Ny djurskyddslag föreslagen hur påverkar den mjölkgården?

Transkript

1 DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Ny djurskyddslag föreslagen Jonas Carlsson, Avdelningen för Djurvälfärd, Svensk Mjölk År 1988 infördes en ny djurskyddslag i Sverige som räknades som banbrytande även internationellt. Exempel på dåtida nyheter var att djuren även skulle skyddas mot sjukdom, nya stallar och ny teknik skulle genomgå förprövning, samt medge möjligheter för djuren att bete sig naturligt. Regeringen bestämde sig 21 år senare att göra en bred översyn av djurskyddslagen (kommittédirektiv Jo 2009:57). Som utredare utsågs Eva Eriksson, nuvarande landshövding i Värmlands län. Till sin hjälp hade hon ett sekretariat om tre personer och 14 ledamöter i en allsidigt sammansatt expertgrupp. I utredningsdirektivet skulle man föreslå ny lag och förordning, modernisera, förenkla och förändra så att lagen blir mer flexibel och målinriktad. Vidare skulle förslaget ha minst samma djurskyddsnivå, verka förebyggande och bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Dessutom gav direktivet i uppgift att utreda tio särskilda frågor som exempelvis rörde naturligt beteende, avel som medför lidande, övergivna och förvildade djur och särskilda krav för viss djurhållning. Betänkandet Ny Djurskyddslag överlämnades till regeringen i slutet av november 2011 (SOU 2011:75). Betänkandet utgjordes av två välskrivna delar om 1147 sidor. För den intresserade kan utredningen laddas ned från regeringens hemsida (www. regeringen.se). I lagens portalkapitel föreslås en utökad omfattning där alla djur som hålls av människan ingår men även övergivna och förvildade djur av tamdjursarter (3 ). Lagen baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet (2 ) och dess syfte är att säkerställa ett gott djurskydd inklusive en god djurhälsa. Den syftar också till att främja respekten för djur och deras välfärd, då djur har ett egenvärd oavsett den nytta människan har av dem (1 ). I portalparagrafen i tredje kapitlet införs begreppet djurvälfärd som lyder Djur ska behandlas väl och ges en god djurvälfärd. Djur ska skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. Naturligt beteende definieras och förtydligas mot tidigare lagstiftning ( 3 kap 2 ): Djur ska hållas och skötas på ett sådant sätt att de ges möjlighet att utföra sådana naturliga beteenden som djuren är starkt motiverade för och som ger en funktionell återkoppling, d.v.s. minskar djurets motivation för att utföra beteendet i fråga, samt relaterar till djurens behov av vila, komfort, sysselsättning, födosök och socialt umgänge. Denna definition överensstämmer mycket väl med Svensk Mjölks och LRF s värdegrund från Vidare förmedlas i paragrafen att Djur ska hållas och skötas på ett sådant sätt att beteendestörningar förebyggs. Den som får meddela föreskrifter till lagen är regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. I förslag till ny djurskyddsförordning är det Jordbruksverket, med några få undantag, som får bemyndigande av regeringen att meddela föreskrifter till lagen. Här skiljer sig förslaget mot nuvarande lagstiftning där djurskyddsförordningen innehåller många förtydligande regler, exempelvis Nötkreatur som hålls för mjölkproduktion och som är äldre än sex månader skall sommartid hållas på bete (10 i nuvarande djurskyddsförordning). I praktiken delegeras stora delar av förskriftsarbetet från den politiska nivån till experter, vilket kan ha både för- och nackdelar. Det som varit mest kontroversiellt för mjölkgården i förslaget till ny djurskyddslag är utan tvekan paragrafen om att Djur ska hållas lösgående och får endast hållas fixerade tillfällighetsvis och om det är nödvändigt (3 kap 5 ). Svensk Mjölk och LRF har tydligt deklarerat att de anser att förslaget ska tas bort för mjölkproduktionens del. Svensk Mjölk arbetar för övergång till lösdriftssystem och har visat att strukturförändringen går väldigt tydligt mot lösdrift. Från Svensk Mjölks sida ser man ingen anledning för lagstiftaren att styra den utfasning av uppbundna system som redan sker. Dessutom har kor som går i uppbundna system generellt en god djurvälfärd, genom att mjölkföretagare kan systemet och kompenserar nackdelarna med god skötsel. En utvärdering har gjorts i Svensk Mjölks system för djurvälfärd Signaler djurvälfärd där inte minst klövhälsan är bättre i de uppbundna systemen. Detta bekräftas också av de cirka kvartsmiljonen klövhälsoregistreringar som görs i samband med normalverkning där uppbundna mjölkkor har haft signifikant lägre frekvens av klövröta och -eksem. 26 Svensk Mjölk

2 DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Svensk Mjölk är orolig för att om lagförslaget får genomslag kommer det innebära att många mjölkföretag slutar i förtid. Vilket i sin tur innebär att Sverige tvingas öka importen av mjölk från länder med sämre djurskydd än Sverige. Detta påverkar det totala djurskyddet negativt. Förslaget till Ny djurskyddslag innehåller nyheter som att det sätts en åldersgräns för den som har huvudsakliga ansvaret för djur på minst 16 år, samt att de ska ha tillräcklig kompetens och om det är yrkesmässigt ska personen också ha lämplig utbildning (2 kap 1 och 2 ). I andra kapitlets fjärde paragraf står att Djur ska ha daglig tillsyn... mot nuvarande tillräcklig tillsyn. Något som kan vålla problem på natur- och utmarksbeten. En ny bestämmelse anger att organisationers kontrollprogram som syftar till att säkra djurvälfärden på annat sätt än vad som föreskrifterna anger ska kunna godkännas av Jordbruksverket (9 kap 1 ). Det finns exempel redan idag på sådana kontrollprogram som det för utegångsdjur utan ligghall som drivs av Svenska Djurhälsovården. Det har gjorts en justering till det bättre vad gäller anmälningsplikten till länsstyrelse för djurhälsopersonal anmälningsplikten gäller inte om bristen är lindrig och rättas till omgående. Detta tror jag är välkommet bland landets veterinärer som arbetar för en god dialog med djurägarna i första läget. LRF har gjort en omfattande analys över de straffrättsliga delarna av förslaget till ny djurskyddslag det finns i deras remissvar till utredningen och innehåller både ros och ris. Vad händer nu med förslaget till ny djurskyddslag? Landsbygdsdepartementet gör en sammanställning och bereder remissvaren. Sedan kanske det görs ett utkast till proposition som går på lagrådsremiss. Därefter behandling i riksdagsutskott och sedan riksdagsbeslut. Jordbruksverket kommer att få ett stort arbete att se över djurskyddsföreskrifterna. Troligen kan en ny djurskyddslag träda i kraft först år Jonas Carlsson arbetar på Svensk Mjölk sedan 1998 på avdelningen för Djurvälfärd som djurhälsoveterinär. Han har tidigare arbetat på Svenska Djurhälsovården och innan dess forskat på ämnesomsättningssjukdomar och mjölkurea på kor vid Försöksgården SLU, där han disputerade En aktuell hobby som han visar några bilder från är vandring. 27 Svensk Mjölk

3 Sida 1 av 4 Ny djurskyddslag föreslagen hur påverkar den mjölkgården? VMD Jonas Carlsson, avd Djurvälfärd, Svensk Mjölk Svensk Mjölks Djurhälso- och Utfodringskonferens Uppsala augusti 2012 Banbrytande djurskyddslag 1988 och en 80-års present Djur skall behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom (2 )...skyldighet att låta förpröva stall samt skyldighet att förpröva ny teknik (3 a ) Gravyr: Piotr Naszarkowski 4 möjlighet att bete sig naturligt Djur skall hållas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger möjlighet att bete sig naturligt (4 ) Vilket utvecklades i djurskyddsförordningen: samtliga djur i utrymmet kan ligga samtidigt (1 ) Nötkreatur som hålls för mjölkproduktion och som är äldre än sex månader skall sommartid hållas på bete (10 ) Svin skall hållas lösgående (14 ). hönsens behov av rede, sittpinne och sandbad (9 ) Eskils kommittédirektiv (Jo 2009:57) Bred översyn efter 21 år Foto: Anna-Karin Nyman Föreslå ny lag & förordning modernisera, förenkla och förändra så lagen blir mer flexibel & målinriktad Minst samma djurskyddsnivå Utgå från de enskilda djurens behov. Bygga på vetenskap & beprövad erfarenhet. Verka förebyggande. Utredningssekretariat Eva Eriksson, utredare, landshövding i Värmland Per-Olov Larsson, sekreterare Helena Elofsson, sekreterare Karin Åhl, adjungerad sakkunnig, SJV Foto: Hans M Karlsson 14 ledamöter i expertgruppen Erika Brendov, LRF Jan Åke Robertsson, LRF Ingrid Mossberg, L-dep Kristina Ohlsson L-dep Björn Dahlén, SJV Mats Sjöquist, SLU Åsa Regnander Dahl, Länsstyrelsen Ewa Löwdin, SKR Lotta Berg, Sv Vet förb Britta Lindgren, Zoorf Ulf Uddman, SKK Göran Dahlin, hästnäringens org. Johan Beck-Friis, Djurskyddet Sverige Roger Pettersson, Djurens Rätt Foto: Jann Lipka 34

4 Sida 2 av 4 betänkandet Ny djurskyddslag kom i november 2011 (SOU 2011:75) Förslag ny lag med Motivtext till varje Förslag ny förordning Kapiteltexter nuläge, etiska utgångspunkter, lagens utformning, ett kapitel vardera 10 uppdragen Utredarens överväganden Konsekvensanalys Särskilda yttranden sidor I förslag till förordning är det inga regler utan mest bemyndiganden till ffa Jordbruksverket att utfärda föreskrifter Lagens omfattning utökas Lagens syfte: 1. säkerställa ett gott djurskydd inklusive en god djurhälsa. Den syftar också till att främja respekten för djur och deras välfärd, då djur har ett egenvärde oavsett den nytta människan har av dem. Generell utgångspunkt: 2 baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet. Lagens omfattning: 3.. omfattar alla djur som hålls av människan. Lagen omfattar även övergivna och förvildade djur av tamdjursarter. I portalparagraf välfärd införs! 3 kap 1 nytt förslag: Djur ska behandlas väl och ges en god djurvälfärd. Djur ska skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. Foto: Magnus J Stark Naturligt beteende definieras 2 kap 2 Djur ska hållas och skötas på ett sådant sätt att de ges möjlighet att utföra sådana naturliga beteenden som djuren är starkt motiverade för och som ger en funktionell återkoppling, d.v.s. minskar djurets motivation för att utföra beteendet i fråga, samt relaterar till djurens behov av vila, komfort, sysselsättning, födosök och socialt umgänge. Foto: Lisbeth Karlsson Åldersgräns och kompetenskrav 2 kap 1 : huvudsakliga ansvaret för ett djur ska vara minst 16 år. 2 kap 2 : tar hand om djuret ska ha tillräcklig kompetens. Den som yrkesmässigt eller i större omfattning håller eller hanterar djur ska ha lämplig utbildning. Djur ska hållas och skötas på ett sådant sätt att beteendestörningar förebyggs. Jordbruksverket får ange krav på kompetens och utbildning 35

5 Sida 3 av 4 3 kap 5 : Djur ska hållas lösgående och får endast hållas fixerade tillfällighetsvis och om det är nödvändigt. OROSMOLNET Uppbundna system ska fasas ut då de begränsar möjligheten till naturligt beteende. Djur får tillfälligtvis fixeras och bindas. Jordbruksverket ska föreskriva om undantag så att uppbundna system kan fasas ut i rimlig takt. Foto: Studio Spirit 2 kap 4 : Djur ska ha daglig tillsyn Idag: 3 i lagen och ha tillräcklig tillsyn. samt i föreskrift (L 100): Djur ska normalt ses till minst en gång dagligen. Jordbruksverket ska få meddela undantag för speciella situationer. Förprövning 3 Kap 1 Generellt krav på förprövning införs i lagen för stall och andra förvaringsutrymmen där djur hålls yrkesmässigt eller i större omfattning. Jordbruksverket ska föreskriva om detaljerna. Foto: Jann Lipka 7 kap 5 Katten i Mjölkstallet Zingo I kapiteltexten anger utredaren att allt av väsentlig betydelse för djurskydd och djurhälsa ska tas med i förprövningen. Katter ska märkas och registreras. Gäller även stallkatter! 36

6 Sida 4 av 4 9 kap 1 Kontrollprogram En NY bestämmelse anger att organisationers kontrollprogram som syftar till att säkra djurvälfärden på annat sätt än vad kraven i föreskrifterna anger ska kunna godkännas av Jordbruksverket 10 kap 12 Anmälningsplikten till Länsstyrelse för djurhälsopersonal justeras Det ska anmälas om det är sannolikt att djur inte hålls eller sköts i enlighet med lagstiftningen. Anmälningsplikten gäller inte om bristen är lindrig och rättas till omgående. Straffen LRF s syn 10 kap 5 : Ny anmälningsplikt för djurskyddsinspektörer Överträdelser ska anmälas till polis- och åklagarmyndigheten om det är befogat från djurskyddssynpunkt. Skamvrån Straffrihet för ringa brott måste behållas oförändrad. Straffskalan för brott mot djurskyddslagen bör inte höjas. Straffbestämmelserna i djurskyddslagen och brottsbalken bör samordnas så att djurplågeribrottet renodlas för de allvarligare gärningarna. Vad händer nu? Remissvaren inkomna Utkast till proposition Lagrådsremiss Behandling i riksdagsutskott Riksdagsbeslut Jordbruksverket ser över sina föreskrifter. LAGEN I KRAFT TIDIGAST 2014 Foto: Linda Engström Allt var inte guld och gröna skogar för korna i Schweiz 37