (1988:539) samt Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om djurhållning inom lantbruket (SJVFS 2010:15). Projektet syftade till att kontrollera om beteskravet för nötkreatur som hålls för mjölkproduktion följs. Jordbruksverkets checklista för kontroll av nötkreatur användes med vissa modifikationer, detta då endast ett antal kontrollpunkter bedömdes vara aktuella för projektet. Genomförande I projektet deltog djurskyddsinspektörerna Charlotte Fredriksson, Gunilla Ekberg, Malin Langenfors, Idamaria Lundström, Lotta Sundqvist och Carina Hanell. Inför projektet begärde Länsstyrelsen ut en lista från Arla på aktuella producenter. Enligt uppgifterna fanns det 101 producenter i Örebro län, juni Uppgifterna från Arla jämfördes med uppgifter från Djurskyddskontrollregistret. Vid kontrollerna kontrollerades om mjölkkorna hölls på bete i minst sex timmar per dygn i en sammanhängande period av tre månader, samt om kvigor över sex månader hölls på bete dygnet runt i en sammanhängande period av tre månader. Enligt Jordbruksverket har noll gårdar i Örebro län dispens från kravet på bete för mjölkkor. Resultat Av de 101 mjölkproducenter i Örebro län hade fem av gårdarna lagt ner sin produktion vid tidpunkten för Länsstyrelsens kontroll. En gård hade dessutom lagt om till köttproduktion och därmed uppgick antalet mjölkproducenter till 95. Av resterande kontrollobjekt uppgav fyra producenter att de planerar att lägga ner sin produktion inom kort. Antal kor per besättning framgår av figur 1.

3 Besättningsstorlek mjölkkor i Örebro län Antal kor Serie Storleksintervall Figur 1. Antal kor per besättning, Örebro län 2011 Det finns för närvarande 20 besättningar i länet som har mjölkrobot, 48 besättningar som har ett uppbundet system och 16 gårdar med lösdrift. På 11 gårdar saknas uppgifter om typ av inhysningssystem. Figur 2 visar fördelningen av produktionssystem på Örebro läns mjölkbesättningar. Typ av produktionssystem noterades inte vid alla kontroller och därför finns kategorin okänt inhysningssystem med i diagrammet. Typ av produktionssystem Robot Uppbundet Lösdrift Okänt inhysningssystem Figur 2. Andel gårdar per produktionssystem, Örebro län 2011 Vid kontrollerna fann inspektörerna brister på fjorton gårdar vad gäller beteskravet. På en av gårdarna med robot hölls inte mjölkkorna på bete och mjölkkorna hade inte varit på bete de senaste två somrarna. Djurhållarna saknade dispens från beteskravet. I de övriga tretton besättningar där brister konstaterades hölls kvigor, över sex månader gamla, inne utan giltigt skäl. I regel var också journalföringen bristfällig på de besättningar där kor/kvigor av någon anledning hölls inne. På åtta gårdar fanns det indikationer på att en kontroll under stallperiod är nödvändig. Kontroller på dessa gårdar kommer därför att göras under stallperioden 2011/2012. Slutsats Inspektörernas uppfattning är att merparten av lantbrukarna i länet är väl förtrogna med kravet på bete för mjölkkor. Det var endast en besättning som valt att inte släppa ut mjölkkorna. Den besättningen hade robotmjölkning.

4 När robotmjölkning används fungerar det inte att stänga ut korna på betet under någon längre tid då de måste kunna komma in och bli mjölkade. En tendens som vi då kunnat se är att vissa kor väljer att vara inne i ladugården istället för ute på betet. På en besättning som har robotmjölkning så blir det en större utmaning att se till att alla kor kommer ut på betet. En erfarenhet från kontrollbesöken var att gårdar som valt en direktstyrning ut på betet från roboten såg ut att fungera bättre än att t.ex. korna styrs ut genom en avdelning med liggbås. Risken är då att de väljer att gå och lägga sig istället. Tretton besättningar hade valt att inte släppa ut sina kvigor på bete, en del av lantbrukarna uppgav att de är rädda för att kvigorna inte ska växa ordentligt. Vissa av lantbrukarna sa sig inte känna till att kvigor ska hållas på bete. Förhoppningsvis kan Länsstyrelsens projekt bidra till en förändring så att samtliga lantbrukare följer kravet om bete för kvigor över sex månader. Antalet mjölkproducerande gårdar i länet har mer än halverats under det senaste decenniet. Enligt uppgifter från Arla så fanns det 340 gårdar i Örebro län som levererade mjölk vid årsskiftet 1999/2000. Vid utgången av år 2010 fanns det 112 mjölkproducenter i länet. Majoriteten av besättningarna i länet hade ett medelkoantal på någonstans mellan 20 och 40 kor, detta måste ses som en låg siffra i jämförelse med medelkoantalet i Sverige, som enligt uppgift från Svensk Mjölk ligger på 62 kor/besättning. Detta kan innebära att antalet mjölkleverantörer i Örebro län kommer att minska ytterligare inom de närmsta åren då små besättningar tenderar att lägga ner sin produktion. Den dåliga lönsamheten är anledningen till att många är tveksamma till de stora investeringar som det innebär när man ska öka sin produktion. Sammanfattningsvis upplevde inspektörerna att djurskyddet på de mjölkproducerande besättningarna i länet var bra. Tolv besättningar behöver dock en uppföljande kontroll under stallperioden. Besättningar som uppvisade brister gällande beteskravet kommer att kontrolleras sommar 2012.

5 En samlande kraft! Postadress Besök Internet E-post Tfn växel Stortorget