Slakt. Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013
|
|
- Lars-Göran Henriksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 10 Slakt Regler för krav-certifierad produktion utgåva
2 Alla som hanterar KRAV-certifierade djur ansvarar för att varje djur mår bra och för att djuren ska kunna bete sig naturligt. Det är viktigt i alla led från uppfödningen på gården, vid alla transporter och självklart inför och vid slakt. Även inför slakten ska djuren kunna bete sig naturligt och ha en hög livskvalitet fram till ett slut utan lidande och stress. KRAVs princip är att slakt av KRAV-certifierade djur ska ske i en lugn miljö för djuren där slakteriet är anpassat till djurens biologi. För att minimera transporter ser KRAV gärna att slakt i framtiden sker antingen på den egna gården eller i ett lokalt slakteri. Då det i dagsläget inte är möjligt accepterar KRAV slakt på ett slakteri som är certifierat för slakt av KRAV-certifierade djur. De områden som KRAV anser viktigast är att etablerade djurgrupper hålls samman och att transporttiderna är korta liksom väntetiden i slakteriet. Definitioner Avblodning: Tömning av djurkroppen på blod. Drivning: Att förmå djuren att röra sig för egen maskin i önskad riktning. Etablerad djurgrupp: Med etablerad djurgrupp menas en grupp av djur som har haft erforderlig tid att etablera en inbördes rangordning på gården. Manual för slakteriet: Manualen ska innehålla de rutiner och arbetsinstruktioner som slakteriet behöver för att säkerställa att KRAVs regler uppfylls för slakteriets KRAV-certifierade verksamhet. Manualen ska också innehålla redovisande dokument för olika moment i arbetet så att ett certifieringsorgan kan följa upp slaktverksamheten vid en revision. Manualen ska visa att KRAVs regler är inarbetade i organisationen och tillgängliga för personalen. Stress: Stress är både fysiska och psykiska påfrestningar på djuren. Djur kan stressas av reflekterande ytor, buller och höga ljud, luftströmmar, starkt ljus, lukter, tvära krökar eller blindgångar, smärta, hård hantering med slag och stötar samt stress och oro från andra djur. För att minska stressen kan slakteriet utnyttja djurens naturliga beteende för att driva dem, till exempel genom att hålla samman gruppen, att djuren får gå från mörker till ljus eller följa ledardjuret. Uddevallasystem: En typ av slaktinredningssystem. Uppstallning: Inhysa djur i stall för viss tid. 168 Slakt
3 Högmjölkande: Kor, getter och tackor för mjölkproduktion som är i början av laktationsperioden och mjölkar som mest Allmänt om slakt och slakteriets ansvar Detta avsnitt tar upp vilket ansvar som gäller för KRAV-certifierade slakterier. Tänk på att de åtaganden som kapitel 2 beskriver också gäller för slakterier. Slakten måste ske på ett KRAV-certifierat slakteri för att köttet ska kunna säljas som KRAV-certifierat. Slakteriet ska följa reglerna i det här kapitlet för åtminstone alla djur som är KRAV-certifierade Slakt ska ske på KRAV-certifierat slakteri Slakten ska ske på ett KRAV-certifierat slakteri. Slakteriet ska ha och följa en dokumenterad manual som innehåller rutiner och arbetsinstruktioner KRAV-ansvarig vid varje slaktanläggning Slakteriet ska ha en person som är utsedd till KRAV-ansvarig vid varje anläggning. Den personen har ansvar för hur slakteriet hanterar de levande djuren från transport till slakt. Den KRAV-ansvarige ansvarar för att slakteriets personal hanterar djuren enligt KRAVs regler samt för att fortlöpande informera den berörda personalen om KRAVs regler. (K) Slakteriets åtaganden mot uppfödaren Slakteriet ska ge djurens uppfödare eller skötare möjlighet att närvara vid slakten fram till och med att djuren avlivas Hantering och djuromsorg Reglerna i detta avsnitt ska leda till att djuren mår bra på slakteriet fram till dess att de avlivas. Reglerna handlar on hur djuren ska hanteras, personalens kompetens och vad slakteriet ska göra om man upptäcker brister i hanteringen. Alla led i samband med slakt innebär att djuren utsätts för stress. Vid på- och avlastning uppstår ett av de mest stressande momenten och därför ska personalen hantera djuren lugnt och systematiskt. Drivning i samband med transport och slakt ska ske genom att utnyttja djurens naturliga beteende. Personalen ska hålla samman etablerade djurgrupper eftersom djuren stressas av oro hos och hot från andra djur. Under hela tiden på slakteriet ska personalen arbeta för att hålla stressen nere. Djur kan stressas av oro från andra djur, starkt ljus, luftströmmar, buller och höga ljud, smärta, slag och stötar. Det är viktigt att djuren får den näring som de behöver och att de är sysselsatta Hantering av djuren Djuren ska hanteras lugnt och värdigt under pålastning, transport, avlastning och på slakteriet med ett minimum av stress för djuret. (SL) (EU) Slakt 169
4 Kompetenskrav på personal som hanterar djur Slakteriet ska kunna intyga att det är personal med erfarenhet av djur som hanterar djuren Etablerade djurgrupper Slakteriet ska hålla samman etablerade djurgrupper, det vill säga djur som har haft tillräcklig tid tillsammans för att etablera en inbördes rangordning på gården. De får inte blandas med främmande individer eller grupper för att de inte ska oroa varandra. Det är producentens ansvar att sätta samman grupperna innan de transporteras till slakteriet, se avsnitt (K) (IBS) Elektrisk pådrivare Ingen får använda elektrisk pådrivare i något led i kedjan från pålastning till avlivning Om någon ändå använder elektrisk pådrivare Om ett slakteri eller en transportör bryter mot förbudet mot elektrisk pådrivare ska djuret underkännas. Slakteriet eller transportören ska meddela certifieringsorganet. För gris och får ska slakteriet arbeta förebyggande för att elektrisk pådrivare överhuvudtaget inte ska användas. Varje enskilt fall som bryter förbudet är en större avvikelse. För nöt ska slakteriet arbeta förebyggande för att minimera användningen av elektrisk pådrivare. Slakteriet ska rapportera antalet underkända djur till certifieringsorganet. Slakteriet ska redovisa åtgärder till certifieringsorganet för hur företaget ska minimera antalet fall i fortsättningen. Om slakteriet vidtar trovärdiga åtgärder och antalet fall sjunker kan certifieringsorganet fortsätta att låta verksamheten vara godkänd utan att varje enskilt brott mot förbudet mot att använda elektrisk pådrivare gäller som en avvikelse. (K) Hantering av får eller lamm Slakteriets eller transportörens personal får inte lyfta eller dra får eller lamm i ullen Anmärkning från besiktning Kött eller slaktkroppar från djur som har fått anmärkning på bristande djuromsorg får inte KRAV-märkas. Skälen till anmärkningarna från besiktning av levande djur eller kött kan vara: djur som är förorenade av gödsel djur som är utmärglade eller alltför magra djur med förväxta klövar Slakteriets ansvar att meddela certifieringsorganet anmärkningar som tyder på bristande djuromsorg Slakteriet är skyldigt att meddela anmärkningar som tyder på bristande djuromsorg inom en vecka. Slakteriet ska meddela det certifieringsorgan som certifierat lantbrukaren vars djur har fått anmärkningen så att certifieringsorganet kan följa upp hela produktionen. Se även (K) 170 Slakt
5 10.3 Märkning, identifiering och särhållning Detta avsnitt beskriver ansvar för märkning och hur märkningen ska hanteras för särhållning och spårbarhet. Dokumentation och märkning av djur är viktig för spårbarheten och för att de personer som hanterar djuren ska kunna veta djurens ursprung. KRAVs mål är att slakteriet ska använda den teknik som är skonsammast för djuren för att märka och hålla isär dem Märkning av djur och transportlådor Djur som anländer till slakteriet ska vara märkta individuellt. Mindre djur som inte kan märkas individuellt ska levereras i märkta lådor Märkning för spårbarhet KRAV-märkningen ska följa slaktkroppen och kunna garantera spårbarhet genom hela hanteringskedjan. Enskilda djur eller grupper av djur ska kunna identifieras i varje steg av transport- och slaktprocessen Djurägaransvar och slakteriets ansvar De KRAV-certifierade djurens uppfödare eller skötare ansvarar för märkningen fram till dess att de lastar djuren för transport från gården. Slakteriet ansvarar för märkningen under resten av transport- och slaktprocessen. (K) Dokumentation om KRAV-certifierat ursprung När djuren kommer till slakteriet ska det följa med dokumentation som bekräftar att de är KRAV-certifierade så långt i kedjan. Om det inte finns någon dokumentation får slakteriet inte ta emot djuren som KRAV-certifierade. (K) 10.4 Transport Avsnittet beskriver hur transportören ska hantera djuren för att de ska må så bra som möjligt under färden till slakteriet. För djuren innebär transport buller och rörelser som de inte är vana vid. Därför är det viktigt att chauffören kör med hänsyn till att han har en levande och rörlig last. Men de mest stressande momenten uppstår när djuren lastas på och av. Då ska personalen hantera djuren lugnt och systematiskt. Personalen ska utnyttja djurens naturliga beteende för att driva dem i samband med transport och slakt. De ska hålla samman etablerade djurgrupper och inte blanda dem med främmande djur Särhållning av djur och djurgrupper Enskilda djur eller etablerade djurgrupper som har haft tillräcklig tid för att etablera en inbördes rangordning på gården ska skiljas från andra djur eller djurgrupper med grindar eller liknande under transporten. Den KRAV-ansvariga på slakteriet ska säkerställa att KRAV-certifierade djur inte blandas med främmande djur eller grupper. (K) (IBS) Slakt 171
6 Uppbindning av djur Bara djur som varit uppbundna förut får bindas upp under transporten Slakteriets ansvar att säkerställa bra transporter Slakteriet ska vid transport säkerställa att: fordonet har fullgod ventilation så att klimatet är bra för djuren chauffören kör lugnt chauffören har ett intyg på genomgången transportutbildning eller motsvarande den totala transporttiden, inklusive vila, inte överskrider 8 timmar (K/SL) fordonet är godkänt av den ansvariga myndigheten Använd inte syntetiska stimulerande eller lugnande medel Ingen får behandla djuren med syntetiska stimulerande eller lugnande medel före eller under transporten. (EU) 10.5 Lokaler och uppstallning Detta avsnitt beskriver hur slakteriet ska ordna lokaler för djuren för att de ska må så bra som möjligt på slakteriet. En ny stallmiljö innebär stress för djuren på grund av exempelvis nya ljud och lukter och därför bör tiden i slakteriet minimeras. Tänk särskilt på att frigående djur från lösdriftssystem inte får stallas upp eller drivas i endjursbox eller Uddevallasystem mer än 4 timmar och att planera så att djuren slipper övernatta på slakteriet Djurutrymmen på slakteriet Djurens utrymmen och passager på slakteriet ska vara utformade för att utnyttja djurens instinkt att naturligt förflytta sig. Se också avsnitt (K) Djur ska slaktas samma dag som de anländer till slakteriet Slakteriet ska normalt slakta nötkreatur, grisar och får och lamm samma dag som de kommer in till slakteriet. I undantagsfall kan djuren behöva övernatta på slakteriet. Det gäller till exempel när det har uppstått problem när djuren kommer till slakteriet eller under slakten som gör att alla djur inte hinner slaktas samma dag. Det kan också gälla när det är svårt att få transporten att komma fram så tidigt på dagen så att djuren hinner slaktas samma dag. Observera dock att det inte är normalt att alla transporter till slakteriet kommer så sent. Fjäderfä ska alltid slaktas samma dag som de kommer in till slakteriet. Det gäller även strutsfåglar. (K) Dokumentation om hur ofta och varför djur övernattar Slakteriet ska dokumentera antal djur, antal tillfällen, datum och orsak till varför djur måste övernatta på slakteriet. 172 Slakt
7 Slakt av högmjölkande djur Slakteriet ska ha ett system som garanterar att högmjölkande djur slaktas tidigare än 12 timmar sedan senaste mjölkning Uppstallning Djuren ska stallas upp på ett sätt som de är vana vid Uppbindning av djur Endast djur som är vana att bli uppbundna får bindas upp eller hållas i endjursboxar vid uppstallning. (K) Tillgång till vatten Slakteriet ska se till att djuren har fri tillgång till vatten under uppstallningen Kortare och längre uppstallning Vid uppstallning gäller följande regler för djurens tillgång till vatten, foder, sysselsättning och liggyta: Uppstallningstid Djurslag Mindre än 4 timmar Mer än 4 timmar Nöt Tillgång till vatten Tillgång till vatten Tillgång till grovfoder Tillgång till torr, hel och ströad liggyta Gris Tillgång till vatten Tillgång till halm eller annan sysselsättning Tillgång till vatten Tillgång till halm eller annan sysselsättning Tillgång till grovfoder Tillgång till torr, hel och ströad liggyta Får och lamm Tillgång till vatten Tillgång till vatten Tillgång till grovfoder Tillgång till torr, hel och ströad liggyta Uppstallning i gruppboxar Vid uppstallning i gruppbox ska djuren minst få följande utrymme (K): Djurart Vikt (kg) Utrymme (kvadratmeter) Nötkreatur mindre än mer än 600 Får, get mindre än 50 mer än ,5 1,9 2,3 2,7 0,5 1 Gris (slaktsvin), Vuxen gris mindre än 120 mer än 120 0,75 1,5 Slakt 173
8 Uppstallning av djur i endjursboxar Slakteriet ska vid uppstallning i mer än 4 timmar säkerställa att: endjursboxar till nötkreatur som fötts upp uppbundna är minst 6 kvadratmeter stora endjursboxar till grisar eller får är minst 2 kvadratmeter stora. Gris och får ska i första hand inte stallas upp i endjursbox djur som fötts upp i lösdriftssystem inte stallas upp i endjursboxar i mer än 4 timmar Drivning Reglerna i detta avsnitt beskriver hur slakteriet ska arbeta för att minimera stressen som djuret utsätts för på slakteriet. Ett väl fungerande slakteristall anpassat till djurens sätt att fungera underlättar hanteringen och minimerar risken för att djuren skadas eller utsätts för annat onödigt lidande eller stress Drivränna Drivning i drivränna är inte tillåtet. (K) Utformning av drivgångar Drivgångar ska vara utformade så att drivningen går smidigt utan att djuren stressas. Drivningen ska underlättas genom: att drivgången saknar tvära krökar och blindgångar att undvika motgående luftströmmar och bländande belysning att drivgångarna har ett bra klimat för djuren att minimera buller, höga ljud och lukter Utnyttja djurens naturliga beteende Utnyttja djurens naturliga beteende vid drivning, till exempel genom att hålla samman gruppen, att låta djuren gå från mörker till ljus eller att låta dem följa ledardjuret Väntetid i drivgång Minimera väntetiden i drivgången. Djuren ska aldrig behöva vänta mer än 15 minuter i drivgången. (K) Indrivning i bedövningsanläggning eller bedövningsfålla Indrivning i bedövningsanläggning eller bedövningsfålla ska ske lugnt och värdigt utan att någon använder fysiskt våld. (K) 10.7 Upphängning före bedövning av fjäderfän Detta avsnitt beskriver de särskilda regler som gäller för upphängning av fjäderfän före bedövning. Reglerna beskriver hur slakteriet ska hantera momentet för att stressen ska bli så liten som möjligt för djuren Upphängning i fotkrokar Upphängning av höns och slaktkyckling i fotkrokar före bedövningen ska ske lugnt. 174 Slakt
9 Hantering av djuret efter upphängning Håll i varje djur en kort stund efter att de hängts upp i fotkrokarna Hantering av tunga fjäderfän större än höns Det är inte tillåtet att slakta fjäderfän större än höns med hjälp av upphängning i fotkrokar. (K) 10.8 Bedövning och avblodning Reglerna i detta avsnitt beskriver hur slakteriet ska arbeta för att minimera den stress som djuret utsätts för när de ska bedövas och avlivas. Avsnittet tar också upp regler för hur slakteriet ska hantera de bedövade djuren och hur slakteriet ska kontrollera bedövningens effekt och att djuren är döda efter avlivningen. Det är mycket viktigt med en väl fungerande bedövning, med rutiner för underhåll, rengöring och kalibrering av bedövningsutrustningen Bedöva och avbloda så snart som möjligt När djuren kommer till bedövningen ska de bedövas snarast möjligt och omedelbart därefter avblodas Antal djur i bedövningsbox Slakteriet ska se till att det inte är så många djur i en bedövningsbox att de oroar varandra eller skadar sig på grund av trängseln Övervakning av djur i bedövningsbox Slakteriet ska övervaka de djur som är kvar i bedövningsboxen när en sammanhållen grupp av grisar, får eller lamm bedövas. (K) Sammanhållning av djurgrupper vid bedövning Slakteriet ska hålla samman etablerade grupper av får, grisar och lamm så långt som möjligt när de ska bedövas Bedövning av nötkreatur Nötkreatur ska bedövas så att andra djur inte märker det Kontrollera bedövningens effekt Slakteriet ska kontrollera att bedövningen fungerar omgående efter bedövningen på varje enskilt djur. Undersök effekten genom kontroll av pupillvidgning eller ögonreflex Övervakning av anläggning för koldioxidbedövning Koldioxidschaktet ska kunna inspekteras när bedövningsanläggningen är i drift. Slakteriet ansvarar för att det finns kontrollsystem för att upprätthålla rätt koldioxidhalt och larm som varnar om koldioxidhalten är för låg. (K) Reservvapen och journalföring av bedövningens effekt Slakteriet ska se till att det alltid ska finnas reservutrustning för bedövning nära till hands vid alla typer av bedövning om bedövningen inte skulle fungera. Slak- Slakt 175
10 teriet ska föra journal över hur många gånger man har fått bedöva ytterligare en gång för att för att den första bedövningen inte fungerade. (K) Hantering av slaktkropp vid och efter avblodning Slakteriet ska avbloda och hantera slaktkropparna utan att obedövade djur märker det Avlivningskontroll Slakteriet ska kontrollera att djuret är dött med en vedertagen metod efter avblodning innan slaktkroppen få gå vidare till nästa steg i slakten. (K/SL) 10.9 Hjort Detta avsnitt beskriver särskilda regler för att avliva hjort Avlivning av hjort Djurägaren ska avliva hjorten på ett sätt som undviker att stressa djuret så långt det är möjligt. Djurägaren ska avliva hjorten i hägn eller i en hanteringsanläggning i anslutning till hägn. (K) Dokumentationskrav för avlivning av hjort Djurägaren ska dokumentera hur avlivningen sker. 176 Slakt
10.1 Slakteriets ansvar
Slakt Ett slakteri som är certifierat för slakt ska också följa de allmänna reglerna i kapitel 2 och 3, samt reglerna i kapitel 20. Detta kapitel innehåller: 10.1 Slakteriets ansvar 10.2 Hantering och
Läs merKRAVs text i svart. Blå text är från Ekologiska Lantbrukarna i Skåne. Vi försöker tänka praktiskt vad som är realistiskt och bra för djuren.
Synpunkter på förslagen till nya KRAV-regler KRAVs text i svart. Blå text är från Ekologiska Lantbrukarna i Skåne. Vi försöker tänka praktiskt vad som är realistiskt och bra för djuren. Kapitel 10 Slakt
Läs merRegelförslag Bilaga 1
Regelförslag Bilaga 1 Ekokött:s och Ekologiska Lantbrukarnas remissvar 2002-10-31 KRAVs regler 2003 KAPITEL 10: SLAKT Allmänt 10.1.1 All hantering inklusive transport i samband med slakt skall utföras
Läs merRegeltext kapitel 10 Slakt, avsnitt 5.11 och avsnitt 2.18 Med kommentarer av Sofia Wiberg, Vet med lic. 10 Slakt. Definitioner
Regeltext kapitel 10 Slakt, avsnitt 5.11 och avsnitt 2.18 Med kommentarer av Sofia Wiberg, Vet med lic. Nedan finns förslaget till nya regler som börjar gälla 1 januari 2014. Texten utgår från reglerna
Läs mer2013-03-31. Ska övernattning accepteras annat än som en yttersta nödåtgärd måste följande kriterier vara uppfyllda:
2013-03-31 Synpunkter på förslagen till nya KRAV-regler KRAVs text i svart. Ekologiska Lantbrukarnas kommentarer i rött. Många kapitel i KRAVs regelverk omfattas av översynen, även om förändringarna i
Läs merRegeltext kapitel 10 Slakt, avsnitt 5.11 och avsnitt 2.18
KIWAS KOMMENTARER Regeltext kapitel 10 Slakt, avsnitt 5.11 och avsnitt 2.18 Nedan finns förslaget till nya regler som börjar gälla 1 januari 2014. Texten utgår från reglerna 2013, ny text är understruken
Läs merIP SLAKT Utgåva 2010:1 Giltig från 2010-01-01. Sigill Kvalitetssystem AB IP SLAKT STANDARD FÖR KVALITETSSÄKRAD SLAKT AV NÖT OCH GRIS
Utgåva 2010:1 Giltig från 2010-01-01 Sigill Kvalitetssystem AB STANDARD FÖR KVALITETSSÄKRAD SLAKT AV NÖT OCH GRIS GRAFISK FORM OCH PRODUKTION Sigill Kvalitetssystem AB Foto Hans Jonsson Sigill Kvalitetssystem
Läs merTvärvillkor. - så undviker du vanliga fel
Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och
Läs merChecklista. Personer som hanterar djur i samband med slakt eller annan avlivning och därmed sammanhängande verksamhet har relevant kompetensbevis.
Checklista 1(10) Slakteri Dokumentkontroll och arbetsrutiner Slakt 1 Personer som hanterar djur i samband med slakt eller annan avlivning och därmed sammanhängande verksamhet har relevant kompetensbevis.
Läs merProjektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF.
Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF. 1 Vad händer egentligen med hästar i Sverige när de av någon anledning
Läs merKontroll Daglig tillsyn sker normalt av alla djur. Ja Nej Ej kontr. Ej aktuellt TV-brist
NÖTKREATUR 1(6) Fastställd 2012-01-16 = rekommenderade kategorier vid baskontroll Grå = obligatorisk kontrollpunkt inom resp. kategori vid baskontroll Nöt 1 Personal Personalstyrkan är tillräcklig och
Läs merIP NÖT GRUNDCERTIFIERING
IP STANDARD VERSION 2015:1 GILTIG FRÅN 2015-01-01 IP NÖT GRUNDCERTIFIERING Standard för kvalitetssäkrad nötproduktion. LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG Copyright/Upphovsrätten till denna produkt tillhör Sigill
Läs merHjälp oss att göra våra regler bättre!
Remiss, förslag till nya regler för Djurhållning, kapitel 5 2015-01-30 Svara senast 31 mars 2015 Svara till regler@krav.se Hjälp oss att göra våra regler bättre! KRAVs styrka är vår breda förankring bland
Läs merDjurhållningsplats för får och get
EKOHUSDJURSKURS ProAgria 2015 Förhållanden, skötsel och byggnader FÅR OCH GETTER Djurhållningsplats för får och get Till den ekologiska husdjursproduktionens minimikrav hör att alltid iaktta lagstiftning
Läs merMattias Gårdlund Djurskyddsinspektör Specialist inom djurtransport & slakt
Mattias Gårdlund Djurskyddsinspektör Länsstyrelsen i Skåne Specialist inom djurtransport & slakt Mattias Gårdlund Djurskyddsinspektör Specialist inom djurtransport & slakt https://www.animalrights.nl/animal-rights-filmt-mishandeling-van-varkens-slachthuis-tielt
Läs merSammanfattning av utställningen. En del i projektet Minska matsvinnet i Knivsta kommun
Sammanfattning av utställningen Vår härliga matresa En del i projektet Minska matsvinnet i Knivsta kommun Projektet Minska matsvinnet Produktion och konsumtion av livsmedel står för en stor miljöpåverkan,
Läs merIP SIGILL MJÖLK. Standard för Kvalitetssäkrad mjölkproduktion med tillval för klimatcertifiering LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG MILJÖ
IP STANDARD VERSION 2016:1 GILTIG FRÅN 2016-01-01 IP SIGILL MJÖLK Standard för Kvalitetssäkrad mjölkproduktion med tillval för klimatcertifiering LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG MILJÖ Copyright/Upphovsrätten
Läs mer7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.
7 LAMM 7.1 Baskrav 7.1.1 Övriga regler som ska uppfyllas Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7.2 Djurhälsa
Läs mer4) daglig dödlighet det tal som fås med hjälp av formeln i punkt 1 i bilagan,
Landskapsförordning (2011:53) om skydd av slaktkycklingar 2011:053 Landskapsförordning (2011:53) om skydd av slaktkycklingar LF (2011:53) om skydd av slaktkycklingar 1. Tillämpningsområde Denna förordning
Läs merKONTROLLRAPPORT FÖR HÄSTHÅLLNING
ÅSTORPS KOMMUN Bygg- och Miljönämnden Dnr KONTROLLRAPPORT FÖR HÄSTHÅLLNING Offentlig kontroll enligt djurskyddslagen (1988:534), djurskyddsförordningen (1988:539), Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och
Läs merKALLELSE. Datum 2012-09-13. Nr Ärenden Föredragande/ handläggare
SERVICE- OCH TEKNIKNÄMNDEN KALLELSE Datum 2012-09-13 Sammanträdande organ Service- och tekniknämnden Tid Torsdag den 20 september 2012 kl 13.15 Plats Jakobsdal, Vingåkersvägen 18 Obs ny adress!! Handlingarna
Läs merKÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY
I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser
Läs merVägledning för kontrollmyndigheter m.fl.
1(32) Dnr 31-298/11 2016-06-27 VERSION 2.0 Avdelningen för djurskydd och hälsa Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. Djurskyddskontroll på slakteri Fastställd 27 juni 2016 Jordbruksverket 551 82 Jönköping
Läs mer1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra.
Djuromsorgspolicy 1 Bakgrund Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra. Om Skånemejerier Skånemejerier grundades år 1964 av skånska bönder
Läs merKontroll av förbrännings- och samförbränningsanläggning för hela djurkroppar (gårdspanna) i primärproduktionen
1(6) BILAGA TILL VÄGLEDNING MED DNR 38-4673/10 2010-04-16 Avdelningen för djurskydd och hälsa Kontroll av förbrännings- och samförbränningsanläggning för hela djurkroppar (gårdspanna) i primärproduktionen
Läs mer8 steg. till underverk
8 steg till underverk Gör underverk för dig själv, miljön och plånboken Det är inte riktigt så svårt som det låter att skapa en bra arbetsmiljö, spara bränsle och öka produktiviteten - samtidigt. Det handlar
Läs merDISA Djurvälfärd i samband med slakt och avlivning
Fotograf: Lotta Berg, SLU DISA Djurvälfärd i samband med slakt och avlivning En presentation av utbildningsmaterialet DISA Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW), Sveriges lantbruksuniversitet DISA
Läs merEkologisk djurproduktion
Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska
Läs merDjurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion
C2. Framtidsfrågorna för ekologisk grisproduktion Wallenbeck, A., Lundeheim, N. och Rydhmer, L., Institutionen för husdjurs-genetik, SLU, tel: 018-67 45 04, e-post: Anna.Wallenbeck@hgen.slu.se Djurmaterialets
Läs merFörslag till nya Allmänna regler 2015
Förslag till nya Allmänna regler 2015 Läsanvisning Dokumentet innehåller förslag till nya allmänna regler kapitel 2, 3 och 20 samt ny bilaga 7. Dessutom innehåller dokumentet förslag till mindre tillägg
Läs merLedningssystem för KRAV-certifierade skolrestauranger i Örebro kommun
Ledningssystem för KRAV-certifierade skolrestauranger i Örebro kommun 1. Kedja översikt Kedjans namn: Skolrestauranger Ansvarig och kontaktperson för KRAV-certifiering: Madelene Lagerlöf Internrevisorer:
Läs merSTÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur
STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur - Bidrag för får och getter - Stöd för svin- och fjäderfähushållning - Kompensationsersättningens husdjursförhöjning - Hästar - Uppfödning av lantraser
Läs merIP STANDARD VERSION 2016:1 GILTIG FRÅN 2016-01-01
IP STANDARD VERSION 2016:1 GILTIG FRÅN 2016-01-01 IP SIGILL FRUKT & GRÖNT Standard för kvalitetssäkrad produktion av bär, frukt, potatis, frilands- och växthusgrönsaker med tillval för klimatcertifiering
Läs merBarn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS
Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Du är tryggheten Att vara ett stöd och en lugn, trygg punkt för ditt barn är om möjligt ännu viktigare när barnet hamnar på sjukhus.
Läs merg dregskarasbets rättsdatabaser
SFST Page 1 of 15 g dregskarasbets rättsdatabaser 2011-02- Ny sökning A Sökresultat 4 Föregående Nästa Databas: SFST Post 1 av 1 i SFST Länk till register Observera att del kan förekomma fel i författningstexterna.
Läs merMindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1
Mindfulness i harmoni med den sköna naturen Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1 Mindfulness i harmoni med den sköna naturen www.webbplats.org/mindfulness 2 Vad är
Läs merAVLIVNING AV HÄST DESSA REGLER GÄLLER
AVLIVNING AV HÄST DESSA REGLER GÄLLER Innehållsförteckning AVLIVNING AV HÄST... SLAKT OCH AVLIVNING: STATISTIK... REGISTRERING AV HÄSTANLÄGGNINGAR... BLIVANDE LIVSMEDEL ELLER INTE?... Inte blivande livsmedel...
Läs merVad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt.
Vad är hälsa? Definition av WHO En god hälsa är ett tillstånd av (fullständigt) fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej blott frånvaro av sjukdom eller handikapp Hälsa är hur man mår, hur man
Läs merLikabehandlingsplan. Kunskapsskolan Nyköping. Verksamhetsår 2009/2010. Nyköping 20091009
Likabehandlingsplan Kunskapsskolan Nyköping Verksamhetsår 2009/2010 Nyköping 20091009 Likabehandlingsplan På Kunskapsskolan tar vi tydligt avstånd från diskriminering och alla former av kränkande behandling.
Läs merdjurhållning Med KRAV på grönbete tema:
tema: djurhållning Med KRAV på grönbete Det är sommar och smågrisarna busar med varandra i gröngräset medan suggorna bökar i jorden eller tar sig ett gyttjebad. På en annan gård går korna lugnt och betar.
Läs merArbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning
Arbetsrelaterad stress och riskbedömning En europeisk kampanj om riskbedömning Arbetsrelaterad stress ett viktigt ämne Stress är näst vanligast bland de arbetsrelaterade hälsoproblem som rapporteras. Stress
Läs merNÖTKÖTT & KALVKÖTT TRYGGA DJUR NÖJDA KUNDER
NÖTKÖTT & KALVKÖTT TRYGGA DJUR NÖJDA KUNDER Ditt nöt- och kalvkött kommer från djur som har vuxit upp och tagits om hand med djuromsorg i fokus. Trygga och friska djur ger nämligen kött med bästa möjliga
Läs merRAPPORT. Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008. Foto: Ulrike Segerström. ISSN 1400-0792 Nr 2010:10
RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2010:10 Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008 Foto: Ulrike Segerström Titel: Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län,
Läs merLärarmaterial. Hundra hugg. Vad handlar boken om? Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:
SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Aisha och hennes bror Karim. Karim har inget tålamod och är väldigt arg hela tiden. Han trivs inte i skolan och hotar familjen,
Läs merHygienplan för vattenbruksanläggningar
Hygienplan för vattenbruksanläggningar Jordbruksverket vill tacka Cefas (Center for Environment, Fisheries & Aquaculture Science) i Storbritannien för att vi fått använda deras Finfish biosecurity measures
Läs merRutin vid bältesläggning
Rutin vid bältesläggning Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) gäller en allmän skyldighet att erbjuda en god vård som skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda
Läs merRutin för hjälpmedel som kan vara till skydd samt tvångsåtgärder i specifika situationer
sida 1 (5) Rutin för hjälpmedel som kan vara till skydd samt tvångsåtgärder i specifika situationer Bakgrund På uppdrag av verksamhetschefen för Falkenberg egen regi har Riktlinjer, Skydds- och begränsningsåtgärder
Läs merLikabehandlingsplan. Nordanby förskola
Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Nordanby förskola November 2010 Inledning Det här är Nordanby förskolas handlingsplan för att motverka alla former av trakasserier, diskriminering och
Läs merHANDLINGSPLAN VÅLD & HOT I ARBETSMILJÖN
HANDLINGSPLAN VÅLD & HOT I ARBETSMILJÖN RESURSSKOLAN Arbetsgivaren skall tillse att arbetstagaren får god kännedom om de förhållanden, under vilka arbetet bedrivs, och att arbetstagaren upplyses om de
Läs merDjurskyddsförordning (1988:539), L 2
Innehållsförteckning Djurskyddshäfte 1a Djurskyddslag (1988:534), L 1 sid Lagens tillämpningsområde 3 EG-bestämmelser som kompletteras av lagen 3 Definitioner 3 Grundläggande bestämmelser om hur djur skall
Läs merBPSD VARDAGA, GABRIELS GÅRD
BPSD VARDAGA, GABRIELS GÅRD Målsättning Det är viktigt för oss att ha en tydlig målsättning, eftersom att det kan vara svårt att få ihop till när hela gruppen är närvarande. Vi känner att vi ville börja
Läs merFör mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se
Certifiering enligt IP bör leda till lägre riskklass IP är en standard för kvalitetssäkring av livsmedelskedjan som omfattar livsmedelssäkerhet, djuromsorg och miljöansvar, se bilaga 1. Standarden ägs
Läs merRemissvar angående SOU 2015:3 Med fokus på kärnuppgifterna En angelägen anpassning av Polismyndighetens uppgifter på djurområdet.
Stockholm 15 juni 2015 Remissvar angående SOU 2015:3 Med fokus på kärnuppgifterna En angelägen anpassning av Polismyndighetens uppgifter på djurområdet. Övergripande synpunkter Djurskyddet Sverige vill
Läs merReglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.
Fjäderfä Läsinstruktion Detta är förslaget till nya regler för delavsnitt Fjäderfä i kapitel 5, Djurhållning. Observera att numreringen av reglerna ännu inte är klar. Istället har vi har valt att behålla
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN. för FYRENS FÖRSKOLA
LIKABEHANDLINGSPLAN för FYRENS FÖRSKOLA OKTOBER 2013 Inledning Det här är förskolan Fyrens handlingsplan för att motverka alla former av trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling. Vi
Läs merLeda förändring stavas psykologi
Leda förändring stavas psykologi Kjell Ekstam Leda förändring Liber, 2005 John E. Kotter Leda förändring Richters, 1996 Patrick Lencioni Ledarskapets fem frestelser Prisma, 1999 Att leda förändring handlar
Läs merLikabehandlingsplanen
Likabehandlingsplanen Handlingsplan vid fall av kränkning Reviderad sept. 2014 Drakbergsskolans mål Varje elev och all personal på Drakbergsskolan skall kunna gå till skolan utan att vara orolig för att
Läs merEviras anvisning 16024/1/sv. Märkning och spårning av nötkött
Eviras anvisning 16024/1/sv Märkning och spårning av nötkött Ansvarig person Carmela Hellsten Sida/sidor 1 / 18 INNEHÅLL 1 ALLMÄNT... 2 2 DEFINITIONER... 2 3 LAGSTIFTNING... 3 4 MÄRKNING OCH SPÅRNING
Läs merRudolf Steinerskolan i Norrköpings plan för arbetet med att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling
Rudolf Steinerskolan i Norrköpings plan för arbetet med att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Alla elever och medarbetare på Rudolf Steinerskolan ska känna sig trygga
Läs merEtiska och sociala krav vid Upphandling
Etiska och sociala krav vid Upphandling Rolf Robèrt Etiska och sociala krav - bakgrund Rättsläget avseende möjligheten att ställa etiska och sociala krav i samband med offentlig upphandling har länge varit
Läs merLAGAR ANGÅENDE TRANSPORT AV HÄST
LAGAR ANGÅENDE TRANSPORT AV HÄST Av: Hanna Pettersson I dagens samhälle så transporteras våra hästar en hel del och framförallt då våra tävlingshästar. Jag tänkte fördjupa mig om vad de exakta reglerna
Läs merChecklista. Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. Ej aktuell.
Checklista 1(10) Nötkreatur Personal Nöt 1 Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. DL 3-4, L104 2kap. 1-2 Kontroll REK Nöt 2 Daglig tillsyn
Läs merUndersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador
Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador Bakgrund och metod Tamdjursägare som drabbas av rovdjurangrepp upplever av naturliga skäl ofta situationen som
Läs merKonventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen kommer att ske i robot.
Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Byggplanering 30C Produktionsinriktning/bakgrund Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och
Läs merIdentifiera dina kompetenser
Sida: 1 av 7 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska
Läs merOlika fast lika unika. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Skanörs Förskola. Läsåret: 2015/2016 Upprättad 2015-09-14
, Olika fast lika unika Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Skanörs Förskola. Läsåret: 2015/2016 Upprättad 2015-09-14 Innehållsförteckning 1 Inledning. 1.1 Alla barn och elever har rätt att
Läs merEnkätundersökning inomhusklimat, Beteendevetarhuset, Umeå Universitet
ENKÄTUNDERSÖKNING INOMHUSKLIMAT MM 040 NA KONTOR SID 1 (12) Frej Sjöström Arbetsmiljöingenjör Feelgood Företagshälsa Slöjdgatan 2, 903 25 Umeå Vxl/Dir 090-176370/17 63 76 E-post: frej.sjostrom@feelgood.se
Läs merKonsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning
Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja
Läs merMosslelunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Mosslelunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Läs merBarn och ungdomar med fibromyalgi
Barn och ungdomar med fibromyalgi Hur vardagen kan vara Om barn och ungdomar med fibromyalgi. En hjälp för dig, din familj, dina vänner och skolan. Utgiven av Fibromyalgi, vad är det? Fibromyalgi är en
Läs merLikabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Saxdalens förskola 2014-2015
SOCIAL- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Saxdalens ro 1 Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Saxdalens förskola 2014-2015 Vision Vi vill skapa en förskola: fri från diskriminering, trakasserier
Läs merJTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren
JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren Vad ska vi gå igenom? Syftet med markytestabilisering Planering Material och anläggning Kostnader
Läs merLikabehandlingsplan Förskolan Klockarängens plan mot diskriminering och kränkande behandling
1 Förskolan Klockarängen Likabehandlingsplan Förskolan Klockarängens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsåret 2015/2016 Förskolans Likabehandlingsplan stödjer sig på två lagar:
Läs merEpizootihandboken_Del_II_05_Vattenbruksdjur110315
1 DEL II KAPITEL 5 EPIZOOTISKA SJUKDOMAR HOS VATTENBRUKSDJUR... 3 A. Åtgärder vid misstanke om epizootisk sjukdom hos vattenbruksdjur... 3 B. Åtgärder då epizootisk sjukdom hos vattenbruksdjur har konstaterats...
Läs merHandlingsplan kränkande särbehandling mobbning
Handlingsplan kränkande särbehandling mobbning MÅLSÄTTNING: På Krika Bygdeskola har vi ett arbetsklimat, där varje enskild individ blir synlig. Om det uppstår problem är det viktigt att vi kan hantera
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Förskolan Junibacken
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Förskolan Junibacken Barn- och utbildningsförvaltningen Britt-Marie Johanssson Förskolechef Innehåll 1 INLEDNING 5 2 PLAN MOT DISKRIMINERING
Läs merSvensby forskole enhet avdelning Pyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling
Svensby forskole enhet avdelning Pyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola
Läs merManual till Genomförandeplan
Manual till Genomförandeplan SoL särskilt boende SoL korttidsplats äldre Jenny Järf Utredare, avdelningen ledning- och verksamhetsstöd 05-2015 2015-04-24 1 (11) Innehåll 1. BESKRIVNING AV GENOMFÖRANDEPLANENS
Läs merChecklista. Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. Ej aktuell.
Checklista 1(7) Get Personal Get 1 Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. DL 2kap. 2-4 ; L109 2kap. 1-2 Kontroll Get 2 Daglig tillsyn sker
Läs merLikabehandlingsplan för Berga förskola
Likabehandlingsplan för Berga förskola 2015/2016 Berga förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola 1-5 år a för planen Förskolechefen
Läs merLäsåret 2015-2016 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling och utvärdering. Askungens förskola.
Läsåret 2015-2016 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling och utvärdering. Askungens förskola. En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv
Läs merSjöfartsprogrammets Kvalitetshandbok Version: 1 Utgiven av: Kvalitetsansvarig
Sida 1/8 Handlingsplan för hantering av trakasserier och osakligt bemötande inom Ålands gymnasium Behandlad i allmänna förvaltningens samarbetskommitté den 17 juni 2010 Behandlad i allmänna förvaltningens
Läs merVälkommen! Mikael Widerdal
Välkommen! Den här titeln du håller i din hand innehåller de bästa och mest kraftfulla mentala redskap från de 20 år som jag utbildat, coachat och föreläst för människor i hela Sverige. Den här är indelad
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks allmänna råd (2000:2)
Läs merLärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?
Lärarhandledning Klappa en vän. Från förskolan till årskurs 3 Inledning Klappa en vän är en lektion som bygger på att barnen ska lära sig mer om de sällskapsdjur vi har hemma. Många barn vill ha ett djur
Läs merChecklista. Det finns giltigt tillstånd enligt 19 a Djurskyddslagen. Ej aktuell. Det finns giltigt godkännande av en djurförsöksetisk nämnd.
Checklista 1(6) Försöksdjur Allmän Tillstånd 1 Det finns giltigt tillstånd enligt 19 a Djurskyddslagen. DL 19a, DL 20, DF 40, L50 4kap 1 2 Det finns giltigt godkännande av en djurförsöksetisk nämnd. DL
Läs merVarför Genomförandeplan?
Äldreboende Varför Genomförandeplan? Kvalitetssäkrar omvårdnaden säkerställer att boendes behov blir tillgodosedda. Stödjer personal att arbeta behovsinriktat. Behovsstyrt istället för insatsstyrt. Personalen
Läs merChecklista. A Kontrollplats. B Djurhållare. C Länsstyrelse 2013-11-29. Kontrollplatsnamn och besöksadress Kontrollplatsnr Datum för senaste kontroll
A Kontrollplats Checklista Kontrollplatsnamn och besöksadress Kontrollplatsnr Datum för senaste kontroll 1(14) Län Koordinat X Koordinat Y Fastighetsbeteckning Djurslag enligt kontroll Antal Djurkategori
Läs merCHECKLISTA FÖR VÄRDEHANTERING
CHECKLISTA FÖR VÄRDEHANTERING SÅ HÄR ANVÄNDER DU CHECKLISTAN Chefen/arbetsledaren i samverkan med skyddsombudet använder checklistan som underlag och hjälpmedel under skyddsronden. Checklistans funktion
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska
Läs merGrunder Medialitet !!!
Grunder Medialitet Välkommen Trevligt att du har valt att ladda ner detta övningshäfte. Innan man börjar att utveckla sin andliga sida, rekommenderar jag att man funderar lite på om du är redo för att
Läs merDenna information gäller framför allt för bergsvandring på Mount Kilimanjaro och Mount Meru i Tanzania.
Bergsvandring Checklista inför bergsvandring Tanzania Denna information gäller framför allt för bergsvandring på Mount Kilimanjaro och Mount Meru i Tanzania. Under vandringen kommer ni att ha bergsguide,
Läs merLikabehandlingsplan. För. Hanemålaskolan. Särskolan
Nybro kommun Hanemålaområdet Likabehandlingsplan För Hanemålaskolan Särskolan 2015-2016 Likabehandlingsplan för Hanemålaområdet Kränkande behandling Definitioner Gemensamt för kränkande behandling är att
Läs merSchysst kött. För djuren, för människorna och för miljön
Schysst kött För djuren, för människorna och för miljön Sverige har en världsledande djurhållning! Det är stor skillnad för djur att födas upp i Sverige jämfört med många andra länder. Svenska djur har
Läs merEkologiska Lantbrukarnas svar på KRAVs remiss kapitel 5
CARL-ERIK EHRENKRONA 073-381 45 30 carl-erik.ehrenkrona@ekolantbruk.se 24 mars 2011 KRAV ekonomisk förening Uppsala Ekologiska Lantbrukarnas svar på KRAVs remiss kapitel 5 Vårt arbete med att svara på
Läs merBulltoftamodellen. parläsningen ger stora möjligheter till direkta stopp och omedelbara diskussioner, vilket utvecklar läsförståelsen
Bulltoftamodellen Vårt syfte är att utöver den egna läsningen av bänkbok, väskbok eller liknande ge barnen lästräning på ett strukturerat sätt, där kamratstödet utgör en viktig faktor för läsutvecklingen.
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolan Lönngården 2015/2016 Lönngårdens vision Alla
Läs merPEDAGOGENS MANUS till BILDSPEL på första föräldramöte i Förskoleklass
PEDAGOGENS MANUS till BILDSPEL på första föräldramöte i Förskoleklass Råd till föräldrar som del av ett läromedel som handlar om kroppen och hållbar livsstil. Det ska bidra till att barnen blir friska,
Läs mer