Inbjudan går till Älgjaktsområdena som ingår i Älgabäckens Älgskötselområde.

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Inbjudan går till Älgjaktsområdena som ingår i Älgabäckens Älgskötselområde."

Inga Nyberg
för 8 år sedan
Visningar:

Inbjudan går till Älgjaktsområdena som ingår i Älgabäckens Älgskötselområde. Måndagen den 28 feb 2011. Avstämningsmöte. Plats: Älgabäcksryds Missionshus kl. 19.00 (öppnar kl. 18.

1 Inbjudan går till Älgjaktsområdena som ingår i Älgabäckens Älgskötselområde. Måndagen den 28 feb Avstämningsmöte. Plats: Älgabäcksryds Missionshus kl (öppnar kl ) Föreläsning av Anders Håleryd, ansvarig för SLU:s Älgstudier på GPS-älgarna som nu varit under forskning i två år med resultat. Kvällsplanering Välkomna. Redovisning av Äsots beskattning Anders Håleryd informerar om GPS-älgarna Fika med Älgaprat Vilt-data. Gjorda och kommande älg inventeringar. Ä-bin? Ny Älgskötselplan för de kommande tre åren. Regler? Avslutning. Välkomna till denna kväll och bjud gärna med jägare o markägare inom Äsot! Det är endast den som är registrerad som Älgjaktsområdesansvarig som kallas via detta utskick med brev. Inbjudan läggs också ut som inbjudan och för kännedom på Hemsidan för samtliga berörda. Obs! Slutrapporten på nästa sida ska enl. stadgar fyllas i av den som är Älgjaktsansvarig. Välkomna hälsar styrelsen genom/ Stellan Eriksson Ordf. se även blad 2

Namnteckning Den / 2011 Namnförtydligande texta. Älgjaktsområdets namn.

2 Sidan 2 utskick avstämningsmöte. Ovan slutrapportsblad finns på vår Hemsida. Om den inte har blivit inskickad av den Älgjaktsansvarige, så går det också bra att nu i efterhand fylla i nedan rader och lämna det till Områdesledarna vid mötet. Namnteckning Den / 2011 Namnförtydligande texta. Älgjaktsområdets namn. Texta Ovan Älgjaktsområde har på Vilt-data rapporterat och avslutat, och intygas med en signatur i rutan till höger att beskattning och ev. övrig dödlighet, vikt, ålder, samt ev. antal taggar är inlagda och stämmer. Ingen beskattning har skett i ovan Älgjaktsområde, vilket intygas med en signatur i rutan till höger. Obs! Viltdatan måste slutrappoteras omgående. Behöver du/ni hjälp mejla stellan.eriksson@telia.com

I samband med vårt avstängningsmöte den 28 februari kl 19.00-20.00 2011 i Älgabäcksryds Missionshus så kommer Anders Hågeryd att delge oss mer fakta om Älgen.

3 I samband med vårt avstängningsmöte den 28 februari kl i Älgabäcksryds Missionshus så kommer Anders Hågeryd att delge oss mer fakta om Älgen. Välkomna såväl Markägare som Jägare inom Äsot till denna kunskapsstund. Älgar i söder kartläggs med GPS Sveriges Lantbruksuniversitet ska kartlägga älgar med hjälp av GPS i södra Sverige. Via en sajt på internet kan både forskare och privatpersoner följa älgarnas vandringar i skogen. I Kronobergs län har 25 älgar fått halsband med GPS-sändare. Det är Sveriges Lantbruksuniversitet som tillsammans med skogsnäringen står bakom huvuddelen av de tre miljoner som det här treåriga projektet kostar. Det är 20 älgkor och 5 tjurar som har försetts med GPS-halsband. Varje halvtimme överförs uppgifter om älgarnas position till en dator. Den överför uppgifterna till en kartbild, som kan ses på forskningsprojektets hemsida. Sedan tidigare har också 25 älgar i Sörmland försetts med GPS. Men för allmänheten anges älgarnas positioner med 14 dagars fördröjning. Skulle det här ligga ute i realtid är det lätt hänt att människor åker dit för att titta på dem eller till och med jägare som vill träna hundar och titta var de står, säger Anders Hågeryd. Så därför har vi den fördröjningen, säger Anders Hågeryd, forskningsprojektets projektledare. Det ska leda till mer kunskap om Sydsveriges älgar. Anders Hågeryd har stora förhoppningar på resultatet av projektet. Deras val av miljö vinter- och sommartid, om det förekommer vandringar som i Norrland. Det är saker som vi egentligen inte vet något om, eftersom all älgforskning hittills gjorts på Norrlandsälgar, säger han. Här kan man kolla på Kronobergs GPS-älgar" (extern länk): S.E.

5 Älgprover kan leda till senare jakt i framtiden Kronoberg Uppdaterad En veckans senarelagd premiär för älgjakten kan bli en framtida följd av forskarnas skärskådning av de sydsvenska älgarna. Tuffa tag i den småländska älgskogen Även om mycket återstår att analysera av allt det material som samlades in från 50 skjutna djur i Växjös norra jaktvårdskrets under första älgjaktsveckan tyder mycket på älgens brunsttid är längre än vad man tidigare trott. Och det är ju en tid då man vill lämna dem i fred. Det verkar som en hel del hondjuren kan vara i brunst och bli betäckta betydligt senare än i början av oktober som man tidigare sagt. Perioden verkar sträcka sig över åtminstone tre veckor. För majoriteten verkar det handla om mitten av oktober. Varför det är så har vi inte tittat på. Vi har ännu bara gjort en del sammanställningar av det makroskopiska vi kunnat se med blotta ögat, säger Jonas Malmsten vid Statens veterinärmedicinska anstalt som ledde provtagningen och insamlingen av olika organ från de älgar som fälldes i skogarna norr om Växjö. Av de provtagna djuren var 23 tjurar, 13 kvigor och 10 kor. Av hondjuren var fyra kvigor inte könsmogna. Av de övriga nio kvigorna var sju betäckta, en mitt brunsten och en på väg in i den. Av korna var sex hunnit bli betäckta och även där verkar det som om dräktighetstiden kan variera en hel del. Jonas Malmsten blev imponerad av älgstammen i Kronoberg. Den är ett tydligt bevis på att det lönar sig att spara rätt djur några år för att höja medelåldern på djuren. I Småland, Halland och norra Skåne har det verkligen hänt något på älg fronten. Men när väl kvaliteten blivit riktigt bra är det lätt att bli för försiktig. Det gäller att hålla reda på hur många älgar man har för att kunna anpassa jakten, säger han. Det var enkelt att jobba med de intresserade småländska jägarna. Vi fick ett bra mottagande och gensvar. Det känns bra eftersom vi räknar med att hålla på så länge projektet med de radiomärkta älgarna pågår, det vill säga åtminstone nästa år också, säger han. Lika lätt var det inte i Södermanland dit fältlabbet flyttades och insamlingen av jämförande prover samlades in veckan efter. Där kunde prover bra tas på 15 älgar. Men så är det ett annat fokus på jakten där. Den inriktas väl så mycket på kronhjort, dovhjort och vildsvin som på älg, säger han. Hur som helst återstår mycket att analysera. Åldersbestämning med mera görs till exempel av forskargruppen vid SLU I Umeå om driver projekt Sydälg. Det tar år innan arbetet kan resultera i en vetenskaplig publikation, speciellt som forskningen ska koppas till förvaltningen.

6 Tuffa tag i den småländska älgskogen En studie i mikroskopet av livmoderprovet från den första älgkon som fälldes inom Växjö norra jaktvårdskrets i år visade att den nyligen blivit betäckta JONAS MALMSTEN I INSAMLINGS- TAGEN NÄR EN AV DE FÄLLDA ÄLGARNA SKULLE SKA TAS OM HAND HOS ANEBODA JAKTLAG. JÄGAREN JOHN CARLSSON HJÄLPER TILL.

7 Tuffa tag i den småländska älgskogen Kronoberg Uppdaterad Det är tuffa tag i den småländska älgskogen. Även riktigt stora tjurar kan råka illa ut om de stöter på jämbördiga motståndare. Det har bland annat GPS-märkta älgtjurar norr om Växjö fått känna av En studie i mikroskopet av livmoderprovet från den första älgkon som fälldes inom Växjö norra jaktvårdskrets i år visade att den nyligen blivit betäckta Jonas Malmsten i insamlingstagen när en av de fällda älgarna skulle ska tas om hand hos Aneboda jaktlag. Jägaren John Carlsson hjälper till. Vi har hittat ett par tjurar ihjälstångade. Tack vare sändarna har vi kunnat konstatera att de dödats i brunststrider. Annars hade kanske bara skeletten upptäckts efter några månader utan att ge svar om dödsorsaken, säger Anders Hågeryd, lokalt ansvarig för forskningsprojektet Sydälg. En bidragande orsak till att fler stora älgtjurar hittats ihjälstångade är också att fler fått chansen att växa till sig de senaste fem åren då jägarna i stor utsträckning sparat tjurar upp till och med sex taggar. Det har tydligt gett resultat. Allt fler har därmed fått möjligheten sikta på trofétjurar, inte minst i år. Vi får gå tillbaka till 1970-talet för att hitta en så bra stam av tjurar i länet som nu. Jag har sett otroligt fina tjurar under årets älgjakt med slaktvikter på mellan 250 och 275 kilo, säger Anders Hågeryd som dock tycker det synd att det för tillfället inte finns någon tjur med sändare kvar i projektet. Det är intressant att följa tjurarnas rörelsemönster. Delar av året är de ganska stationära men under brunstperioden rör de sig under hela dygnet. Då är risken större för att krocka med älg även mitt på dagen. Den enda kvarvarande tjuren med sändare hittades död på en åker i Stojby i slutet av oktober. 15-taggaren visade tydliga tecken på att ha varit i strid med en annan tjur. En annan av sändartjurarna som hela tiden uppehållit sig vid flygplatsen hittades i början av oktober. Jag såg att den varit stilla ett par dagar och letade upp den. Den låg död i en plantering drygt 200 meter från vägen vid Tunatorp och hade troligen inte hittats på länge om det inte varit för sändaren. Det rådde ingen tvekan om att den deltagit i en brunststrid. Hade den hittats senare kanske man hade utgått från att den fått en smäll av en lastbil, säger Anders Hågeryd. Av övriga märkta tjurar har ett par dödats efter att ha blivit påkörda av bilar, en har drunknat och en 14-taggare som hade tappat halsbandet har blivit skjuten i höst. En av de ursprungligen märkta älgarna har också setts men bär på en sändare som slutat fungera. Halsbanden är extremt utsatta på just tjurarna på grund av fejning och strider, säger han. Förhoppningen är att det ska finnas pengar till att märka några nya tjurar i vinter när ett snötäcke kan göra det möjligt. Ursprungligen försågs 20 kor och fem tjurar med sändare i skogarna norr om Växjö. Det var 2009 då det treåriga forskningsprogrammet drogs igång. Som ersättare för del älgar som av olika anledning fallit i från märktes ytter fyra kor och en tjur i början av 2010.

Relevanta dokument

Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas. Folke Fagerlund

Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas Folke Fagerlund 60000 Mantimmar obs 2014 ej slutredovisat 50000 I snitt i länet ligger ca 85 % av mantimmarna