1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra.
|
|
- Maja Lundgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Djuromsorgspolicy
2 1 Bakgrund Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra. Om Skånemejerier Skånemejerier grundades år 1964 av skånska bönder som gick samman och bildade en gemensam förening. Sedan 2012 ägs Skånemejerier AB av den franska koncernen Lactalis, men vårt ursprung är fortfarande kvar i Skåne. Här finns idag 65 % av våra gårdar. Våra andra gårdar finns i de närliggande södra landskapen Blekinge, Halland, Småland, Västra Götaland och Östergötland. Totalt levererar cirka 400 bönder mjölk varje dag till våra mejerier. Skånemejerier AB erbjuder 100% svensk mjölk av högsta kvalitet under varumärket Skånemejerier. För att kunna ha en djuromsorg i världsklass ställer vi höga krav på oss själva och våra leverantörer. I detta dokument har vi sammanfattat den djuromsorgspolicy som vi arbetar efter i företaget. Policyn syftar till att säkerställa att våra krav uppfylls. Den omfattar produkterna under varumärkena Skånemejerier, LC +, Hjordnära och Åsens Lantmjölk (nedan benämnda som Skånemejeriers varumärken). Tillämpningsområde Skånemejeriers djuromsorgspolicy omfattar: 1. Samtliga mjölkleverantörer som levererar till Skånemejeriers varumärken 2. Alla kor, ungdjur och kalvar på gårdar som har anknytning till mjölkproduktion för Skånemejeriers varumärken 3. Samtliga produkter som produceras under varumärkena Skånemejerier, LC+, Hjordnära och Åsens Lantmjölk.
3 Varför god djuromsorg? En självklarhet för Skånemejerier I Sverige har vi en djurskyddslag som är till för att måna om våra djur, stora som små. Detta är något som Skånemejeriers leverantörer (mjölkbönderna) väldigt noga arbetar med på sina gårdar. Det är egentligen en självklarhet, för mår korna bra så blir också mjölken bra. Djuromsorg är också bra för affärerna Att ge våra djur bästa möjliga omsorg är logiskt ur affärssynpunkt eftersom vi vill uppnå: Högsta kvalitet på produkter Våra produkter ska hålla högsta kvalitet. Genom att våra leverantörer ger sina kor det bästa fodret och omsorgen så ökar deras välmående. Och när kor mår bra så smakar mjölken också gott. Rätt produktivitet För att kor ska kunna producera mjölk måste de må bra. När korna är välmående och friska kan de också producera rätt mängd mjölk. Färre sjukdomar När kor får bra omsorg kan sjukdomar undvikas och antibiotikaanvändning undvikas. Det vinner djuren, bönderna och Skånemejerier på. Konsumentefterfrågan Inte bara vi utan också våra konsumenter månar om djurens bästa. När konsumenterna köper mejeriprodukter från Skånemejeriers varumärken kan de alltid vara säkra på att korna har fått den bästa djuromsorgen. Det ökar lojaliteten till Skånemejeriers varumärken.
4 Svensk lag hårdast i världen Skånemejerier är tydliga med att vi i vårt arbete med djuromsorg följer djurskyddslagstiftningen till punkt och pricka. Svensk djurskyddslagstiftning är hårdast i världen, där särskilt beteskravet för kor är helt unikt i sin omfattning. Sverige har som enda land i världen lagkrav på att alla nötkreatur över sex månaders ålder (med undantag av tjurar som inte är kastrerade) ska få gå ut på bete sommartid 1. Utöver detta omfattar den svenska djurskyddslagen ett totalförbud på gödkalvsuppfödning samt kräver bedövning vid slakt och alla operativa ingrepp. Skånemejerier sätter högt värde på den svenska lagstiftningen inom djuromsorg. Den hjälper oss i arbetet med en djuromsorg i världsklass. Nedan visas de lagar, förordningar och föreskrifter, som vi på Skånemejerier använder som grund och vägledning i vårt dagliga djuromsorgsarbete: Djurskyddslagen (SFS 1988:534) Djurskyddsförordningen (SFS 1988:539) Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om djurhållning inom lantbruket (SJVFS 2010:15) Statens jordbruksverks föreskrifter om läkemedel och läkemedelsanvändning (SJVFS 2010:17) Djurskyddsmyndighetens föreskrifter om avelsarbete (DFS 2004:22) Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2012:12) om förprövning. Rådets förordning om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfaranden (EG 1/2005) Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om transport av levande djur (SJVFS 2010:2) Statens jordbruksverks föreskrifter om operativa ingrepp samt skyldigheter för djurhållare och för personal inom djurens hälso- och sjukvård. SJVFS 2009:85 Svensk Mjölk Branschriktlinjer för hygienisk mjölkproduktion 1
5 # 2 Skånemejeriers djuromsorgspolicy Här följer en genomgång av Skånemejeriers djuromsorgspolicy där vi anger våra regler inom respektive område. För varje område anges tydligt vilka riktlinjer som gäller, vad och vem som omfattas, samt i de fall det är möjligt tydliga kvantitativa angivelser. Avsnittet är uppdelat i två delar. Den första delen går igenom Skånemejeriers löpande arbete med djuromsorg i olika delar av värdekedjan. Den andra delen tydliggör ett antal riktlinjer och förbud som finns i svensk lagstiftning som Skånemejerier aktivt stödjer och uppmuntrar. Skånemejeriers arbete för en djuromsorg i världsklass Friska kor & antibiotika Mjölkbönderna som levererar till Skånemejeriers varumärken jobbar dagligen med sina kor och ser till att de har det bra såväl ute som inne. Idag är även modern teknik till stor hjälp på många gårdar. De flesta kor har en så kallad transponder på sig som läser av att kon får rätt foder vid rätt tillfälle och att rörelseaktiviteten är som den ska. Den fungerar ungefär som ett aktivitetsarmband som vi människor kan ha för att mäta hur vi rör oss. I Sverige är det sedan länge förbjudet att använda antibiotika i förebyggande syfte, det vill säga man får inte ge antibiotika till friska djur. Skånemejeriers leverantörer har friska kor och använder endast antibiotika i de fall kon är sjuk och veterinär ordinerar detta. I Sverige används väldigt lite antibiotika jämfört med andra länder lägst användning inom hela EU visar statistiken. Bete Något som bidrar till ökat välmående hos korna är möjligheten att röra sig fritt. Under sommarmånaderna går alla våra kor fritt ute på bete där de kan njuta av varandras sällskap och fri rörlighet. Alla kor i Sverige får gå på sommarbete under 2 4 månader i enlighet med svensk lag 2. Alla kor, stutar (kastrerade handjur) och kvigor som tillhör Skånemejeriers mjölkleverantörer är ute 3 4 månader om året. Flera av bönderna har sina kor ute under ännu längre tid, beroende på var i landet gårdarna är belägna. Stall- & närmiljö Att kor ska ha ordentligt med utrymme är viktigt för oss på Skånemejerier, eftersom ordentligt utrymme är centralt för att kor ska kunna må bra. När vi besöker våra gårdar, undersöker vi därför utrymmet i ladugården, kornas välmående och hur man kan använda lämpligt liggunderlag för djuren. Kor och kalvar ska ha möjlighet till att kunna ligga ned och vila när de vill. 2 Djurskyddsförordning (1988:539), 10 Nötkreatur som hålls för mjölkproduktion och som är äldre än sex månader skall sommartid hållas på bete.
6 Något som ökar kornas möjlighet till fri rörelse är den så kallade lösdriften, vilket innebär att alla kor i ladugården får gå helt fritt, istället för att stå bundna. En av de stora fördelarna med lösdriften är att korna får röra sina muskler mer och att de slipper stå stilla under vinterhalvåret, vilket gör att kornas välbefinnande ökar. Skånemejeriers leverantörer ligger också långt fram i Sverige vad gäller att låta korna gå i så kallad lösdrift. Idag är hela 84% av korna som levererar till Skånemejeriers varumärken i lösdrift, vilket är klart bättre än det svenska genomsnittet som ligger på 58%. I tabellerna nedan anges måttanvisningar för bås och för lösdrift. Måtten anges för kor, kalvar, och tjurar, och understigs inte hos mjölkbönder som levererar till Skånemejeriers varumärken, allt i enlighet med svensk lag. Högsta vikt (kg) Minsta utrymme i bås Kortbås 2 Långbås, Ätbås Liggbås 1 Foderliggbås, Fångbås Längd (m) Bredd (m) Längd (m) Bredd (m) Längd (m) Bredd (m) Kalvar ,20 0, ,40 0,65 1,10 0, ,50 0,80 1,20 0,80 Ungdjur 250 1,70 0,90 1,30 0, ,90 1,00 1,50 1, ,00 1,10 1,60 1,10 >600 2,10 1,20 1,70 1,20 Vuxna djur 400 1,90 1,00 1,50 1, ,00 1,10 1,60 1, ,20 1,20 1,70 1,20 1,60 0,80 >650 2,30 1,25 1,80 1,25 1,65 0,80 1 Båset ska vara 0,30 m längre om båsavskiljaren eller frontväggen hindrar djuret från att föra huvudet åt sidan eller framåt när det reser sig. 2 För kortbås med begränsning framåt, så kallat mellanbås, ska avståndet mellan begränsningen på foderbordet och båspallens bakkant, som du ska mäta 1 m över båspallen, vara lika med båslängden för långbås. 3 Kalvar får inte hållas bundna.
7 Gång mellan: Minsta gångbredd i lösdriftsstallar Gångar i lösdriftsstallar får inte vara så smala att djuren riskerar att fastna. Vuxna djur 25 djur per grupp (m) Vuxna djur >25 djur per grupp (m) Ungdjur 250 kg (m) Ungdjur >250 kg (m) Liggbåsrad och vägg 1,80 2,00 1,40 1,80 Ätbås och vägg 1 1,80 2,00 1,40 1,80 Två liggbåsrader 2,00 2,20 1,50 1,90 Liggbåsrad och ätbåsrad 2,00 2,20 1,50 1,90 Foderbord och vägg 2,80 3,00 2,10 2,50 Liggbåsrad och foderbord 2,80 3,00 2,10 2,50 1 Som vägg räknas också avgränsning mot djupströbädd. Foder & vatten Kvaliteten på foder och vatten är av stor vikt och gör att korna mår bra och därmed att mjölken blir bra. Korna som levererar till Skånemejerier får 100% GMO-fritt foder. Genmodifiering är en omdiskuterad metod för att ge grödor egenskaper som inte går att ta fram med traditionellt förädlingsarbete. Det finns både fördelar och nackdelar med GMO, men kunskapen om effekterna är idag inte fullt utredd och därför har Skånemejerier beslutat att enbart använda GMO-fritt foder till korna. Bra foder är A och O för kohälsan, precis som för människor. En ko äter omkring 50 kg foder om dagen. Korna hos Skånemejeriers leverantörer får beta färskt gräs utomhus på sommaren och på vintern får de ensilage förtorkat och konserverat gräs. För att säkerställa att de får all den näring de behöver får de även kraftfoder. Skånemejerier har skrivit under Svenska Sojadialogen och garanterar därmed att all soja som används i produkterna under Skånemejeriers varumärken är ansvarsfullt producerad och certifierad enligt ProTerra och RTRS. En ko dricker mellan liter friskt vatten om dagen. I Sverige har vi bra vatten och detta gynnar våra kor. Enligt svensk lag måste vattnet som används till mjölkproduktion analyseras för att säkerställa att det håller den kvalitet som behövs på mjölkgården. Det gör att korna får i sig tillräckligt med vatten som är av godkänd kvalitet. Operativa ingrepp När operativa ingrepp är nödvändiga ska dessa utföras av veterinär, och ske under bedövning i enlighet med djurskyddsförordningen (1988:539) 25. Det är tillåtet att kastrera och genomföra avhorning av nötkreatur i Sverige. Skånemejeriers mjölkbönder låter alltid avhorna sina kalvar med bedövning. Kalvarna får då i övervägande fall också smärtstillande medel. Avhorningen genomförs framförallt för att korna inte ska skada varandra. Kastrering av kalvar måste också göras med bedövning. Genom att kastrera tjurkalvarna möjliggör man för dem att gå på bete under 3-4 månader på sommaren tillsammans med kvigor/kvigkalvar, vilket de annars inte kan. Följaktligen genomför Skånemejerier samtliga operativa ingrepp med bedövning, i enlighet med svensk djurskyddsförordning. Detta gäller för samtliga djur som levererar till Skånemejeriers varumärken, samtliga produkter och inom samtliga geografiska områden.
8 Djuromsorgspolicy vid slakt Skånemejeriers djuromsorgspolicy vid slakt följer djurskyddslagen 13 som säger att när djur förs till slakt och när de slaktas ska de skonas från onödigt obehag och lidande och djurskyddsförordningen 30 som säger att bedövning före slakt skall ske så att djuret snabbt blir medvetslöst. Medvetandet får inte återkomma. Skånemejerier är väldigt noga med att säkerställa att leverantörerna ser till att deras djur kommer till slakterier där de slaktas på ett korrekt sätt, och i enlighet med svensk lag ges bedövning före slakt. Detta gäller för samtliga djur som levererar till Skånemejeriers varumärken, samtliga produkter och inom samtliga geografiska områden. Transporttider En viktig del i vår djuromsorg är att säkerställa att transporter hålls så korta som möjligt. Den stora majoriteten av Skånemejeriers djurtransporter utgörs av transport av djuren till slakt. Då samtliga av Skånemejeriers gårdar har korta avstånd till närmaste slakteri, är våra djurtransporter i majoriteten av fallen mindre än 3-4 timmar långa. Samtliga levande djurtransporter har en maximal transporttid på 8 timmar och vår egna interna målsättning är att i samtliga fall hamna på mindre än 4 timmars transport. Riktlinjer och förbud som Skånemejerier står bakom Förbud mot tillväxtbefrämjande medel I likhet med svensk lag tar Skånemejerier starkt avstånd från alla former av tillväxthormoner. Detta gäller för samtliga djur som levererar till Skånemejerier, samtliga produkter och inom samtliga geografiska områden. Svensk djurskyddsförordning (1988:539) 28 anger att det är förbjudet att tillföra djur hormoner eller andra ämnen för att påverka djurets egenskaper i annat syfte än att förebygga, påvisa, bota eller lindra sjukdom eller sjukdomssymtom. Förbud mot genetisk modifiering/kloning Precis som branschen i stort tar Skånemejerier starkt avstånd från alla former av genetisk manipulering och kloning. Detta gäller för samtliga djur som levererar till Skånemejerier, samtliga produkter och inom samtliga geografiska områden. Idag finns också en branschöverenskommelse om detta där samtliga aktörer på den svenska marknaden deltar. Förbud mot gödkalvar Gödkalvsuppfödning är något som Skånemejerier tar kraftigt avstånd från. Det förekommer idag i flera andra EU-länder men inte i Sverige. Skånemejerier står helt och fullt bakom det svenska avståndstagandet och våra leverantörer ger alla kalvar fri tillgång till grovfoder från och med att de uppnått två veckors ålder. I de länder där gödkalvsuppfödning förekommer föds kalven upp på huvudsakligen mjölk eller mjölkersättning med lågt järninnehåll, samt kraftfoder. Detta görs för att hålla nivåerna av järn på en låg nivå i blod och muskler, för att göra kalvköttet ljusare än normalt. EU-direktiv kräver att alla kalvar ska få minst 50 gram grovfoder vid åtta veckors ålder som skall ökas successivt. Detta är avsevärt mindre än vad kalvar i denna ålder äter när de ges fri tillgång till hö 3. I Sverige ska alla kalvar över två veckors ålder ha fri tillgång till grovfoder, för att matsmältningsorganen ska utvecklas normalt 4. 3 Effects of restricted and free suckling, Sofie Fröberg, 2008 fann att kalvar som ges fri tillgång till hö ca 700 gram hö om dagen när de var 9 10 veckor gamla. 4
9 3 Uppföljning & kontroller Uppföljning av djuromsorgen inom Skånemejerier Skånemejerier har idag ca 400 mjölkgårdar som levererar mjölk till våra mejerier. Varje gård besöks i genomsnitt två gånger per år, vilket gör att vi på Skånemejerier känner alla våra leverantörer väl. Varje bonde är lika viktig för företaget oavsett hur många kor som finns på gården. Eftersom djuromsorg är en högt prioriterad fråga hos Skånemejerier har vi utformat en stark och tydlig intern rollfördelning för djuromsorgen. På så vis kan vi garantera att frågan ges ett starkt mandat. Yttersta ansvar för djuromsorgen innehas av Anna Forslid, som är utbildad veterinär och ansvarig chef för kvaliteten på mjölken som levereras till våra mejerier. Hon sitter med i koncernledningen och samordnar, övervakar och utvecklar Skånemejerier arbete med djuromsorg på daglig basis i samråd med leverantörerna, ledningen och övriga på kvalitetsavdelningen. Processer för att kontrollera att djuromsorgen upprätthålls Leverantörskontrakt Kontrakt skrivs med samtliga bönder som levererar till Skånemejeriers varumärken. Våra mjölkbönder förbinder sig i kontraktet att följa svensk lag i skötseln av sina djur i enligt Skånemejeriers djuromsorgspolicy. Detta sker i enlighet med ISO 9001, som beskrivs mer ingående nedan. Uppföljning & tredjepartscertifiering Skånemejerier använder sig av kvalitetsledningssystemet ISO För att se till att ISO 9001, Skånemejeriers djuromsorgspolicy och svensk lag efterföljs så genomförs kontroll i tre steg. Först utför alla lantbrukare egenkontroller med utgångspunkt i Skånemejeriers Leverans- och Kvalitetsregler, LRF:s Miljöhusesyn och checklistan för Skånemejeriers gårdscertifiering. Kontrollerna innefattar områdena gården, arbetsmiljön, växtodlingen, korna och mjölkproduktionen hos bönderna. Sedan genomför Skånemejeriers internrevisorer gårdsbesök där de tittar på hur väl djuromsorgen uppfylls på gårdarna och på hur man arbetat med gårdens egenkontroll. I ett tredje steg så har Skånemejerier infört tredjepartscertifiering av samtliga gårdar (sedan 2012 enligt ISO 9001). Certifieringen görs av företaget Intertek som är godkända av SWEDAC, ansvarigt organ för ackreditering av miljörevisorer och certifieringsorgan. Skånemejerier är det största mejeriet i Sverige som har tredjepartscertifierade gårdar. I tredjepartskontrollen ingår stickprovsrevisioner på slumpmässigt utvalda gårdar. Intertek reviderar också huvudkontoret Milk Collection (gårdskvalitetsavdelningen) på Skånemejerier för att följa processerna i hela Skånemejeriers kvalitetssäkrade mjölkproduktion.
10 Utbildning av lantbrukare Skånemejerier utbildar sina leverantörer på ett antal sätt. För det första tillhandahålls skriftlig information till samtliga bönder i form av en checklista för egenkontroll, samt Skånemejeriers Leverans- och Kvalitetsregler. Denna skriftiga information belyser på lättillgängligt vis för hur god djuromsorg ska uppnås i enlighet med Skånemejeriers djuromsorgspolicy. För det andra anordnar Skånemejerier årligen ett möte i mars, där samtliga lantbrukare bjuds in och kan ställa frågor helt fritt till ledningen kring kvalitet, regler och djuromsorg. Vid detta möte samlar Skånemejeriers ledning också in böndernas synpunkter och förslag på inom vilka områden som Skånemejerier kan förbättra sig. Slutligen så bidrar också Skånemejeriers leverans- och kvalitetsgrupp med extra stöd och extra kontroller till de bönder som ligger på gränsen till att bli underkända enligt Skånemejeriers djuromsorgspolicy. Detta stöd ges ända tills önskad kvalitetsnivå i linje med Skånemejeriers standard är uppnådd. Konsekvenser vid bristande djuromsorg Om en leverantör inte följer Skånemejeriers djuromsorgspolicy, och om felen inte korrigeras trots uppmaningar, eller felen är grova så stängs lantbrukaren av och tillåts inte längre leverera mjölk till Skånemejerier. För att undvika att det går så långt arbetar Skånemejerier nära leverantören i fråga redan tidigt i processen. Vi ger extra uppmärksamhet, utbildar och bistår i arbetet med att rätta till felen. Så arbetar vi för att förbättra djuromsorgen i branschen Skånemejerier arbetar med att förbättra djuromsorgen i branschen inom fram för allt tre områden. För det första samarbetar Skånemejerier i arbetsgrupper tillsammans med myndigheterna om salmonella. För det andra deltar Skånemejerier i hur arbetet mellan bonde och myndigheter kan förenklas och förbättras. För det tredje erbjuder Skånemejerier stöd till SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) Alnarp för alla typer av projekt som är relaterade till att förbättra hälsan och välmåendet hos nötkreatur. Så förklarar vi vikten av god djuromsorg för våra konsumenter För oss på Skånemejerier är det av yttersta vikt att tydliggöra betydelsen av god djuromsorg för våra konsumenter. Detta gör vi genom flera olika kanaler och till flera olika målgrupper. Som ett led i utbildningen av barn erbjuds skolklasser möjlighet att besöka en mjölkgård för att lära sig mer och få djupare förståelse för korna och hur viktigt det är att de mår bra. Skånemejerier använder också förpackningarna för att genom fakta och illustrationer visa hur god djuromsorg är bra för djuren, människan och samhället. Vi kommunicerar och informerar även genom att besvara frågor i sociala medier, såväl som på vår hemsida (skanemejerier.se). Under 2015 lanserade vi konceptet Kofadder där vi uppmuntrar privatpersoner och företag att bli fadder åt våra kor, för att på så vis stödja ett gott liv för korna och den svenske bonden ( Varje år på våren anordnar vi kosläpp på gårdarna. Hit kommer gammal som ung för att se på när korna släpps ut på sommarbete. På så vis får våra kunder insikt i var mjölken kommer ifrån och får se att korna tas väl om hand. Skånemejeriers kosläpp är mycket populära, och år 2015 besökte personer de olika gårdarna. Slutligen lanserade vi i februari 2016 vår sajt Där kan konsumenterna läsa om det svenska djurskyddet och hur Skånemejeriers leverantörer arbetar ute på gårdarna. Syftet med sajten är att utbilda folk i djuromsorg och visa hur Skånemejerier arbetar för att ha en djurhälsa i världsklass.
11 4 Framtida arbete Fokusområden för att utveckla Skånemejeriers djuromsorg Skånemejeriers ambition är att kontinuerligt förbättra kvaliteten på djuromsorgen för samtliga nötkreatur. Under kommande år kommer vi att arbeta med extra fokus på följande områden: Friska kor Sverige är det land i EU som i genomsnitt ger minst antibiotika till sina djur. Skånemejerier skall aktivt arbeta för att sänka den redan låga antibiotikaanvändningen i Sverige. Genom att uppmuntra och samarbeta med våra leverantörer ser vi till att antibiotika fortsatt används på ett medvetet och genomtänkt sätt. Rörelse I dagsläget går samtliga av Skånemejeriers leverantörers kor på sommarbete i enlighet med svensk lag. Vår fortsatta målsättning är att leverantörernas kor, stutar och kvigor ska fortsätta gå på bete 3 4 månader om året. I nuläget har Skånemejerier 84% av sina kor i lösdrift, att jämföra med snittet i Sverige som är 58%. Vi kommer att fortsätta arbeta aktivt för att nå 100%. Alla nya stallar som byggs idag måste enligt lag byggas för lösdrift, så siffran ökar kontinuerligt. Har du några frågor? Kontakta då gärna oss Anna Forslid e-post: anna.forslid@skanemejerier.se Tel. växel:
1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra.
Djuromsorgspolicy 1 Bakgrund Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra. Om Skånemejerier Skånemejerier grundades år 1964 av skånska bönder
Läs merFrågor och svar om tillämpningen av beteslagen
2012-07-06 1 (5) Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen 1. Vad innebär det att alla svenska kor ska gå ut på bete? Djurskyddsförordningen säger att nötkreatur för mjölkproduktion och som är äldre
Läs merDjurskyddsförordning (1988:539), L 2
Innehållsförteckning Djurskyddshäfte 1a Djurskyddslag (1988:534), L 1 sid Lagens tillämpningsområde 3 EG-bestämmelser som kompletteras av lagen 3 Definitioner 3 Grundläggande bestämmelser om hur djur skall
Läs merRAPPORT. Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008. Foto: Ulrike Segerström. ISSN 1400-0792 Nr 2010:10
RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2010:10 Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008 Foto: Ulrike Segerström Titel: Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län,
Läs merD J U R S K Y D D S BE S T Ä M M E L S E R. Katt
D J U R S K Y D D S BE S T Ä M M E L S E R Katt Jordbruksinformation 16 2008 Uppdaterad september 2009 Foto: Jessica Svärd Djurskyddsbestämmelser KATT Om djurskyddsbestämmelserna... 3 Nyheter... 3 Djurskydd
Läs merBiffiga stutar ska ge kött av guldklass
Biffiga stutar ska ge kött av guldklass Tunga köttrasstutar kan bli kvalitetskött. Det visar en pilotstudie på 30 stutar i Skåne som slaktats på Team Ugglarp. Det kan tyckas som en udda idé att kastrera
Läs merSchysst kött. För djuren, för människorna och för miljön
Schysst kött För djuren, för människorna och för miljön Sverige har en världsledande djurhållning! Det är stor skillnad för djur att födas upp i Sverige jämfört med många andra länder. Svenska djur har
Läs merLimousin á la carte Produktionssätt
1 Limousin á la carte Produktionssätt Anvisningar för produktion och Information för konsumenten 2 Limousin á la carte Krav på produktionssätt som ställs på uppfödare Produktionsgårdar följer i sin verksamhet
Läs merTvärvillkor. - så undviker du vanliga fel
Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och
Läs merg dregskarasbets rättsdatabaser
SFST Page 1 of 15 g dregskarasbets rättsdatabaser 2011-02- Ny sökning A Sökresultat 4 Föregående Nästa Databas: SFST Post 1 av 1 i SFST Länk till register Observera att del kan förekomma fel i författningstexterna.
Läs merSammanfattning av utställningen. En del i projektet Minska matsvinnet i Knivsta kommun
Sammanfattning av utställningen Vår härliga matresa En del i projektet Minska matsvinnet i Knivsta kommun Projektet Minska matsvinnet Produktion och konsumtion av livsmedel står för en stor miljöpåverkan,
Läs merKorastning javisst, men hur?
Korastning javisst, men hur? Jordbruksinformation 12 2002 Korastning javisst, men hur? Motionera mera det kommer sannolikt att bli mottot för landets uppbundna ekologiska kor. Detta gäller inte bara mjölkkor
Läs merSlakt. Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013
10 Slakt Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013 167 Alla som hanterar KRAV-certifierade djur ansvarar för att varje djur mår bra och för att djuren ska kunna bete sig naturligt. Det är viktigt
Läs merRegional balans för ekologiskt foder
Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska
Läs merMervärden i svensk kycklingproduktion
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2016-06-20 Mervärden i svensk kycklingproduktion Kommunikationen av svenska mervärden är en del av Jordbruksverkets arbete med hållbar produktion och konsumtion
Läs merKÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY
I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser
Läs merKonventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen kommer att ske i robot.
Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Byggplanering 30C Produktionsinriktning/bakgrund Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen
Läs merINLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING
2006 dikor INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i dikalvsproduktionen krävs att korna har god fertilitet och att kalvarna inte bara överlever utan även växer bra fram till avvänjningen. Det förutsätter
Läs merFörbudet gäller från 30 dagar efter att Exopet AB har tagit del av detta beslut.
Beslut 26 DL 1(6) EXOPET AB Tommy Säfström NYGATAN 37 311 31 FALKENBERG Förbud enligt djurskyddslagen Beslut Länsstyrelsen beslutar med stöd av 26 djurskyddslagen (1988:534) att förbjuda EXOPET AB, med
Läs merKastrera den du älskar
Kastrera den du älskar En broschyr om hur du som kattägare tar hand om din katt på bästa sätt. Katten har inte nio liv Du som är kattägare har ansvar för din katt. Det är ett lagbrott och djurplågeri att
Läs merDet här gör länsstyrelsen LÄTTLÄST
Det här gör länsstyrelsen LÄTTLÄST Vad är Länsstyrelsen? Det finns 21 län i Sverige. Ett län är ett stort område som består av flera kommuner. Länsstyrelsen är en myndighet som är med och bestämmer i länet.
Läs merFör mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se
Certifiering enligt IP bör leda till lägre riskklass IP är en standard för kvalitetssäkring av livsmedelskedjan som omfattar livsmedelssäkerhet, djuromsorg och miljöansvar, se bilaga 1. Standarden ägs
Läs merStörst på ekologisk drift och robot
FOTO: PERARNE FORSBERG Störst på ekologisk drift och robot Det var svårt att säga nej till den bättre kalkyl som det ekologiska alternativet erbjöd när SörbNäs AB projekterades. CHRISTINA FORLIN EN ENORM
Läs merIP SLAKT Utgåva 2010:1 Giltig från 2010-01-01. Sigill Kvalitetssystem AB IP SLAKT STANDARD FÖR KVALITETSSÄKRAD SLAKT AV NÖT OCH GRIS
Utgåva 2010:1 Giltig från 2010-01-01 Sigill Kvalitetssystem AB STANDARD FÖR KVALITETSSÄKRAD SLAKT AV NÖT OCH GRIS GRAFISK FORM OCH PRODUKTION Sigill Kvalitetssystem AB Foto Hans Jonsson Sigill Kvalitetssystem
Läs merRiksdagen har den 27 april 2011 gett till känna att regeringen bör förbjuda kastrering av smågrisar utan bedövning så snart det finns
Konsekvensutredning 2012-06-04 Landsbygdsdepartementet Konsekvensutredning till förslaget om ändring av 25 djurskyddsförordningen (1988:539) Sammanfattning I denna konsekvensutredning analyseras ett förslag
Läs merUtfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com
Utfodringspraxis Uppsala sep 2014 Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodring för bättre miljö och klimat-stämmer bra med att sikta mot bättre lönsamhet! Gör rätt från början Sätt mål för produktionen
Läs merRiktlinjer för upphandling av livsmedel Knivsta kommun
Riktlinjer för upphandling av livsmedel Knivsta kommun Antagna av kommunfullmäktige den 23 maj 2013, 121 Riktlinjer för upphandling av livsmedel i Knivsta kommun Dessa riktlinjer utgör komplement till
Läs merVi som älskar öppna landskap
Vi som älskar öppna landskap Skånemejerier så mycket mer Du känner till Skånemejerier som en leverantör av ett brett utbud av goda skånska mejeriprodukter, goda juicer från Bravo och smakrika ostar såsom
Läs merEkologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion
Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216
Läs merAnalys och rapport. Undersökningen Hur mår djuren som ger oss vår mat? 8 februari 2010
Analys och rapport Undersökningen Hur mår djuren som ger oss vår mat? 8 februari 2010 Fakta om undersökningen Hur genomfördes undersökningen? Via undersökningsföretaget Cints webbenkät Snabba svar (omnibusundersökning).
Läs mer12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik
12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika
Läs mer7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.
7 LAMM 7.1 Baskrav 7.1.1 Övriga regler som ska uppfyllas Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7.2 Djurhälsa
Läs mersvårare att jämföra med andra län som inte har fäbodar. Det behövs krafter för att klara av att hålla naturbetesmarker öppna i framtiden.
Minnesanteckningar 1 (10) Minnesanteckningar Betesseminarium Borlänge 21 maj 2014 Inledning Tobias Ekendahl, biträdande projektledare LIFE Foder & Fägring Tobias Ekendahl hälsar välkommen och berättar
Läs merNÖTKÖTT & KALVKÖTT TRYGGA DJUR NÖJDA KUNDER
NÖTKÖTT & KALVKÖTT TRYGGA DJUR NÖJDA KUNDER Ditt nöt- och kalvkött kommer från djur som har vuxit upp och tagits om hand med djuromsorg i fokus. Trygga och friska djur ger nämligen kött med bästa möjliga
Läs merGrannen slår inte sin åker vad kan Länsstyrelsen göra?
Nyhetsbrev 8 2014 Landsbygden Information från Näringslivsenheten och Enheten för jordbrukarstöd och veterinär Grannen slår inte sin åker vad kan Länsstyrelsen göra? Länsstyrelsen får en hel del telefonsamtal
Läs merMANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN
MANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN Denna manual ska hjälpa Er när ni fyller i mallen för upprättande av älgskötselplan. Det nya materialet ska användas från och med januari 2012. Manualen kommer punkt
Läs merDjurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion
C2. Framtidsfrågorna för ekologisk grisproduktion Wallenbeck, A., Lundeheim, N. och Rydhmer, L., Institutionen för husdjurs-genetik, SLU, tel: 018-67 45 04, e-post: Anna.Wallenbeck@hgen.slu.se Djurmaterialets
Läs merRiktlinje för inköp och upphandling av livsmedel
Diarienr 2013/143-KS nternati Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel Beslutad av Kommunstyrelsen 12 juni 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker
Läs merResultat av enkät Lantbrukare
Resultat av enkät Lantbrukare Personuppgifter 1.1 Är du man eller kvinna? Antal svar 87 Man 75 86,2 Kvinna 12 13,8 Man Kvinna 1.2 Hur gammal är du? Antal svar 87
Läs merGris, Nöt och Lamm i siffror 2013. En strukturrapport från LRF Kött
Gris, Nöt och Lamm i siffror 213 En strukturrapport från LRF Kött Sammanfattning Gris, nöt och i siffror är en strukturrapport från LRF Kött som tar upp och belyser förändringar och trender över strukturerna
Läs merMiljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011
Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011 1 2 Miljöregler i Jönköpings län Denna skrift ger en kort sammanfattning av de miljöregler som gäller för jordbruket i Jönköpings län. Regler som har med
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa
Läs merKonsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning
Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja
Läs merFodersoja. Stockholm 151112. Monica Sihlén, Upphandlingsstöd livsmedel och måltidstjänster monica.sihlen@uhmynd.se
Fodersoja Stockholm 151112 Monica Sihlén, Upphandlingsstöd livsmedel och måltidstjänster monica.sihlen@uhmynd.se Hållbar livsmedelsupphandling Miljöstyrningsrådet Gröna -> hållbara inköp juni 2006- juni
Läs merHACCP first aid kit Tio steg för säker ost
OST HACCP first aid kit Tio steg för säker ost Tio steg för säker ost Hantverksmässigt tillverkad ost ska man njuta av. Även du som tillverkare ska kunna njuta och känna dig trygg med att din ost är säker.
Läs merKONTROLLRAPPORT FÖR HÄSTHÅLLNING
ÅSTORPS KOMMUN Bygg- och Miljönämnden Dnr KONTROLLRAPPORT FÖR HÄSTHÅLLNING Offentlig kontroll enligt djurskyddslagen (1988:534), djurskyddsförordningen (1988:539), Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och
Läs merVADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?
VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,
Läs mer2006-06-09. Dagordningspunkt: 9. Rubrik: Förslag till direktiv om minimiregler för skydd av slaktkyckling - riktlinjedebatt
Bilaga 2. slutlig Rådspromemoria 2006-06-09 Jordbruksdepartementet Livsmedels- och djurenheten Rådets möte den 19 juni 2006 Dagordningspunkt: 9 Rubrik: Förslag till direktiv om minimiregler för skydd av
Läs merDanmarksresa med Lely 11-12 Januari 2012
Danmarksresa med Lely 11-12 Januari 2012 Tack till alla som varit med på resan och bidrog till en lärorik och trevlig stämning! För att sammanfatta resan kommer lite kortfattad information om varje gård
Läs merTACK SLU! Samhällsdebattör-häftigt! Tillsammans, Omsorg, säkra svensk Mat
TACK SLU! Samhällsdebattör-häftigt! Tillsammans, Omsorg, säkra svensk Mat GE INTE UPP! Djurskyddslag 1988:534 Grundläggande bestämmelser om hur djur skall hållas och skötas 2 Djur skall behandlas väl
Läs merLägesrapport för projektet Färre arbetsskador inom lantbruksföretag
Lägesrapport för projektet Färre arbetsskador inom lantbruksföretag Bakgrund IVL har, i samarbete med JTI, erhållit anslag från SLF för en förstudie, som syftar till att lägga grunden för ett projekt med
Läs merLAGAR ANGÅENDE TRANSPORT AV HÄST
LAGAR ANGÅENDE TRANSPORT AV HÄST Av: Hanna Pettersson I dagens samhälle så transporteras våra hästar en hel del och framförallt då våra tävlingshästar. Jag tänkte fördjupa mig om vad de exakta reglerna
Läs merEkologisk djurproduktion
Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska
Läs merTEORI BRONSMÄRKET Dressyr: Hoppning: Visa: Teori:
TEORI BRONSMÄRKET Dressyr: Lätt B:1 Hoppning: Banhoppning, minst 8 hinder. Hinderhöjd LC = 60-100 cm beroende på häststorlek. Visa: Sadling och betsling, tillpassning av ridmundering, dekorativ hästvård,
Läs merGotlands Slagteri ABs (GSAB) krav på kvalitetssäkring i uppfödningen
Allmänna leveransvillkor Gotlands Slagteri ABs (GSAB) krav på kvalitetssäkring i uppfödningen Nedan följer det program i nio punkter som ligger till grund för det långsiktiga arbetet för en god djuromsorg.
Läs merKriterier för kolonial/specerier
Kriterier för kolonial/specerier Produkter som består till minst 50 % av råg/vete/korn/havre/majs eller torkade bönor, raps eller solros. GMO Livsmedel som innehåller genetiskt modifierade organismer (GMO)
Läs merMedborgarförslag Djurskyddskrav i den offentliga upphandlingen
Tekniska förvaltningen Görel Jernberg,0550-88261 gorel.jernberg@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Sida 1(1) Datum 2015-04-13 Tn/2015:71 008 Motioner/enkel fråga/medb.förslag Medborgarförslag Djurskyddskrav
Läs merKF Ärende 11. Löpnummer i Politikerrummet: 28. Motion om upphandlingar av råvaror
KF Ärende 11 Löpnummer i Politikerrummet: 28 Motion om upphandlingar av råvaror Tjänsteskrivelse 2013-11-01 KS 2013.0140 Handläggare: Karin Jirénius Svar på motion om upphandling av råvaror Sammanfattning
Läs merHandlingsplan. AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet. Räddningstjänsterna i Skåne. För stärkt brandskydd för den enskilde 2013 och 2014
AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Räddningstjänsterna i Skåne Handlingsplan För stärkt brandskydd för den enskilde 2013 och 2014 AG Skåne Sakområde skydd och säkerhet Kontaktperson: Lotta Vylund,
Läs merUtfodring av rekryteringsdjur och köttdjur
Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur Proteinbehov Mjölkraskviga Inkalvning 24 månader Ålder Vikt Proteinbehov Lägsta energikoncentration 3 mån 1 14,6 g rp/mj 11, MJ/kg ts 7-8 mån 2 12,4 1,9 12 mån
Läs merKan mjölkkor äta bara grovfoder?
Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat
Läs merBra vallfoder till mjölkkor
Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft
Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Sammanfattning Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter
Läs merIdentifiera dina kompetenser
Sida: 1 av 7 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild
Läs merTill statsrådet och chefen för Jordbruksdepartementet
Till statsrådet och chefen för Jordbruksdepartementet Genom beslut den 22 december 1999 bemyndigade regeringen chefen för Jordbruksdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppgift att göra
Läs merNötköttsproduktion i Frankrike
Nötköttsproduktion i Frankrike erfarenheter från en studieresa Madeleine Magnusson, LBT - SLU Alnarp Elise Bostad, LBT - SLU Alnarp Anita Persson, LRF Skåne Jämförelser Frankrike Sverige Frankrike Sverige
Läs merProjektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF.
Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF. 1 Vad händer egentligen med hästar i Sverige när de av någon anledning
Läs merBarn och ungdomar med fibromyalgi
Barn och ungdomar med fibromyalgi Hur vardagen kan vara Om barn och ungdomar med fibromyalgi. En hjälp för dig, din familj, dina vänner och skolan. Utgiven av Fibromyalgi, vad är det? Fibromyalgi är en
Läs merIP NÖT GRUNDCERTIFIERING
IP STANDARD VERSION 2015:1 GILTIG FRÅN 2015-01-01 IP NÖT GRUNDCERTIFIERING Standard för kvalitetssäkrad nötproduktion. LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG Copyright/Upphovsrätten till denna produkt tillhör Sigill
Läs merGÅR TILL TANDLÄKAREN
GÅR TILL TANDLÄKAREN Norrmejerier Författare: Karin Drangel Illustratör: Arvid Steen Grafisk formgivning: Krux I samarbete med Folktandvården Norr ISBN 978-91-979296-1-5 et här är Norris. Norris bor på
Läs merStatens Jordbruksverk
Statens Jordbruksverk Diarienummer 19-7986/12 Konsekvensutredning på grund av ändringar av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:90) om ansökan om vissa jordbrukarstöd och landsbygdsstöd Statens
Läs merDra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.
Funktionella utfodringsmodeller med Krono-foder Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Krono I, II, III och IV allfoder Krossi 125 Top, Krono 135
Läs merVägen till lönsam lammproduktion
Vägen till lönsam lammproduktion Trygghet och kvalitet Svenska Foder omsätter ca. 1 800 miljoner kronor och är den största privata leverantören av foder och växtodlingsprodukter till svenskt lantbruk.
Läs merNaturbetesmarker på sommaren och konventionell slutgödning på stall ställs allt oftare mot ekologiskt uppfött kött.
Klimatdebatten har satt fokus på Naturbetesmarker på sommaren och konventionell slutgödning på stall ställs allt oftare mot ekologiskt uppfött kött. Vad är naturbeteskött och vilken miljönytta gör det?
Läs merStudieresa med inriktning Närodlat/Ekologiskt & Gårdsbutik till södra Tyskland Bayern, september 2012
Västernorrlandsgården är varumärket för god och smakrik mat av hög kvalitet från Västernorrland. Smakstart är projektet som ökar lönsamhet, utbud och efterfrågan av lokala råvaror och förädlade livsmedel.
Läs merHygienplan för vattenbruksanläggningar
Hygienplan för vattenbruksanläggningar Jordbruksverket vill tacka Cefas (Center for Environment, Fisheries & Aquaculture Science) i Storbritannien för att vi fått använda deras Finfish biosecurity measures
Läs merNy djurskyddslag föreslagen hur påverkar den mjölkgården?
DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Ny djurskyddslag föreslagen Jonas Carlsson, Avdelningen för Djurvälfärd, Svensk Mjölk jonas.carlsson@svenskmjolk.se År 1988 infördes en ny djurskyddslag
Läs merSpårbarhet och redlighet
2016 Miljö- och byggnadsförvaltningen Spårbarhet och redlighet - Av nötkött på restauranger Projektet utfördes under hösten och vintern 2015/2016 av livsmedelsinspektörerna: Giovanna Sanchez, Camilla Olsson
Läs merSpaltgolv. För rena och friska djur.
Spaltgolv För rena och friska djur. Utgödslingen ligger väl skyddad under spaltgolvet och utgör inget störningsmoment för korna. Torra golv ger rena och friska djur. SPALTGOLV det dränerande golvet En
Läs merEkologisk nötköttsuppfödning
Ekologisk nötköttsuppfödning Beteende hos nötkreatur... 4 Regler för ekologisk nötköttsuppfödning... 4 Vilka djur är lämpliga i ekologisk köttproduktion?... 5 Lätta köttraser... 5 Tunga köttraser... 5
Läs merInstruktion för Beläggningsplan i IndividRAM
Instruktion för Beläggningsplan i IndividRAM En förutsättning för en ekonomisk mjölkproduktion är att det är rätt antal djur i ladugården. Tomma platser kostar pengar. Överbeläggning å andra sidan är ofta
Läs merHur föds svenska fullblod upp?
Hur föds svenska fullblod upp? Ett fördjupningsarbete av Caroline Söderberg och Gabriella Carlsson, Steg 3 2011 1 Inledning Alla uppfödare vill föda upp hållbara, snabba och framgångsrika hästar. Alla
Läs merLATHUND Att planera en mässa eller utställning
LATHUND Att planera en mässa eller utställning När man medverkar vid utställningar av olika slag är det viktigt att ha en klar strategi kring sitt deltagande. Att bara åka dit på vinst och förlust med
Läs merSlaktmognadsbedömning. En enkel handledning
Slaktmognadsbedömning En enkel handledning Slaktmognad - fettansättning Det är i första hand fettansättningen som avgör om ett djur är slaktmoget eller inte, alltså inte vikt eller formklass. Ett djur
Läs mer1(4) Miljöförvaltningen. Äggkampanj. Landskrona stad 2010. Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010:6. Miljöförvaltningen.
1(4) Äggkampanj Landskrona stad 2010 Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010:6 261 80 Landskrona 2(4) Äggkampanj vecka 13, år 2010 genomförde i samarbete med 11 av Landskronas livsmedelsbutiker
Läs merNyheter med mera från länsveterinärerna
Sida 1/7 Länsveterinärerna Landsbygdsavdelningen Veterinär och bygg Djurhälsopersonal i Jönköpings län Nyheter med mera från länsveterinärerna Till det senaste nyhetsbrevet i december 2010 bifogade vi
Läs merFemkamp i hållbar grisuppfödning Sverige utklassar resten av EU
Femkamp i hållbar grisuppfödning Sverige utklassar resten av EU 1. Friska djur behöver inte antibiotika! Sverige var först i världen då riksdagen 1986 förbjöd användning av antibiotika i foder i syfte
Läs merDjurhållningsplats för får och get
EKOHUSDJURSKURS ProAgria 2015 Förhållanden, skötsel och byggnader FÅR OCH GETTER Djurhållningsplats för får och get Till den ekologiska husdjursproduktionens minimikrav hör att alltid iaktta lagstiftning
Läs merpå Gotland Några goda råd
på Gotland Några goda råd enna broschyr är framtagen i samarbete mellan Svenska djurhälsovården, Gotlands fåravelsförening, miljö och hälsoskyddskontoret, Gotlands lammklippare och Swedish Meats. Syftet
Läs merKALLELSE. Datum 2012-09-13. Nr Ärenden Föredragande/ handläggare
SERVICE- OCH TEKNIKNÄMNDEN KALLELSE Datum 2012-09-13 Sammanträdande organ Service- och tekniknämnden Tid Torsdag den 20 september 2012 kl 13.15 Plats Jakobsdal, Vingåkersvägen 18 Obs ny adress!! Handlingarna
Läs mer2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning!
Till rådgivningstjänsterna Fråga Kon och Hälsopaket Mjölk har ett antal trappor för åtgärder tagits fram, baserade på de djurbedömningar som utförs inom tjänsterna. Trapporna bygger på att de mest grundläggande
Läs merFörarbete, planering och förankring
Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska
Läs merHandledning Indata via Webb. - Provmjölkning - Betäckningar - Semineringar - Vägningar, namn, mm.. Missbildningar 2014-08-04
Handledning Indata via Webb - Provmjölkning - Betäckningar - Semineringar - Vägningar, namn, mm.. Missbildningar 2014-08-04 www.vxa.se I Innehållsförteckning 1 Kapitel 1 Provmjölkning 1 Steg 1 Ny provning...
Läs merVad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt.
Vad är hälsa? Definition av WHO En god hälsa är ett tillstånd av (fullständigt) fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej blott frånvaro av sjukdom eller handikapp Hälsa är hur man mår, hur man
Läs merElsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC
KONSEKVENSUTREDNING 1 (11) Martin Gustafsson Avdelningen för produkter 010-168 05 27 2015-10-16 15EV733 Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC Elsäkerhetsverket
Läs merStudiehandledning till Nyckeln till arbete
Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar
Läs merVåld mot djur och våld i nära relationer
Våld mot djur och våld i nära relationer Med svansen mellan benen Sällskapsdjur, hästar och lantbrukets djur är beroende av människors välvilja, att vi tar hand om dem och vill dem väl. När djur far illa
Läs merKapitel 10: Sidvärtsrörelser
Kapitel 10: Den här övningen (öppna) har så många förtjänster att jag räknar den som alpha och omega bland alla övningar för hästen som syftar till att utveckla fullständig lösgjordhet och perfekt rörlighet
Läs merSyrningshämmande substanser i mjölk. Frågor och svar
Syrningshämmande substanser i mjölk Frågor och svar Januari 2003 Frågor och svar rörande syrningshämmande substanser i mjölk. Eftersom påvisande av antibiotikarester i mjölk bara inträffar som enstaka
Läs mer