Jägareförbundet ansvarar enligt allmänna uppdraget för att samråden genomförs

Transkript

1 FOO: MAGNUS NYMAN

2 Lokalt Samråd Jägareförbundet ansvarar enligt allmänna uppdraget för att samråden genomförs retsens ansvar att ombesörja kallelse, lokalbokning och att se till att samrådet genomförs Ökad samverkan med berörda älgskötselområden är önskvärt Ett forum för diskussion och förslag, beslut ej nödvändigt, man behöver inte enas även om det är önskvärt

3 Deltagare som kallas Markägarrepresentanter (exempelvis skogsbolag, Mellanskog, LRF, eller större enskilda markägare) Jägarrepresentanter (utses av kretsen resp. Riksjägarna) Skogsstyrelsen Ev. Polisen och Vägverket Andra sakkunniga Obs! Företrädelsevis lika representation mellan Markägare/Jägare

4 Jägarnas ansvar: Upprätta kallelselista och kalla till mötet i god tid, helst 14 dagar före (illgängliga handlingar bifogas kallelsen) Avskjutningsstatistik Älg-Obs Eventuella viltinventeringsresultat Bedöma älgstammens storlek och sammansättning Presentera resultatet av överläggningar med ÄSO:n och större A- områden

5 Markägare och Skogsstyrelsen: Redovisa viltskadesituationen utifrån bedömningar eller inventeringar Redovisa eventuella förändringar i skogsbruket som kan påverka foderutbudet Eventuella åtgärder för att förbättra foderutbudet Anmäla representanter till kretsen

6 Polis / Vägverk Viltolycksstatistik, drabbade vägsträckor etc. Eventuella olycksförebyggande åtgärder som ämnas vidtas.

7 Samrådets genomförande Upprätta översiktlig älgvårdsplan med mål för foderutnyttjande, trafiksäkerhet och köns/ålders-fördelning Föreslå avskjutning, tilldelning, avskjutningsprinciper, jakttider, skadeförebyggande åtgärder, biotopvårdsåtgärder mm mot bakgrund av ovan ställda målsättning Samrådsgruppens slutsatser protokollförs på standardiserade protokoll som tillhandahålls av jägarna Om gruppen är enig i sina förslag är det en stor fördel men man röstar exempelvis inte för att nå konsensus Olika uppfattningar redovisas i protokollet. Obs! Var noga med att redovisa vem som tycker vad! En deltagarförteckning från samrådet skall bifogas protokollet, var noga med att redovisa vilka personer som representerar vilken organisation. exta namnen!

8 Under samrådet Genomgång av älgskötselområdenas skötselplaner. Deras målsättningar och bedömningar Upprätta översiktlig älgvårdsplan med mål för stammens storlek, samt foderutnyttjande, köns/ålders-fördelning m.m. Föreslå lämplig avskjutning, tilldelningsramar ( arealgränser ) avskjutningsprinciper, jakttider, skadeförebyggande åtgärder, biotopvårdsåtgärder mm mot bakgrund av ovan ställda målsättning Samrådsgruppens slutsatser protokollförs på standardiserade protokoll som tillhandahålls av Jägareförbundet

9 OBSERVERA! Lokala samrådet kan föreslå helt andra arealgränser än de som älgskötselområdena ev tillämpar För att gynna samverkan bör lokala samrådet föreslå högre arealgränser än ä-områdena

10 Fokusera mindre på tilldelningen ( arealgränser ) Det är r avskjutningens storlek och inriktning som styr utvecklingen Foto Gunnar Glöersen

11 Efter samrådet opior av protokollet skickas till Länsstyrelsen, Länsföreningen och deltagarna Representanterna ansvarar för att deras huvudmän får del av resultatet ( protokollet ) Viltvårdsnämnden tar del av protokollen och beslutar om rekommendation till Länsstyrelsen

12 Viktigt datum! Senast 30 april skall samrådsprotokollen vara inskickade till Jägareförbundets kontor i Falun Jägareförbundet Att: Fredrik Engström rontallsvägen Falun

13 Verktyg för uppskattning av älgstammen Flyginventering Spillningsinventering Älgobs Avskjutningsstatistik Betestrycksinventering Insamling av käkar och livmödrar Slaktvikter

14 Verktyg för uppskattning av älgstammen Flyginventering äcker stora områden God uppfattning om vinterstam Visar vad som är kvar efter jakt Dyrt Snökrav Ett tillfälle

15 Verktyg för uppskattning av älgstammen Spillningsinventering God uppfattning av vinterstammens storlek. Arbets- och tidskrävande räver rätt indata Mänskliga faktorer kan spela stor roll

16 Verktyg för uppskattning av älgstammen ÄLGOBS Riksomfattande Lätt Billigt Reproduktion, kalvar/hondjur jurandel Fördelning av vuxna 1 0,9 0,8 Reproduktion alvar/hondjur (ad) F-Län Aneby Ger BARA trender och tendenser rav på antal inrapporterade timmar ( minst 5000 timmar ) an vara lite väderberoende Säger inget om stammens storlek 0,

17 Verktyg för uppskattning av älgstammen Avskjutningsstatistik Ger bara trender och tendenser mellan år Skjutna älgar 2004 Problem att det finns olika avskjutningsmodeller och att man sparar ibland 29% 45% alvar Hondjur jurar 26% Säger inget om stammens storlek

18 Verktyg för uppskattning av älgstammen Betestryck- / Skadeinventering alar om hur mycket foder det finns i förhållande till älgstammen Finns inga hundraprocentiga modeller

19 ÄBIN BIN- vad är det? ÄBIN, Älg-Betes-Inventering Mäter andel skadade huvudstammar av tall i ungskogsbestånd med minst 20% tall. Skada: oppbrott, oppskottsbete, Barkgnag Mäter även stamantal per hektar fördelade på gran/björk/tall Förekomst av trädbildande asp/rönn/sälg ÄBIN har utvärderats av forskaren Petter jellander och han är kritisk till metoden Skogsbruket har/har haft ett mål på max 2% färska skador per år.

20 Verktyg för uppskattning av älgstammen Insamling av käkar och livmödrar Visar hur åldersstrukturen och reproduktionsförmågan sett ut rävs längre tidsserier för att bli fullt säkert Här kan man räkna årsringar

21 Verktyg för uppskattning av älgstammen Slaktvikter Visar hur slaktvikterna förändras över tiden Dessa trender visar konditionen i stammen jurkalv vigkalv rävs längre tidsserier för att bli fullt säkert Det krävs ett stort antal vikter för att statistiken ska bli säker

22 Sammanfattning verktyg - Ju fler verktyg och metoder man använder desto närmare sanningen kommer man!

23 = Lodjursföryngring = Vargrevir = ärnområde björn Dagsläget i Mellansverige 50% av lodjuren 90% av vargarna 30% av björnarna På 30 % av Sveriges yta!

24

25 (Skandulv, Älgseminarium Örebro )

26 (Skandulv, Älgseminarium Örebro )

27 (Skandulv, Älgseminarium Örebro )

28 (Skandulv, Älgseminarium Örebro )

29 Hur mycket blir kvar till oss jägare? Minst fyra faktorer är av betydelse för vargens uttag inom ett vargrevir: Vargens predationstakt ( älgar/år/revir) Vargrevirets storlek( km2 medel 1000 km2) Älgstammens täthet Älgstammens produktion (Hur många kalvar som föds, könskvot, åldersfördelning)

30 Förvaltningsmodeller

31 Förvaltning Målsättning Vad har vi idag? Hur kommer vi till vårat mål?? - Verktyg

32 Varför allt detta??? unskaper om älgstammen= en förutsättning för älgförvaltning!! För att ge bättre underlag för framtida avskjutningsplaner och säkrare prognoser för stammens utveckling!

33 Hur kommer vi till vårat mål Det viktiga är inte vad man skjuter, utan vad som finns kvar efter jakt. Vad som ska vara kvar, beror på målsättning

34 Förvaltningsmodeller Följande exempel visar en normal mellansvensk älgstam och vad som händer när vi skjuter älg enligt det mönster som varit de senaste årtiondena

35 Älgstammen år 1 kk kk kk kk kk kk kk kk kk kk Handjur Hondjur 10 10

36 Älgstammen år 1 kk kk kk kk kk kk kk kk kk kk Handjur Hondjur

37 Vinterstam år 1 (efter jakt) kk kk kk kk kk kk Handjur Hondjur 7

38 Älgstammen år 2 Handjur kk kk kk kk kk kk kk kk kk Hondjur

39 Älgstammen år 2 Aktivt deltagande i brunst Handjur Hondjur

40 Förvaltningsmodeller Om vi istället riktar avskjutningen mot kalvar och försöker att skapa en balans mellan kor och tjurar

41 Älgstammen år 1 kk kk kk kk kk kk kk kk kk kk Handjur Hondjur 10 10

42 Älgstammen år 1 Handjur kk kk kk kk kk kk kk kk kk kk Hondjur

43 Optimerad avskjutning efter 5 år kk kk kk kk kk kk kk kk kk kk kk Handjur Hondjur 15

44 Med optimerad avskjutning på älgstam Dödligheten störst hos unga, oerfarna och svaga djur (alvar, ettåringar och gamla djur). Det blir fler vuxna kvar i vinterstam, dvs högre medelålder, bättre könssammansättning. Antalet födda kalvar ökar från 20 till 30, men ändå är antalet i vinterstam detsamma. Detta är en bättre avskjutningsmodell som vi jägare borde ta efter!

45 Exempel almarmodellen Spara tjurar mellan 1-2 år gamla (i almar mellan 0-4 taggar) Minst 60 % kalv av skjutna älgar Under första två veckorna endast en kalv i dubbelekipage, enkalvsekipage fredade Endast ensamma hondjur de första två veckorna, sen hondjursförbud

46 Exempel Skellefteåmodellen Generellt Minst 50 % av de skjutna älgarna skall vara kalv Minst 50 % av de fällda vuxna älgarna skall bestå av hondjur Dvs. alv skall skjutas före vuxen o skall skjutas före tjur

47 Viltfö Viltförvaltningsområ rvaltningsområden Fastslaget av Svenska Jägareförbundets årsstämma 2004 Överenskommet med Skogsindustrierna, Jägarnas Riksförbund och LRF 2004 Föreslaget i Jan Hyttrings Älgutredning

48 Utredning älgförvaltning 2006 Genomförs av Jan Hyttring, klar dec-06 Förslag av såväl jägare som markägare. Älgstam i långsiktig balans med betesresurserna Bättre samhällsavvägd nivå på avskjutningen Skötselområden som täcker in hela populationer.

49 Utredning älgfö lgförvaltning 2006 Ekosystembaserad lokal förvaltning anpassad såväl efter den lokala älgstammens demografiska processer som de lokala ekologiska förutsättningarna

50 Utredning älgförvaltning 2006 Jakten ska vara produktionsanpassad med målet att uppnå en livskraftig älgstam av hög kvalité

51 Andelen älgar med hela hemområden i skötselområdet A ndelen "egna" älgar % Områdets storlek (hektar) 500 HA 1500 HA 3000 HA

52

53

54 arta VFO:n i Dalarna

55 Vad kan vi göra inom VFO redan idag Samla in statistik Dvs. Älgobs och avskjutning i Viltdata. Detta är minimikrav som man bör kunna göra i alla VFO Inventeringar Flyginventeringar och spillningsinventeringar ska använda sig av VFO gränser Samverkan På en frivillig basis träffas över kretsgränser och börja samarbeta med förvaltningen. Det finns fler exempel där man tillsätter arbetsgrupper som jobbar för att komma fram till och nå ut med gemensamma riktlinjer inom VFO Frivillig samordning av avskjutning ex. Användande av avskjutningsmodeller, såsom almar- och Skelleftemodellen Hålla gemensamma lokala samråd inom VFO Man kan ha ett gemensamt samråd istället för att ha det kretsvis. Samma regler som tidigare angående kallelse med mera gäller Omregistrera Älgsk lgskötselomr tselområden så att de sammanfaller med VFO gränser Detta gör man på frivillig basis och man tar då kontakt med Länsstyrelsen