Danmarksresa med Lely Januari 2012

Transkript

1 Danmarksresa med Lely Januari 2012 Tack till alla som varit med på resan och bidrog till en lärorik och trevlig stämning! För att sammanfatta resan kommer lite kortfattad information om varje gård och några bilder. Detta för att minnas resan bättre och kunna ta med er de danska böndernas erfarenheter i planeringen av ert eget robotstall. Första dagen efter att ha varit på resande fot i ett antal timmar för att ta oss till Danmark kom vi fram till vårt första besök hos Gunnar Forum på Sandagergård i närheten av orten Rind. Gunnar Forum Sandagergård Skals 425st mjölkkor, 6 robotar, nytt stall hektar brukas liter/ko/år med 36 liter/ko/dag liter/6st robotar 450st platser i stallet med 390st mjölkande kor Stallet yttre mått:147m långt och 40m brett. Stallets innetak var isolerat med gardiner på bägge långsidor. Foderbor vid bägge långsidor Spalt i hela stallet Byggnads kostnad inklusive robotar Danska Kr Vi möttes av en glad bonde som tillsammans med sin son och en anställd skötte om mjölkkorna. För att sköta växtodlingen anlitades ytterligare några män som extra hjälp. På gården fanns ett ungdjursstall som byggdes 1997, det nya mjölkkostallet som byggdes 2008 och den senaste nybyggnationen, kalvstallet som byggts Vi började med att kolla i mjölkkostallet. Placeringen av robotarna var väldigt centralt. Två utav de sex robotarna var till för högdräktiga kvigor/kor, nykalvade kvigor/kor och användes som en inlärningsavdelning. Avdelningen hade möjligheten att delas till två enskilda

2 avdelningar med var sin robot eller ha en avdelningen med de båda robotarna tillgängligt för samtliga djur. De övriga fyra robotar var placerade på andra sidan av de två första robotarna. Alltså med teknikrummen rygg mot rygg. De fyra robotarna mjölkade gräddekorna alltså de djur som flyter på bra i systemet och som inte behöver särskild uppmärksamhet. Vid vårt besök hade de fyra robotarna(placerade efter varandra) delats av i mitten och skapade två grupper med två robotar i vardera grupp. I anslutningen till alla robotarna fanns möjlighet till separering. I ett av separeringsutrymmen fanns plats för klövverkningstolen och därmed fanns det möjligheten att verka kor. Båda foderborden var körbara. Utläggningen av fodret skedde en gång om dagen och därefter puttades fodret till ett antal gånger under dygnet. Mixen bestod av 2/3 majensilage, 1/3 gräsensilage och ca 5 kg kraftfoder. I robotarna utfodrades ca 5 kg kraftfoder av finare slag. Dessutom kunde propylenglykol (flytande fodermedel) utfodras i robotarna genom en Titaniapump för att kunna ge ett extra tillskott av energi till exempel efter kalvning och samtidigt upprätthålla en lägre energinivå i mixen. Vi fortsatte sedan vidare till ungdjursstallet och därefter till kalvstallet. Ungdjuren utfodrades en gång varannan dag och var indelade efter ålder i olika grupper. Kalvstallet var rymligt. Kalvar fick separeringsmjölk från robotarna och mjölknäring i ca fyra-fem veckor varav de sedan flyttades och hölls i grupper. Kalvarna hade efter avvänjning fri tillgång till vatten, kraftfoder och grovfoder.

3 Figure 2. I Danmark är det vanligt med sand i liggsängarna. Figure 3. Plats för separering

4 Figure 4. Mjölken separerades i en mjölktaxi, lätt att ta till kalvstallet. Figure 5. Kalvstallet

5 Andra dagen på resan besöktes ytterligare två gårdar. Vi började med att besöka Jens och Leif Jensen i Lögstör och sedan fortsatte till Hardy Larsen i Manstrup. Jens och Leif Jensen, Lögstör 450 mjölkkor, 8 robotar, nytt stall hektar brukas liter/8st robotar 490st platser i stallet med 440st mjölkande kor Stallets innetak var isolerat med gardiner på bägge långsidor. Lägre takhöjd än första stallet som besöktes Körbart foderbor i mitten Spalt i hela stallet Byggnads kostnad inklusive robotar Danska Kr Gården drevs av far och son med fyra anställda varav en utav de anställda jobbade både med korna och växtodlingen. Robotarna var även i detta stall placerade centralt. Varje grupp tjänades av två robotar förutom två grupper som tjänades av var sin robot. I den ena gruppen med en robot hölls högdräktiga djur och nykalvade. Här fanns, istället för liggsängar, ströbäddar. Djuren hölls i denna grupp upp till 7 dagar efter kalvning varav de flyttades i den andra gruppen med en robot. Här fick djuren vänja sig vid robotmjölkningen i ca 45 dagar. Varefter fördelades djuren i någon av den andra robotgruppen beroende på plats och ledig tid i robotarna. Alla robotgrupper hade möjlighet till separering i form av bakomgrupper. Alltså även djuren i separeringen hade tillgång till robotarna. I varje avdelning fanns det Lelys mobila gödselskrapor för att upprätthålla en ren miljö vilket kunde uppmärksammas. Dessutom puttades fodret till korna av en Lely Juno foderputtare. Mjölkkorna utfodrades en gång om dagen. Mixen innehöll 2/3 majsenslige, 1/3 gräsensilage och ca 1,5 kg soja, 3 kg rapskaka, 3,5 kg spannmål och ca 5 kg kraftfoder. I robotarna utfodrades ca 4,5-5 kg kraftfoder av finare slag. Ungdjuren och Kalvarna fanns i angränsande befintliga stallar. Även hos ungdjuren fanns Lely gödsel skrapa!

6 Figur. 1 Stallet uppifrån Figure 2. Avdelning till nykalvade och inlärning

7 Figur 3. Discovery i varje avdelning för att upprätthålla en ren miljö Figur 4. Plats för klövverkningstolen

8 Hardy Larsen, Manstrup 600 mjölkkor, 8 robotar, nytt stall hektar brukas l/ko/år 590st kor med sindjuren, 490st mjölkande kor Foderbord i mitten med rälshängd vagn Skrapgångar Byggnadskostnad inklusive robotar Danska Kr Kostnad inklusive inköpsdjur m.m Danska Kr Gården drevs av bonden och fem anställda varav fyra skötte korna, en skötte foder och en jobbade utomhus. Bonden hade alltid nattjouren själv. De anställda jobbade morgon och kväll men var lediga mitt på dagen. Robotarna var även i detta stall placerade central, dock i en mycket mer kompakt och samlad lösning i jämförelse med de andra två gårdarna. Grupperna tjänades av två robotar och alla grupper hade tillgång till separering. Alla kor fanns i alla grupper alltså i varje grupp fanns nykalvade, mjölkande och sinkor. Enligt bonden hade han prövat olika grupp indelningar men funnit sig mest bekväm med jämna grupper. Utfodringen skedde var tredje timme och var helt automatiserad. Mixen bestod av 1/2 majsensilage och 1/2 gräsensilage samt 4,5 kg soja och rapskaka. Dock inget kraftfoder i mixen. Dessutom utfodrades ca 3,5 kg kraftfoder i robotarna vilket var av finare slag. Ungdjuren och kalvar hölls i angränsande byggnader. Alla byggnader var sammankopplade och byggdes samtidigt.

9 Figur 1. Robotarna har gemensam teknikrum Figur 2. Foderbord i mitten med rälshängd vagn

10 Figur 3. Foderanläggningen i anslutning till kalvstallet Figur 4. Kalvstallet