på Gotland Några goda råd
|
|
- Helena Lindberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 på Gotland Några goda råd
2 enna broschyr är framtagen i samarbete mellan Svenska djurhälsovården, Gotlands fåravelsförening, miljö och hälsoskyddskontoret, Gotlands lammklippare och Swedish Meats. Syftet med broschyren är att främja en god lammhållning på Gotland. Vill du ha mer information eller få svar på ytterligare frågor, finns kontaktuppgifter längst bak i broschyren. detta kan du läsa om på följande sidor: Friska Lamm 3 Karantän 4 Fästingar 5 Klippning 7 Utfodring 9 Vatten 11 Betesperiod - Stallsäsong 11 Djur på bete 13 Ströbäddar och parasiter 14 Ligghall 14 Kontaktuppgifter 15 Layout: Maria Jansson, miljö och hälsoskyddskontoret, 2006 Bilder: Maria Jansson, Anna Törnfelt Tryck: Snabba Tryck AB 0604 Lamm på Gotland - Några goda råd
3 Friska lamm Friska lamm och god djuromsorg är förutsättningar för optimal ekonomi inom lammnäringen. Framgångsrika lammägare/producenter är mycket medvetna om detta. De har noggrann kontroll av sina lamms hälsa och fasta rutiner för förebyggande behandlingar, exempelvis vaccinationer mot gasbrand, selen/e-vitamintillförsel och bekämpning av både utvärtes parasiter och mag-tarmmaskar. Korrekt utfodring av tackorna är ett annat viktigt moment när det gäller hälsoaspekten inom lammproduktionen. En kritisk tidpunkt under lammåret är lamningen. Då krävs det full uppmärksamhet hos lammägaren för att klara av eventuella problem. Under både stall- och betesperioden finns risk för hälsoproblem, exempelvis diarré, lunginflammation, bristtillstånd och parasitsjukdomar. Friska lamm och god djuromsorg är förutsättningar för optimal ekonomi inom lammnäringen. 3 Lamm på Gotland - Några goda råd
4 Karantän Köp inte in sjukdomar med livdjuren Vid inköp av livdjur riskerar du att köpa in sjukdomsproblem. Virussjukdomen Maedi Visna sprids genom bagginköp från icke kontrollerade besättningar. Det är också stor risk att du får in stora magmasken, Haemonchus contortus, från besättningar som inte har parasitologisk kontroll av sina lamm. Smittsamt munexem och fotröta är andra infektioner som din besättning kan drabbas av främst genom inköp av livdjur. Karantänen ska vara ett ställe på gården där djuren går isolerade från övriga besättningen i 3 till 4 veckor. Som en extra säkerhetsåtgärd kan du låta några utslagsdjur (slaktlamm) från den egna besättningen gå med de inköpta djuren. Utslagsdjuren kan då visa symtom på eventuell smitta som de inköpta djuren bär på. Under karantänstiden avmaskas djuren med preparat som är effektiva mot stora magmasken. Avlusning av de inköpta lammen är en annan viktig åtgärd för att inte få in lusproblem i den egna besättningen. Klövarna inspekteras noggrant för att upptäcka tecken på fotröta. För säkerhets skull kan djuren, vid ankomst till karantän och innan djuren släppts ut i den egna flocken, behandlas med exempelvis 10 % zinksulfatlösning. 4 Lamm på Gotland - Några goda råd
5 Fästingar Gotland har stora områden av naturbetesmarker. De utgör en viktig del av inkomsten i lammnäringen genom att de kan berättiga till ekonomiska bidrag. Lamm gör här ett bra röjningsarbete som bidrar till att hålla landskapet öppet. Fästingar trivs dock också i dessa områden, speciellt i ängsmarkerna. På Gotland kan du finna fästingar redan i mars, men första fästingtoppen räknas från april maj till och med juni. I juli är vanligen fästingar mindre aktiva för att få en ny aktivitetstopp i augusti september. Fästingar kan föra med sig bakterier och andra infektionsämnen På Gotland finns två arter av fästingar varav den ena, Ixodes ricinus, är känd för att sprida olika smittämnen. Anaplasma phagocytophilum är en bakterie som överförs till lammen via fästingbett. Fästingangrepp sänker på så vis lammets immunförsvar genom att de vita blodkropparna angrips. Balansen mellan immunsystemet och infektionsämnen rubbas och lammet kan insjukna i exempelvis stafylokock- och mannheimiaorsakade sjukdomar. Ledinflammation och lunginflammation är sjukdomar där fästingöverförda infektionsämnen kan vara inblandade. Lamm i gryningstimma Vissa betesområden kan man helt enkelt inte använda som betesmark åt lamm på grund av för stor risk att djuren blir sjuka och dör. Dessa marker måste betas av andra djurslag eller eventuellt av vuxna lamm. 5 Lamm på Gotland - Några goda råd
6 skydda dina lamm mot fästingar Det finns preparat som du kan hälla på huden och som ger skyddande effekt mot fästingar under en viss tid. Du kan också blöta hela djuret med preparat som blandas ut i vatten. Behandlingen behöver ofta upprepas efter 3 till 4 veckor på försommaren för att ha fullgod effekt under första fästingtoppen. Ibland drabbas lamm under hösten vilket gör att du kan behöva förebygga mot fästingangrepp även då. Är du med i Fårhälsovården kan du gratis skicka in lamm för obduktion samt få hjälp med diagnos av exempelvis dödsorsak. 6 Lamm på Gotland - Några goda råd
7 Klippning Får skall klippas minst en gång per år enligt lag. Bäst är att klippa två gånger per år. Första klippningen under september mars (dock senast fem veckor innan lamning) och andra klippningen under maj augusti. Klippning en gång per år är inte att rekommendera. Sker det ändå är bästa tid januari mars. Vinterlamm och rekryteringsdjur klipps helst under augusti oktober. De får då en tillväxtskjuts och ullen går att sälja. Tackor och rekryteringsdjur bör inte klippas en månad efter betäckning, på grund av risken för att fostren aborteras/kastas. Ull går mycket väl att sälja om man klipper vid rätt tid, har djuren rena från skräp och har klipplatsen fri från halm och foder. Vid klippning en gång per år under sommaren är dock ullen oftast mycket dålig och av mindre värde. Hygienavdrag vid slakt För att kunna hålla hög hygienisk kvalitet vid slakt är det mycket viktigt att lammen är rena och inte har lång ullfäll. Oklippta och/eller smutsiga lamm innebär prisavdrag vid slakt. Klippning under våren innebär många fördelar: > Tackorna tar mindre plats i lammhuset. > Hullet syns bättre på djuren. > Mindre risk för ohyra på tackorna. > Lättare för lammen att hitta spenarna. > Tackan höjer ämnesomsättningen och mjölkar bättre, vilket ger bättre tillväxt av ungarna. 7 Lamm på Gotland - Några goda råd
8 FORTS. Klippning Observera att klippning under den kalla årstiden* kräver ett bra lammhus för djuren. Det är även viktigt att utfodringen är rätt. Sommartid är det lika viktigt att nyklippta tackor kan få skugga, som att oklippta djur har det. Huden bränns lätt på en nyklippt tacka. Om du anlitar fårklippare, boka i god tid. Det gäller speciellt sommartid, då det kan vara besvärligt att få tag i yrkesklippare. Har man ett mindre antal djur är det inte speciellt svårt att lära sig att klippa själv. Tänk även på att klövarna skall klippas vid behov. Undvik att klövrester förorenar ullen om den ska tas tillvara. Avlusning bör ske precis efter lammen klippts. Avlusningsmedlet kan dock ge allergiska reaktioner för människor. För mer information, kontakta exempelvis Gotlands Fåravelsförening eller miljö och hälsoskyddskontoret. Klippkurser kan anordnas om intresse finns. *Kalla årstiden = den del av året då ingen betestillväxt sker. Bäst är att klippa dina lamm två gånger per år. Lamm på Gotland - Några goda råd
9 UTFODRING Vid utfodring av lamm och lammungar är det viktigt att tänka på att foder ska finnas i riklig mängd, av god, näringsmässig och hygienisk kvalitet. För att veta vilken mängd foder lammen behöver ska hullet på tackor och ungar kontrolleras regelbundet. Hullkontroll ska alltid ske genom att du känner igenom djuren med händer och fingrar. Att bedöma hull genom att bara titta på djuren är en mycket osäker metod och kan inte rekommenderas. Det är också viktigt att beakta gruppstorlek och rangordning om du har många lamm. Ungtackor kan inte hävda sig i rang om de måste konkurrera med äldre ranghöga tackor. Därför gäller det att se till att alla djur har en ätplats om mängden foder begränsas. För att kunna bedöma fodrets näringsinnehåll och hygieniska kvalitet kan du skicka in foderprov för analys (se kontaktuppgifter längst bak). Räkna därefter en foderstat, dvs så mycket foder varje djur behöver. Foderstaten varieras under olika faser av tillväxt-, dräktighets-, digivnings- och sinperioderna. Ta gärna hjälp av en erfaren utfodringsrådgivare för att räkna foderstat om du själv är osäker på hur man gör. 9 Lamm på Gotland - Några goda råd
10 Efter avvänjning av lammungarna kan tackorna med fördel släppas på lågavkastande beten. Innan betäckning ska de dock ha bättre bete och under betäckningen behöver de utfodras med kompletterande foder eller bete. Efter avslutad betäckning kan tackorna under lågdräktigheten utfodras med grovfoder och mineraler. Under högdräktigheten, från 6 till 8 veckor innan lamning fram till lamning, växer fostren snabbt. Under denna period är det därför viktigt att komplettera grovfodret med kraftfoder under. Räkna med ca 0,2 till 1,0 kg kraftfoder per dag och tacka innan lamningen. Detta beroende hur många foster tackan bär och vilken typ av uppfödning som bedrivs. Du kan ta reda på hur många foster tackorna bär genom att scanna (göra en ultraljudsundersökning). Efter lamningen är kraftfodergivan för en tacka i höstlammsproduktion ca 0,5 kg plus 0,5 kg per lamm hon ger di åt. För en tacka i vårlammsproduktionen är behovet 1,0 kg kraftfoder till tackan plus 0,5 kg per lamm hon ger di åt. Grovfoder ges i fri tillgång. Spar det bästa grovfodret till tiden för högdräktighet och digivning. Tackorna kan med fördel efter avvänjning av lammungarna släppas på lågavkastande beten. 10 Lamm på Gotland - Några goda råd
11 Vatten Det är både ur djurskydds- och produktionssynpunkt mycket viktigt att lammen har fri tillgång på vatten av god kvalitet. Ge vatten helst i kar eller vattenkoppar. Vatten i så kallad brya bör inte användas såvida du inte analyserar vattnet regelbundet. Kar och vattenkoppar ska regelbundet rengöras och kontrolleras. Vatten som är förorenat av bakterier kan orsaka störningar, exempelvis diarré. Idisslare är känsligare än övriga djur då de saknar saltsyra, som till viss del är bakteriedödande, i våmmen. Vattenbehovet hos lamm varierar med temperatur och konsumtion av torrsubstans. Behovet kan variera mellan 3,5 och 4 liter per kg torrsubstans. Oberoende av ett betes kvalitet bör lammen alltid ha fri tillgång på rent vatten. Fåråret delas in i betesperiod och stallsäsong Betesperioden börjar under maj månad och pågår till slutet av september. Övrig tid utomhus kallas utevistelseperiod och kräver tillskottsutfodring. Dela in markerna, kontrollera betet Bästa sättet att utnyttja betet är att dela in markerna i flera hagar och rotera djuren mellan hagarna. Lammen ska släppas tidigt på betet så att det inte blir förvuxet. Det är viktigt att kontrollera att det finns bete och att inte förvuxet gräs står kvar medan det är nerbetat mellan grässtråna. Det är lätt att tro det finns tillräcklig mängd bete, trots att det inte är så. Antalet lamm som kan födas per hektar varierar mellan ängs- och hagmarker respektive åkermarksbete. 11 Lamm på Gotland - Några goda råd
12 På ängs- och hagmarksbeten kan antalet djur variera från 3 till 6 tackor med ungar per hektar. På riktigt magra naturbeten kan 3 hektar per tacka behövas. För naturbeten är sintackor de mest lämpade djuren. Åkermarksbete däremot kan ge den mängd foder som räcker för 8 till 10 tackor med ungar per hektar. Lammungarna kan få tillskottsutfodring i foderautomater under betessäsongen för att växa snabbt och bli slaktmogna tidigare. Lammungar som ska gå till slakt måste vägas med jämna mellanrum så att tillskotts/kraftutfodringen kan anpassas. Viktigt är att alltid ha tillgång till foder i automaterna om fri tillgång tilllämpas. Tar fodret slut och det går för lång tid innan påfyllning sker finns risk att en del ungar blir ihjälklämda vid ny påfyllning. Djuren ska alltid ha tillgång till mineralfoder, salt och vatten under betesperioden. Ge helst mineralfoder i lös form, enbart saltsten räcker inte. Gotland är ett bristområde avseende kobolt, koppar och selen. Tänk på att lammen behöver tillskott av dessa mineraler! Prata med din veterinär/foderrådgivare. Stallsäsong och stallutfodring börjar när betet har förlorat näringsinnehåll och växtkraft. Utfodra med hö och ensilage som komplement till betet. Byt utfodringsplatser så inte marken blir upptrampad. Utfodra på åkermark, där marken lätt kan repareras. Även om lammen vistas utomhus på vintern räknas det som stallperiod eftersom de utfodras som om de är på stall. 12 Lamm på Gotland - Några goda råd
13 djur på bete Innan djur släpps ut på bete ska stängsel och dess funktion kontrolleras. Trasigt eller dåligt uppsträckt stängsel måste åtgärdas. Stängsel ska vara utformade så att djur som hålls inom stängslet inte skadas. Oanvända stängsel, exempelvis äldre taggtrådsstängsel som saknar funktion, utgör en skaderisk för djur och ska tas bort. Oanvända stängsel eller stängselmaterial i markerna betraktas som nedskräpning. Betesmarker, rastgårdar och drivningsvägar ska vara fria från föremål som kan skada djuren. Naturbetesmark och annan mark där röjning av buskar och sly skett ska vara fria från rester som kan fastna i lammens päls. Grenar och röjningsrester i djurens päls kan förorsaka onödigt lidande för djuren. Marker där röjning skett bör endast betas av nyklippta djur. Naturbetesmarker varierar med årstid och naturliga förutsättningar. En del marker producerar så lite foder att tackor med lamm inte bör beta där. Dessa marker bör istället utnyttjas till vuxna, starka djur utan behov av foder för tillväxt eller mjölkproduktion. Djur på bete ska hållas så att tillsyn över djuren kan ske dagligen. Nyfödda, sjuka eller skadade djur och djur som beter sig onormalt ska ses till oftare. Det samma gäller högdräktiga djur, särskilt vid tiden kring lamningen. Skaffa rutiner för tillsyn. En daglig symbolisk giva av exempelvis kraftfoder brukar locka fram djuren. 13 Lamm på Gotland - Några goda råd
14 Ströbäddar och parasiter Ströbäddar och ströade liggplatser ska hållas torra. Strömedel ska vara av lämplig typ, exempelvis halm, och ha god hygienisk kvalitet dvs. inte mögligt. Lamm som tvingas leva i en smutsig miljö med blöta ströbäddar drabbas av parasiter och bakterieinfektioner. Koccidier (encelliga parasiter), kolibakterier och gasbrandsbakterier är exempel på infektionsämnen som trivs i en sådan miljö och de lamm som vistas där drabbas ofta av tarminflammation med diarré och ibland till och med plötslig död. För att få rätt behandling av dina lamm är det viktigt att ta reda på orsak till sjukdom. Effektiv behandling mot koccider och andra parasiter är inte den samma som mot bakterier. Om du är med i fårhälsovården är analysprover gratis. Ligghall Under den kalla årstiden ska lamm som är utegångsdjur* ha tillgång till ligghall eller motsvarande byggnad. Ligghallen ska ha tak, minst tre täta väggar och ge skydd mot väder och vind. Liggplatsen ska vara torr och ren. Lammens behov av utrymme i ligghallen bestäms av djurens vikt. Utrymmesbehovet per djur varierar från 0,84 m 2 för tackor upp till 65 kilos vikt till 1,33 m 2 för tyngre tackor med lammungar. Vill du ha mer information, besök djurskyddsmyndighetens hemsida. I vissa fall måste byggnader och ligghallar för djur förprövas. Prövningen sker av länsstyrelsen. Summan av det totala antalet djur på anläggningen avgör om en byggnadsåtgärd är förprövningspliktig ur djurskyddssynpunkt. Kontakta länsstyrelsen för mer information. *Utegångsdjur är djur som går ute eller har möjlighet att gå ut på betesmark eller i rasthage halva dygnet eller mer under den kalla årstiden då betestillväxt inte sker. 14 Lamm på Gotland - Några goda råd
15 Kontaktinformation Djurskyddsmyndigheten, Gotlands Fåravelsförening Anna Törnfelt, ordförande, tel: , epost: Klippare Curt Niklasson, tel: , epost: Björn Eriksson, tel: , epost: Länstyrelsen på Gotland, tel: , Miljö och hälsoskyddskontoret, Gotlands kommun tel: , epost: Svenska Djurhälsovården Olof Schwan, veterinär, tel: epost: Swedish Meats Sylve Pettersson, djuromsorgsansvarig, tel: Foderprov skickas till: Analycen Nordic AB, Lidköping Tips på litteratur: Birgit Fag. Lönsam lammproduktion. Hushållningssällskapet i Jönköpings län. Byggnader för lammproduktion. Jordbruksverkets jordbruksinformation Anders Råsberg. Stängselboken. Jordbruksverket. 15 Lamm på Gotland - Några goda råd
16 ALLA TJÄNAR PÅ EN GOD djurhållning Denna broschyr är framtagen genom ett samarbete mellan: Miljö och hälsoskyddskontoret Gotlands lammklippare
Vägen till lönsam lammproduktion
Vägen till lönsam lammproduktion Trygghet och kvalitet Svenska Foder omsätter ca. 1 800 miljoner kronor och är den största privata leverantören av foder och växtodlingsprodukter till svenskt lantbruk.
Läs merTvärvillkor. - så undviker du vanliga fel
Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och
Läs merSjukdomar hos får. Mariannelund 2014-03-17 Katarina Gustafsson, Fårhälsoveterinär, SvDHV
Sjukdomar hos får Mariannelund 2014-03-17 Katarina Gustafsson, Fårhälsoveterinär, SvDHV Fårhälsovården för friska får och lamm i en sund och lönsam djurhållning www.svdhv.se Dagens ämnen: Juverinflammation
Läs mer7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.
7 LAMM 7.1 Baskrav 7.1.1 Övriga regler som ska uppfyllas Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7.2 Djurhälsa
Läs merKonsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning
Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja
Läs merJordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling
Jordbruksinformation10 2013 Starta eko Kyckling Starta eko kyckling Text och foto: Åsa Odelros Kyckling är mager och nyttig mat och konsumtionen av kycklingkött ökar stadigt. De ekologiska kycklingarna
Läs merRAPPORT. Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008. Foto: Ulrike Segerström. ISSN 1400-0792 Nr 2010:10
RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2010:10 Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008 Foto: Ulrike Segerström Titel: Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län,
Läs merRåd och rekommendationer vid utfodring av renar
Råd och rekommendationer vid utfodring av renar Renskötseln bygger på användningen av naturliga betesmarker och det är detta som renen är anpassad till. Ibland räcker dock inte betet till och man tvingas
Läs merTEORI BRONSMÄRKET Dressyr: Hoppning: Visa: Teori:
TEORI BRONSMÄRKET Dressyr: Lätt B:1 Hoppning: Banhoppning, minst 8 hinder. Hinderhöjd LC = 60-100 cm beroende på häststorlek. Visa: Sadling och betsling, tillpassning av ridmundering, dekorativ hästvård,
Läs merHur föds svenska fullblod upp?
Hur föds svenska fullblod upp? Ett fördjupningsarbete av Caroline Söderberg och Gabriella Carlsson, Steg 3 2011 1 Inledning Alla uppfödare vill föda upp hållbara, snabba och framgångsrika hästar. Alla
Läs merEkologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion
Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216
Läs merSKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller
SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller 34 HÄSTFOCUS #6/2015 Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller SKÖTSEL HÖANALYS - Få koll på vad ditt hö innehåller HÄSTFOCUS #6/2015 35 SKÖTSEL
Läs merMan noterar hur många som är friska i vardera gruppen efter 9 veckor. Hur analyserar man dessa data?
1 Man vill veta om lamm som är ute på bete med modern är friskare än lamm som fötts upp med nappflaska. Man delar därför slumpmässigt in nyfödda lamm i två grupper, där den ena gruppen får gå ute på bete
Läs merFODER- och VETERINÄRINFORMATION
Rapport från FODER- och VETERINÄRINFORMATION i IDUNNs regi Lördagen den 3 feb 2007 på Strömsholm Efter kaffe/te och bullar samlades vi; 25 intresserade personer, för att lyssna o lära oss mer om utfodring
Läs merKONTROLLRAPPORT FÖR HÄSTHÅLLNING
ÅSTORPS KOMMUN Bygg- och Miljönämnden Dnr KONTROLLRAPPORT FÖR HÄSTHÅLLNING Offentlig kontroll enligt djurskyddslagen (1988:534), djurskyddsförordningen (1988:539), Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och
Läs merKastrera den du älskar
Kastrera den du älskar En broschyr om hur du som kattägare tar hand om din katt på bästa sätt. Katten har inte nio liv Du som är kattägare har ansvar för din katt. Det är ett lagbrott och djurplågeri att
Läs merFriska får ger välmående gårdar
Friska får ger välmående gårdar Vi kan Får! Med veterinärer och husdjursagronomer specialiserade inom lammproduktion erbjuder vi dig en unik kompetens. Vi kan hjälpa dig med allt från att förebygga och
Läs merDjurhållningsplats för får och get
EKOHUSDJURSKURS ProAgria 2015 Förhållanden, skötsel och byggnader FÅR OCH GETTER Djurhållningsplats för får och get Till den ekologiska husdjursproduktionens minimikrav hör att alltid iaktta lagstiftning
Läs merBra vallfoder till mjölkkor
Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.
Läs merKan mjölkkor äta bara grovfoder?
Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat
Läs merNaturbetesmarker en resurs för dikalvproduktionen
Naturbetesmarker en resurs för dikalvproduktionen Foto: Emma Svensson Jordbruksinformation 7-2016 Dikor med kalv kan beta alla typer av naturbetesmark. Naturbetesmarker är en resurs för dikalvproduktionen
Läs merKÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY
I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser
Läs merEkologisk djurproduktion
Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska
Läs merUTFODRINGSTIPS. För dig som jobbar i travstall
UTFODRINGSTIPS För dig som jobbar i travstall HästKraft har sedan i början på 2 (hösilage) av högsta kvalitet till Vi såg tidigt ett behov av ett kvalitetssäkrat hösilage till våra travstall, samtidigt
Läs merGETHÄLSOVÅRD, 12 punkter
GETHÄLSOVÅRD, 12 punkter Ingen besättning går fri från hälsoproblem, men det finns metoder att minska riskerna även om det kan kosta pengar. Å andra sidan kan man tjäna pengar på att hålla hälsoproblemen
Läs merDra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.
Funktionella utfodringsmodeller med Krono-foder Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Krono I, II, III och IV allfoder Krossi 125 Top, Krono 135
Läs mer2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning!
Till rådgivningstjänsterna Fråga Kon och Hälsopaket Mjölk har ett antal trappor för åtgärder tagits fram, baserade på de djurbedömningar som utförs inom tjänsterna. Trapporna bygger på att de mest grundläggande
Läs merEkologisk nötköttsuppfödning
Ekologisk nötköttsuppfödning Beteende hos nötkreatur... 4 Regler för ekologisk nötköttsuppfödning... 4 Vilka djur är lämpliga i ekologisk köttproduktion?... 5 Lätta köttraser... 5 Tunga köttraser... 5
Läs merD J U R S K Y D D S BE S T Ä M M E L S E R. Katt
D J U R S K Y D D S BE S T Ä M M E L S E R Katt Jordbruksinformation 16 2008 Uppdaterad september 2009 Foto: Jessica Svärd Djurskyddsbestämmelser KATT Om djurskyddsbestämmelserna... 3 Nyheter... 3 Djurskydd
Läs merUnghästprojektet på Wången 2010-2012
Unghästprojektet på Wången 2010-2012 1-3-åriga travhästar fodrade utan kraftfoder och tränade i kortare distanser Den här studien har visat att ettåriga travhästar som utfodras med ett energirikt grovfoder
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska
Läs merTypfoderstater. för ekologiska tackor och lamm
Typfoderstater för ekologiska tackor och lamm HS Konsult AB, 22 Förord Typfoderstater för ekologiskt uppfödda tackor och lamm är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller
Läs merLimousin á la carte Produktionssätt
1 Limousin á la carte Produktionssätt Anvisningar för produktion och Information för konsumenten 2 Limousin á la carte Krav på produktionssätt som ställs på uppfödare Produktionsgårdar följer i sin verksamhet
Läs merGe dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla.
Att skaffa får Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Som nybliven ägare till en vallhund brinner du säkert av iver att få tag i lämpliga djur att träna
Läs merRegional balans för ekologiskt foder
Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska
Läs merRAPPORT. ISSN 1400-0792 Nr 2002:3 PROJEKT UTEGÅNGSDJUR
RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2002:3 PROJEKT UTEGÅNGSDJUR Södermanland 2002 INLEDNING Enligt jordbruksverkets statistik har var fjärde mjölkbonde i Sverige upphört med produktionen. I takt med att mjölkbönderna
Läs merINLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING
2006 dikor INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i dikalvsproduktionen krävs att korna har god fertilitet och att kalvarna inte bara överlever utan även växer bra fram till avvänjningen. Det förutsätter
Läs merUtkom från trycket den XX 2006 beslutade den XX XXX 2006.
Djurskyddsmyndighetens författningssamling Djurskyddsmyndigheten Box 80 532 21 SKARA Tel: 0511-274 00, fax 0511-274 90 ISSN 1652-3040 Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna DFS 2006:X råd om
Läs merHur påverkas husdjuren av ett förändrat klimat?
Hur påverkas husdjuren av ett förändrat klimat? Värmestress Värmeavgivande mekanismer: Svettningar Blodflöde till hud istället för mag/tarm Minskat foderintag Ökad andningsfrekvens Beteendeförändringar
Läs merATT RESA MED DJUR. Goda Råd från Evidensia.
ATT RESA MED DJUR. Goda Råd från Evidensia. Funderar du på att ta med din hund eller katt på nästa semester utomlands? Då är du inte ensam. Ju mer vi människor reser, desto fler av oss vill också ta med
Läs merSeminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp
Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp Detta seminarium avser ge en vetenskaplig belysning av hur nötkreatur påverkas av och hanterar
Läs merHjälp oss att göra våra regler bättre!
Remiss, förslag till nya regler för Djurhållning, kapitel 5 2015-01-30 Svara senast 31 mars 2015 Svara till regler@krav.se Hjälp oss att göra våra regler bättre! KRAVs styrka är vår breda förankring bland
Läs merHögklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!
Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Balanserad utfodring som beaktar djurets behov är grunden för
Läs merUtkom från trycket den 29 juni 2007. beslutade den 13 juni 2007.
Djurskyddsmyndighetens författningssamling Djurskyddsmyndigheten Box 80 532 21 SKARA Tel: 0511-274 00, fax 0511-274 90 ISSN 1652-3040 Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna DFS 2007:3 råd om
Läs merOM VALPENS HÄLSA Goda Råd från Evidensia.
OM VALPENS HÄLSA Goda Råd från Evidensia. Har du blivit med valp eller funderar på att skaffa en? Grattis, en härlig tid väntar. Oavsett om du är van hundägare eller om det är första gången du har en
Läs merKorastning javisst, men hur?
Korastning javisst, men hur? Jordbruksinformation 12 2002 Korastning javisst, men hur? Motionera mera det kommer sannolikt att bli mottot för landets uppbundna ekologiska kor. Detta gäller inte bara mjölkkor
Läs merSlakt. Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013
10 Slakt Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013 167 Alla som hanterar KRAV-certifierade djur ansvarar för att varje djur mår bra och för att djuren ska kunna bete sig naturligt. Det är viktigt
Läs merANSÖKAN SÄLLSKAPSDJUR - tillstånd enligt 16 djurskyddslagen (1988:534)
Malmö stad Miljönämnden ANSÖKAN SÄLLSKAPSDJUR - tillstånd enligt 16 djurskyddslagen (1988:534) Ansökan om tillstånd för att yrkesmässigt eller i större omfattning hålla, föda upp, sälja eller ta emot sällskapsdjur
Läs merUtfodring av rekryteringsdjur och köttdjur
Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur Proteinbehov Mjölkraskviga Inkalvning 24 månader Ålder Vikt Proteinbehov Lägsta energikoncentration 3 mån 1 14,6 g rp/mj 11, MJ/kg ts 7-8 mån 2 12,4 1,9 12 mån
Läs mertillsammans tar vi hand om göteborg. Lite information om ditt ansvar som fastighetsägare.
tillsammans tar vi hand om göteborg. Lite information om ditt ansvar som fastighetsägare. Vi vill gärna se Göteborg som ett stort hushåll, där många olika familjer lever tillsammans. Precis som i ett hushåll
Läs merHygienplan för vattenbruksanläggningar
Hygienplan för vattenbruksanläggningar Jordbruksverket vill tacka Cefas (Center for Environment, Fisheries & Aquaculture Science) i Storbritannien för att vi fått använda deras Finfish biosecurity measures
Läs merFörbudet gäller från 30 dagar efter att Exopet AB har tagit del av detta beslut.
Beslut 26 DL 1(6) EXOPET AB Tommy Säfström NYGATAN 37 311 31 FALKENBERG Förbud enligt djurskyddslagen Beslut Länsstyrelsen beslutar med stöd av 26 djurskyddslagen (1988:534) att förbjuda EXOPET AB, med
Läs merVägledning för kontrollmyndigheter m.fl.
1(11) Dnr 31-2401/09 2009-03-31 Avdelningen för djurskydd och hälsa Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. Bilaga Hjortdjur Fastställd: den 31 mars 2009 Jordbruksverket, 551 82 Jönköping Tfn: 036-15
Läs merKlövar Köttrasdjur a
Klövar Köttrasdjur a Innehåll Förord 1 Klövhälsan hos köttdjur 2 Klövens anatomi 2 Olika inhysningssytems påverkan på klövhälsan 3 Avla för funktionell extriör 3 Att tänka på vid inköp av djur 4 Hantering
Läs mer1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra.
Djuromsorgspolicy 1 Bakgrund Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra. Om Skånemejerier Skånemejerier grundades år 1964 av skånska bönder
Läs merResultat av enkät Lantbrukare
Resultat av enkät Lantbrukare Personuppgifter 1.1 Är du man eller kvinna? Antal svar 87 Man 75 86,2 Kvinna 12 13,8 Man Kvinna 1.2 Hur gammal är du? Antal svar 87
Läs merFrågor och svar om tillämpningen av beteslagen
2012-07-06 1 (5) Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen 1. Vad innebär det att alla svenska kor ska gå ut på bete? Djurskyddsförordningen säger att nötkreatur för mjölkproduktion och som är äldre
Läs merJordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm
Jordbruksinformation 22 2011 Starta eko Lamm Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk lammproduktion Text och foto: Birgit Fag, Hushållningssällskapet i Jönköping (om inte annat anges) Denna broschyr vänder
Läs merActive stable. - nytänkande på hästens villkor. Tema: Utfodring
Active stable - nytänkande på hästens villkor Harmoniska hästgrupper, minskad arbetsbörda och i längden en bättre ekonomi. Det är några av argumenten för det tyska stallsystemet Active stable som just
Läs merUngdjurs tillväxt på Bete
Ungdjurs tillväxt på Bete Eva Spörndly Kungsängen, Inst. Husdjurens Utfodring och Vård, SLU Eva Spörndly, Department of Animal Nutrition and Management, Kungsängen Research Centre, SLU Definitioner Betesmark:
Läs merGårdsbesök i Kalmar-Öland med tema förädling och samverkan
Gårdsbesök i Kalmar-Öland med tema förädling och samverkan Kollegor från hela landet bjöds på en resa bland nytänkare och entreprenörer hos årets stämmovärdar i sydost. Magi Lantbruk Vi kommer fram till
Läs merTBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2015
Smittskydd Västra Götaland PM Dnr: 00023-2015 2015-04-30 2015 Information om fästingburen hjärninflammation (TBE) TBE (engelskans "tick borne encephalitis") är en virusorsakad hjärn- och hjärnhinneinflammation
Läs merJordbruksinformation Starta eko. Lamm
Jordbruksinformation 4 2015 Starta eko Lamm Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk lammproduktion Text och foto: Birgit Fag, Hushållningssällskapet i Jönköping (om inte annat anges) Denna broschyr vänder
Läs merTBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2016
Smittskydd Västra Götaland PM Dnr: 00008-2016 2016-03-29 M 2016 Information om fästingburen hjärninflammation (TBE) TBE (engelskans "tick borne encephalitis") är en virusorsakad hjärn- och hjärnhinneinflammation
Läs merAndflottar fyller en viktig funktion då dessa blir en ostörd plats för änderna.
BYGG ANDFLOTTAR Andflottar fyller en viktig funktion då dessa blir en ostörd plats för änderna. Både i anlagda och naturliga viltvatten fyller andflottar en viktig funktion. Bäst bygger man dem på vårisen,
Läs merDjurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion
C2. Framtidsfrågorna för ekologisk grisproduktion Wallenbeck, A., Lundeheim, N. och Rydhmer, L., Institutionen för husdjurs-genetik, SLU, tel: 018-67 45 04, e-post: Anna.Wallenbeck@hgen.slu.se Djurmaterialets
Läs merPlugghäfte inför teoriprov för Ryttarmärke III. Ryttarmärke III
Plugghäfte inför teoriprov för Ryttarmärke III Ryttarmärke III Innehåll Sida Krav Ryttarmärke III (Rött) 2 Tränsens olika delar 3 Olika typer av Nosgrimmor 4 Sadelns olika delar 5 Hästens olika kroppsdelar,
Läs merVilka är vinsterna med förprövning? Fredrik Holm, länsveterinär Philip Dankmeyer, byggnadskonsulent
Vilka är vinsterna med förprövning? Fredrik Holm, länsveterinär Philip Dankmeyer, byggnadskonsulent Vad är förprövning - allmänt? Innebär att länsstyrelsen på förhand, innan byggnation, prövar om stallet/djurutrymmet
Läs merDjurskyddsförordning (1988:539), L 2
Innehållsförteckning Djurskyddshäfte 1a Djurskyddslag (1988:534), L 1 sid Lagens tillämpningsområde 3 EG-bestämmelser som kompletteras av lagen 3 Definitioner 3 Grundläggande bestämmelser om hur djur skall
Läs merVäderförhållandena var följande vid kontrollen: ca 7 grader, molnigt, blåsigt. Foton togs vid kontrollen vilka bifogas.
Kontrollrapport 1(12) EXOPET AB Tommy Säfström NYGATAN 37 311 31 FALKENBERG Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen Länsstyrelsen genomförde 2012-04-11 en kontroll av djurhållningen i Falkenbergs
Läs merReglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.
Får och Get Läsinstruktion Detta är förslaget till nya regler för delavsnitt Får och Get i kapitel 5, Djurhållning. Observera att numreringen av reglerna ännu inte är klar. Istället har vi har valt att
Läs merCecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid
Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens utveckling genom att utveckla
Läs merFLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK
UTFODRINGSREKOMMENDATIONER FÖR LYDIA FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK Version: Maj 2014 UTFODRING AV GYLTOR Utfodring av gyltor under uppfödningsperioden Norsvin
Läs merBättre lammöverlevnad-friskvinst Får
Bättre lammöverlevnad-friskvinst Får I projektet Friskvinst får har lammöverlevnaden studerats retrospektivt före och efter rådgivning i fem fårbesättningar. Med åtgärder som t.ex. hullbedömning, korrigerad
Läs merNaturbetesmarker på sommaren och konventionell slutgödning på stall ställs allt oftare mot ekologiskt uppfött kött.
Klimatdebatten har satt fokus på Naturbetesmarker på sommaren och konventionell slutgödning på stall ställs allt oftare mot ekologiskt uppfött kött. Vad är naturbeteskött och vilken miljönytta gör det?
Läs merSärskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor 1
Dnr 2006-1814 2006-05-23 Särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor 1 Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (DFS 2006:x) om hästhållning 1. Vilket är problemet
Läs merTobaksfri graviditet. ge ditt barn en uppväxt utan tobak
Tobaksfri graviditet ge ditt barn en uppväxt utan tobak JAG SLUTAR NÄR JAG BLIR GRAVID Så tänker de flesta. Men många upptäcker att det är svårare än de trodde. Här får du några råd som kan hjälpa dig
Läs merHästen delar. Ryttarmärke 3. Hovens delar
Hästen delar Ryttarmärke 3 Hovens delar Ridlära Lodrät sits. I den lodräta siten går det en lodrät linje som går genom axel-höft-häl. Sedan går den en rak linje från armbågen-handen-hästens mun. Bakifrån
Läs merHullbedömning av får
Hullbedömning av får Att regelbundet hullbedöma sina tackor och baggar för att kunna reglera hullet vid behov är ett viktigt redskap för att skapa grunden för en god hälsa och bra produktionsresultat i
Läs merAv Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?
Av Helena Stenberg, Taurus Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Bakgrund Under vintersäsongen 2010/2011 sköt priset på spannmål, och därmed även på färdigfoder, i höjden
Läs merReglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.
Fjäderfä Läsinstruktion Detta är förslaget till nya regler för delavsnitt Fjäderfä i kapitel 5, Djurhållning. Observera att numreringen av reglerna ännu inte är klar. Istället har vi har valt att behålla
Läs merFå strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut
Bli vinnare mjölkningsperioden ut med våmstimulans Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut Mainio-Krossi 1 3 allfoder Oiva-Krono Top och Puhti-Krossi Top halvkoncentrat
Läs merHälsa och produktion hos mjölkrastjurar i liggbåsstall
Hälsa och produktion hos mjölkrastjurar i liggbåsstall erfarenheter från fem besättningar Innehållsförteckning Inledning...2 Utfodring i projektbesättningarna...3 Inköp...3 Gruppering...3 Produktionsresultat...3
Läs merKontakta din läkare. sanofi-aventis Box 14142, 167 14 BROMMA. Tel 08-634 50 00, infoavd@sanofi-aventis.com, www.sanofi-aventis.se
Kontakta din läkare Kontakta genast din läkare om du drabbas av något av nedanstående symtom medan du behandlas med JEVTANA. feber, dvs en kroppstemperatur på 38 C eller högre diarré (t.ex. om du har lös
Läs merProblem En medelstor mjölkkobesättning där kalvarna plötsligen och oförklarligt börjar dö. Inga rutiner har förändrats. Kalvarna föds i kalvningsbox
Problem En medelstor mjölkkobesättning där kalvarna plötsligen och oförklarligt börjar dö. Inga rutiner har förändrats. Kalvarna föds i kalvningsbox och går med kon i tre dygn. Lantbrukaren ingriper endast
Läs merKontroll Daglig tillsyn sker normalt av alla djur. Ja Nej Ej kontr. Ej aktuellt TV-brist
NÖTKREATUR 1(6) Fastställd 2012-01-16 = rekommenderade kategorier vid baskontroll Grå = obligatorisk kontrollpunkt inom resp. kategori vid baskontroll Nöt 1 Personal Personalstyrkan är tillräcklig och
Läs merSlaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2005
Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2005 En sammanställning av slaktresultat för ekologiskt uppfödda ungnöt, kalvar, lamm och svin slaktade 2005 Förord Detta kompendium innehåller slaktstatistik
Läs merNYBYGGNAD TILL FÅRPRODUKTION
Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 2004:3 NYBYGGNAD TILL FÅRPRODUKTION ANDERS NORLÉN Handledare: JAN LARSSON Examinator: JAN LARSSON Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för jordbrukets biosystem
Läs merHästens inälvsparasiter
Hästens inälvsparasiter 1 Innehållsförteckning Sida Inledning 3 Inälvsparasiter 3 Blodmask 3 Spolmask 4 Bandmask 4 Styngfluga 5 Springmask 5 Föl-/Trådmask 6 Lilla magmasken 6 Resistenta parasiter 6 Planera
Läs merJordbruksinformation Starta eko. ungnöt
Jordbruksinformation 2 2016 Starta eko ungnöt Foto: Mats Pettersson Börja med ekologisk produktion av ungnöt Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt nötkött. I Sverige
Läs merHACCP first aid kit Tio steg för säker ost
OST HACCP first aid kit Tio steg för säker ost Tio steg för säker ost Hantverksmässigt tillverkad ost ska man njuta av. Även du som tillverkare ska kunna njuta och känna dig trygg med att din ost är säker.
Läs merJordbruksinformation Starta eko. dikor
Jordbruksinformation 1 2016 Starta eko dikor Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk dikoproduktion Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt kött. Därför ökar efterfrågan
Läs merpå Gotland Några goda råd
på Gotland Några goda råd Att ha hund innebär både glädje och ansvar. En hund är en familjemedlem för många år framöver, en medlem som både måste respekteras och skötas väl. Denna skrift är framtagen i
Läs merMiljötips till Mammor och Pappor
det är MIN framtid vi pratar om! Miljötips till Mammor och Pappor Till läsaren Dagens samhälle vill se redan ett nyfött barn som en konsument. Trendiga föräldratidningar informerar oss om nya och bättre
Läs merÄr din häst frisk? Bra uppföljningsmöjligheter
Be sure. Vi hjälper dig som är veterinär eller jobbar professionellt med hästar att ta reda på om hästen är frisk enkelt, snabbt och prisvärt. Du slipper oroa dig för smygande inflammationer. Är din häst
Läs merKontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012
Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012 Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen besökte sammanlagt 21 caféer, restauranger och kiosker under sommaren
Läs merVallfoder som enda foder till får
Vallfoder som enda foder till får Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Lena Stengärde, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Tyler Turner, Inst. för livsmedelsvetenskap,
Läs merBarn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS
Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Du är tryggheten Att vara ett stöd och en lugn, trygg punkt för ditt barn är om möjligt ännu viktigare när barnet hamnar på sjukhus.
Läs merAPTOBALANCE NUTRISAL. Stabiliserar tarmfloran ATTAPECTIN. Bromsar lös mage. Vätskeersättning
APTOBALANCE Stabiliserar tarmfloran ATTAPECTIN Bromsar lös mage NUTRISAL Vätskeersättning MAge & tarm Vid förebyggande av mag- och tarmstörningar är det viktigt att komma ihåg att djuren inte har samma
Läs mer