MANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN

Transkript

1 MANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN Denna manual ska hjälpa Er när ni fyller i mallen för upprättande av älgskötselplan. Det nya materialet ska användas från och med januari Manualen kommer punkt för punkt visa hur älgskötselplanen bör utarbetas och ger råd/tips på hur ni kan inhämta erforderliga uppgifter under arbetets gång. Älgskötselplanen är ett viktigt instrument för hur ni inom älgskötselområdet tänker förvalta älgstammen. I skötselplanen skall det dels anges vilka mål ni har med älgstammen men också hur dessa mål skall nås. Inom större älgskötselområden kan älgstammen och dess förutsättningar variera. Samråd mellan jaktområden och förvaltningsområden är av största vikt. NUVARANDE ÄLGSTAM Punkt 1-5 i älgskötselplanen anger älgskötselområdets uppfattning om hur älgstammen ser ut vid tillfället när planen upprättas. Punkt 6-13 anger den framtida älgförvaltningen. 1. Bedömning av aktuell älgstam a. Fyra senaste årens avskjutning För att skötselområdet skall ha något grepp om senaste årens utveckling är uppföljning av senaste årens avskjutning viktig. Avskjutningen kan bl.a. förklara varför älgstammen ser ut som den gör. Uppgifter om avskjutningen kan inhämtas från respektive jaktlag eller från länsstyrelsen (rättsenheten). b-f. Aktuell vinterstam För att kunna föra en meningsfull diskussion om målsättningen med älgstammen är det viktigt att man har en någorlunda välgrundad uppfattning om dess nuvarande storlek. Finns det information från spillnings- eller flyginventering skall dessa uppgifter naturligtvis användas. Om så inte är fallet får skötselområdets representanter försöka göra en så kvalificerad bedömning som möjligt. Här följer ett exempel på hur man grovt kan använda avskjutningsstatistik och älgobs för att komma fram till ungefärlig vinterstam. Exempel Inhämta älgobsresultat för senaste jaktåret samt framräknade värden på reproduktionen (kalvar/ko), samt andel tjur (av vuxna). Ta även fram skötselområdets avskjutning den senaste jaktsäsongen. För det egna området sök på a. Fyll i första raden i den tomma tabellen nedan (Jaktresultat) vad som fälldes under senaste jaktsäsongen b. För att stammen skall hålla sig någorlunda oförändrad måste det inom området ha skjutits ungefär lika många älgar som fötts. I det exemplet som anges nedan betyder detta att det innan jakten måste finnas minst 80 kalvar. c. I exemplet ser vi att det enligt älgobsen fanns ca 0,8 kalvar/ko. Ta därför antalet kalvar innan jakt (i exemplet 80 st) och dela med älgobsresultatet ( i exemplet 0,8) och ni får fram ungefär hur många kor/kvigor som fanns innan jakt. Gör alltså så här: 80/0,8=100 st. d. Älgobsen visar också att det finns en viss andel tjurar (i exemplet 0,3 (30 %) andelar tjurar) av vuxna, vilket innebär att den resterande delen utgörs av hondjur (i exemplet 0,7(70 %) ). Ta antalet kor/kvigor innan jakt (100) och dela med älgobsresultatet (0,7). Det resultat man får fram 1

2 av denna beräkning tar man minus antalet kor/kvigor (100) och man får fram det ungefärliga antalet tjurar innan jakt. Gör alltså så här: 100/0,7=143(totalt antal vuxna), =43(antal tjurar) e. Nu vet vi den mycket grovt framräknade stammen innan jakt och vi vet jaktresultatet. Ta nu stam innan jakt minus jaktresultat så får vi fram den preliminära vinterstammen. f. Exemplet har fram till nu inte tagit hänsyn till övrig dödlighet, gör därför så att man på den framräknade preliminära vinterstammen lägger till ca 10 % för kompensation för övrig dödlighet på tjur, ko/kviga och kalv. Gör alltså så här: 23(tjur vinterstam)x1,10=25 osv. Exempel Tjur Ko/kviga Kalv Summa Jaktresultat Stam innan jakt Prel. vinterstam Vinterstam Uppgifter från älgskötselområdet Tjur Ko/kviga Kalv Summa Jaktresultat Stam innan jakt Prel. vinterstam Vinterstam Man måste vara medveten om att denna beräkning är mycket grov, men om man inte har något annat att gå på så är det ändå viktigt att försöka göra en så god bedömning som möjligt. h. Medelålder och medelslaktvikter (skjutna älgar) Att förändra kvalitén på en älgstam genom att förändra det genetiska materialet är en mycket långsiktig process och det är kanske inte heller lämpligt att vi försöker göra sådana förändringar. Det vi i dagligt tal kallar god kvalité i en älgstam är att tjurar har stora horn, korna föder många kalvar och djuren har stor kroppsvikt. För att hålla en god kvalité i en älgstam krävs att älgstammen håller tillräckligt hög ålder, samt att fodertillgången är god. Medelåldern fås genom att kontrollera åldern på de djur som fälls under jakten, genom tandsnittning eller tandslitage. Den avskjutning som görs under hösten kan antas ha ungefär samma ålderssammansättning som den man har kvar i skogen efter jakten. Uppgifter om de skjutna älgarnas ålder kan mot den bakgrunden ge en relativt god bild av stammens ålderssammansättning. Om området inte behärskar detta med åldersbestämning kan man kontakta Jägareförbundet för att få en utbildning i detta. Även slaktvikterna hos de skjutna älgarna kan ge viktig information. Låg slaktvikt på kalv kan tyda på att det råder foderbrist vilket är fallet när det finns för mycket älg i förhållande till betestillgången. Låga slaktvikter på kalvar kan också tyda på att andelen tjurar i stammen är för låg vilket i sin tur leder till att korna blir betäckta först vid andra eller tredje ombrunsten, vilket i sig leder till sent födda kalvar. Att kontrollera vikterna på skjutna 2

3 hondjur kan ge indikationer på om reproduktionen är god eller ej. Vi vet att stora kor föder i snitt fler kalvar än små kor och att en ko i regel måste väga minst 180 kg (slaktvikt) för att orka föda fram två kalvar. Att uppskatta slaktvikter är näst intill omöjligt, därför skall kropparna vägas. Här följer några enkla omräkningstal där det räcker med att endast väga en bog, ett lår eller en kvarts älg för att få fram total slaktvikt. Bogvikt(en bog) x 8,5 = Total slaktvikt Lårvikt(ett lår) x 6 = Total slaktvikt Lårvikt x 5,2 = Total slaktvikt för fjoling Lårvikt x 6,6 = Total slaktvikt för stor tjur ¼ (delat mellan 3:e och 4:e revbenet bakifrån) x 4 = Total slaktvikt Dessa omräkningar är inte lika säkert som totalvägning, men kan vara ett alternativ om inte jaktlaget har möjligheter att väga hel kropp. i. Reproduktion (antal kalvar/hondjur) Förutom ålder och slaktvikt är reproduktionen en viktig värdemätare på älgstammens kvalité. Låg reproduktion kan vara ett tecken på konkurrens om fodret och att korna av den anledningen inte kan växa sig tillräckligt stora för att bli högproduktiva. Eftersom tvillingfödsel är mindre vanligt när korna blir betäckta under ombrunst kan förklaringen även ligga i att det finns för lite tjur. Ytterligare en förklaring kan vara att kornas medelålder är låg. Ett säkert sätt att kontrollera detta är att under jakten samla in livmödrar med äggstockar från alla skjutna hondjur och snitta äggstockarna. För att få ett statistiskt tillräckligt stort material krävs minst 30 livmödrar. Samarbete mellan t ex skötselområden kan alltså krävas för att få tillräckligt många livmödrar. Kontakta Jägareförbundet för utbildning i hantering av livmödrar. Ett annat instrument är att ta information om reproduktion (kalv/ko) från älgobsen. Sök på j. Älgstammen har under de senaste 3 åren Här görs en bedömning hur älgstammen har utvecklats(tätheten) under sista 3 åren. För hjälp till bedömningen kan man se hur avskjutningen varit dessa år, samt inhämta uppgifter från älgobsen (obs/mandag eller obs/mantimme). 2. Vilttrafikolyckorna med älg har de 3 senaste åren Ta inom området reda på hur antalet viltolyckor förändrats de senaste åren. Kontakta vägverket eller polisen för att få erforderliga uppgifter. 3. Övrigt om nuvarande älgstam Om skötselområdet har något ytterligare att ange i skötselplanen vad gäller nuvarande älgstam 4. Bedömd fodertillgång a. Älgskötselområdets uppfattning En förutsättning för god älgvård är att fodertillgången för älgarna är god. Förutom att älgarna mår bättre minskas risken för skogsskador. Det är alltså mycket viktigt att ni har en rättvisande bild på fodertillgången inom området. Ett sätt att inhämta denna kunskap är att utföra betestrycksinventering och där se om olika begärliga växter finns inom området och om de har någon möjlighet att växa till. Om man inte utför 3

4 regelmässig betestrycksinventering måste man ändå ut i fält för att bilda sig en uppfattning om fodertillgången. Eftersom fodertillgången är grunden för hur mycket älg man kan ha inom ett skötselområde är det viktigt att detta görs grundligt, det får alltså inte vara en bedömning som görs från köksbordet. b. Älgförvaltningsområdets uppfattning Rådfråga även Skogsstyrelsen Eftersom denna punkt är så grundläggande för älgvården är det bra att någon sakkunnig som besökt området och som även kan göra jämförelser med andra områden kan ge sin syn på detta och som är ett stöd för skötselområdet vid upprättandet av skötselplanen. De bör i vart fall lämna ett utlåtande för skadenivån samt den framtida fodertillgången. 5. Bedömda skador a. Enligt älgskötselområdet Skadorna på tallskog är Uppskattningen om skadesituationen bör göras med ledning av hur skötselområdets skogsägare ser på saken. Liksom vid bedömning av fodertillgång skall denna bedömning göras antingen med hjälp av någon form av inventering eller vid bedömning i fält. Om skötselområdet vill utföra skadeinventering kan skogsstyrelsen kontaktas vars tjänstemän då kan bistå med utbildning. Skadorna på lövskog är Se punkt 4a. Skadorna på gröda är Uppfattningen om detta skall göras av jordbrukare inom skötselområdet. För att få en objektiv bild av situationen inom områden, jämfört med andra områden, kan LRF, Hushållningssällskapet eller Lantbruksnämnden kontaktas för synpunkter. b. Enligt förvaltningsområdet Rådfråga även Skogsstyrelsen Här ska liksom med fodertillgången skötselområdet inhämta skogsstyrelsens uppfattning ang. skadeläget på skog. 6. Åtgärder för att skapa foder Ange här hur skötselområdet tänker sig skapa foder till älgen i skogs- och jordbruksmark. Detta syftar till att ge älgen goda livsbetingelser, samt hålla skadorna på acceptabel nivå. Kontakta Jägareförbundet eller Skogsstyrelsen för råd. Jämför med punkt 4a och 4b och se om skötselområdet är nöjd med detta eller om man vill göra en förändring. 4

5 7. Åtgärder för att begränsa skador till acceptabel nivå För att långsiktigt motverka allvarliga betesskador är en väl genomtänkt foderstrategi viktig. Foderstrategin är ett komplement till reglering genom avskjutning och ambitionen är att öka lövandelen i skötselområdet. Lämpligt placerade viltåkrar lockar viltet från känsliga områden och minskar skaderisken. Utgörs odling av skadeskänsliga grödor, finns det anledning till speciella skyddsåtgärder såsom stängsling eller dyligt. Var och en måste acceptera visst mått av skada. 8. Åtgärder för att begränsa viltolyckorna Här kan åtgärder som siktröjning och kontakt med Vägverket ang. viltstängsel vara lämpliga åtgärder. Det kan också vara att diskutera med markägarna om lämpliga tider för avverkningar, samt grödaval utmed trafikerade vägar. 9. Övriga synpunkter Om skötselområdet har något ytterligare att ange angående målsättningen med älgförvaltningen inom området anges det här. FRAMTIDENS ÄLGSTAM Punkt 6-13 i skötselplanen anger älgförvaltningens mål för de närmaste 3 åren. 10. Mål med älgstammen a. Älgstammen ska Med hänsyn till de bedömningar/fakta som angetts på sidorna 1-4 skall skötselområdet i denna punkt ange huvudmålet med älgstammens täthet. b. Framtida vinterstam Utifrån punkt 1b och 6a anges vilken älgstam skötselområdet vill ha om 3 år när det gäller könsfördelning och antal. c. Medelålder och medelslaktvikter Jämför med punkt 1c och se om skötselområdet är nöjd med detta eller om man vill göra en förändring. d Reproduktion(antal kalvar/hondjur) Jämför med punkt 1h och se om skötselområdet är nöjd med detta eller om Man vill göra en förändring. e. Om målet varierar inom området anges det här, samt eventuella andra målsättningar. Andra målsättningar kan t ex vara att andelen tjurar utgör minst 40 % av vuxna älgar (kvalitetsmässig målsättning med tjurarna) närmaste årens avskjutning Med punkt 1 (bedömning av aktuell älgstam) och punkt 10 (Målsättning för älgstammens utveckling.) kan man grovt räkna ut hur avskjutningen skall se ut får att nå målet. Här visas ett grovt räkneexempel på hur man kan få fram lämplig avskjutning. a. Lägg in nuvarande vinterstammen(punkt 1b) 5

6 b. Sommarstammen räknas ut så här: Tjurar(vinterstam)+hälften av kalvarna(vinterstam)=tjurar(sommarst.) Ko/Kv.(vinterst.)+hälften av kalvarna(vinterst.)=ko/kv(sommarst.) Varje ko/kv.(vinterst.) föder i snitt 1 kalv=kalv(sommarst.) c. Övrig dödlighet är i exemplet 5% av tjurar och ko/kviga, samt 10% av kalvar i sommarstammen. d. Lägg in lämpligt jaktuttag för att nå målet. e. Sommarstammen övrig. dödlighet jaktuttag = vinterst. år 1 f. Räkna enligt detta system i ytterligare 2 år för att få fram de 3 närmaste årens avskjutning Tjur Ko/Kviga Kalv Totalt Vinterstam år Sommarstam Övrig dödlighet Jaktuttag Vinterstam år Det finns oftast en del osäkerhet i detta. Genom att skaffa bättre information om den egna älgstammen kan prognosen göras säkrare. Data som gör detta säkrare är: Flyginventering eller spillningsinventering + älgobs ger bättre underlag att bestämma vinterstam år 0. Kontroll av livmödrar(äggstockar) för att få ett grepp om hur många kalvar kor och kvigor föder. Samla inom skötselområdet uppgifter på all övrig dödlighet (trafik, funna döda, rovdjur mm) 12. Eventuella regler och arealkrav för tilldelning Överenskommelser inom och mellan områden, exempelvis älgskötselområden, storlicenser och kretsar. 13. Se planen 14. Viktigt att utse en ansvarig för rapportering i viltdata.se E-post. Underskrift av skötselplanen Skötselplanen bör vara förankrad hos både jägare och markägare inom området. Jakträttshavaren har enligt 10 naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2011:7) ansvar att inhämta samtycke från markägaren till samgående i älgskötselområden. 6